Lektion 5: Köp av lös egendom m.m. FRÅGOR 1. Vad menas med avtalstyper - ett svårt ord som tyvärr används i flera betydelser - och hur förhåller sig de särskilda reglerna reglerna för olika avtalstyper till reglerna reglerna i AvtL? Det finns en regelmotiverad indelning av olika avtal underordnad avtalslagens bestämmelser bestämmelser om tillkomst och ogiltighet. För varje avtalstyp finns således specifika lagar som tillämpas som utfyllande regler när det gäller innehållet. Köp, konsumentköp, anställning, gåva av lös egendom, arrende etc är exempel på avtalstyper men det finns också avtalstyper som inte är lagreglerade, t ex leasing och kommersiella entreprenader. Notera också att denna indelning sker utifrån karaktäristiska avtalsvillkor, d v s i princip oberoende av rubricering. 2. Definiera begreppen ”köp”, ”gåva” och ”byte”!
utb yte mot en penningprestation. Köp – en sakprestation som går i utbyte
Gåva – Vid gåva avhänder sig givaren egendom utan att gåvotagaren lämnar någon motprestation; gåvan är en benefik rättshandling.
Byte – En sak byts mot en annan sak. 3. Det finns olika sätt att beskriva de viktigaste momenten i parts rättigheter och skyldigheter som är grundade på på avtalet. Definiera kort följande termer: termer: a) Kontraktsbrott - Synonymt med avtalsbrott. Om en part inte håller sitt avtalslöfte så begår man kontraktsbrott vilket leder till påföljder. b) Påföljd. – En rättslig sanktion som följer på att t.ex. ett avtal har brutits. Exempelvis kan sanktionen (påföljden) vara skadestånd etc. c) Fullgörelse – Den avtalspart som råkat ut för ett kontraktsbrott kan hålla fast vid avtalet och kräva att motparten fullgör sin del av avtalet. d) Prisavdrag - En avtalspart har rätt till prisavdrag på grund av fel i motpartens prestation. Exempelvis om en sak är felaktig, brukar köparen få rätt till nedsättning av priset. e) Hävning – en hävning innebär att avtalslöftena inte är bindande och att de prestationer som utförts ska återgå. Man ogiltigförklarar avtalet. f) Återgång – innebär att vardera part ska återlämna vad han mottagit eller, om det inte längre kan ske, ersätta dess värde.
1
g) Skadestånd - En oskriven huvudprincip inom förmögenhetsrätten är att en avtalspart som genom sitt kontraktsbrott tillfogar motparten en ekonomisk skada är ersättningsskyldig, såvida han orsakat kontraktsbrottet genom försumlighet. h) Culpaansvar - Innebär ett ansvar att inte vara oaktsam eller att genom försumlighet göra sig skyldig till kontraktsbrott. i) Garantiansvar - Innebär att en part har ett ansvar att hen garanterat att en såld eller uthyrd sak ska ha vissa egenskaper. j) Presumtionsansvar – Kallas även ibland för exculpationsansvar. Hyrestagaren måste visa att han inte varit vårdslös och orsakat motpartens skada. Om han inte lyckas göra detta blir han ersättningsskyldig. (omvänd bevisbörda) k) Strikt ansvar – Innebär skadeståndsskyldighet för den som har orsakat en skada även om det inte skett genom vårdslöshet. l) Kontrollansvar – En förutsättning för skadeståndsansvar är att avtalsbrottet legat inom parts kontrollsfär. 4. Inom ersättnings- och kontraktsrätten förekommer två sätt att beräkna penningbelopp: Negativa och positiva kontraktsintresset. Förklara vad som avses! Med positivt kontraktsintresse så menas att en person som gets rätt till ersättning har ett krav på att bli försatt i samma ekonomiska situation som om avtalet hade fullföljts. Det negativa kontraktsintresset innebär t.ex. att en person som lidit skada av en händelse ska hamna i samma situation som om avtalet aldrig ingåtts. 5. KöpL är tillämplig vid köp och byte av lös egendom. Vilket ord används i lagtexten när köpeobjektet avses? Ge också konkreta exempel! Ordet ”varan” används när ett köpeobjekt avses. Ett exempel då varan används är köp av lös
egendom som t.ex. en bil. 6. En byggnad på ofri grund är lös egendom men om en sådan byggnad överlåts är KöpL endast delvis tillämplig. Vilka andra regler kan komma till användning? Regler i JB 13 kap kan vara tillämpliga. 7. KöpLs tillämplighet är beroende på om avtalsparterna ((säljaren (S) och köparen (K)) är näringsidkare (N) eller privatperson (P). Beskriv schematiskt de ytterligare två fall där KöpL är tillämplig om det första exemplet är SN - KN! 2
