02.Nya mål 3 Lärobok.pdf

Harriet Riserus Ake SandahI Sune Stjärnlöf NATUR OCH KULTUR

Nya Mål 3 Harriet Riserus . Ake Sandahi . Sune Stjärnlöj

NATUR OCH KULTUR

Ti l l l ä ra re och d e lta g a re

I det här förordet beskriver vi hur Nya Mål 3 är upplagd, vilken sorts material som finns i boken och lite om hur man kan arbeta med den. Vi föreslår därför att ni börjar med att läsa igenom föror­ det tillsammans. Nya Mål3

Nya Mål 3 är en lärobok i svenska som andraspråk. Den är en fristå­ ende fortsättning på nybörjarböckerna Nya Mål l och Nya Mål 2. Nya Mål 3 är en reviderad upplaga av Mål 3. Revideringen har i första hand inneburit att vissa texter ersatts av andra mer aktuella texter. Så finns nu t ex texter av Liza Marklund, Beate Grimsrud och Lena Andersson i boken. Även bildmaterialet har till stora delar bytts ut och en del övningsuppgifter har arbetats om. Nytt är också rutor med uppgifter som uppmuntrar deltagarna att reflektera över sina studier och sitt lärande. Nya Mål 3 är i första hand tänkt för kurser i svenska som andra­ språk inom den kommunala vuxenutbildningen och på en nivå efter svenska för invandrare (sfi), men passar också för kurser på motsvarande nivå inom andra skolformer. Den kan kompletteras med Nya Mål 3 Övningsbok och Målgrammatiken som finns på ett flertal olika språk. Hur är Nya Mål3 upplagd?

Nya Mål 3 är indelad i tio kapitel. Varje kapitel innehåller: • en inledande fakta text av "svenskämneskaraktär" • en dialog • några allmänna faktatexter, ofta med ett gemensamt tema • ett bildtema • en ruta Fundera och diskutera • ett författarporträtt • ett antal skönLitterära texter.

De inledande fakta texterna diskuterar olika språkliga frågor och är 3

tänkta att öka förmågan att använda språket i olika sammanhang och för olika syften. Det kan gälla att välja lämplig ordbok, att skri­ va olika typer av meddelanden, att disponera en text, läsa av tabel­ ler, kunna uppfatta stilnyanser i språket eller att använda regler för ordbildning. Dialogerna presenterar "vardagssvenska" i olika situationer och utgör underlag för uttalsträning. De allmänna faktatexterna behandlar oftast svenskt samhälls­ och kulturliv. Här finns också olika typer av lärobokstexter från områden som historia och naturvetenskap för att göra deltagarna bekanta med den typ av text som blir aktuell vid studier i andra ämnen. Bildtemana ger kortfattad Sverigekunskap i ord och bild. Fundera och diskutera ger deltagarna möjlighet att stanna upp och reflektera över och diskutera sina studier för att öka medveten­ heten om den egna inlärningsprocessen. Författarporträtten presenterar i kronologisk ordning författare från Carl Michael Bellman till Astrid Lindgren. Detta för att ge en mycket kortfattad överblick av svensk litteraturhistoria. Skönlitterära texter finns dels i form av textexempel i anslutning till författarporträtten, dels i form av dikter, noveller och romanut­ drag av moderna författare. Till texterna finns en ordlista. De ord som återfinns i ordlistan har i texten markerats med en y prick vid ordet. Alla ord som står i ordlistorna finns också i en alfabetisk ordlista. Vissa ord har också en uttalsmarkering. Kort betonad vokal markeras med en punkt (.) under vokalen och en lång betonad vokal med ett streck C) under vokalen. Till texterna i Nya Mål 3 finns övningar av fyra slag: - Frågor till texten - Uppgifter - Fördjupning - Ord

Frågor till texten är tänkta som ett sätt för deltagarna att kontrollera att man uppfattat de fakta som texten innehåller. Ord är övningar som syftar till att utveckla ordförrådet och öka förståelsen för ordbildning. Uppgifter knyter på olika sätt (språkligt eller innehållsmässigt) an till den aktuella texten och dess tema. 4

Fördjupningsuppgijterna kräver ofta att man får söka informa­ tionen utanför läroboken; i ordböcker, uppslagsverk, tidningar osv. Hur arbetar man med Nya Mål 3?

Texter och övningar i Nya Mål 3 är av varierande typ och svårig­ hetsgrad. Det är inte meningen att alla ska läsa allt utan det gäller att sovra i materialet och att hoppa över sådant som verkar för svårt eller som inte väcker deltagarnas intresse. Texterna kan läsas intensivt eller extensivt - gruppens eller den enskilde deltagarens intressen och förutsättningar får avgöra. Låt gärna några texter användas för ren upplevelseläsning, eller gå ige­ nom de viktigaste orden i ordlistan och lyssna på intalningen på ljudbandet. Texterna i Nya Mål 3 är valda för att ge ett intressant innehåll och ett viktigt ordförråd, men eftersom många av texterna är au­ tentiska så kan de ibland innehålla ord och uttryck som det inte är meningsfullt att lära in - åtminstone inte på det här stadiet. Del­ tagarna kan behöva lärarens hjälp att välja ut de "nyttiga" orden i varje text. Tema

Om man vill läsa delar av kursen som teman går det att använda bilduppslagen i boken som en utgångspunkt. Det går också att gruppera en del av texterna under rubriker som svenska språket, skönlitteratur, massmedier etc. En hjälp till detta finns i slutet av boken i sakregistret. Mot ett kontrastivt arbetssätt

Vi har sett det som vår uppgift att dela med oss av vårt svenska kul­ turarv och våra svenska referensramar. I undervisningen bör dessa svenska förhållanden hela tiden ställas i relation till deltagarnas egna erfarenheter och kulturella bakgrund. Här och där i Nya Mål 3 finns uppgifter som syftar till att få igång samtal om kulturella skillnader - och likheter. Bildtemana t ex ger gott om möjligheter att göra jämförelser mellan olika länder och kulturer.

Harriet Riserus

Ake Sandahi

Sune Stjärnlöf

5

In n eh å l l

1 Slå upp det! 8 Dags för besiktning Dialog 20 "Vi ses i hörnet av Valhallavägen och Odengatan" 23 Vikingar Bildtema 26 Tor hämtar sin hammare hos Trym 28 Carl Michael Bellman 30 Gubben Noak 32 1 700-tal Bildtema 34 Cornelis Vreeswijk 38 Balladen om herr Fredrik Åkare och den söta fröken Cecilia Lind 38 Ulf LundelI 40 Öppna landskap 4 1

2 Böcker för alla 42 Vilka böcker lånas mest? 45 På biblioteket Dialog 47 Välj rätt ord! 48 Häxor 50 1 800-tal Bildtema 54 Carl Jonas Love Almqvist 58 Häxan i konung Karls tid 59 Ur God natt min älskade 60

Stockholm Bildtema 72 Svartsjuka Dialog 74 August Strindberg 76 Johan och muttrarna 78 Ett barn 81 Ett halvt ark papper 82 En kärlekshistoria 84 Tre kärleksdikter 87

4 Ordbildning 90 Middag i Norden - förr och nu 95 Svenska maträtter 98 En riktig festmiddag Dialog 1 01 Årets fester och högtider 1 03 Bonden och gårdstomten 1 08 Högtider Bildtema 1 1 0 Selma Lagerlöf 1 1 2 Julklappsboken 1 14

5 Skriv ett brev! 1 1 8 Kontakt önskas 123 På resebyrån Dialog 124 Det här är Sverige 126 Allemansrätt 130 Ett naturälskande folk 133 Alm, Sjögren, Svanström 134 Djurens höstschema 136 Geografi Bildtema 138 Gustaf Fröding 140 Våran prost 141 . . .

3 Skiljetecken 64 Stockholm - från småstad till stor­ stad 70 6

En kärleksvisa 142 Snigelns visa 143

6 Tänk först, skriv sen! 144 Är du övertygad? 1 48 Delade meningar Dialog 150 Det var som fan! 151 Vår planet 153 Alfred Nobel 156 Uppfinningar Bildtema 158 Ur nya behov föds nya ideer 160 Hjalmar Söderberg 1 62 Kyssen 1 64 Den första kärleken 167 Ur Sprängaren 1 69

7 Språkens släktskap 1 72 Det svenska ordförrådet 1 75 Invandring Bildtema 1 78 Utvandring Bildtema 1 80 " . . . nu vill jag inte längre vara i Sviden . . . " 1 82 Modern svenska - nusvenska 1 84 Bildspråk 187 Gubben som alltid talade i ordspråk 1 90 Att inte köpa grisen i säcken Dialog 1 93 Pär Lagerkvist 1 95 Som ett blommande mandelträd 1 96 Det är vackrast när det skymmer 1 96 Far och jag 1 97 Rökame 201

8 Att besluta tillsammans Dialog 204 Vem arbetar mest? Dialog 21 1 1 900-tal Bildtema 212 Ivar Lo- Johansson 216 Skoköp och klasshat 2 1 7

9 Vad säger siffrorna? 224 Invandrare - 500 000 eller 1,8 miljoner? 226 När går tåget? 230 Tal utan ord 231 Lagom är bäst 233 Gamla kompisar Dialog 235 Skriver ner allt - utom inkasten 236 Motion Bildtema 238 Tre sekunder 240 Nils Ferlin 243 Inte ens - 244 Du har tappat ditt ord 244 Evert Taube 245 Sommarnatt 246 Sjösalavals 248

10 Vad är det på tv i kväll? 250 Film Bildtema 256 Barnen vill gå på bio Dialog 258 Astrid Lindgren 259 Pippi börjar skolan 260 Sakregister 1 67 Ordlistor till texterna 270 Alfabetisk ordlista 309

7

1 S l å upp d et!

111

o

Ett språk består av en mängd ord. Engelska, exempelvis, är ett ord­ rikt språk. I en stor engelsk ordbok finns "'närmare en halv miljon ord. Svenskan, däremot, innehåller ungefär 300 000 ord, och kan sägas vara ett relativt ordfattigt språk. Men det är svårt att "'ange exakt hur många ord det svenska språket innehåller. Många ord är dialektala - de används bara i vis­ sa delar av landet. Andra ord är ålderdomliga - man hittar dem bara i äldre litteratur. Det finns också en mängd "'fackord som bara används inom vissa yrken eller inom olika vetenskaper. Många fackord är utländska, och det kan vara svårt att avgöra om de till­ hör det svenska ordförrådet. På svenska kan vi också bilda ord genom att sätta samman två ord: fack + ord blir fackord. Ord som bildas på det sättet kommer inte alltid in i ordböckerna. Ingen människa kan alla de ord som ingår i det egna språket. En person kanske använder omkring 3 000 ord när han talar, men han förstår 1 0 000 ord. De ord vi använder kallar vi vårt aktiva ordför­ råd, medan de ord vi förstår men inte använder kallas för vårt pas­ siva ordförråd.

Ordböcker När vi ska lära oss ett nytt språk behöver vi ha tillgång till ord­ böcker (lexikon). I en ordbok står orden Ti alfabetisk ordning. En ordbok kan vara enspråkig eller tvåspråkig. I en enspråkig ordbok förklaras orden på samma språk. I en tvåspråkig ordbok är orden översatta till ett annat språk. Tvåspråkiga ordböcker ser olika ut beroende på vem de vänder sig till. En svensk-tysk ordbok som är gjord för svenskar har oftast inga upplysningar om det svenska uppslagsordet, men en svensk-

8

tysk ordbok som ska användas av tyska läsare anger hur det svenska ordet böjs och uttalas. I större ordböcker finns också exempel som visar hur orden an­ vänds. En ordbok brukar dessutom ge upplysningar om hur orden uttalas och böjs. Olika ordböcker använder olika system för detta. Därför är det viktigt att läsa inledningen i en ordbok, så att man får veta hur den är uppbyggd. Förutom ordböcker i olika storlekar, från små fickordböcker med 2 000-3 000 ord till stora ordböcker med över 1 00 000 ord� finns det speciella ordböcker och ordlistor som innehåller ord inom specialämnen som teknik, ekonomi och medicin. Tvåspråkiga ordböcker finns för de språk som har studerats länge i Sverige - engelska, tyska, franska, spanska och några till. Men många stora invandrargrupper har saknat ordböcker. Svenska staten har därför låtit göra en "serie ordböcker och ordlistor från svenska till ett antal vanliga invandrarspråk. Man har tagit särskild hänsyn till invandrarnas behov av ord som används i det svenska samhället i dag. Dessa ordböcker "har beteckningen Lexin (lexikon för invandrare) .

o

5

10

15

20

• Uppgift

Ordbok är en sammansättning av ord + bok. En ordbok är en bok med ord. Följande sammansättningar hittar du också i texten. Vad betyder de? a fackord b ordförråd c enspråkig

d tvåspråkig e fickordbok f ordlista

9

o 342 härdad - härstammar från

härdad [2h�r_dadJ

härdat härdade adj

endurecido; tempiado; fortalecido resistente; insensible b. han är härdad av sina strapatser i vildmarken

Se ha vuelto resistente por sus duras experiencias en regiones agrestes.

härförleden

[hä:rfö:rle:den)

_dy.

hace poco tiempo ';'cientemente (fonnal)

härifrån

[h�:rifrå:n)

de(sde) aquf b. stick härifrlln!

härjar [2h�r�ar)

odv.

iLärgate de aqui!

härjade härjat härja{!) verbo asolar; devastar destruir; hacer estragas (senIIdo atenuado: armar bulla)

b. landet härjades av fienden El pals fue asolado por el enemigo. _ b. barnen härjar pil gllrden Los nmos se estän divirtiendo en el patio. b. influensan härjar La gripe esta haciendo estragos.

Härjedalen [2h(ir:jeda:len) n.

pr.

Härjedalen

comarca de Norrland

härkomst [2h�:rkåm:st)

härkomsten sus!. origen; procedencia punto, momento, hecho o suceso de cualquier c/ase en que empieza o con que empieza una cosa b. av tysk härkomst de origen alemän

härlig [2h�:digJ härligt härliga _dl­

maravilloso; estupendo; fantastico b. en härlig 5{}mmardag un bello dia de verano b. en härlig mIlItid una comida deliciosa

härmar [2h�:mar) härmade härmat härma{!)

verbo

imitar; remedar; copiar hacer algo procurando que sea igual que cierta cosa; en partie., imitar los gestos, ademanes, manera de hablar, etc., de alguien por broma o burla

b. barn härmar de vuxnas beteende Los niiios imitan la conducta de los adultos. hänned [hä:rme:d) adv. · con esto; asf; de esta manera (fonnal)

härnäst [hä:Ul�S:t] adv.

inmediatamente despu6; a continuaci6n; acto seguido b. vad följer härnäst? l.Que sigue despues de

esto?

härom [h�:råm)

adv.

acerca de esto; al respecto (formal)

häromdagen [hä:råmd\l:gen] adv. el otro dia recientemente

10

b. jag slig henne häromdagen dias.

La vi hace

unos

härrör från

[2hä:rb:r frå:n) härrörde härrört . härröra verba proceder (o provenir) de; derivar(se) de; datar de tener su origen en

b. giftet i sjön härrör frlln tiden före 1965 El toxico encontrado en el lago data de antes de 1%5. härs och tvärs [�r:.s: å(k): tv�(fo:) _dv en todas las direcciones; a diestro y siniestro t-,. musen sprang härs och tvärs över golvet

raton corrio de

härskar

un

El

lado a otro por el piso.

[2hi.iJ:,s:kar) härskade härskat härska(!)

1 imperar; ejercer el dominio; dominar ejercer un poder ilimitado vemo

t-,. den härskande klassen la clase dominante t-,. härskare -n soberano; gobernante; senor; tirano 2 reinar; prevaleeer; cundir t-,. ordning härskar i Berlin En Berlin reina el orden. härsken Fh�(fo:ken) härsket härskna ad) rancio; agrio; podrido; putrefacto; malhumorado, grufi6n (aplicase a abmenlos: fig.

que Ilene malas pulgas) b. härsket smör mantequilla randa t-,. han blIr nog lite härsken om du stör honom Just nu Seguramente le disgustarå que lo molestes ahora. agno de caraeter;

härsknar

[2h�r:.s:knar) härsknade härsknat härskna(!) verbo ranciarse, ponerse rancio; ponerse de mal humor

t-,. smöret härsknade i värmen La mantequilla se puso randa por el calor. 'V härskna till ("bli arg") ponerse hosco; enfadarse

härstammar från

[2h�::u;tam:ar frå:n)

härstammade härstammat härstamma verbo proceder (o provenir) de; datar de tener alguien o algo su origen, principio o causa en lo que se expresa

t-,. hon härstammar frlln Norge Ella es de ascendencia noruega. t-,. härstamning -en origen; procedencia; ascendencia; ancestro

Tvåspråkiga ordböcker

o

Till vänster är en sida ur Svensk-spanskt lexikon som ingår i serien Lexin. I inledningen förklaras hur ordboken är uppbyggd. Du har inte läst ordbokens inledning, men försök att lösa uppgifterna ändå. • Uppgifter l.

2.

Titta på uppslagsordet härkomst. a Hur kan du se om härkomst är en-ord eller ett-ord? Titta på uppslagsordet härlig. a Ska det vara långt eller kort ä-ljud i härlig? b Hur lyder exempelfrasen? c Skriv en mening där ordet härlig ingår.

3. Titta på uppslagsordet härskar. a Är det långt eller kort ä-ljud i härskar? b Vad betyder punkten under ä i uttalsbeteckningen? c Vilka former av verbet härskar anges?

<-

Ur Svensk-spanskt lexikon (Lexin), Statens Skolverk

11

o H

hingare - hirda

- efter a) vara mtresserad av run after b) vara

efterhangsen never leave (sb) alone - fast vid dmg (sttck) to

- för hang (sth) over (framfor m front of) (sth) - i fortsatta hang on,ansrranga sig ytterlIgare stick

at it,stick it out - ihop om sak [er] hang together,om personer stick together problemet hänger ihop med (inflationen) the problem is connected with

{related to} så hänger det ihop förMIl er der sig

that's how matters stand

- med a) komma (foIJa) med come along b) fatta follow c) fungera (om bIl o d) be sttll gomg d) , utvecklmgen el ngns fart keep up w,th (abreast of) - med i svängen be with it Hänger du med? fattar du? av Are you with me?,Do you get it? - undan put away,åt kund put by (aside) (for sbl - upp ngt på (ngt) hang sth on - upp sig råka ur funktion stop workmg,break down - upp sig på småsaker worry (make a fuss) about

detads - ut hang out - ut genom fönstret hang out of the window - över som ert hot hang over,som ett bekymmer worry,pester hänga sig hang oneself han har hängt sig he has hanged h,mself hingare l plagg, galge hanger hänglavtal loeal eolleetive agreement -björk weeping birch -bro suspension bridge -bröst sagging breasts (pi) hänge SB eatkin,ament hänge sig erotiskt let" oneself go - åt give

oneself up to, nlutmng, nOlen mdulge in,

fortvIvIan, sorg (frmI) av abandon (surrender)

oneself to,,drott, hobby, stud,er av devote oneself to,go m for hängfiirdig down in the dumps hiingig out of sorts,off-<:ollour,US -or (eJ fore sbl hängivelse devotion (för to), utlevelse abandon[ment) hiingiven devoted (ngn (ngt) to sb (sth)) hingivenhet devotion (för to), utlevelse abandon hiingllås padloek lisa med - padloek -mapp suspension file -matta hammock hiingning av avrattmng hanging hiingselbyxor dungarees (pI), US overalls (pI) hängsle, -n braees,US suspenders hiinglsmycke pendant -växt hanging plant häniryckning enehanrmenr,rapture[s),eestacy -ryckt enchanted,entranced (båda: över by), in eestae,es (över over), svagare dehghted hiinlseende respeet i medicinskt - from a medICal pomt of view i vissa -n in some (certain) respeets -skjuta refer (till to), frml o Jur subrnit (till to) hänisyfta refer,allude,make" a referenee (alla: på to), antyda hint {på at} -syftning reference, allusion (båda: på to), antydan hint (på at)

12

hinsyn 1 hansynsfullhet consideration,respeet av - till out of eonsideratton (regard,respeet' for visa - (mot ngn) show eonsideratton (fot sbl 2 beaktande consideratton,aecount ta - till

take (sth) into account (cons,deratton), consider,spee om [form,ldrande I omstand,ghet make allowance for inte ta - till take no aecount of,make no allowanee (eonsideratJonl for av politiska - for political reasons med - till al eons,dering,in v'ew of b) m avseende på WIth referenee to utan - till w,thour eons,denng (regard to), regardless (irrespective) of utan till person regardless of personal status -slfull cons,derate (mot to[wards)}, thoughtful-sllös vårdslos, ansvarslos, obetanksam reekless (mot rm hård, skomngslos ruthiess,taktlos, nonchalant inconsiderate (mot to[wardsJ) hiinlvisa refer (till to) - till åsyfta av make referenee to vara -d till beroende av be thrown upon,be dependent [uplon vi -des till (receptionen) we were requested to go (rurnl to -visning referenee med - till w,th referenee ro,referring to hiinviinda sig apply,tum - till ngn för att få (ngt) apply (tum) to sb for hänviindels. applieation, approach,t domstol appeal, forfrågan inquiry genom - till on apphcat,on (by applying) to häpen amazed,astounded,vard flabbergasted (alla: över at) hiipna be amazed (astounded. vard taken aback) Hör och -! Just hsten ro this!,You won't beheve n! häpnad amazement,svagare astonishment slå med - fill {sbl WIth amazement {astonishmentl. amaze, astound -slviickande amazmg, astoundmg hiir' SB army,bIldl av host här" ADV here de - these den - th,s så - hke th" så - gör man this is how ifs done (the way to do ,t) så - dags at th,s time,by now - bor jag this 's where I hve H- har du! Here you are - i staden m this town - inne (nere. uppe' in (down, up) here - och där here and there hiirad � county district härav hence - följer (att) [henee) it follows, led'gare th,s means härbre � log-cabm härbirge t111falhgt boende shelter ,lodging, I hemlosa hostel,lodging (US rooming) house härbärgera av forernåi house, ge log, av pur" up,lodge hiird 1 eldstad hearth,fireplace hemmets­ hearth and home 2 reaktor- core 3 blldl breeding ground,f SJukdom av seat,eentlre, U� -er,f brott, uppror, mtng av hotbed (alla: för oh härda harden (mot to), metall, glas, kropp av toughen, tekn anneal, temper,person (mot smarta, hdande) av inure {to}, växt, planta make' hardy -d gm erfarenhet av seasoned,av strapa"rr

rom

nlng ongm (han är) av tysk rampant (nfe) 2 vasnas , Ir---------�::���k)����TDro���rrounr-------��

not 3 vara ute och - sVIra pamt the town red, bve it up, leva rovare go on a rampage härjad om person [worn and] haggard, wasted hiirjning, -ar ravages hirIk_t origin, binh, mer fronl extracCIon, descent av ringa - of humble origin[s] (birth) av rysk - of RussIan extraction (descent) -leda 1 språk denve (ordet) kan -s från denves (IS derived) from 2 - ngt ur (ngt) gm slutlednmg deduce sth from -ledning 1 språk derivation 2 gm slutsats deductlOn hirllg mkt nlutbar wonderful, lovely, dellCious, vard gorgeous, marvelllous, us -ous, glonous H-tl Lovely (Wonderful)! Han är för - I rolog He's a scream! si det står (stod) -a tillltke anything hilrlighe' prakt splendlour[sj, US -or[s], av bib glory h.la --en the whole lot (bag of tricks, us av shebang) -er wonderful things, lackerheter delicacies hirma irmtate, på ett rologt sa1l av copy, impersonate, mimlc, (vard) take· (sb) off, do· a take-off on, elakt av ape han ska jämt -s he's always aping (mImIcking) me (etc) hirmed with thIS, hereby, m dessa ord WIth these words - bifogas we enclose (are enclosing) - förklarar jag I hereby declare intygas (att) this is to cernfy hirrnfågel mockmgbird hllmist nu narmast next, nasta gång next [timel, efter detta after this härold herald .rorn om dena about thIS -dagen the other day -sistens a little whtle ago -året a year or two (one or two years) ago härröra originate, stem, frml spnng", anse·, av språk derive (alla: från from) hirs, - och tvärs thIS way and that, us av every whlch way hirsk. 1 utova makt rule, reign (båda: över over) - över (ett land) av rule a country 2 vara förhärskande. dda for-

relgn, prevail härskande

prevaling, prevalent härskare ruler,

of German descent

o -

frml av

hilrltappad I Sv eroge � bottled m Sweden -till vanl to thIS och - kommer att vi måste and in

addition we will have to

härva 1 tilltrasslad tråd o b,ldl tangle, tilltrasslad situation av compltcated affalr (busmess), brottslog - mess, pol (frmi) Imbroglto (pi -s)

2 garn- skem

hilrlvldlag I detta avseende m thIS respect, I detta tall m thIS case (matter) -åt hItåt m th,s

d,rectlOn, thIS way

hässja Sil hay-clrymg rack D VII pIle hay on

drymg racks

INist 1 av gymnastikredskap horse sätta sig på sina höga -ar get on one's hIgh horse till - on horseback 2 schack kmght 3 Hur många -ar

har den1-kralter What horsepower

IS

n?, U�

How many horsepower has It got? -ansikte hors[ely face -hov 1 horse's hoof (pi hooves el hoofs) 2 bOl coltsfoot (pi -s) -intresserad mterested m horses, vard hors[elY -lulpplöpn sport horse racing, vard races (pI), VISS tavlmg lng race meetmg, VISSt lopp race -kraft horsepower (fork HP) (loka I pI) -kur drastIc cure (remedy) -liingd sport length han ligger -er före he's way ahead of (the others) -minne, ha - � have a memory hke an e1ephant -polo polo -rygg, på -en on horseback -sko horseshoe -skojare [dlshonest) horse-Idealer (-trader) -sport hastkapplopnmg horse racmg, ryttartavlong equestnan sports (events) (pI) -svans 1 horse's tall 2 fnsyr ponytatl -vilg, något i - somethmg really fantastic (negatovt monstrous) hätsk sp'teful, bItter, !rml maltgnant, malevolent (alla: mot toward[ s]) en - fiende a bItter enemy hiltta hood, f barn av bonnet hilva 1 lyfta, vraka heave· På tå. häv! On your toes, nse! - i sig put down (away) - upp skrok glve, let out - upp sin röst ralse one's vOlce -

ur sig ondlgheter spew out, dumheter come out

WIth, uner 2 kop, avtal annul, cancel, lur

Ur Svensk-engelsk ordbok, Natur och Kultur

• Uppgifter l.

Titta på uppslagsordet häst. Vilken information ger -ansikte, -kraft och -sport som står efter uppslagsordet?

2. Titta på uppslagsordet hänvisa. Varför finns det ett lodrätt streck mellan n och v? 3. Jämför orden härlig och härska i Svensk-engelsk ordbok och Svensk-spanskt lexikon. Den svensk-engelska ordboken är inte gjord för engelsktalande läsare utan för svenskar. Hur ser du det? 13

o Några enspråkiga ordböcker och ordlistor Även den som har svenska som modersmål kan vara osäker på stavningen av ett ord eller ordets betydelse. Då behövs en enspråkig ordlista eller ordbok. Här är några av de viktigaste. s. -et; pI. = ; med andra o.; ta ttll orda; ta ngn på orden fatta ngn

or ester

ord

bokstavligt o. ratta sIg

Innan man visste ordet av innan man

dareftec;

ORDAN. sb.t.l�.!, se orda, v., orden. ORDBOK w'rd--bw2k, r. l. f.; best. -en; pI. -böcker. (ord- 1703 osv. orda- 1690-1791. orde1690-1700. - Se för övr. BOK, Sb8t.�) [jfr d. ord­ bog, nor. ordbok, boll. woordenboek (ä. boll. woord­ boeck), t. wörlerbuc"; av ORD, sbRt.2 (i bet. 4), o. BOK, sbst.2) bok l. skrift som (mer 1. mindre full­

I

I

ständigt) meddelar ordförrådet i ett språk (un­ der ett visst skede) l. i en 1. flera dialekter l . i ett fackspråk J. i e n författares skrifter o. dy l. l. en viss del av ordförrådet i ett språk osv_ (t. ex. främmande ord, föråldrade ord o. d.) o. vari orden (vanl. i alfabetisk ordning) behandlas från en l. flera synpunkter (t. ex. med avs. p å uttal, böjning, härledning, betydelse o. d.); särsk. dels om dylikt arbete avsett att (jäm­ förelsevis allsidigt) behandla (det väsentliga av) ett språks hela ordförråd från vetenskaplig (historisk I. deskriptiv) synpunkt (på det språk som de behandlade orden tillhöra), dels om dylikt arbete avsett till hjälp för översättn in g från ett språk till ett annat (I. tlera andra) o_ angivande de behandlade ordens motsvarig­ heter i detta (resp. dessa) språk; stundom äv_ dels om förteckning över ordförrådet i ett språk osv. utan närmare behandling av orden, ord­ lista, ordförteckning, dels allmännare, om bok osv. vari ett visst kunskapsområde (l. flera l. alla kunskapsområden) behandlas i olika (van 1. i alfabetisk ordning uppställda) artiklar, (real)­ lexikon; ngn gg äv. om glosbok; jfr LEXIKON, DIKTIONÄR. Enspråkig, tvåspråkig, flerspråkig sv. angivas på ordbo· i ordens be

Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är den största ordboken över svenska språket_ Den började ges ut 1 893 och har nu (år 200 1 ) kommit till bokstaven S. I SAOB kan man hitta alla ord som har funnits i svenska språket från 1 500-talet och framåt.

14

hunnit ana n ågot, plots­ ligt; ha ordet ha ratt att tala el. yttra sig; begära ordet att få tala; hålla (51tt) o. hålla sitt löfte o.d.; ha o. om sIg att ha rykte om sig att orda v. -de tala, orera; o. om ngt

orda se ord ordlac,cent s. ordalgrann ad). o. översätt­ nmg

ord.allårda'l)

s. -et av. -en; -ler (hlst.) gudsd ordallag s. pI. ; väl valda

pi.

=

av.

ord, formuleringar ordallyd.else s. ordalsätt s. (åld.) uttryc fras m.m. ordlbajs,are s. -n; pI. = pI. ordbafsarna (var

nedsartande) person stark t ordflöde ut mnehåll

Svenska Akademiens ordlista (SAOL) innehåller ca 1 60 000 ord. SAOL anger stavning, uttal och böjning av ord och fungerar som "språklig lagbok': Däremot för­ klaras inte alla ord. Den senaste upplagan av SAOL, den tolfte, utkom 1 998_

o I. bok

(ett trad): fsv. isl. bOk; gemens. gel'm. ord (ty. Buche, jfr eng. beech), vil­ ket återfinns även i andra indoeurop. språk (lat. la'gus); till grek.lage'in äta, sMunda urspr. 'träd med ätliga fru k ter' 2. bok (att låsa i): fsv. bok, isl. bOk; ge­ mens. germ. ord (ty. Buch, eng. book),

tad' (år

orchestra se orkestra ord subst. -et = 1 sjalvstimdigt cn;.....uull

t:1\}'1 cnel dl..Ulll

språkligt element med enhetlig betydelse, som (normalt) uttalas och skrivs i ett sammanhang dvs.

egentl. samma som l bok. Kan�ke ur­

spr. 'tavla av bokträ med runor på' (jfr

utan paus resp. melJan.rum; anv. som beteckmng for ett foremål, en handlIng, en

grek.

relatIon, ett begrepp m.m.: ordbildnmg; ordbok; ordförråd; bindeord;

modeord; räkneord; skällsord; tabuord; en ordlista över främmande - I svenskan; ett - som bör/ar på "P"; ett sammansatt -; forsoka finna - for sm känsla i:l ha -et på tungan veta vad man vill säga utan att kunna formulera det; innan man vet -et av mycket snabbt; znte skräda -en (himsynslöst) säga precis vad man tycker; lägga -en I munnen på ngn hjälpa ngn art formulera vad

bel)

bib'k. papyrusbast, bok; se

bi­

stäl·

;• l-r • Of'{J; gemens, germ. o rd (t y. IS eng. word) med släktingar i andra indoeurop. språk, bl. a. lat "er'hum ord; se verb ordaliII' [årda'lier] (pI.) gudsdom: över BOm

Worl,

ord: rev.

.

-

medeltidslat. av fomeng. UrUil)

orddl dom (ty.

ordtn..Lå'� av lågty. Of'tkn mun k-, rid-

'--

Svensk ordbok förklarar ord och ger upplysningar om deras böj­ ning. Andra ordböcker av denna typ är Bonniers svenska ordbok.

Våra ord är en etymologisk ord­ bok. I en etymologisk ordbok får man reda på ordens ursprung, deras historia. ordbok

form; (efter okstaven ordbok (spräk)lexikon - ordboks- leXl' kal(isk)

ordbo k ......,;

�

bans

medarbetare inte i

vara

en etymologisk -; sve sk-engelsk

i

en ......, över svenska spf'dket; en

-; det ordet finns

- (det begreppet ar bonom

främmande) t rom.-kat. kyrkan religiöst sam-

Ord för ord är ett exempel på en synonym­ ordbok. Här kan man hitta syno­ nymer (ord med samma eller lik­ nande betydelse) . Våra vanligaste främmande ord är också ett slags synonymordbok. Här får man svenska ersättningsord för ord som ursprungligen kommer från andra språk.

Svensk handordbok ger exempel på hur ord kan T kom­ bineras med varandra. Här kan man t ex få veta vilken som är den rätta prepositionen i ett visst uttryck.