Näringsidkare/näringsidkare Privatperson/privatperson (Även näringsidkare/konsument om köpet avser annat än lösa saker). 8. KöpLs regler är dispositiva vilket innebär att lagtexten faktiskt är det lägst rankade argumentet vid konfliktlösning. Beskriv kort var t ex en köpare kan finna stöd och argument för sitt förslag till viss lösning när konflikten gäller leveranstidpunkt? I Kkl(1990:932) 5§ står vilka bestämmelser som gäller för leverans, eller avlämnande. 9. Köp där KöpL är tillämplig är alltid ett konsensualavtal men vad måste egentligen konsensus omfatta för att ett köp ska föreligga? Konsensus måste omfatta någon form av överenskommelse, antingen muntlig eller skriftlig för att köp ska föreligga. (Konsensualavtal - Avtal som bygger på samstämmiga viljeyttringar och som för sin giltighet inte kräver viss form.) 10. KöpL 45 § reglerar enligt sin ordalydelse storleken av köparens prestation men vad krävs egentligen för att denna utfyllande rättsregel ska bestämma storleken på köparens prestation? Priset ska inte vara avtalat i avtalet enligt 45 §. 11. Hur vet vi - det följer av två lagregler - att huvudregeln enligt KöpL är principen om samtidigt prestationsutbyte och vilka är de juridiska konsekvenserna av denna princip? Säljaren behöver inte lämna ifrån sig varan på kredit enligt KöpL 10§ 1 st och köparen behöver inte lämna förskottsbetalning enligt 49§ 1st. En avtalsparts rätt att innehålla sin prestation i väntan på motpartens kallas detentionsrätt. Vid köp kan, om inget annat är avtalat, vardera parten innehålla sin prestation intill dess att han får fullgörelse av den andra. 12. När är ett köp av lös egendom obligations- respektive sakrättsligt bindande? KöpL gäller i stort sett det inbördes obligationsrättsliga mellanhavandet mellan säljare och köpare. Om det uppstår en konflikt mellan köparen och säljarens borgenärer har borgenärerna företräde så länge som det inte har skett någon tradition (tradering/besittningsövergång) av saken från säljaren till köparen. 13. Förklara innebörden av KöpL 61 §! Stoppningsrätten innebär att en säljare har rätt att hålla en vara inne om han misstänker att 3
köparen inte kommer att uppfylla sin del av ett avtal. Samtidigt så har en köpare rätt att hålla inne en förskottsbetalning ifall han misstänker att säljaren inte kommer att infria avtalet. Den som inställer fullgörelsen eller hindrar att varan lämnas ut ska genast meddela motparten detta. Om inte har motparten rätt till ersättning för skada som detta kan ha orsakat. 14. När och var ska enligt huvudreglerna säljarens prestation fullgöras! En säljares prestation ska fullgöras när köparen fullgjort sin prestation, vart och när anges av KöpL 6-9§§. 15. Lisa äger en djurtillbehörsaffär i Karlstad och har köpt 1001 säckar med hundmat från företaget VoVe AB i Västerås. I köpeavtalet finns inga uppgifter om när och var avlämnandet ska ske. Lisa undrar nu när de 1001 säckarna är avlämnade om hennes köp är ett så kallat transportköp? Notera att det finns tre principiellt olika fall eller alternativ! Om säljaren ska överlämna varan inom en och samma ort sker överlämnandet när varan överlämnats till köparen. Om det är en transportör som åtagit sig transporten av varan, sker avlämnandet när varan överlämnas till transportören från säljaren. Har varan sålts ”fritt”, ”levererad” eller ”fritt levererad” med viss ort angiven anses den inte avlämnad förrän den har
kommit fram till denna ort. 16. Begreppet ”avlämnande” och de därtill kopplade lagreglerna är av central betydelse
inom köprätten. Varför? Ett avlämnande innebär att en säljare har uppfyllt vad som honom ankommer för att köparen i sin tur ska få varan i sin besittning. Om en vara har avlämnats eller inte får också konsekvenser för reglerna kring risken för godset samt säljarens ansvar för dröjsmål. 17. Vad är innebörden av påståendet att ”säljaren står risken” fö r varan?