15

o häradshövding - hätsk

.irbre

(förr) hedemitel som tilldelades den i tjänsten i1dste nämndemannen vid en tingsrätt hA­ radshilvdinS (förr) ordförande i hAradsl'lltt som var allmän domstol pi landet hArads­ skrivare den vanligaste titeln för chefen för ett fögderi (se d.o) hArav av detta htrbre gammalt förrAdshus; ® II-r; .... ....birpo . [-je] tak över huwdet. rum (för natten); litet värdshus 1 -r;.... � [-j�l inhysa, ge husrum At II-de bArd öppen eldstad; låg ugn; (bildl.) hem. lugn vd: egen h. /Jr guld lIilrd; centrum. utgAn�­ punkt: upprorshiinI, �ukdomshIJrd U-en; -
smAltninS nedsmäJtning

av

härden (kärn­

bränslet m.m.) i en kiirnrealto t r U-en; -Dr hArtlyta härleda sig. uIgA från blrfågel en tAgel med stor fjäderkam. tillhör ordningen blAlttlkfåglar bJrfilr för detta hArförare hög militär befii1havare. strateg �nyligen hArj. ödelägga; gå hårt fram; (vard.) bråka. leva rövare II -de birjad äv. fArad, sliten (ev. av utsvävningar): ett härjat ansiku Ust hArjedaling person från Hä!jedalen l-en; -Dr JYIIUWtikredslcapet birjedalsk n -r birjedalska 1 hä!jedaling­ arnas dialekt I .... 2 kvinna frAn Hätjedalen II ....; härjedalskor hArjing hätjedaling n -en; -
230

16

b�' på detta; därefter hArrlIra härstamma, ha sitt ursprung; uppgiften härrörfrdn säker kli1/a birs h. o. tvärs hit o. dit. At alla håll blrska regera, domioera; vara rAdande: en dö­ dens tystnad harskade övera1Ill-de hArsbra stor hop hArskare regent, furste. herre U ....; pI. =. best. pI. -arna bArsbrjnna kvinnlig härskare g ....; härskminncr

hinken (om fetthaltiga livsmedel) skämd p.g.L kemisk omvandling av fettet; (vard.) vresig, Bur II härsker; harsknare blrsklysten maktkär, despotisk bAnkna bli härsken (se d.o.); härskna till (vard.) bli sur, arg l-de blrskri Ialtrop, stridsrop; ramaskri (se d.o.) bAntamma leda sin ursprung, komma (från) I I -de hirstamning ursprung II-en; -ar bAntAdes (kanslispr.) här hArtappad (om vin) som tappan pi hutelj i Sve­ rige birtappning härtappat vin l-en; -ar hFtilI till detta; dessutom hArut!nnan i det­ ta avseende hArva 1 garnhärva 2 virrvar.r rora: en enda h. av motsattelser II ....; härwr hArhlrvarande (skriftspr.) som finns här vara (skriftspr.) närvaro n .... hArvel garnvinda, haspel i -n; härvlar birvidlag i detta avseende blssj. 1 torkställning för hö el. säd II ....; hässjor 2 hänga upp på hässja l-de bAssja 3 (om hund) flämta med tungan utanför munnen U-de bissjning det att hässja (2 el. 3) H -en; -ar biat djur av en grupp hästdjur, vanl. = tamhäst ett rid- o. dragdjur; ett gymnastikredskap; ®; s
o • Uppgifter l.

Titta på uppslagsordet härska. a Vilken ordklass är det? b "en dödens tystnad härskde överallt" är en exempelmening. Skriv en annan mening som visar hur ordet härska kan användas. c Vilken information ger II-de?

2. Titta på uppslagsordet härskare. a Vilken ordklass är det? b Skriv en mening där ordet härskare ingår. c Vilken information ger II-n? 3. Titta på uppslagsordet härd. a Vilken ordklass är det? b Vilken information ger II-en; -ar? 4.

Titta på uppslagsordet härlig. a Vilken ordklass är det? b Vilken information ger II -t; -are?

f- Ur Bonniers svenska ordbok

17

o H

härstamma

412

h@!rst,mmaV verb (harstammar, harstammat) - härstamma från

vara fadd på en plats Danmark.

o Hon

härstammade, har

en

komma från eller

·Iängder, .I'mgderna)

• FaVOrIten

harsrammar från

fore någon eller battre an någon

h!i!rtill adv. till det som man just har talat om

ett

betala hogre avgIfter.

en

hirvav subst. (härvan, några

fallet år en harva av lögner.

en

Vi talade om hur viktIgt det är med utbIldning

h,tsk adl

h,ssiav Ih,Jal subst. (hässjan,

hatsk blick några hasslor,

en

en stallnmg som man torkar ho

->

1 lyfta 'upp något tungt och med stor kraft 2 stoppa något så att det inte galler langre

hårt

• hava

ljuga som en häst travar ljuga valdigt mycket

alls ar så bra som man trodde

fort • Han hävde ', sig tre hamburgare. häva 'upp sin röst saga något hogt, t.ex. vad man

sedan bhr nOld med

tycker

sätta sig på sina höga hästar vara nonchalant och

häva ·ur sig något saga något elakt och t.ex. kritisera något o Hon havde 'ur sIg en hel del

overlagsen äta som en häst ata valdlgt mycket

sanningar.

häva sig 'upp anvanda armarna och nastan kasta

-hovar't -hovarna)

1 foten på en hast

Slg Upp

2 en vaxt med gula blommot en

h{istkr�ftv subst. (-kraften,

(en)

några -krafter, -krafterna)

ett mått som visar hur stark en motor ar

o BIlen

18

h,stk!:!lrv subst. (-kuren,

h,vd

subst. (hävden, några havder, havderna)

av hävd av tradItIon • Allemansrätten är av havd en svensk rattighet.

gå till hävderna bli nagot som alla kommer att

har 200 hästkrafter.

en

• Havet häver sig.

häva ·i sig något vardaghgt ata eller dncka något

satsa på rätt häst satsa på någon/något som man

h,sth�vV subst. (-hoven, några

ett kbp • hava ett avtal

häva sig rora sig

satsa på fel häst satsa på någon/något som mte

en

en hten

o Han hävde 'upp resvaskan på hyllan.

2 vardaghgt hastkraft o Hur många hastar har bIlen ?

häst arbeta

subst. (hättan, nagra hättor, hättorna)

häv!)

BILD

• ndhast • travhast

arbeta som en

o en

arg och aggressiv

hatsk debatt

h@vav verb (häver, hävde, har hävt; vara hävd,

h{ist subst. (hästen, någta hästar, hästarna) 1 ett stort djur som man kan nda på

hfttaY

(hatskl, hatska)

• en

spetsig mossa for kvinnor

på

häst

i hästväg vardaghgt

• Festen var något I hastvag. o Det verkar

som om regnet är på väg häråt.

en

-svansar,

något som ar mycket stort eller imponerande

och härvIdlag var alla emga.

hassloma)

BILD

huvudet och hknar en svans

h!!rit adv. mot den plats dar "lag" ar en

->

hår som man knyter Ihop bak på

h,stvi!gV mbst. (-) - något

hi!rvidlag eller härvidl�g adv. nar det galler det o

ett

(-skon, några -skor, -skorna)

h,stsv,nsY subst. (-svansen, några -svansarna)

2 en bunt garn

har

h'.tskqv subst.

skydd av metall for hastens hovar

harvar, härvorna)

1 ett problem eller ett brott som ar svårt att losa

• Hela

h,stm!nnev subst. (-minnet, -, -) ett mycket gott mInne

• De får f ärre förmåner. Hartill kommer att de måste

hästsko

den langd som en hast har

vann med en hastlangd.

ligga hästlängder före någon vara mycket långt

• Ordet "trottoar" harstammar från

franskan.

en

h,stl,ngdV Ih�stl,1Jdl subst. (-langden, några

några -kurer, -kurerna)

en

mmnas lange

kraftig och tuff behandhng for att gara

h,vdav verb (hävdar,

någon/något frisk eller for att något ska bh

havdad, havda ! )

battre

1 på ett bestamt satt saga att något ar sant

hävdade, har havdat; vara o Han

o hög_flel

413 hävdade att han hade rätt. • Politikerna hävdar att vi mAste spara. 2

försvara något

• Vi måste hävda vAr rätt.

1

-+

skryta eller försöka visa att man är viktig

•

Han

klara sig bra och få lika bra resultat som andra

en

•

ett högt träd • höga berg

Tröskeln är för hög för rullstolen. •

en

•

som ligger långt upp på en skala

hög hastighet

•

• höga betyg •

höga

krav

3 anvands i frågor och med siffror som visar hojd eller varden •Hur hög kan en tall bli? • Bergel

-stänger, -stängerna) en stång eller ett spett som

4 som låter

kan användas för böja 'upp och lyfta tunga saker

röst. • Musiken är alldeles för hög.

-+ BILD

5

h4iuv Ih�ksal subst. (häxan, nägra häxor, häxorna) (J sagor) en elak kvinna som kan trolla

h,xj,ktv Ih�ksj\lktl subst. (-jakten, några -jakter, -jakterna) mir man jagar någon på ett hansyns­ • Tidningarna startade en häxjakt pil

presidenten.

� subs<.

(höet, -, -) torkat gräs som t.ex. hastar

och kor äter

k · .. . ... : .: :. . . . ... .. . . . .. låg

höga priser • hög temperatur • hög

hävdvunnen rätt

hlvsttngV lh�vst�1J1 subst. (-stången, nägra

hög

.

Vi

Mount Everest

alder • höga ambitioner • höga förväntningar

•

•

I

är världens högsta berg. 2

lost satt

(ett)

höga klackar

•

med övriga Europa.

hfvdY\lnnenv ad). (hävdvunnet, hävdvunna) som

en

•

BILD • ett högt hus

• Sverige har haft svart att hävda sig i konkurrensen

har funnits långe och blivit accepterad

en

lång från den nedersta till den oversta delen

behöver en högre stege än den här.

försöker alltid hävda sig i klassrummet. 2

h§g' ad). (högt, höga) (komparatIon: högre an, högst)

hivdlo sig 1

H

är nog bara 100 meter högt. • Hur hög är hyran?

starkt och mycket

(om toner) som låter ljust

• De talade med hög

-Gamla miinniskor

har svArt att höra höga toner. e viktig och med makt

•

Han har en hög ställning

l a!

I

hlivsting

i samhället. • Vi vill tala med högsta chefen.

fin och ådel

•

vardaglIgt påverkad av narkotika högt 1 långt upp eller långt uppåt - Ballongen svävade

7

De höll fast vid sina höga ideal.

B

högt uppe bland molnen.

-Jag kan inte hoppa sa

högt. 2 u

långt upp på en skala

-Skivan har hamnat högt

s " tan. r

•

Ur Natur och Kulturs Svenska Ordbok

• Uppgifter l.

Natur och Kulturs Svenska Ordbok är tänkt för läsare som inte har svenska som modersmål. Hur ser du det? Titta på a ett verb (t ex härstamma) b ett substantiv (t ex härva) c ett adjektiv (t ex hög)

2. Titta på hur uttalet visas. a Hur anges betoning och vokallängd? b Vad betyder haken ( v ) i härstamma och häva? c Hur uttalas ordet hässja?

3. Vad heter häst i plural? 19

o • Uppgifter l.

Jämför hur Svensk-engelsk ordbok, Bonniers svenska ordbok och Natur och Kulturs Svenska Ordbok behandlar uppslagsordet häst. Vilka upplysningar finns i alla tre böckerna?

2. Undersök vilket system som används i ordlistorna baktill i Nya

MåL 3. a Hur behandlas verben? b Hur anges betoning?

Jämför med utdragen ur ordböckerna och diskutera vilka fördelar och nackdelar som finns med det system som används i Nya Mål 3.

• Fundera och diskutera

Sätt upp mål för dina studier i svenska. - Vad är det viktigaste du vill lära dig under den här kursen? - Hur ska du nå dina mål? - Vilka kan hjälpa dig? - Vad behöver du för hjälpmedel?

Dags för besiktning Olle ringer till bilprovningen. Det är Maria som svarar. MARIA:

OLLE:

M A RI A :

OLLE:

MARIA:

OLLE:

M A RIA:

OLLE:

20

Svensk bilprovning. God morgon. Jag skulle vilja ha en tid för 9besiktning av min bil. Är det bråttom? Ja. Finns det någon tid nästa vecka? Ja, på fredag klockan tio. Ja, det passar bra. Vad är det för märke och 9årsmodell på bilen? Det är en Saab 900, 97 års modell.

MARIA:

OLLE: M A RI A :

OLLE:

OLLE:

M A RI A :

OLLE: MARIA:

OLLE: M A RI A :

OLLE: MARIA:

Jaha, och vad har den för registreringsnummer? Det är HDL 1 5 1 . Då är du välkommen fredagen den tjugoförsta februari klockan tio. Tack så mycket. Hej.

o

Hej. Jag fick en tid för besiktning av min bil fredagen den tjugoförsta februari klockan tio. Jag har tyvärr Yfått för­ hinder den förmiddagen. Finns det möjligen någon tid på eftermiddagen i stället? Vad är det för registreringsnummer på din bil? HDL 1 5 1 . Jaha, då ska vi se. Ja, vi har en tid klockan tre. Tack, det passar utmärkt. Då ändrar jag tiden till klockan tre i stället. Tack, det var snällt. Äh, det var ingenting. Välkommen då.

• Uppgifter l.

Titta på hur Maria och Olle börjar och slutar samtalet. Finns det andra sätt att börja och sluta ett samtal? Diskutera.

2. Arbeta i par och skriv egna dialoger. Här är tre förslag: a Ring och boka tid hos tandläkaren. b Ring och beställ tid hos frisören. c Ring och boka biobiljetter.

Tänk på hur ni inleder och avslutar dialogerna.

21

o

Öva uttal I varje kapitel i Nya Mål 3 finns en dialog. Dialogerna har ett enkelt och vardagligt språk och passar bra för uttalsträning. När du övar uttal är det särskilt viktigt att träna på språkmelo­ din (rytmen och intonationen). Språkmelodin hittar du genom att ta reda på vilka ord och vilka stavelser i ord som betonas starkare än övriga. Obetonade ljud reduceras ofta och hörs inte i uttalet. Om du lär dig att använda rätt satsmelodi blir det lättare för andra att förstå vad du säger. l.

Lyssna på när läraren läser dialogen eller lyssna på inspelning­ en. Stryk de bokstäver i dialogen som inte hörs i uttalet, t ex: jat defnåtfn freda

t

2. Markera de ord eller stavelser som är mest betonade. Man kan markera betoning på olika sätt. I Nya Mål 3 har vi markerat så här: - under betonad lång vokal; . under betonad kort vokal. OLLE:

Jag skulle vilja ha en �d för besiktning av min bi!.

MARIA:

Är det bråttom?

Fortsätt markera i hela dialogen. Tänk på att bara markera de ord och stavelser som verkligen är betonade. Ofta markerar man för många ord i början. 3. Läs dialogen två och två.

22

o

"Vi ses i hörnet av Valhallavägen och Odengatan"

'J:den mellan 800-talet och l OOO-talet kallas i Norden för vikinga­

tiden. Vikingarna är kända för att de gjorde långa resor med båt till Ryssland, England, Frankrike och andra länder. Under resorna bedrev de handel, men ibland ·rövade och plundrade de också. De första vikingarna var inte kristna utan trodde på många olika 5 gudar, som de kallade asar. De viktigaste asagudarna var Oden, Tor och Frej. Oden var den klokaste guden. Han hade bara ett öga. Det andra hade han offrat i vishetens brunn. Oden hade också två ·korpar, Hugin och Munin, som han skickade ut i världen. När de kom till- 1 0 baka satte de sig på Odens axlar och berättade vad de hade sett och hört. Tor var den starkaste guden. Han åkte över himlen i en vagn och slog med sin hammare. När det åskade trodde människorna att bullret kom från Tors vagn och blixtarna från hans hammare. 15 Frej var den gud som hade makten över vädret och över det som växte. Till Frej offrade man för att få bra skördar. Vikingarna trodde att de efter döden skulle komma till Valhall, som var Odens gård. Där levde de ett för vikingar "idealiskt liv. Varje morgon gick de ut och slogs, och på kvällen gick de tillbaka till 20 Valhall. Alla sår de hade fått läkte av sig själva. På kvällarna hade de fest och då åt de upp en gris som hette Särimner. Det var en märklig gris, för varje morgon vaknade den till liv igen och var stor och fet, så att den kunde slaktas på nytt på kvällen. Det finns många berättelser om vikingarnas gudar och deras äventyr. 25 Ännu i dag lever asarnas namn kvar i flera sammanhang. Av veckodagarna har tisdag fått namn efter en gud som kallades Tir, medan onsdag och torsdag är Odens och Tors dagar och fredag Frejs dag. Namn på gudar lever också kvar i många ortnamn, t ex Odensala, Torsåker och Frövi ( Frejs offerplats). Flera gator och torg 30 har också fått namn efter de gamla asarna. Odengatan, Torsgatan, Frejgatan och Valhallavägen är vanliga gatunamn.