Det innebär att säljaren är ansvarig för kostnader som uppkommer för varan före avlämnandet eller för fel som orsakats innan avlämnandet. Om något händer med varan som t.ex. skadegörelse eller liknande, så är det säljarens ansvar. 18. Beskriv kort den regel som innebär att köparen Karin kan bli tvingad att betala för en vara trots att hon ännu inte fått varan, aldrig kommer att få den och saknar rättsliga möjligheter att tvinga säljaren Anders fullgöra! Låt säga att varan skall levereras av en tredje part dvs. en transportfirma/leveransfirma. I 4
samband med att varan hämtas av transportören så är varan avlämnad och därmed så har säljaren inget ansvar som är juridiskt bindande. Alltså så står köparen för risken när den är avlämnad enligt KöpL 13§ 1st. Om varan således går sönder under transporten, när den redan juridiskt sett har överlämnats, kan hon behöva betala säljaren för varan enligt KöpL 12§. 19. Klausulen ”öppet köp” förekommer ibland som villk or i köpeavtal. Ange de rättsligt
relevanta konsekvenserna av en sådan klausul! Köparen ska ha rätt att lämna igen varan inom viss tid. Köparen bär således risten från det att varan överlämnas till dess att den lämnas tillbaka (KöpL 16§, KKöpL 8§). 20. Vilka påföljder kan en köpare kräva i de fall en säljare inte levererar i tid? Kräva att köpet ska fullgöras enligt KöpL 23§ (KKööpL 12§). Häva köpet om dröjsmålet är väsentligt (KöpL 25§ 1st). Köparen kan utsätta en tilläggstid inom vilken leveransen ska ske. Köparen får häva köpet när fristen löpt ut om säljaren inte har levererat innan dess. Köparen kan ha rätt till skadestånd för lidande genom säljarens dröjsmål. 21. En av påföljderna är hävning. För att en köpare ska kunna häva ett köp med stöd av reglerna i KöpL måste hon kunna bevisa minst tre påståenden. Vilka? Dröjsmålet ska vara väsentligt. Säljaren ska inte ha avlämnat varan inom den bestämda tilläggstiden (får inte vara oskäligt kort). Säljaren ska under tilläggstiden ha meddelat att han inte kommer att fullgöra köpet inom denna tid. KöpL 25-26 §§. 22. Förklara vad som avses med direkt och indirekt förlust i KöpL 67 §? Indirekt förlust:
Förlust följd av minskning eller bortfall av produktion eller omsättning.
Annan förlust till följd av att varan inte kan utnyttjas på avsett sätt.
Utebliven vinst till följd av ett avtal med tredje man har fallit bort eller inte har blivit riktigt uppfyllt.
Annan liknande förlust, om den varit svår att förutse.
Direkt förlust:
Kostnader till följd av kontraktsbrottet.
5
23. I KöpL finns bestämmelser om kontrollansvar, se KöpL 27 och 40 §§. Ge ett praktiskt exempel som visar vad som faktiskt krävs för att en säljare ska undgå skyldighet att betala för skada till följd av dröjsmål! Dröjsmålet ska bero på ett hinder utanför hans kontroll, som han inte borde ha räknat med vid köpet, och vars följder han inte heller kunde förväntas ha undvikit eller övervunnit (t.ex. en pyroman som sätter eld på lagret). 24. Det betraktas som en självklarhet att en säljare ska ha ett visst ansvar för den fysiska kvaliteten hos den vara han sålt. Ange huvudregeln för sådant ansvar med hjälp av en exakt hänvisning till KöpL! Vilket är rekvisitet? Denna fråga är antagligen svår, vänta gärna til ls ni gjort uppgifterna till Lektion 5! KöpL 17§ 1st. Varan skall i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning stämma överens med vad som följer avtalet. 25. När i tiden måste ett fel senast föreligga för att säljaren ska kunna bli ansvarig? Konstruera ett praktiskt exempel som visar problemet! Säljaren ansvarar för fel som har funnits när risken för varan går över på köparen, även om felet visar sig förs senare. Varan anses felaktig om försämringen är en följd av säljarens avtalsbrott. KöpL 21§. Exempelvis om man köper en cykel och hemma upptäcker att växlarna inte fungerar. 26. I köpeavtal förekommer ibland klausulen ”i befintligt skick”. Denna klausul finns med som ett sätt att skydda säljarens intressen. Vilken typ av klausul är det fråga om och vad innebär den? Klausulen är ansvarsfriskrivande. Den innebär att säljarens ansvar mildras men det utsläcks dock inte helt. Detta kan också ses som ett incitament för undersökningsplikten som köparen har vid köpet. KKL 17§ 27. Varför kan man säga att rekvisitet ”upptäckbart” inte alltid är relevant vid bedömning av
säljarens ansvar enligt KöpLs regler? KöpL 20 §. En köpare får inte åberopa ett fel som han anses borde ha känt till vid köpet. Dessutom om en köpare har undersökt en vara eller utan vettig anledning struntat i en säljares uppmaning att undersöka den, får han inte åberopa ett fel som han borde ha märkt vid undersökningstillfället. 6
28. Vilka bestämmelser i KöpL ger uttryck för tidsfrister avseende reklamation och preskription? I KöpL 32 § anges vad som gäller för reklamation och preskription. En köpare får inte åberopa att varan är felaktig, om han inte meddelar säljaren inom en skälig tid efter att han borde ha märkt felet. Om köparen inte reklamerar varan inom två år så förlorar han rätten att åberopa felet. 29. Ange tänkbara påföljder när en säljare anses ha ett så kallat felansvar?
Avhjälpande eller omleverans.
Kräva prisavdrag eller hävning.
Begära skadestånd för förlust.
30. Beskriv ett praktiskt fall som visar konsekvensen av KöpL 67 § 1 st 2 men! En person 1 som driver ett företag, med inriktning på köksförsäljning, får inte utställningsköken levererade i tid av person 2 och har redan annonserat för en utställningsmässa. Detta medför att han inte får några köpare och förlorar i omsättning för att han inte kan utnyttja utställningsköken för mässan. 31. En köpares prestationsskyldighet består i att betala köpeskillingen. Vilka påföljder kan bli aktuella om en köpare inte presterar? KöpL 51§. Kräva betalning eller annan fullgörelse eller häva köpet samt dessutom kräva skadestånd. Han får även hålla inne varan och kräva ränta. 32. För att kunna tillämpa bestämmelsen i KöpL 54 § 4 st måste termen ”besittning”
definieras. Vad menas egentligen? När någon rent fysiskt innehar en sak. Så är fallet där någon håller i ett föremål men också i de fall där föremålet finns inom någons kontrollsfär, t ex i någons bil, bostad eller på annan plats där personen ensam eller tillsammans med ett begränsat antal andra har dispositionsmöjligheter. Notera att begreppet besittning inte förutsätter att personen har laglig rätt att inneha föremålet. 33. Trots att KöpL och KKL i sina respektive lagtexter använder samma ord för att uttrycka köpeobjektet finns en stor skillnad. Ange vilken! 7
KöpL: gäller köp av lös egendom alltså även bostadsrätt, aktier och andra värdepapper. KKL: köp av lösa saker som en näringsidkare säljer till en konsument. Livsmedel, möbler, bilar etc. 34. Definiera termen ”näringsidkare”! Näringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten. 35. Till skillnad från KöpL är inte alla reglerna i KKL dispositiva. Hur vet vi vilka regler som inte är dispositiva utan delvis (enkelriktat) indispositiva? I KKL 3§ nämns att lagens regler är tvingande till konsumentens fördel. Eventuella undantag görs endast gällande om det formligen anslås i lagtexten. 36. Försök formulera ett alternativt handlingssätt – vilket ju gäller vid alla andra avtalstyper – till bestämmelsen i KKL 46 §!