23

o • Frågor til l texten

1. Under vilken tidsperiod var vikingatiden? 2.

Vad kallas Tor, Oden och Frej med ett gemensamt namn? a Vilken gud var den klokaste? b Vilken gud var den starkaste?

3. Hur förklarade vikingarna åskan? 4.

Vad var det för märkligt med grisen Särimner?

• Ord l.

2.

Tor slog med sin hammare. En hammare är ett verktyg som an­ vänds för att slå i spikar. Men till vad används a en såg? b en skruvmejsel? Ge exempel på andra verktyg och tala om vad man använder dem till. Oden hade två korpar. En korp är en ganska stor fågel. Den är glänsande svart och har kraftig, svart näbb. Beskriv a en gråsparv b en svan Ge exempel på andra fåglar och tala om hur de ser ut.

3. Odens korpar satte sig på hans axlar. Axlarna (en axel) är kroppsdelar som sitter på båda sidor om halsen. Vid axlarna börjar armarna. Var på kroppen sitter a skuldrorna (skuldra -n)? b höfterna (höft -en)? c armbågarna (armbåge -n)? d knäna (knä- le/t)? e vristerna (vrist -en)? 4.

24

En galt är en grishanne. En grishona kallas sugga och smågrisar kallas kultingar. Bilda "familjer" av följande ord: en kyckling en tacka ett sto en hingst en tjur ett lamm en tupp ett föl en ko en kalv en höna en bagge

o • Fördjupning l.

2.

Ge exempel på gator eller platser i din omgivning som har namn efter asarna. Tisdag, onsdag, torsdag och fredag har namn efter asar, men vilka eller vad har gett namn till lördag, söndag och måndag?

3. Vad trodde människor på i äldre tid i ditt hemland? 4.

Läs någon eller några berättelser om asarna, t ex "Tor hämtar sin hammare hos Trym" (s 28) och återberätta texten.

25

o

Vikingar Vikingatiden varade från år 800 till 1 050. Vikingarna har fått sitt namn av att många män från Sverige, Norge och Danmark seglade iväg ut i Europa och Asien för a tt bedriva handel och ibland för att plundra och röva. Detta kallades för att "fara i viking':

Kartan visar att resorna (vikinga­ tågen) gick västerut till bl a England och Skottland. Ett av de första vikinga­ tågen ledde till att klostret Lindisfarne i västra England plundrades år 793. Många vikingar bosatte sig på Island och det finns forskare som tror att några vikingar kom ända till Nord­ amerika. Österut gick vikingatågen långt in i Ryssland och till Konstan­ tinopel (nuvarande Istanbul). 26

De skepp man använde var långsmala och vackert formade. Man använde både segel och åror för att ge skeppet fart.

o

Ännu i dag kan man se spår av vikingarna. Deras runstenar finns på många håll, framför allt i Uppland och Södermanland. Runstenen har fått sitt namn av de bokstäver som viking­ arna ristade in som kallas runor. En runsten restes ofta till minne över någon viking som dött i ett vikingatåg i öster- eller västerled. Ä ven i Birka, som var en stor handelsplats under vikingatiden, har man hittat många föremål från vikingatiden.

27

o Det finns många berättelser om de gamla nordiska gudarna och deras äventyr. Den här handlar om vad som hände när Tor hade förlorat sin hammare Mjölner.

Tor hämtar sin hammare hos Trym

'E n morgon när Tor vaknade var hans hammare, Mjölner, försvun­ 5

10

15

nen. Tor letade överallt, men den fanns ingenstans. Han blev då alldeles "'förtvivlad, "'slet sig i skägget och rev sig i håret. Efter ett tag gick han till "'Loke, som han visste ofta kunde ·hitta på råd i svåra situationer. - Loke, vad ska jag göra? Mjölner är försvunnen. Loke förstod att någon måste ha stulit hammaren, så han bestämde sig för att ge sig ut och leta efter den. Han gick till ' Freja och bad att få låna hennes fågeldräkt. När man tog på sig den kunde man själv flyga. Loke fick låna dräkten och flög till ' 'jättarnas hem. Där träf­ fade han jätten Trym. - Varför kommer du till jättarnas hem? frågade Trym. - Jag har kommit hit för att fråga dig om det är du som har stulit Mjölner, sa Loke. Ja, det har jag, och nu ligger den gömd åtta mil under jorden och Tor får inte tillbaka den förrän han kommer hit med Freja så att jag kan gifta mig med henne. -

*

20

25

28

Loke flög tillbaka hem. Där mötte han Tor som genast frågade: - Har du hittat Mjölner? - Ja, svarade Loke. Det är jätten Trym som har stulit den och han "'vill ha Freja till brud för att ge tillbaka den. Tor gick då till Freja och sa att hon skulle klä sig i brudkläder för de skulle åka till jättarnas hem, där hon skulle gifta sig med Trym så att Tor kunde få tillbaka sin hammare. Men Freja blev "ursinnig och sa:

- Inte behöver jag en " karl så mycket att jag gifter mig med Trym. Tor gick besviken tillbaka och samlade alla gudarna för att dis­ kutera vad de skulle göra. Men alla var �rådlösa tills den kloke Heimdal sa: - Tor, du får klä ut dig till brud och åka till Trym. När du väl är där kan du säkert hitta på något sätt att få tillbaka Mjölner. Tor blev inte särskilt förtjust. - Alla kommer att skratta åt mig om jag klär mig i kvinnokläder, klagade han. Men de andra gudarna sa att detta var enda möjligheten. De började klä ut Tor till brud i vit klänning och med en "slöja för ansiktet. Loke erbjöd sig sedan att följa med Tor som " brud tärna. Med Tors vagn for de sedan iväg till Jättarnas hem. När Trym hörde bullret från vagnen skrek han till de andra jättarna: - Nu kommer Freja. Gör klart för bröllopsfest! I en stor hall dukades det nu upp med helstekta "oxar, "lax och stora "tunnor med öl. Bruden som satt bredvid Trym började med att äta en hel oxe och åtta laxar och att dricka tre tunnor med öl. Trym tyckte att det var mycket för en kvinna och frågade brudtärnan varför Freja åt så mycket. Loke svarade: "Det beror på att Freja längtat så efter dig så att hon inte har kunnat äta på åtta dar." Trym vände sig då mot Freja och böjde sig in under brudslöjan för att kyssa bruden. Men när han mötte brudens ögon, drog han sig snabbt tillbaka. - Varför har Freja en så " bister blick? frågade Trym brudtärnan. Det slår "gnistor om den. Loke svarade snabbt: - Det beror på att Freja inte kunnat sova på flera nätter av längtan efter dig. Nöjd med svaret befallde Trym att ·vigseln skulle börja och att Mjölner skulle bäras in som en gåva till bruden. När Tor återsåg sin hammare, "log han invärtes. Han tog den i sin hand och slog den först med full kraft i huvudet på Trym så att jätten • dog på fläcken. Sedan slog han ihjäl de övriga jättarna innan han och Loke nöjda kunde återvända hem igen.

o

5

10

15

20

25

30

35

Baserad på en berättelse i V. Grönbeck. Nordiska myter

29

o Carl Michael Bellman 1 740- 1 795

30

1 795 satt en sjuk gammal man med stora skulder fängslad på Stockholms slott och skrev på sin "självbiografi. J den presenterar han sig själv som "en herre av mycken liten • djupsinnighet" som inte vill någon människa något ont och som älskar "Yfruntimmer och små snälla barn". Tyvärr blev självbiografin aldrig färdig, men denna herre av "mycken liten djupsinnighet" är ändå välbekant för oss. Hans namn var Carl Michael Bellman, och med sina visor roade han både Yadel och Yborgare i Stockholm i slutet av 1 700-talet. Visorna är fortfarande mycket omtyckta och sjungs gärna även av dagens Ytrubadurer och vissångare. Bellmans visor skildrar livet i Stockholm för tvåhundra år se­ dan. Många av dem handlar om fattiga och y försupna människor, och samma personer återkommer i flera av visorna. En av huvud­ personerna är Fredman. Han har varit Yurmakare, men sedan han förlorat sin verkstad sitter han mest på stadens olika " krogar. Där har han bland andra Ysällskap av fader Berg, som ä r Ytapetrnålare och som kan spela flera olika instrument. Ulla Winblad är den kvinna som finns med i de flesta visorna. Hon hette i verkligheten Maria Christina Kiellström. Det sägs att hon inte var särskilt förtjust i att Bellman skrev om henne. Ar 1 790 gjorde Bellman ett urval av sina sånger och kallade samlingen Fredmans Yepistlar. Aret därpå gav han ut en andra samling, Fredmans sånger. Fredmans epistlar innehåller 82 sånger. En del av dem handlar om det Y livliga och bullrande kroglivet i Stockholm, t ex epistel nr 3, Fader Berg i hornet stöter, som beskriver hur fader Berg spelar och UUa Winblad dansar på en fest. Men Bellman skrev även "'finstämda naturskildringar, som epistel nr 82, Vila vid denna källa. Den skildrar hur Ulla och hennes vänner njuter av naturen ute på landet men också - som så ofta hos Bellman - av mat och dryck.

o

5

10

15

20

y

y

25

30

31

o I sin diktning använde ofta Bellman " motiv från den grekiska " mytologin och från Bibeln. Gubben Noak är en dryckesvisa där Bibelns berättelse om Noak och • arken blir en .. lov­ sång till vinet.

9

Gubben Noak

ubben Noak : 11 : var en .. hedersman. När han gick ur arken .. plantera han på marken mycket vin, ja mycket vin, ja detta gjorde han.

Noak rodde : 11 : ur sin gamla ark, köpte sig buteljer, sådana man säljer, för att dricka, för att dricka på " vår nya park. Han väl visste :11: att e n mänska var törstig av naturen som de andra djuren, därför han .. ock, därför han ock vin planterat har. Gumman Noak:l l : var e n hedersfru. Hon gav man sin dricka; fick jag sådan flicka, gifte jag mig, gifte jag mig just på stunden nu. 32

Aldrig sad' hon :11: Kära far, nå nå, sätt ifrån dig v kruset. Nej, det ena " ruset på det andra, på det andra lät hon gubben få.

o

Gubben Noak :11: ... brukte egna hår, "'pipskägg, hakan V trinder, rosenröda kinder, drack i botten, drack i botten. Hurra och · gutår! Då var lustigt :11: p å vår gröna jord; man fick "väl till bästa, ingen törstig '" nästa satt och ... blängde, satt och blängde vid ett dukat bord. Inga skålar : II: ... gjorde då besvär. Då ... var ej den läran: ... jag skal1 ha den äran. Nej i botten, nej i botten drack man ur så här. Ur Fredmans sånger ( 1 79 1 )

• Fördjupning l. 2.

Läs o m Noak (Noa) i Bibeln ( Första Mosebok, 6:e-9:e kapitlet) och återberätta historien med egna ord. Känner du till någon liknande berättelse från andra religioner? Ge exempel. 33

o

I 700-tal Under 1 600-talet var Sverige en stormakt och deltog i flera krig i Tyskland, Polen, Danmark och Ryssland. År 1 700 var det svenska riket ungefär dubbelt så stort som i dag och omfattade bland annat Finland och de baltiska staterna.

"Krigarkungen" Karl XII (I 682-1718) deltog under sin regeringstid (1 697-1718) i flera krig i Europa. Han led ett stort nederlag i Poltava i Ryssland 1709, då 25 000 svenska soldater dog eller togs till fånga. Kungen själv lyckades fly och tog sig till ll1rkiet, där han stannade i flera år. 1 71 8 sköts han till döds vid Fredrikstens fästning i Norge.

34

Men Karl XII:s död ( 1 7 1 8) inne­ bar slutet på stormaktstiden. Efter ett krig mot Ryssland förlorade Sverige år 1 72 1 hela det baltiska området samt en del av Finland, och 1 743 för­ lorade Sverige ytterligare en del av sydöstra Finland till Ryssland. Sverige förändrades även inrikes­ politiskt efter Karl XII:s död. Riksda­ gens inflytande ökade och kungens makt minskade. Denna period kallas frihetstiden och den tog slut när Gus­ tav III kom till makten.

o

"Teaterkungen" Gustav III (1746-1 792) var mycket intresserad av konst, teater och litteratur. Under hans regeringstid ( 1771-1792) påverkades Sverige starkt av Frankrike. Svenskan lånade många ord från franskan och kungen grundade Svenska Akademien efter fransk förebild. Gustav III dog 1 792, efter att ha blivit skjuten under en maskerad på Operan. Målningen heter Gustav III och hans bröder.

35

o

Under I 700-talet började industrialiseringen i Sverige. Textilfabriker och glasbruk startades och man började använda nya metoder i järnframställ­ ningen. I slutet av I 700-talet hade Sverige en befolkning på ungefär 2 miljoner. De flesta svenskar var fatti­ ga, och sjukdomar och alkoholism gjorde livet svårt för många.

Carl von Linne var vetenskapsman

och gjorde många forsk­ ningsresor i Sverige för att undersöka växter och natur. Bilden visar Linne klädd i en samedräkt från Lappland, landskapet längst i norr. I handen håller han en linnea, en blomma som fått namn efter honom.

I mitten av I 700-talet arbetade Anders Celsius fram ett nytt sätt att mäta temperaturen på. Sedan dess används celsiusskalan på svenska termometrar, med O grader som frys­ punkt och 100 grader som kokpunkt.

o

Att framställa järn ur järnmalm var en viktig näringsgren. Här visar bntkspatron sin hytta för besökande damer och herrar. Målningen är från 1 782. I Stockholm fanns närmare 700 krogar under I 700-talet. Alkoholismen var utbredd och dryckenskap och slagsmål hängde ofta ihop.

37

o Två moderna visdiktare Två moderna visdiktare som inspirerats av Bellman är Cornelis Vreeswijk och Ulf Lundell. Cornelis Vreeswijk (1 937-1 987) var ursprungligen holländare och kom till Sverige vid tolv års ålder. Bland hans många skivor finns färgstarka inspelningar av Bellmans visor, men Vreeswijk skrev också över fyrahundra egna sånger - däribland den vackra balladen om unga fröken Cecilia Lind.

Balladen om herr Fredrik Akare och den söta fröken Cecilia Lind

'Från Öckerö

loge hörs dragspel och bas,

och fullmånen lyser som var den av glas. Där dansar Fredrik Åkare, kind emot kind, med lilla fröken Cecilia Lind.

Hon dansar och blundar så nära intill, hon följer i dansen precis vart han vill. Han · för och hon följer så lätt som en vind. Men säg varför rodnar Cecilia Lind? Säg var det för det Fredrik Åkare sa'? Du doftar så gott och du dansar så bra. Din midja är smal och barmen är trind. Vad du är vacker, Cecilia Lind! Men dansen tog slut och vart skulle dom gå? Dom bodde så nära varandra ändå. Till slut kom dom fram till Cecilias grind. Nu vill jag bli kysst, sa' Cecilia Lind.

I

o Vet hut, Fredrik Åkare, skäms gamla karl'n! Cecilia Lind är ju bara ett barn. Ren som en blomma, skygg som en .. hind. Jag fyller snart sjutton, sa' Cecilia Lind. Och stjärnorna vandra och timmarna fly, och Fredrik är gammal men månen är ny. Ja, Fredrik är gammal, men kärlek är blind. Äh, kyss mig igen, sa' Cecilia Lind. Ur Grimascher och

telegram ( 1 966)

39

o

I

40

Ulf Lundell (f 1 949) är känd både som romanförfattare, rockmu­ siker och konstnär. Jack, Sömnen och Kyssen heter några av hans böcker. l sången Öppna landskap ger UlfLundelI u ttryck för en kärlek till naturen som han delar med många svenskar.

o

J

Öppna landskap

ag trivs bäst i T öppna landskap nära havet vill jag bo några månader om året så att själen kan få ro Jag trivs bäst i öppna landskap där vindarna får fart Där Tlärkorna "slår högt "'i skyn och sjunger underbart Där "'bränner jag mitt brännvin själv och kryddar med " johannesört och dricker det Tmed välbehag till sill och hembakt "vört Jag trivs bäst i öppna landskap nära havet vill jag bo

Jag trivs bäst i fred och frihet för både kropp och själ Ingen kommer i min närhet som stänger in och stjäl Jag trivs bäst när '"dagen bräcker när Tfälten fylls av ljus När tuppen Tgal på avstånd när det är långt till närmsta hus Men ändå ...så pass nära att en tyst och stilla natt när man sitter under stjärnorna kan höra festens skratt Jag trivs bäst i fred och frihet för både kropp och själ

Jag trivs bäst "'när havet svallar och " måsarna "'ger skri När stranden fylls av "'snäckskal med havsmusik uti När det klara och det enkla får "råda som det vill När ja är ja och nej är nej och Ttvivlet tiger still Då binder jag en krans av löv och lägger den vid närmsta sten där "runor ristats för vår skull nån gång för längesen Jag trivs bäst när havet svallar och måsarna ger skri Jag trivs bäst i öppna landskap nära havet vill jag bo Från skivan Kär och galen ( 1982)

41

2 Böcke r för a l l a

5

10

15

20

25

42

Vill du veta hur man bygger en bastu, vad som hände under fran­ ska revolutionen eller hur man uppfostrar barn? Eller vill du läsa en "deckare av Agatha Christie eller en roman av August Strindberg? Då kan du gå till ett bibliotek. Det finns bibliotek i alla kommuner. För att få låna böcker måste du ha ett lånekort, som du får på biblioteket. Det kostar ingen­ ting att låna. Men om du inte lämnar tillbaka böckerna i tid får du betala en "straffavgift. "Vissa större och dyrare böcker, som ordböcker och "uppslagsverk, får man inte låna hem utan bara läsa på biblioteket. Sådana böcker kallas referensböcker. Större bibliotek har en tidskriftsavdelning, där du kan hitta både dagstidningar och "facktidskrifter, ofta på flera olika språk. Men det är inte bara tryckta texter som finns på ett bibliotek. Ofta kan man också låna cd-skivor och dataspel. De flesta bibliotek har även en dator som är uppkopplad till Internet. Många böcker finns intalade på band, talböcker. De är tänkta för personer som på grund av något handikapp inte kan läsa tryckta böcker. Men många böcker finns också inlästa som kassettböcker. Dem får vem som helst låna. Varför inte lyssna på någon spännan­ de roman i stället för att läsa den? Ibland kan det vara svårt att hitta den bok man vill ha. Då kan du naturligtvis be "bibliotekarien om hjälp. Men om du känner till hur biblioteket fungerar kan du klara dig själv. I dag har de flesta bibliotek en datoriserad bibliotekskatalog. Det betyder att du med hjälp av bibliotekets dator kan se om den bok du vill låna finns på biblioteket. Du kan söka antingen på författa­ rens namn eller på bokens " titel. Om boken finns så får du också information om var på biblioteket den står. Om du till exempel har

A

B

C

D E F G H I

J K L

M N O

Bok- och biblioteksväsen Allmänt och blandat Religion Filosofi och psykologi Uppfostran och undervisning Språkvetenskap Litteraturhistoria Skönlitteratur Konst, musik, teater och film �Arkeologi Historia � Biografi med genealogi � Etnografi och folklivsforskning Geografi Samhälls- och rättsvetenskap

P Teknik, industri och kommunikationer Q Ekonomi och näringsväsen R Idrott, lek och spel S Krigsväsen T Matematik U Naturvetenskap V Medicin X Musikalier Y Grammofon- och bandupptagningar Z Filmer Å Kartor Ä Tidningar Ö Övriga specialsamlingar Särskilda avdelningar

letat efter Charles Dickens roman "Pickwickklubben" står det Hce efter namnet på boken. H betyder att det är en -skönlitterär bok, c att det är en bok på svenska, e att det är en översättning. Du kan nu gå till den hylla på biblioteket som är märkt Hce och där står boken - om den inte är utlånad. Alla böcker på biblioteket är indelade i olika ämnesområden. Varje ämnesområde har en särskild bokstav. Vill du läsa om franska revolutionen tittar du under bokstaven K som står för historia, och sedan på "'underavdelningen Kj, som innehåller böcker om Frank­ rikes historia. En sådan sökning kan man också göra med hjälp av datorn. Om biblioteket inte har sin katalog på dator så finns den alltid som � kortregister på papper. Ofta är katalogen uppdelad på två olika sätt. En del, den alfabetiska, innehåller alla författare och alla boktitlar i bokstavsordning, den andra delen är den systematiska katalogen där böckerna är indelade efter ämnesområden.

5

10

15

• Frågor till texten 1.

2. 3.

Vad är en referensbok? Under vilken beteckning hittar du böcker om medicin? Vad kan du låna på biblioteket mer än böcker? 43

• Ord 1.

När man talar om en bok kan man använda följande ord. Vad betyder de? a inbunden e omslag (-et) b häftad f illustrerad c rygg (-en) g titel (-n) d baksida (-n)

2.

När man talar om en text eller en sida i en bok kan man använ­ da följande ord. Vad betyder de? a rubrik ( -en) c spalt (-en) d stycke ( -t) b kapitel (kapitlet)

3.

Vad betyder följande ord? a novell ( -en) c roman ( -en) b lyrik (-en) d dramatik ( -en)

• Fördjupning

Besök ett bibliotek och lös uppgifterna där. 1. Ta reda på följande: a Hur många böcker får man låna varje gång? b Hur länge får man låna böckerna? c Hur stor är straffavgiften som man får betala om man inte lämnar tillbaka böckerna i tid? 2.

Vilka författare har skrivit följande böcker? a Mina drömmars stad d Barnens ö b Dvärgen e Utvandrarna c Ciderhusreglerna

3.

Vilka böcker av följande författare finns på biblioteket? a Hjalmar Bergman e Majgull Axelsson f Inger Frimansson b Sara Lidman g Maria Gripe c Inger Alfven d Håkan Nesser

4. Under vilka ämnesområden står följande böcker? a Tore Frängsmyr, Svensk idehistoria b Tord Hall, Människan inför kosmos c Peter Englund, Poltava d Anita Goldman, Våra bibliska mödrar 44

5.

Vad heter några av de böcker biblioteket har som handlar om a fjärilar c arkitektur d teater b barnuppfostran

Vilka böcker lånas mest? Författare vars böcker lånas ut mycket på bibliotek får en viss • er­ sättning för detta. Ju fler lån desto större ersättning. Peng�rna beta­ las ut av ·Sveriges författarfond. Det är barnböcker som " domine­ rar bland de mest utlånade böckerna. "Astrid Lindgren i topp" - så har det varit alltsedan 1 970-talet då Sveriges författarfond började med sina topplistor över de två hundra mest utlånade författarna. Högt på listan kommer Gunilla Bergström med sina böcker om Al­ fons Åberg liksom Anders Jacobsson och Sören Olsson med böck­ erna om Sune. Topplistorna bygger på författarfondens årliga " stickprovsun­ dersökning av utlåningen i de svenska biblioteken. Astrid Lindgren är den författare vars böcker lånas mest och ingen tycks kunna hota henne. Så här ser början av listan ut: Utlåningsår 1 999 l.

2. 3· 4· 5.

Astrid Lindgren ] 907Anders Jacobsson 1 963Gunilla Bergström 1 942Sören Olsson 1 964Eva Eriksson 1 949-

1 1 1 ]

1998

1 997

500 907 l 740 1 33 1 690 556 208 4 1 8 1 090 796 96 1 857 1 75 656 l 1 88 699 ] 239 1 1 0 9 1 0 574 1 62 982 1 044 766 995 462 996 462 980 675

Först på femtonde plats hittar man en författare som skriver för vuxna, nämligen Henning Mankell. Hans kriminalromaner om po­ liskommissarien Kurt Wallander i ystad har lånats 455 000 gånger. Mankell har ökat i popularitet och har gått om Agatha Christie som 45

mest utlånade vuxenförfattare. Många andra deckarförfattare ligger också högt på listan, t ex Elizabeth George från USA och Minette Walters från Storbritannien. Svenska deckarförfattare som har Yklättrat uppåt är Jan Mårtensson och Håkan Nesser. Andra svenska författare som gjort en klättring uppåt i tabellen under senare år är Marianne Fredriksson, Kerstin Thorvall och Jonas Gardell. Detsamma gäller för Per Anders Fogelström, Vilhelm Moberg och August Strindberg. För den sistnämnda kan man se en stor ökning av utlåningen från 84 000 lån 1 997 till 20 1 000 år 1 999. Vibeke Olsson, som skriver omtyckta historiska romaner, har nu kommit med på listan. En annan Ynykomling är den norska deckar­ drottningen Anne Holt. • Ord 1.

Titta på de här sex substantiven. Vad heter motsvarande verb? De finns alla i texten på s 45-46. a hot (-et) d ökning (-en) b lån (-et) e dominans ( -en) c utbetalning (-en) f utlåning (-en)

2.

Titta på de här sex verben. De finns alla i texten på s 42-43. Vad heter motsvarande substantiv. a bygga d betala b uppfostra e fungera c kosta f innehålla

3.

I texten på s 42-43 finns de här nio participen. Vad heter infini­ tivformerna? f datoriserad a tryckt g utlånad b uppkopplad c intalad h indelad d tänkt uppdelad e inläst Fördjupning

Välj en författare som nämns i texten på s 45-46 och ta reda på nå­ got om honom eller henne och vad han eller hon har skrivit. (Om Astrid Lindgren kan du läsa på s 259 i den här boken. )

Öva uttal, se s 22

På biblioteket Anders har kommit till biblioteket för att låna böcker om "fjärilar. ANDERS: B I B LOTEKARIEN: ANDERS:

B I B LOTEKARIEN:

ANDERS:

B I B LOTEKARIEN:

AND ERS:

B I B LOTEKARIEN: ANDERS: BI BLOTEKARIEN:

ANDERS:

Skulle jag kunna få hjälp med en sak? Javisst, vad vill du ha hjälp med? Jo, jag letar efter böcker om fjärilar. Var hittar jag dom? Där borta, jag ska visa dig . . . Här har du några som du kan välja mellan. Säg till om du vill ha mer hjälp. Tack.

Den här får du tyvärr inte låna hem. Det är ett re­ ferensexemplar. Men den här går bra. Då tar jag den. Det är ett problem bara. Jag har inget lånekort. Då ska vi ordna det. Har du legitimation? Javisst, här är mitt körkort. Fyll i namn och adress här så får du ett kort om någon minut. Du får ha boken i fyra veckor. Så­ där, varsågod. Bra. Tack för hjälpen.

47

Välj rätt ord! Ordböcker och ordlistor talar o m vad ett ord betyder och hur det böjs och uttalas. Ofta får du också ""besked om hur ordet används. Tala och snacka betyder samma sak. De är synonymer. Men de kan inte ersätta varandra i alla sammanhang. En nyhetsuppläsare i tv kan säga: "Statsministern talade om fredsfrågor på kongressen" men inte "Statsministern snackade om fredsfrågor på kongressen". Tala och snacka har olika stilvärde. • Ord och sti l

När man säger att ord har olika stilvärde menar man att vissa ord passar i en mer högtidlig eller formell stil medan andra ord bara kan användas i en mer vardaglig stil. Orden har högre eller lägre stilvärde. Snacka har ett lägre stilvärde och passar därför inte bra i högtidligare sammanhang. Att ord har högre eller lägre stilvärde betyder inte att de är bättre eller sämre, bara att de används i olika sammanhang. HÖGT stilvärde

. tala

prata

LÅGT stilvärde

snacka

• Uppgift

Försök att placera följande ord i en skala från högre till lägre stil­ värde. a h us fastighet kåk b pojke grabb kille gosse c titta kolla betrakta d käring gumma äldre dam e arbetskamrat jobbarkompis kollega f mamma morsa moder mor

Starka och svaga ord Tråkigt, olyckligt, sorgligt och tragiskt har ungefär samma stilvär­ de, men de har olika styrka. Vad är värst - att något är tråkigt eller att något är tragiskt? • Uppgift

1. Stryk under det ord som är starkast: tråkigt olyckligt sorgligt tragiskt 2. Vilka ord är starkast i de här ordparen? a ropa vråla f lycklig glad b genomblöt våt g ogilla avsky h bra utmärkt c varm het d arg ursinnig urusel dålig e olycklig förkrossad

Plusord och minusord Slank och mager är synonymer, men om Magnus säger att Eva är slank, och Kalle säger att Eva är mager, så förstår man att Magnus och Kalle har två olika uppfattningar om Eva. Magnus är mer posi­ tiv och Kalle mer negativ. Slank är ett positivt ord, ett plusord, och mager ett negativt ord, ett minusord. Ett neutralt ord är smal. Det finns många exempel på synonymer med olika �värdeladd­ nmg. • Uppgift

Stryk under de ord som du tycker är minus ord. a modig dumdristig e slösaktig givmild b njuta frossa f bråkig aktiv g eftertänksam trög c pratsjuk pratsam d sparsam snål

49

I

Förr i tiden var människor rädda för '" övernaturliga makter. Många trodde att en del kvinnor stod i för­ bund med djävulen. De kallades för häxor. Här följer en text om häxor hämtad ur en läsebok i historia för grundskolan.

L _

l

__ _

I

Häxor �

5

10

Vidskepelse förr och n u

I alla tider har människor varit vidskepliga (skrockfulla) och trott på övernaturliga makter. Det gör många även i dag. För en del människor betyder det olycka att slå sönder en spegel i hemmet, att lägga nycklar på bordet eller att en svart katt springer över vägen framför cykeln eller bilen. Man trodde också länge att det gick att "' trolla och skaffa sig lycka i "'jakt och fiske om man bara kunde "'knepen. Det händer alltjämt att en fiskare spottar på den maskade kroken, innan han kastar .- reven i vattnet. Det är ett minne från den tid, då man trodde att man på det sättet kunde trolla sig till en bättre fiskelycka.

Häxförföljelser i Europa

15

20

50

Människors vidskepelse fick ibland fruktansvärda följder. Ännu på 1 600-talet trodde man i hela Europa att det fanns häxor som kunde trolla sjukdomar på människor och djur. För många fattiga människor var det en önskedröm att få en häxas makt. De längtade kanske efter att bli rika och kunna häm­ nas på sina "'husbönder. Många av "'pigorna och "'drängarna be­ handlades hårt i de förnäma husen och drömde nog själva att få vara Thedersgäster vid de stora '" gästabuden. De hoppades kanske att med hjälp av T ondskans makter kunna förtrolla och döda sina fiender och vinna rikedom. Ute i Europa jagade man häxorna. Man grep sådana män och kvinnor som "' hade rykte om sig att vara trollkunniga och ankla-

Bilden skildrar en häx­ process i Mora i Dalarna under 1600-talet.

gade dem för att de hade förbindelser med djävulen. De utsattes för hård tortyr (misshandel) i fängelset, och sedan man tvingat dem att bekänna, blev de dömda till döden som trollkarlar och häxor. Tusentals av dem blev antingen brända levande på '" bål eller halshuggna.

s

Häxtron kommer till Sverige Under de långa krigen i Tyskland och Polen kunde svenskarna stu­ dera häxförföljelserna på nära håll. Många av soldaterna var säkra på att det fanns häxor, och när de kom hem berättade de vad de hade sett. Så kom häxtron till Sverige. På 1 660-talet började häxförföljelserna också i vårt land. Det var mest äldre kvinnor som utpekades som häxor. Det var ont om läkare och veterinärer (djurläkare) . När några människor eller "'kreatur blev sjuka, brukade man därför vända sig till någon kvinna som var känd för att vara trollkunnig. Hon fick då göra något hemlighetsfullt "läkemedel som kunde ge bättring. Nu blev

10

lS

51

5

10

15

20

25

30

plötsligt alla sådana kvinnor • beskyllda för att vara djävulens med­ hjälpare. I kyrkan .. manade prästen sina församlingsbor att hålla samman och akta sig för djävulens onda avsikter. Häxorna anklagades för att ha möten om nätterna med djävulen. De träffade honom på ett ställe som kallades Blåkulla. Ingen visste säkert var det låg, men man brukade peka ut den lilla "klipp­ ön Blå Jungfrun i Kalmarsund. "' Sedan gammalt ·var ön fruktad av sjömän och fiskare. De trodde att trollen ·höll till där, och nu blev den också en mötesplats för "·trollpackorna':

Barn som vittnen Under häxförföljelserna uppträdde ofta barn som de viktigaste vittnena. Häxorna dömdes många gånger, därför att några barn beskyllde dem för att ha fört dem med sig till Blåkulla. Barnen spelade en viktig roll under själva förhören. De .. piskade upp stämningen genom sina anklagelser och fick stöd av "upp­ skrämda föräldrar och "'nitiska präster. Häxornas bekännelser pres­ sades ibland fram under stryk och • tvång. Det verkar som om en del barn betraktat jakten på häxorna som ett äventyr, en spännande lek. Ibland stod de i 'F förstugan till kyrkan tillsammans med prästen och pekade ut trollpackor (häxor) bland folk som skulle besöka � gudstjänsten. Det hände att de till och med • angav sin egen farmor eller mormor. Barnen uppträdde också som vittnen inför domstolen. De be­ rättade om sina blåkullafärder och pekade ut de häxor som varit med dem. De kunde också berätta om vad djävulen lärt dem och hur de använt "hans lärdomar för att ... ställa till rackartyg i byn. Mänga av dem blev dömda av domstolen att stå tre söndagar i rad framför kyrkdörren · för att bli uttittade av alla kyrkobesökarna. Efteråt fick de � aga med " ris utanför kyrkporten. Prästen och barnens föräldrar skulle i fortsättningen • hålla noga uppsikt över dem.

I Blåkulla

35

52

Vid påsk brukar många småflickor i vårt land klä ut sig till påskkä­ ringar. Ibland sätter de en ,. kvast mellan benen och skämtar om att de skall rida till Blåkulla. De tänker kanske inte på att bakom denna gamla · sed ligger en hemsk verklighet.