37. På vilket sätt skiljer sig bestämmelsen i KKL 35 § från motsvarande regel i KöpL 45 §? Ordalydelsen i första meningen: KKl 35§ ”Om ett bestämt pris inte följer av avtalet…” resp. KöpL 45§ ”Följer inte priset av avtalet…”. 38. Kan en säljare bli ansvarig för att bruksanvisningen till en teknisk apparat är otillräckligt noggrant formulerad om köparen är en annan näringsidkare eller om köparen är en konsument? Det skiljer avsevärt, kraven i KKL är mycket hårdare jämfört med KöpL. KKL har en egen paragraf, 16§, som behandlar just instruktionsböcker. 39. Förklara innebörden av reglerna i KKL 18 § och KKL 19 § 4 st! En vara ska alltid ses som felaktig om den sålts i förbud mot produktsäkerhetslagen eller marknadsföringslagen. Felaktighetsbedömningen har här tillämpats med hjälp av annan konsumentskyddande lagstiftning.
8
40. På vilket sätt skiljer sig KKLs regler om rätt till skadestånd från motsvarande i KöpL? Den stora skillnaden vid fel på varan är att i KKL kan även skadeståndsanspråk riktas på säljaren om varan orsakat skada på annan egendom som tillhör köparen eller någon i hans hushåll. Ett ytterliggare skydd för konsumenten. 41. Vad avses med termen ”produktskador” och hur är ansvaret för sådana reglerat i KKL?
42. Även enligt KKL är en av påföljderna hävning. På vilket sätt skiljer s ig KKLs rekvisit för hävning från motsvarande i KöpL? I KöpL och i KKL ska dröjsmålet eller felet på varan ha varit av väsentlig betydelse för köparen, men endast i KöpL behöver säljaren ha insett eller borde ha insett detta. 43. Får en säljare häva ett konsumentköp efter det att köparen fått varan i sin besittning? Säljaren från endast häva ett konsumentköp, enligt KKL 40§, om han har förbehållit rätt till detta eller om köparen avvisar varan. Sedan priset i sin helhet har betalts, får säljaren inte häva köpet. 44. KKL 20 och 20 a §§ gäller båda frågan om tidpunkter för att avgöra om ett fel är relevant. På vilket sätt tillför 20 a § något nytt jämfört med vad som gällde tidigare, d v s enligt 20 §? En tidsangivelse att felet ska ha upptäckts inom sex månader. Även en specifikation kring vilken tid som gäller för byggdelar (en- eller tvåbostadshus). 45. Edith har köpt den enda kompletta inbundna upplagan av tidskriften Blått och Bart från Bokhandlar HB Kurts Antika i Flen för 65 000 kr. När hon bestämt sig, den 6 augusti 2008 betalade hon 65 000 kr samt gav Kurt uppdraget att för ytterligare 2 000 kr laga några mindre repor i ett par av de 19 banden. Den 5 september skulle hon få hämta böckerna. När hon denna dag kommer möts hon av beskedet att Bokhandlar HB Kurts Antika gått i konkurs den 28 augusti. Vad kan Edith göra? Hade det gjort någon skillnad om köpare varit Edith AB? 46. Precisera noggrant de avtal där DHL är tillämplig?