För ungefär 300 år sedan trodde många människor i Sverige att djävulen samlade alla häxor till en fest i Blåkulla under påsken. Till Blåkulla red de på en sopkvast eller en "'lövruska, och på vägen dit brukade de samlas i ett "' kyrktorn eller en Tklockstapel. Man påstod också att häxorna hämtade små barn ur deras sängar och förde dem med sig för att skaffa nya "lärjungar åt djävulen. I Blåkulla kände sig alla häxor välkomna. De åt och drack, dan­ sade och spelade kort. "Maten var riklig och festen var lika storsla­ gen som det finaste bröllop. Men allt det som skedde på festen var bakfram och uppochner. Alla satt med ryggen mot bordet och åt med nacken. De dansade med ryggen mot ringen. Ingenting var riktigt verkligt. I Blåkulla '" döptes de "bortrövade barnen av djävulen själv. Även det gjordes bakfram. Djävulen " öste vatten på barnens ben i stället för på deras huvuden. När barnen var döpta var de "' i djävulens våld.

5

10

15

Ur Nya Urfolkens liv 3 av Alf Åberg ffi fl

• Uppgifter

1. Har det funnits "häxor" i ditt land? 2. I texten ges exempel på vidskepelse, t ex att det betyder olycka att slå sönder en spegel. Nämn några andra exempel på vidske­ pelse från Sverige eller från andra länder.

• Fundera och diskutera

Hur läser du läxor? Tänk dig att du måste lära dig vad som står i en text. Hur går du till väga då? a Jag skummar snabbt igenom texten, så att jag vet ungefär vad den handlar om. b Jag tar reda på vad som är viktigast och läser bara det. c Jag läser långsamt och noga igenom texten från början till slut. d Jag läser ett stycke och stryker under viktiga saker. Sedan läser jag ett stycke till och stryker under. Till slut har jag ta­ git mig igenom hela texten. e Jag läser texten högt.

53

I 800-tal År 1 800 var Finland fortfarande en del av Sverige, men 1 809 förlorade Sverige ett krig mot Ryssland och fick avstå Finland. Även de sista nordtyska om­ rådena, i Pommern, förlorades i bör­ jan av 1 800-talet. År 1 8 1 4 ingick Sverige och Norge en union som varade till 1 905. Gustav IV Adolf, som hade efter­ trätt Gustav III, fick skulden för det misslyckade kriget mot Ryssland. Han blev avsatt och utvisad ur Sverige. �

Kriget mot Ryssland 1 808-1809 blev Sveriges sista krig. Bilden (målad i slutet av i800-talet) visar trötta och frusna soldater efter nederlaget.

Landet behövde en ny kung. Erbjudandet gick till Jean Baptiste Bernadotte, som var marskalk hos den franske kejsaren Napoleon. Bernadotte tackade ja och blev Sveriges och Norges kung under namnet Karl XIV Johan. År 1 809 infördes en ny regeringsform (en lag om hur landet ska styras). Den nya regeringsformen minskade kungens makt. Sociala förbättringar som rörde skolor, fängelser och fattigvård genomför­ des. År 1 842 infördes folkskolestadgan. Alla barn fick rätt att gå i skolan och lära sig läsa och skriva. Kvinnorna fick en bättre ställ­ ning.

Karl XIV Johan är stamfader till den nuvarande kungen, Carl XVI Gustaf Här är han (längst till höger i bakre raden) tillsammans med sin familj.

55

N;� �2.

1:83ll

.

A,',J' T;O�N B: 1.4'», B·'T: l

Tidningen Aftonbladet startades 1830. Där kunde de nya liberala ideerna inom politiken debatteras.

I den nya folkskolan undervisades pojkar och flickor tillsammans. På hög­ re nivå gick de ofta i olika skolor. Bilden visar en geografilektion.

I slutet al' ISOO-talet hade Sverigeflera svåra nödår med dåliga skördar. Många svenskar utvandrade, framför allt till USA. Andra flyttade från landsbygden in till städerna och fick arbete i industrierna, som under den här tiden blev allt fler.

Järnvägen byggdes ut i slutet av ISOO-talet. Nu blev det lättare att starta industrier ute i landet, eftersom man kunde transportera varorna medjärnväg till storstäder­ na och hamnarna. När järnvägen kom till Norrland valde många att lämna de fat­ tiga och överbefolkade delarna av Sverige för att starta jordbruk i ödemarken. 57

Carl Jonas Love Almqvist 1 793- 1 866

Carl Jonas Love Almqvist var en "mång­ 5

10

15

20

5

sidig författare och en märklig och fängslande person. Hans eget liv var lika spännande som en äventyrsroman. Drottningens "'juvelsmycke är en roman full med mystiska händelser. En del av handlingen ·utspelar sig i sko­ garna i Kolmården och huvudperso­ nen, Tintomara, kan uppfattas både som man och kvinna. Men boken innehåller också scener som be­ skriver verkliga händelser, t ex "'operamaskeraden 1 792, då Gustav III mördades. '" Songes är en samling korta dikter. Många av dem har religiösa och historiska motiv, t ex Häxan i konung Karls tid. Men Almqvist hade också ett starkt engagemang i olika samhällsfrågor. I den långa novellen Det går an ( 1 839) "'angriper han äktenskapet. Han •menar att två som älskar varandra borde kunna leva tillsammans utan att vara gifta, och att var och en skulle kunna ha sin egen ekonomi. Novellen väckte '"stark reaktion, men i dag är tankarna i den inte alls chockerande. Almqvists eget liv var händelserikt. Han växte upp på ett gods norr om Stockholm och tog examen vid universitet i Uppsala. Men i trettioårsåldern ville han leva ett stilla och enkelt liv nära naturen. Han flyttade till en liten gård i Värmland och gifte sig med en bonddotter. Men livet på landet blev inte så lyckat och redan efter ett år flyt­ tade Almqvist tillbaka till Stockholm. Där blev han "'rektor för en skola och skrev många läroböcker som blev mycket · uppskattade. Han '"misskötte '"emellertid sin tjänst och blev tvungen att begära aysked. I stället började han skriva i Aftonbladet, en tidning som hade grundats 1 830.

Almqvists ekonomi blev allt sämre och han tvingades låna peng­ ar för att kunna försörja sin familj. År 1 85 1 anklagades han för förfalskning och för att ha försökt förgifta en av sina långivare. Almqvist klarade inte av den psykiska pressen utan flydde till Amerika. Än i dag diskuteras om han var skyldig till mordförsöket. Efter flykten från Sverige levde Almqvist i Nordamerika till 1 865. Då reste han tillbaka till Europa och ett år senare dog han, en­ sam och okänd, i Bremen i Tyskland.

5

I den här dikten berättar Almqvist om vad som kund8 hända i Sverige förr i tiden - och om hur hårt livet var för en fattig kvinna. Karl XI (konung Karl) regerade 1 660-1 697.

Häxan i konung Karls tid

J{ �r uppå berget

ligga gummans svarta knotor, hon, som i våras här brann uppå bål. Nu skall du få höra sagan om röda elden, höra huru gumman i bålet satts, att brinna. Gumman, hon tog vita stickor av furu. Men sina stickor satte hon i en "'mur. Sakta hon steg till muren, och ur stickorna -darrhänt mjölkade hon åt "barnena små. Men utur rika prästens ko var den söta mjölken. Barnena fingo stå vid modrens bål.

• Uppgifter 1. 2.

Varför blev kvinnan bränd som häxa? Hur gammal var kvinnan, tror du? 59

Inger Frimansson (f 1 944) är journalist och författare. Hon har skrivit en rad böcker i olika genrer. Här följer ett utdrag ur den psykologiska thrillern, Godnatt min älskade, som fick Svenska Deckarakademiens pris som 1 998 års bästa kriminalroman.

Ur God ·

E fter att ha jobbat natt på hotellet brukade Hans Peter sova fram till 5

10

15

LO

25

60

natt min älskade

halv elva på förmiddagen. Var det lugnt lyckades han ibland också slumra till under natten på 'britsen bakom "draperiet i "portier­ logen. Han tänkte ofta att han var en rik man. Rik på tid. Tiden använde han till att motionera eller läsa. På baksidan i en amerikansk litterär tidning hade han hittat en uppställning över världshistoriens viktigaste klassiska verk och han hade fått iden att ta sig igenom alla dessa böcker. Det var allt från Iliaden och Odys­ sen til1 Karl Marx Das KapitaL Det mesta var omöjligt att köpa - till och med "antikvariskt - så han tvingades besöka Stadsbiblioteket på Sveavägen för att leta efter böckerna där. Tvingades var verkli­ gen det rätta ordet. Stämningen i den stora runda salen var ofta egendomligt dyster, han kunde inte begripa varför. Människor som dagligen hanterade böcker, som dagligen Ykonfronterades med läshungriga låntagare, borde inte de vara lite mer positiva, fanns det inget ljus? Varje gång han lämnade fram sin bok och sitt lånekort för registrering kände han sig Ytilltufsad. Som om han genom sin blotta närvaro ställde till problem för kvinnorna i utlåningsdisken. De var surare än personalen på varuhuset i Bukarest, som han besökte en gång på 80-talet, före Ceaucescus fall. Även när han var pojke hade det varit " krångligt att låna. Han lämnade fram "travar med böcker men bibliotekarien förklarade att man högst fick låna tre åt gången. Och så höll hon upp dem för honom, bok efter bok, väljer du bort den här, väljer du bort den här? Han blev så förvirrad att han inte gick tillbaka på flera år. Han

hade låtit sin mamma lämna igen de tre böckerna. Just nu läste han Don Juan av Lord Byron i översättning av C V A Strandberg. Det var en tjock och märkligt humoristisk bok på vers, han hade hittat den i ett antikvariat. Den hade getts ut av Fritzes bokförlag år 1 9 1 9 och hade ett ...exlibris klistrat på "'försättsbladet, som talade om att den en gång tillhört en man vid namn Axel Hedman. Sådana uppgifter kunde väcka Hans Peters nyfikenhet. Han bör­ jade omedelbart göra efterforskningar och efter ett omfattande le­ tande lyckades han spåra upp att Axel Hedman varit en gammal latinlektor, som dömts för dråp på sin hushållerska några år efter att boken kommit ut. Säkert var hon inte bara hans hushållerska, tänkte Hans Peter. Kvinnan hade varit tämligen ung, det upptäckte han i en tidning från den tiden, som publicerat ett foto av den döda. Hon hade tjocka markerade läppar och såg liksom "sinnlig ut. Lektor Hed­ man hade försvarat sig med att kvinnan utnyttjat honom och för­ sökt stjäla hans besparingar. Tydligen hade rätten inte tagit någon hänsyn till det. Kanske hade lektor Hedman suttit i sin cell på Långholmen och läst i just den här boken? Själv satt Hans Peter nu vid portierdisken med boken uppslagen under en tidning, han täckte över den så fort någon kom och ville ha hjälp. Detta hände inte så ofta. Egentligen kunde hotellgästerna ha till­ delats varsin nyckel till ytterdörren och fått klara sig själva. Det skulle ha räckt. Men Ulf, som ägde hotellet, ville inte ha det så. Han ville ha klass på "'verksamheten. Och det kunde det inte bli utan nattportier, "'hävdade han. Hotellet hette Tre Rosor och var centralt beläget mitt på Drott­ ninggatan. Det hade tio dubbelrum och lika många enkelrum. Standarden var enkel, handfat på rummet, toalett och dusch i kor­ ridoren. Många av gästerna var ·stamgäster och i ett av rummen tycktes en femtioårig man ha flyttat in -för gott. "Det är okej", sa Ulf. "Han betalar och sköter sig. Han vill bo centralt men inte ha ansvar för en egen lägenhet." Ibland kom medelålders par som definitivt inte var gifta med varandra. Hans Peter hade lärt sig att känna igen sådana tecken. De betalade '" i förskott, och vid midnatt gav de sig ofta av tillsammans, •

5

10

15

20

25

30

35

61

då hade de en annan hållning, ögonen var glansigare på dem, de talade med mjuka röster. "Vi tar en liten promenad bara", kunde mannen säga när han la nyckeln på disken. Men de kom inte tillbaka mer. I alla fall inte den natten. Ulf ägde flera hotelL Med jämna mellanrum bjöd han ut Hans Peter, tyckte sig väl ha ett visst ansvar för honom eftersom de varit svågrar. "Ni bokmalar", sa han och syftade då också på sin syster, biblio1 :) tekarien. Själv var han inte mycket för att läsa. ·"Påhittade historier, vad ger det? Människor som nån snubbe har suttit och diktat ihop . . . är det inte viktigare att bry sig om de redan existerande?" "Det ena utesluter väl inte det andra?" 10 "Jag undrar det, jag. Skulle det inte vara roligare för dej om du gav dej ut och hittade ett nytt litet fruntimmer att ·slå dina påsar ihop med?" Han kom hem ibland till Hans Peter och häpnade över alla .:) bokhyllorna, han strök över bokryggarna och frågade hur många de var. "Har du läst alla de här?" "Det frågar du varje gång." "Hur många är de? Hur många hundra är de?" "Hundra? Det är långt över tusen." 25 De var olika men kom ändå bra överens. Också Ulf var frånskild och en tid efter Hans Peters skilsmässa gjorde de tillsammans en resa till London där de gick runt på pubarna och pratade ut om livet. Det var ett bra jobb han hade fått. Ulf var en bra chef. Det låg väl knappast någon status i att jobba som nattportier. Men det vikti­ gaste måste ändå vara vad han själv kände och tyckte. Ur Godnatt min älskade ( 1 998)

62

• Uppgifter 1.

Ta reda på mer om Inger Frimansson och hennes böcker.

2.

Hans Peter läste om Axel Hedman och hur han dömts för dråp. Skriv en kort tidningsnotis om samma händelse som om den ägt rum i dag. Börja t ex så här: En kvinna påträffades död i en lägen­ het i centrala Stockholm på söndagskvällen. Polisen är tystlåten om händelsen men meddelar att . . .

3.

I texten beskrivs Hans Peters upplevelse av ett bibliotek när han var barn. Hur viktiga är bibliotek i dag? Vilken funktion kom­ mer de att ha i framtiden? Diskutera.

3 Ski lj etecken Punkt, frågetecken och utropstecken Jag tycker om att dansa. Tycker du om att dansa? Vad bra du dansar! Punkt, frågetecken och utropstecken är de vanligaste skiljetecknen. Skiljetecken används för att dela upp en text i Y lämpliga delar, så att texten blir lättare att förstå för den som läser den. •

•

•

Punkt sätts efter alla meningar som är påståenden: Kalle har köpt två dussin röda rosor. Jag läste en bok av August Strindberg i somras. Frågetecken sätts efter direkta frågor: Varför har Kalle köpt så många rosor? Har du läst någon bok av Strindberg? Utropstecken kan sättas efter meningar som är utrop eller uppmaningar: Vilka vackra rosor du har köpt, Kalle! Läs August Strindbergs Hemsöboma!

Efter punkt, frågetecken och utropstecken börjar man alltid med stor bokstav. Svenskan har inte stor bokstav på nationalitetsord (svensk, svenska), bara på länder (Sverige). Namn på veckodagar, månader, helger och årstider skrivs inte heller med stor bokstav.

• Uppgifter

1. Sätt ut skiljetecknen punkt, frågetecken och utropstecken i föl­ jande meningar. a Var ligger hotellet b Ät inte mera nu c Glöm inte att betala elräkningen d I morse hittade jag tio kronor på gatan e Det där är Annas cykel f Hur ofta ska den här blomman vattnas g Var tyst när jag talar i telefon h Ska Kalle åka till Göteborg på söndag Går den här bussen till Centralen Resan till Kreta kostar 6 000 kronor 2.

Sätt ut punkt, frågetecken och stor bokstav i följande text. familjer förr och nu

förr i tiden försörjde sig de flesta m ä n n iskor på jord­ bru k och hantverk männen arbetade ute för att försör­ ja familjen och lärde ofta upp sönerna i det egna yrket kvi n norna skötte hemmet morförä ld rar och farförä l drar levde ofta til lsammans med fam i ljen i storfami lj hur ser det ut i dag

fam i ljerna är små hälften av a l l a h ushå l l består av 1 -2 personer det ä r ovanl igt att flera generationer bor t i l l­ sammans s a m h ä l let tar större a nsva r för vård och ut­ b i l d n i n g ofta h a r både m a n nen och kvi n n a n yrkesar­ bete

Talstreck Ibland vill man i en text ordagrant tala om vad någon har sagt. Då kan man använda sig av direkt anföring: - Jag köpte rosorna till Anna, sa Kalle. - Gå inte mot rött ljus! skrek Lars. - När går tåget till Göteborg? frågade Kalle. Jämför indirekt anföring: Kalle frågade när tåget till Göteborg gick. (Obs! Punkt, inte frågetecken, vid indirekt anföring.)