9
Distans- och hemförsäljningslagen är tillämplig på följande avtal: Distansavtal om varor och icke finansiella tjänster; distansavtal om finansiella tjänster och fin ansiella instrument samt hemförsäljningsavtal dvs. avtal som ingås vid ett hembesök eller under en av näringsidkaren organiserad utflykt till en plats utanför dennes fasta försäljningsställe, DHL 1:1. 47. Är hemförsäljningsavtal och distansavtal konsensualavtal eller formalavtal? Motivera svaret! DHL först karaktären av ett konsensualavtal där näringsidkaren ska ge köpare bestämd information fast utan att formaliteten spelar någon roll, DHL 2:6. När ett avtal har ingåtts så blir formaliteten obligatorisk, dvs. ett formalavtal, där informationen ska ges i en handling eller annan läsbar och varaktig form, DHL 2:7. Detta är dock information som måste lämnats när ett avtal har ingåtts varvid detta är ett konsensualavtal. 48. Vad är innebörden av den så kallade ”ångerrätten”? Ange lagrum!
Konsumentens rätt att frångå ett distansavtal. DHL 2:9-15; DHL 3:7-11; DHL 4:5-9a. 49. DHL innehåller en regel som påminner om AvtLs bestämmelse om ställningsfullmakt. Vilken regel är det fråga om och vad har den för praktisk betydelse? DHL 5:1, om behörighet för näringsidkares ombud. Ett ombud för en näringsidkare ska alltid skall anses ha behörighet att för näringsidkares räkning ingå avtal om distans- eller hemförsäljning samt motta betalning för densamma. 50. Bestämmelserna i DHL 1:3 och 5:2 gäller båda omfattningen av lagens disposivitet. Innebär 5:2 något nytt eller är det fråga om en upprepning, med nya ord, av det som redan föreskrivits i 1:3? Motivera svaret! Det är frågan om ett förtydligande om vad som gäller vid ett avtalsvillkor som skett utanför det Europeiska ekonomiska samarbetsrådet (EES). I detta fall får avtalsvillkoret endast gälla om det är till fördel för konsumenten. 51. Varför förekommer så kallade ägarförbehåll i samband med kreditköp? Ägarförbehåll innebär att säljaren har rätt att ta tillbaka varan om köparen inte betalar i enlighet med avbetalningsplanen. När en säljare erbjuder köparen avbetalningsköp tar han en risk att motparten inte kan eller vill betala. Ofta försöker säljaren minska sin risk med olika klausuler, t.ex. äganderättsförebehåll. 10
52. Förklara kort vad som avses med låneköp och precisera vilka särskilda komplikationer som är förenade med detta sätt att säkra köparens prestation! Låneköp innebär att säljaren förmedlar lån mellan köparen och ett finansbolag. Då är tre parter inblandade i transaktionen och två avtal sluts. 53. När är KKrL tillämplig? Lagen är tillämplig när en näringsidkare lämnar eller erbjuder kredit till en konsument. Den gäller också när kredit lämnas eller erbjuds en konsument av någon annan än en näringsidkare, om krediten förmedlas av en näringsidkare som ombud för kreditgivaren. 54. Definiera termen ”kreditköp”!
Ett köp av en vara eller tjänst som finansieras genom en kredit som lämnats av säljaren eller annan kreditgivare, om det görs på grund av en överenskommelse mellan denne och säljaren eller om varan eller tjänsten anges i kreditavtalet. KKrL 1:2. 55. Anta att Richard köper en PC för 14 600 kr på kredit men bara betalar en enda krona i handpennig. Strider detta mot reglerna i KKrL? Om så är fallet: Vilken är sanktionen? KKrL 26§. Det strider mot god kreditgivningsed då säljaren ska ut en kontantinsats som motsvarar minst 20 procent av varans kontantpris. Detta gäller om inte särskilda förhållanden föranleder annat. Om denna kreditgivningsed inte iakttas ska det anses utgöra en åtgärd i strid mot 5§ i marknadsföringslagen, KKrL 27§. 56. En av KKrLs viktigaste bestämmelser är den i 28 §. Beskriv kort innebörden av den bestämmelsen och försök att sammanfatta de olägenheter som kreditköp utan en sådan regel skulle kunna innebära! Regeln innebär att konsumenten kan göra samma invändningar mot kreditgivaren som han kunde göra mot säljaren i den mån kreditgivaren är någon annan än just säljaren. Utan denna regel skulle konsumenten t.ex. kunna bli tvingad att betala fullt pris för en vara som kanske är felaktig. Det kan också vara så att köparen betalar till säljaren, om denna inte blivit meddelad om överlåtelsen, och ändå får krav på betalning från den nya kreditgivaren och tvingas betala till båda (om denna bestämmelse inte fanns).
11
57. Kan en kreditköpare betala hela kredibeloppet på en gång även om säljaren motsätter sig detta? Ange lagrum! Ja enligt KKrL 32§ har konsumenten rätt att betala sin skuld i förtid. Dock har kreditgivaren rätt till ersättning i den omfattning som anges i 36§. 58. Jan blev av med sitt kreditkort den 1 januari. En vecka senare upptäcker han att det är borta, han spärrar kortet men upptäcker också att det saknas pengar på kontot och en del av kreditutrymmet är använt. Någon annan har använt kortet och köpt varor i butik för över 35 000 kr. Hur ser rättsläget ut för Jan?
59. Förklara varför UB 5:1-3 har betydelse för tillämpningen av KKrL 43 - 45 §§! Handräckning som regleras i 43-35§§ innebär att säljaren kan återta det sålda och detta begärs hos Kronofogdemyndigheten. Undantag för de varor som kan återtas och den egendom som får utmätas regleras i UB 5:1-3. 60. Ge tre exempel som visar varför sakrättsliga konflikter kan uppkomma vid eller i samband med köp! Ange också vilka så kallade ”tredje män” som kan ha be hov av att hävda sin rätt!
61. Vad avses med den så kallade traditionsprincipen och i vilka situationer kan den komma att få betydelse? Traditionsprincipen innebär att köparen blir skyddad mot säljarens borgenärer om det har skett en besittningsövergång av varan från köparen till säljaren. 62. Begreppet ”säkerhetsöverlåtelse” är ett modernt påhitt. Vad innebär det?
Det innebär att säljaren lånar pengar av köparen mot säkerhet i egendom från vilken han inte vill avstå. När egendomen säljs till köparen blir alltså köpesumman ett penninglån till säljaren. Säljaren får vidare genom avtalet rätt att köpa tillbaka egendomen genom att återbetala lånet. Sådan överlåtelse av egendom som inte avser att överföra äganderätten definitivt utan endast temporärt i avvaktan på överlåtelsens återgång och återbetalning av priset. Avsikten med överlåtelsen är densamma som när egendom pantsätts som säkerhet för en skuld.