Före anföring sätter man talstreck (-) och efter anföringen komma, frågetecken eller utropstecken. Sägesatsen (sa Kalle, frågade Kalle, skrek Lars) börjar med liten bokstav också efter frågetecken och ut­ ropstecken. Men sägesatsen kan också stå först. Då följs den av ko­ lon (:). Kalle frågade: - När går tåget till Göteborg? Lars svarade: - Nästa tåg till Göteborg går klockan sju i kväll. En sägesats kan också stå inne i anföringen: - Om du städar, sa Anna, så lagar jag maten.

itnföringstecken Anföringstecken eller citattecken (" ) används • när man återger exakt (citerar) vad någon har skrivit: Olsson slutar sin artikel med påståendet "Arbetslösheten måste bekämpas med alla medel." •

•

•

•

•

66

ibland i stället för talstreck vid direkt anföring: "Jag köpte rosorna till Anna", sa Kalle. ibland vid titlar på böcker, filmer, " föredrag osv: Selma Lagerlöfs roman "Gösta Berlings saga" har spelats in både som film och tv-serie. vid ord som används i ovanlig betydelse: Kalles "trädgård" bestod av en liten gräsmatta med två små bus­ kar. vid ord som den som skriver hittar på själv: Arlanda stad skulle bli en "arbetsstad", inte ett vanligt industri­ område. ibland vid smeknamn: Sven "Dala" Dahlquist var en framstående fotbollsspelare.

• Uppgifter

Sätt ut talstreck, anföringstecken och andra skiljetecken i följande memngar. 1. Jag måste åka till Malmö i morgon sa Kalle 2. Varför det frågade Anna 3 . Stäng av radion ropade Anders 4. Om du inte skyndar dig sa Kalle så kommer vi för sent 5 . Lisa frågade hur mycket kostar köttfärsen per kilo 6. Lasses syster springer så fort att alla kallar henne Blixten 7. Strindberg skrev Röda rummet 1 879 8. När börjar teatern frågade Anna 9 . Den börjar klockan sju svarade Rikard 1 0. Fanny och Alexander är en av Ingmar Bergmans bästa filmer I l. I sin recension av Anderssons nya roman skriver Holmberg Det skulle vara bättre om Andersson ägnade sina krafter åt något annat än att skriva böcker 12. Föredraget som vi lyssnade på hette Bellmans liv och diktning 1 3 . Det pappa kallade sin fabrik var i själva verket bara ett garage med en gammal maskin

• Fundera och diskutera

Vilket av dessa påståenden stämmer in på dig? a När jag skriver bryr jag mig inte om att det blir fel. b Jag vill att det ska bli bra texter när jag skriver, men de behöver inte vara helt rätt. c Jag vill att mina texter ska vara helt riktiga och jag använ­ der ofta ordböcker och grammatik. d Det känns inte bra när någon rättar det jag har skrivit. e Jag skriver inga texter för jag vet att de blir fel.

Kommatecken Komma är ett skiljetecken som används inuti meningar för att göra texten tydligare och lättare att förstå. Komma sätts •

då ett nytt sammanhang börjar. Det finns olika sätt att komma­ tera, men det vanligaste i dag är tydlighetskommatering. Det ,. innebär att man sätter komma mellan satser som man vill skilja åt: Solen hade gått upp,

och

vid fabriken hade arbetet börjat.

H UVUDSATS

( BI N D EO R D )

H U V U DSATS

Kalle köpte en bukett rosor, som han gav till Anna. H UVUDSATS

•

•

BISATS

vid uppräkningar: I sin trädgård odlade han potatis, morötter, tomater och sparris. kring satser eller delar av satser som är inskjutna förklaringar eller "förtydliganden: Bilen, en blå Volvo, körde mot enkelriktat. I N S K J UT E N F Ö R K LA R I N G

Larsson, som varit arbetslös hela våren, fick arbete på fabriken. INSKJUTEN SATS

•

•

för att avskilja tilltalsord, svarsord och utropsord från resten av memngen: Vill du ha något varmt att dricka, Kalle? Ja, det skulle vara gott. Usch, vad det är kallt! före sägesatsen i direkt anföring: - Den där nya deckaren du rekommenderade mig att läsa var riktigt usel, sa Stina.

• Uppgifter

Sätt ut komma i följande meningar. l. Ja jag tänker gå på mötet i kväll. 2. Videon som Björn köpte förra veckan har redan gått sönder. 68

3. 4. 5. 6. 7. 8.

Jag tar paraplyet eftersom det troligen kommer att regna framåt kvällen. Oj vad han är förkyld! Till den här soppan behöver du purjolök potatis och en buljongtärning. Jag har ingen lust att följa med på bio sa Bengt. De nordiska länderna är Sverige Norge Danmark Finland och Island. Rånaren en man i trettioårsåldern körde iväg i en stor röd amerikansk bil.

Andra skiljetecken För att markera direkt anföring och före uppräkningar använder vi kolon: Kalle sa: - Varsågod, jag hoppas du gillar rosor.

Till soppan behövs: 6 stora potatisar l purjolök en buljongtärning salt och peppar Semikolon kan vi använda framför en sats som är en förklaring eller en slutsats: Anna var alldeles ensam; hennes pojkvän hade rest till Göteborg. När vi skjuter in eller lägger till något i en mening kan vi använda parentes eller tankstreck: Anna (Kalles flickvän) är inte van att vara ensam. Anna älskar rosor - särskilt röda rosor - och nu tittar hon på rosorna och undrar hur Kalle har det i Göteborg. När vi vill visa att man kan välja mellan två likvärdiga alternativ kan vi använda snedstreck: För att studera på universitet krävs betyg i svenska/svenska som andraspråk.

Stockholm från småstad till storstad

�et är ingen som vet när människor först bosatte sig på de öar som 5

10

15

20

Stockholm består av, men enligt vissa källor var det 9ämbetsman­ nen Birger Jarl som någon gång i mitten av 1 200-talet lät bygga en Yborg på en av öarna, som skydd vid 9 inloppet till Mälaren. Inte heller vet man hur Stockholm fick sitt namn. Den senaste teorin är att det fanns en gränsstolpe, stock, på en av holmarna och så blev det stockholmen (Stockholm). Huvudstad blev Stockholm 1436, men den började fungera som riktig huvudstad först ungefär hundra år senare när Gustav Vasa var kung i Sverige. Under medeltiden, som i Sverige räknas från ca 1 000 till ca 1 520, hade Stockholm stor betydelse som handelsstad. Sveriges järn och • koppar skickades från Stockholm till Ltibeck och andra tyska stä­ der. Befolkningen var liten. Mot slutet av 1400-talet bodde det bara ca 6 000 människor i Stockholm. Men staden växte och mot slutet av 1600-talet hade den en befolkning på drygt 50 000 invånare. Under 1 600- och I 700-talet samlades alltmer av ycentral förvaltning och industri till Stockholm. I slutet av 1 800-talet och början av 1 900-talet växte Stockholm som industristad och befolkningen ökade snabbt från 93 000 invånare 1 850 till närmare 400 000 invå­ nare vid första världskrigets början 1 9 14. Numera bor det drygt l miljon människor i Stockholm med förorter. • Frågor till texten l.

När uppfördes de första byggnaderna på den plats där Stockholm nu ligger? 2. Hur tror man att Stockholm fick sitt namn? 3. Hur många människor bodde i Stockholm i slutet av 1400-talet? 4. Hur många bodde i Stockholm 1 9 1 4? 5. Varför ökade befolkningen kraftigt i början av 1 900-talet?

70

• Ord

(Se även Ordbildning på s 90.) l. Huvudstad är ett sammansatt ord som är bildat av ett huvud + en stad. I texten finns ytterligare några sammansättningar med stad. Vilka? 2.

Bilda sammansatta ord genom att kombinera ord i vänsterspal­ ten med ord i högerspalten. a en vara b en rad c en serVICe d en försäkring e ett arbete f en tunnel g en pendel h (en) kultur en gräns J ett huvud k en handel en värld

l.

en stad 2. en kassa 3· ett tåg 4. en bana 5. ett tillfälle 6. en inrättning 7. ett hus 8. en förmedling 9 . en stolpe LO. ett krig

3. Hur vet man om ett sammansatt ord är en-ord eller ett-ord? Formulera regeln . • Uppgifter l.

2.

Beskriv en storstad som du känner till. Vad ser man? Vad hör man? Hur luktar det? Hur ser människorna ut? Vilket är bäst, att bo i en storstad, att bo i en mindre stad eller att bo på landet? Diskutera.

71

Stockholm I Stockholm har man aldrig långt till Mälarens eller Saltsjöns vatten. Staden kallas också Nordens Venedig, eftersom den är byggd på öar, precis som den italienska staden. Vattnet i Stockholm är så rent att man kan både bada och fiska mitt i staden. Utmed kajen vid Södermälarstrand ligger husbåtarna på rad.

72

I stadsdelen Gamla stan lever det gamla Stockholm kvar med sina 1 600-talshus och smala gränder. Den pittoreska miljön lockar mängder med turister.

73

Öva uttal, se s 22

Svartsjuka Varför kom du hem så sent i går? PETER: Jag kom inte hem så sent. Klockan var omkring tolv. MARIA: Det var hon inte alls. Hon var över två. Jaså, var hon så mycket? Ja, det kanske blev lite sent. Det PETER: var trevligt. MARIA: Jag förstår det. Var den där unga nyanställda tjejen med? Vad var det hon hette? PETER: Sara. Umh, hon var där. MARI A: Jag tycker att du har börjat arbeta över lite väl ofta sen hon började. PETER: Men snälla du, det har ingenting med henne att göra. Du vet ju att vi håller på med årsredovisningen. Det är alltid mer att göra den här tiden på året. . . . Jag tror att du är . svartsjuk. MARIA: Ja, det kanske jag är. När skulle jag hinna träffa andra kvinnor? Antingen arbe­ PETER: tar jag eller också är jag hemma. MARIA: Jaså, det är bara för att du inte har tid som du inte träffar andra. PETER: Nej, det är det inte. Var inte dum nu. Om du tycker att jag är borta för länge på kvällarna så kan jag bära hem mina papper i stället. MARIA: Nej, det menar jag inte. Och jag vill inte vara svartsjuk hel­ ler. Men jag kan inte hjälpa att jag är orolig. PETER: Nåja, det är inte så farligt. Det är ju lite smickrande sam­ tidigt. Det betyder ju att du bryr dig om mig. MARIA: Ja, det är klart att jag gör. Fast vi har varit gifta i över tio år så älskar jag dig bara mer och mer. PETER: Ja, det är likadant för mig. Och en sak vill jag att du ska veta, någon konkurrens från mina arbetskamrater behö­ ver du inte vara rädd för. MARIA: Äh, älskling! Kom och ge mig en kyss. MARIA:

74

• Ord 1.

Dialogen mellan Maria och Peter handlar om känslor. Här är några ord som kan användas för att beskriva hur man känner sig. Försök att hitta synonymer till dem. g otrygg a sorgsen d elak b lugn h arg e missbelåten f lycklig c nöjd

2.

Det är inte alltid lätt att veta vilken preposition man ska välja efter ett adjektiv som uttrycker en känsla. Här är några regler som du kan följa: • på är den vanliga prepositionen vid starkt negativa känslor (arg på) • i används oftast vid starkt positiva känslor (förälskad i) • för är i regel den riktiga prepositionen efter adjektiv som uttrycker rädsla eller nervositet (rädd för) Vilka prepositioner fattas i följande meningar? a Du behöver inte vara rädd . . . hunden! Den är inte farlig. b Varför är du så arg . . . mig? c Daniel är kär . . . en flicka som heter Eva. Och hon är alldeles galen . . . Daniel. d Min syster älskar godis. Hon är särskilt förtjust . . . choklad. Själv är jag tokig . . . chokladtårta. Det är det godaste jag vet. e Jag blir galen . . . dig. Du glömmer alltid att ringa när du blir försenad. Förstår du inte att jag är ängslig . . . att något kan ha hänt dig? f Jag har hört att hon är förälskad . . . en skådespelare. Hon blir ofta svartsjuk . . . hans motspelerskor. g Jag är ilsken . . . honom för att han inte har lämnat tillbaka min bok, trots att han lovade att göra det för en månad sedan. h Var inte nervös . . . provet på tisdag. Det går nog bra. Alla blev sura . . . läraren. Provet var för svårt. J Sven blev verkligen förbannad . . . Sara när hon lurade honom. Uppgift

En kväll kommer Maria hem halv ett, fastän hon har sagt att hon bara ska gå på bio med en väninna. Vad tror du Peter säger då? Och vad svarar Maria? Gör en dialog. 75

August Strindberg 1 849- 1 9 1 2

�r August Strindberg gav ut romanen Röda rummet 1 879

inleddes en ny period i den svenska litteraturhistorien. 1 880-talet blev en gräns mot den tidigare, romantiska perioden under 1 800-talet. Under romantiken hade man ansett att litteraturen skulle beskriva det vackra och det sköna. 1 880-talets författare ville däremot att

litteraturen skulle ge en exakt och sann bild av människorna och den värld som de levde i. Denna syn på litteraturen kallas för natu­ ralism, och Röda rummet, med sin kritik av förhållandena i det svenska samhället, är den första svenska naturalistiska romanen. Under 1 880-talet fick Charles Darwins utvecklingslära stor betydelse. Enligt Darwin bestod människans utveckling av en �ständig kamp, och det var den starkaste som överlevde. Dessa tankar återspeglas hos Strindberg i kampen mellan man och kvinna i dramat Fröken Julie, som han skrev 1 888. Kvinnans och mannens olika roller, och konflikterna mellan dem, är temat även i de två novellsamlingarna Giftas I ( 1 884) och Giftas II ( 1 886). Strindberg föddes i Stockholm. Modern, som hade varit servitris på Liljeholmens värdshus innan äktenskapet, dog när han var tretton år. Fadern var affärsman och Strindberg uppfattade honom som hård och kall. Redan tidigt fanns det motsättningar och kontaktsvårigheter mellan far och son, och det påverkade för alltid Strindbergs inställning till sin omgivning. I romanen Tjänstekvin­ nans son ( 1 886) skildrar han sin uppväxt och sitt förhållande till fadern. Strindbergs liv var � konfliktfyllt och händelserikt. Han var gift tre gånger och under långa perioder bodde han utomlands. Men han skrev ständigt. Hemsöborna ( 1 887), som skulle bli en av hans mest lästa böcker, skrev han när han bodde i Sydtyskland. Romanen handlar om livet på en ö i Stockholms skärgård. I verkligheten heter ön Kymmendö, och där hade Strindberg tillbringat några av sina lyckligaste somrar tillsammans med sin första fru, Siri von Essen. På 1 890-talet, när han bodde i Frankrike, genomgick Strindberg en själslig � kris med religiösa inslag. Denna så kallade infernokris har han beskrivit i boken Inferno ( 1 897). Efter infernokrisen ville han inte bara beskriva yttre händelser utan även det "inre" skeendet, dvs de okända makter som styr världen och människors "handlande. I dramat Ett drömspel ( 1 90 l ) beskriver Strindberg människornas svaghet, deras lidande och deras ondska. "Mitt mest älskade drama, mitt största smärtas barn", kallade han dramat. Under sina sista år bodde Strindberg i Stockholm, i det så kal­ lade Blå tornet på Drottninggatan 85. Där finns nu ett Strindbergs­ museum.

5

10

15

20

25

30

77

Johan och muttrarna Johans föräldrar var mycket noga rned att barnen alltid skulle tala sanning. Fadern sade ofta att om man hade gjort ett misstag, skulle man be om ursäkt och berätta hela sanningen. Då blev man förlåten. Johan är det namn som Strindberg gett sig själv i Tjänstekvinnans son.

'ohan, som aldrig kunde vara "sysslolös, hade gjort en upptäckt: att

o

man kunde fördriva tiden på den långa vägen till och från skolan och på samma gång bli rikare. Han hade en gång på den trottoar­ Iösa Holländargatan hittat en järnmutter. Den tyckte han var rolig, eftersom den blev en bra slungsten på ett snöre. Därefter gick han alltid mitt på gatan och tog upp allt järn han såg. Då gatorna var illa lagda, och överdådigt körande inte var förbjudet, så misshand­ lades redskapen grymt. Därför kunde en uppmärksam vandrare vara säker på att varje dag hitta ett par söm, en sprint och minst en mutter, stundom en hästsko. Johan tyckte mest om muttrarna, och tog dem till sin specialitet. På ett par månader hade han samlat väl en halv kappe. En kväll sitter han och leker med dem när fadern kommer in i rummet. - Vad har du där? säger fadern och gör stora ögon. - Det är muttrar, svarade Johan säkert. - Var har du fått dem ifrån? - Jag har hittat dem. - Hittat dem? Var? - På gatan. - På ett ställe? - Nej, på många. Man går mitt på gatan och tittar ner, säger han. - Nej, hör du, "det går inte i mig. Det där ljuger du. Kom in, får jag tala med dig. Talet hölls med en "'rotting. - Vill du nu bekänna! - Jag har hittat dem på gatan.