12
63. 1986 års godtrosförvärvslag reglerar skenbart samma situation som HB 1:5. Ange den situation där den gamla regeln fortfarande har aktualitet! Om man säljer samma sak till två personer (tvesala) så ska den första ha rätten till föremålet. Om man säljer något, som man köpt i god tro, till två personer, ska med andra ord den första personen ha rätt till föremålet. 64. Förklara vad som åsyftas med termen remuneratorisk gåva! Gåva som helt eller delvis utgör ersättning för arbete eller annan prestation utan att givaren är rättsligt förpliktad att utföra motprestation. Reglerna om gåva blir då inte fullt ut tillämpliga. Bl.a. kan mottagaren bli skyldig att betala inkomstskatt. 65. Vilken typ av egendom omfattas av reglerna i 1936 års gåvolag? Lös egendom, med vissa undantag. 66. I 1936 års gåvolag finns bestämmelser som innebär att man måste skilja mellan begreppen utfästelse om gåva och fullbordande av gåva samt obligationsrättslig och sakrättslig bundenhet. Förklara vad som krävs för att en gåva ska vara obligationsrättsligt och sakrättsligt bindande? Man blir aldrig obligationsrättslig bunden vid löften om gåvor (endast om en utfästelse har gjorts i skuldebrev eller om omständigheterna vid dess tillkomst var avsedd att komma till allmänhetens kännedom) och ett sakrättsligt bindande sker endast då den kommit i gåvotagarens besittning (traderats). 67. Under vilka förutsättningar kan en gåva återtas? Gåvolagen 5§. Om givarens ekonomiska ställning försämras innan gåvan har fullbordats och gåvans utkrävande skulle vara uppenbart oskäligt för gåvogivaren så kan gåvan återtas. Gåvogivaren kan också återta löftet om gåvotagaren har gjort givaren orätt, om l öftet ännu ej är fullbordat. 68. Vilken typ av avtal är det fråga om när Birgit ger Lisa en julklapp? Benefik rättshandling – gåva.
13
69. Vilka regler gäller vid gåvor av enkla respektive löpande skuldebrev? Vid enkla skuldebrev sker fullbordandet endast om gäldenären underrättats av givaren (s.k denunciation), GåvoL 3§ 3st. För löpande skuldebrev blir gåvan fullbordad genom överlämnadet (tradition), GåvoL 3§ 1st. 70. Saklega betecknas som ett oneröst avtal. Varför? Därför att båda parterna vid saklaga utbyter något som är av värde för varandra. 71. Vad menas med påståendet att den som leasar egendom har ett presumtionsansvar för skada som drabbar egendomen? Det innebär att den som hyr saken har en skyldighet att ta hand om hyresobjektet. Om den hyrda saken skulle skadas blir hyrestagaren ersättningsskyldig mot ägaren om han inte kan visa att skada uppkommit utan hyrestagarens vårdslöshet. 72. När föreligger rättsliga konsekvenser av ett saklån? Vilken typ av avtal är det fråga om?
Saklån är när en lös sak överlämnas till gratis nyttjande. Saklån är ett exempel på realavtal, ett avtal som förekommer genom faktiskt handlande t.ex. att tradering sker. Rättsliga konsekvenser föreligger om saken blir skadad. Låntagaren blir då ersättningsskyldig om han inte kan hävda presumtionsansvar. 73. Har den som lånat en gräsklippare och - utan ägarens vetskap - reparerat motorn rätt till ersättning av gräsklipparens ägare? Nej eftersom samtycke till utgifterna ska hämtas av ägaren enligt HB 11:3. 74. Vad är innebörden av HB 12:2? Vid deponering av lös egendom har depositarien till uppgift att vårda egendomen som sin egen. Om varan skadas eller tappas bort på grund av vårdslöshet ska denna ersättas. Sker det genom olycka blir inte depositarien ersättningsskyldig. 75. Vilken typ av egendom leder till tillämpning av KTjLs regler? Lösa saker och fasta saker samt fast egendom.
14
76. I KöpL 45 § och i KKL 35 § finns bestämmelser om köparens prestation. Vad gäller enligt KTjLs regler? I den mån priset inte gäller av avtalet ska konsumenten betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheter i övrigt. Har näringsidkaren lämnat en ungefärlig prisuppgift får det uppgivna priset dock inte överskridas med mer än 15 %. 77. Hur vet vi om reglerna i KTjL är dispositiva? Det framgår av 3§. Bestämmelserna i KtjL är i huvudsak tvingande till konsumentens förmån. 78. Förklara skillnaden mellan begreppen detentionsrätt och retentionsrätt! Retentionsrätt innebär rätten att hålla kvar föremålet för tjänsten för att säkra betalning. Detentionsrätt är en avtalsparts rätt att hålla inne sin prestation i väntan på motpartens. 79. Vilken typ av avtal handlar det om när någon avtalar med en advokat om hjälp att lösa visst juridiskt problem? Konsensualavtal.
15