Han pryglas, tills han "bekänner". Vad skulle han bekänna? Smärtan och fruktan att icke få slut på "uppträdet "avtvang honom följande lögn: Han hade stulit dem. - Var? Nu visste han inte var en mutter satt på en kärra, men han gis­ sade att de satt inunder. - Inunder kärror - alltså. - Var? Fantasin framkallade en plats där det stod många kärror. - Vid " byggeraget mitt emot Smedsgårdsgränd. Den där specificeringen av gränden gjorde saken sannolik. Den gamle trodde sig nu säkert ha tagit sanningen ur honom. Och så följde reflexionerna. - Hur kunde du ta bort dem med bara fingrarna? Det hade han icke drömt om. Jo, nu såg han faderns verktygs­ låda för sig: - Med en skruvmejsel. Nu kan man inte ta muttrar med skruvmejsel, men faderns fantasi var i rörelse och han lät lura sig. - Men det är ju förfärligt! Du är ju en tjuv! osv. Tänk om polisen hade kommit. Johan tänkte ett ögonblick lugna honom med att det var lögn alltsammans, men "utsikten att få mera stryk och bli utan kvällsvard avhöll honom. Om aftonen när han lagt sig och modern kom in och bad honom " läsa sin aftonbön, sade han patetiskt och med lyftad hand: - Jag har ta mig fan inte stulit några muttrar. Modern såg på honom länge, och så sade hon: - Du ska inte svära så! Kroppsstraffet hade förödmjukat honom, kränkt honom, han var " ond på gud, föräldrar, och mest på bröderna, som inte vittnat för hans sak, oaktat de "'kände förloppet. Han gjorde ingen bön den kvällen, men han önskade att det blivit "eldsvåda, utan att han behövt tända på. Och så "tjuv till! Sedan dess var han misstänkt eller rättare hans dåliga rykte stadgat, och han pikerades länge med erinran om den · stöld han aldrig begått.

5

10

v

15

o

25

Ur Tjänstekvinnans son ( 1 886)

79

• Frågor ti l l texten Johan och muttrarna l. 2. 3.

Varför ljuger Johan för sin far och säger att han har stulit muttrarna? Hur känner sig Johan på kvällen när han ska lägga sig? Varför är Johan mest arg på sina bröder? D iskutera utifrån både Johan och muttrarna och dikten Ett barn

l.

2. 3.

Vad tycker du är viktigt i barnuppfostran? Är det någon skillnad mellan barnuppfostran j ditt hemland och i Sverige? Förekommer det fortfarande att föräldrar uppfostrar sina barn så som Strindbergs far gjorde?

• Ord ti l l Ett barn l.

2.

80

dikten förekommer följande verb. Vad heter motsvarande substantiv? a kritisera b håna c uppskatta d krama ]

Följande substantiv förekommer i dikten. Vad heter motsvarande adjektiv? a ironi (-n) b blyghet (-en) c tolerans ( -en) d rättvisa (-n)

Ett barf'J som :u'iti

Yas

!ä-r !;ig att "fördöm;t.

Ett barn som får stryk lär sig att slåss. Ett barn som " hånas lär sig blyghet.

Et, ba:-. ",om uts".tts f'or' !r:;må "ä... dåligt samvete. Men ett barn som får uppmuntran lär sig förtroende. Ett barn som möts med tolerans lär sig tålamod.

Ett barn !'om får b.... röm l ä1" sig "u�pskatta. Ett barn som får uppleva rent spel lär sig rättvisa. Ett barn som får känna vänskap lär sig vänlighet.

Ett bai'E1

Sun1

fir iippl�-,;a ti"fgf.ho;t mr ig Ytmtrf.i.

Ett barn som blir omtyckt och kramat lär sig att känna kärlek i världen. Barnens Hjälptelefon 0200-230 230

BRIS

BAltNENS kATT ISAt+tALLET

Denna text är en fri översättning av en dikt av Dorothy Law Holte. Den finns på baksidan av en tidskrift som ges ut av BRIS, Barnens Rätt T Samhället. Det är en organisation som försöker hjälpa barn i Sverige

som utsätts för fysiskt eller psykiskt våld från föräldrar eller andra vuxna i deras närhet. BRTS har ett särskilt telefonnummer dit barnen själva kan ringa och berätta om sina svårigheter.

81

, Den här novellen av August Strindberg är en av hans mest kända.

Ett halvt "ark papper l ista tlyttningslasset hade gått; hyresgästen, en ung man med sorg­ flor på hatten, vandrade ännu en gång genom våningen för att se, om han glömt något. - Nej, han hade inte glömt något, absolut ing­ enting; och så gick han ut, i "tamburen, fast besluten att inte mer tänka på det han upplevt i denna våning. Men se, i tamburen, invid telefonen, satt ett halvt ark papper fastnubbat; och det var fullskri­ vet med flera "stilar, somt "redigt med bläck, annat klottrat med blyerts eller rödpenna. Där stod det, hela denna vackra historia, som avspelats på den korta tiden av två år; allt han ville glömma o stod där; ett stycke mänskoliv på ett halvt ark papper. Han tog ner arket; det var sådant där solgult " konceptpapper som det lyser av. Han lade det på salskakelugnens kappa, och lutad över detsamma läste han. Först stod hennes namn: Alice, det vack­ raste namn han då visste, därför att det var hans fästmös. Och 5 numret - 1 5 I l . Det såg ut som ett -psalmnummer i kyrkan. Därpå stod: Banken. Det var hans arbete, det heliga arbetet, som gav brö­ det, hemmet och "'makan, grunden till existensen. Men det var överstruket! Ty banken hade störtat, men han hade räddats över på en annan bank, dock efter en kort tid av mycken oro. Så kom det. " Blomsterhandeln och " hyrkusken. Det var förlov­ ningen, då han hade fickan full av pengar. Därpå: möbelhandlarn, tapetserarn: han sätter bo. " Express­ byrån: de flyttar in. Operans biljettkontor 50 50. De är nygifta och går på Operan om söndagarna. Deras bästa stunder, då de själva sitter tysta och råkas i skönhet och harmoni i sagolandet på andra sidan ridån. Här följer ett mansnamn, som är överstruket. Det var en vän, som nått en viss höjd i samhället, men som inte kunde bära lyckan utan föll, ohjälpligt, och måste resa långt bort. Så bräckligt är det! 82

Här syntes något nytt ha inträtt i makarnas liv. Det står med en fruntimmershand, och blyertspenna: " Frun". Vilken fru? - Jo, den med den stora kappan och det vänliga, deltagande ansiktet, som kommer så tyst, och aldrig går genom salen, utan tar korridorvägen till sängkammaren. Under hennes namn står Doktor L. För första gången dyker här upp namnet på en släkting. Det står "Mamma': Det är svärmodern, som diskret hållit sig undan för att inte störa de nygifta men nu Ypåkallas i nödens stund, och kommer med glädje, eftersom hon behövs. Här börjar ett stort klotter med blått och rött. Kommis­ sionskontoret: Yjungfrun har flyttat, eller skall en ny anställas. Apo­ teket. Hm! Det mörknar! Mejeribolaget. Här Yrekvireras mjölk, tuberkelfri. Kryddbon, slaktaren etc. Huset börjar skötas per telefon; då är husmodern inte på sin plats. Nej, för hon ligger till sängs. Det, som sedan följde, kunde han icke läsa, ty det börjar skymma för hans ögon, som det måste göra för den drunknande på havet, när han skall se igenom salt vatten. Men där stod: Begrav­ ningsbyrån. Det talar ju nog! - En större och en mindre, "underförstått: kista. Och i parentes var skrivet: av stoft. Sedan stod där inget mer! Stoft slutade det med; och det gör det. Men han tog solpapperet, kysste det och lade det i sin bröstficka. På två minuter hade han genomlevat två år av sitt liv. Han var icke böjd, när han gick ut; han bar tvärtom sitt huvud högt, som en lycklig och stolt människa, ty han kände, att han dock ägt det skönaste. y Hur många arma, som aldrig fått det! Ur Sagor ( 1903)

• Uppgift

Vad är det mannen har upplevt?

10

15

20

En kärlekshistoria Elisabeth Lundmark och Allan Larsson träffades på en konferens i Sundsvall. De hade trevligt tillsam­ mans och pratade 0111 teater hela kvällen, något som båda var intresserade av. En månad senare skriver Allan, som bor i Eskilstuna, ett brev till Elisabeth i Stockholm.

$5/� - 0/

� � n' E� t/ � -t . 4'� l� � �r- V'� � � /f'; e . �

�.

l� � 4-� ! h :t d� � i.., 4Ah..JIl-j IM

�

�.

�

� ft�'-

d..dv

4�-

V'hr � �

1;� !

�iM. � j� � tht

M/�

�

1n'� � � /� fot- � t� la�� �c d/l-iltd:: . � 4te--

f!5

• Uppgifter l.

2.

86

Vad står det i breven? Vad tror du hände? Skriv en uppsats och berätta om Elisabeth och Allan. Rubrik: En kärlekssaga.

f2jfl

- 01

l)..t-C ��

I/yd�

t,

V'.t.-< .u:r �

�

�.

� !#u-

.

4å-- ,---",- L

Tre kärleksdikter En önskan av Edith Södergran ( I 892 - 1 923)

av hela vår soliga värld

önskar jag blott en trädgårdssoffa där en katt solar sig . . . Där skulle jag sitta med ett brev i barmen, ett enda litet brev. Så ser min dröm ut . . . Ur Dikter

( 19 1 6 )

Från en stygg flicka av Karin Boye ( 1 900- 1 94 1 ) r

ag hoppas du inte alls har det bra. Jag hoppas du ligger vaken som jag och känner dig lustigt glad och rörd och yr och �ängslig och mycket störd. Och rätt som det är, så får du brått att lägga dig rätt för att sova gott. Jag hoppas det dröjer en liten stund . . . Jag hoppas du inte får en blund! Ur Härdarna ( 1 927)

Kärleksbrev av Lars Forssell (f i 928)

'Det är bara

som du skriver att du • håller av mig så. Det är bara som du skriver när du vet att jag vill gå,

för jag vet att där du är, i den stad, där du är, finns en annan du har kär, mer än mej som är här . . . den som du ger de vackra namnen som du har sagt en gång till mej, om du bara öppnar famnen ja, så kommer hon till dej . . . Så det är bara som du skriver att du längtar efter mej, och du bara överdriver . . . Du är lycklig, där, hos dej. Om du bara vore här skulle allt vara bra. Jag har hellre vinden kär än den som jag vill ha, och jag vill aldrig mera se dej för du är tråkig, du är kall, om du kommer hit, så ve dej ! Men så kom - i alla fall . . .

88

Det är bara som du skriver att du tänker jämt på mej och " den mara som dej rider", det är bara skämt för mej, för den skräck som jag har känt att förlora dej helt är en eld som du har tänt och med vinden förmält . . . Så kom och håll mej tätt intill dej kom och skydda mej för den! Säg mej bara vad du vill mej . . . Jag är din. Jag är din vän. Men det är bara som du skriver att du längtar efter mej. Det är bara som du skriver . . . och det är väl bäst för mej. Ur Snurra min jord och andra visor (1958)

O rd b i l d n i n g I svenskan kan vi skapa nya ord genom sammansättning och avled­ ning. Med sammansättning menas att två ord sätts ihop: en motor + en väg

=

en motorväg

Avledning innebär att ett prefix (en förstavelse) eller ett suffix (en ändelse) läggs till ett grundord: o (prefix)

+

vana = ovana

vana + lig (suffix)

=

vanlig

Att lära sig olika möjligheter för sammansättning och avledning är ett effektivt sätt att snabbt få ett större ordförråd.

Sammansättning Man kan sätta samman ord från samma ordklass eller ord från oli­ ka ordklasser. När ett substantiv sätts först får det ibland ett s: pap­ per�kniv. ( Ibland får det någon annan, äldre form: gatykök, kyr­ k!!gård.) A Substantiv + substantiv

ett hus + ett tak ett hav + en utsikt en gata + ett kök

= = =

ett hustak en havsutsikt ett gatukök

Det är det sista ordet som avgör om det nya ordet blir en-ord eller ett -ord. B

C

Substantiv + adjektiv

ett lik + blek en man + hög

= =

Adjektiv + substantiv stor + ett kök = ett storkök (en) lättmjölk lätt + (en) mjölk =

90

likblek manshög

-

D

Adjektiv + adjektiv

mörk + röd blek + blå

= =

mörkröd blekblå

E Verb + substantiv

blåsa + ett instrument skriva + en maskin

= =

ett blåsinstrument en skrivmaskin

F Adjektiv + verb

ren + att göra stor + att städa

= =

att rengöra att storstäda

• Uppgift

Vilka exempel på de olika typerna av sammansättning (A-F här ovanför) hittar du i texten God natt min älskade som börjar på s 60?

Prefix Om du känner till de vanligaste prefixen och vet vad de brukar be­ tyda, kan du förstå många avledda ord. be-

betyder ibland på beskjuta - skjuta på bespruta - spruta på betänka - tänka på

för-

betyder ibland att göra något mera - göra bättre förbättra fördyra - göra dyrare förklara - göra klarare

för-

betyder ibland att göra något för mycket förköpa sig - köpa för mycket försäga sig - säga för mycket föräta sig - äta för mycket

sam- uttrycker samhörighet samarbeta - arbeta tillsammans - tycka samma sak samtycka samåka - åka tillsammans

91

und- betyder ofta från, bort från undfly - fly bort från undkomma - komma bort från - vika bort från undvika

Följande prefix används i nekande eller negativ betydelse:

0-

betyder ibland inte - inte använd oanvänd obesprutad - inte besprutad - inte känd okänd - inte normal onormal - inte trevlig otrevlig otur - inte tur

0-

används ibland för att tala om att något är dåligt, dvs sämre än grundordet oljud ovana oväder odjur

miss- har nekande eller negativ betydelse och används ofta för att bilda ord som är motsatsen till grundordet missbedöma missbruk missförhållande missförstå missbelåten misstro van-

har negativ betydelse vanstyre vanmakt vanvård vanskötsel

• Uppgifter

92

l.

Dela upp följande ord i grundord och prefix och förklara vad orden betyder. e försämra a vanära f ovänlig b beströ g missnöjd c obetald h förlyfta sig d samtala

2.

Försök att hitta andra ord som är bildade med prefixen här ovanför. Använd en ordbok.

Suffix I svenskan finns ett stort anta) suffix. Genom att lägga till suffix kan man skapa ord som tillhör andra ordklasser.

Exempel: Ta substantivet regn och lägg till suffixet ig adjektivet regnig. Fler exempel: tyst (adjektiv) + a bad (substantiv) + a

= =

-

då bildas

tysta (verb) bada (verb)

A Suffix som bildar adjektiv

-bar -lig -aktig -artad -ig -sam

flyttbar, drickbar livlig, rörlig slösaktig, småaktig läderartad, plastartad gubbig, grinig pratsam, arbetsam

B

Suffix som bildar verb -a (av substantiv) snöa -era (av substantiv) telefonera (av adjektiv) kallna, tröttna -na

C

Suffix som bildar substantiv

Ord med följande suffix är en-ord: -(n)ing -else -het -skap -dom

(av verb på -a) en städning, en segling (av verb på -a) en skrivelse, en födelse ( men ett fängelse) (av adjektiv) (en) ensamhet, (en) godhet (av substantiv eller adjektiv) (en) vänskap, (en) galenskap ( men ett sällskap, ett kamratskap ) (av adjektiv) en sjukdom, en rikedom

Ord med följande suffix är ett-ord: -ande -ende

(av verb på -a); betecknar handling) ett hoppande, ett läsande (av "kortverb': verb som slutar på lång vokal; betecknar oftast handling) (ett) gående, (ett) boende, ett leende 93

• Uppgifter 1.

Följande adjektiv är bildade med hjälp av suffix. Vad betyder ad­ jektiven? Lös upp adjektiven i grundord och suffix. a tantig e ätbar f beslutsam b flickaktig c glasartad g läsbar d besvärlig h snårig

2.

Följande verb är bildade med hjälp av suffix. Vad betyder ver­ ben? Lös upp verben i grundord och suffix. a telegrafera e storma b kallna f svartna g bokstavera c signalera h gradera d blekna

3.

Följande substantiv är bildade med hjälp av suffix. Vad betyder substantiven? Lös upp substantiven i grundord och suffix. a påminnelse e rättelse f surhet b skapande c bevakning g fattigdom h flyende d handling

• Fundera och diskutera

Någon har sagt att vi lär oss 1 0 procent av det vi läser - 20 procent av det vi hör - 30 procent av det vi ser - 50 procent av det vi hör och ser - 70 procent av det som vi diskuterar med andra - 80 procent av det som vi själva gör och upplever - 90 procent av det som vi förklarar för andra -

1. 2. 3.

94

Är siffrorna riktiga? Förklara vad du tror för en kamrat. Vilka metoder är bäst, enligt tabellen ovan? Hur ska du göra för att lära dig a nya ord och uttryck? c att tala bra svenska? b grammatiska regler? d att skriva bättre?

Svenskarnas matvanor och deras hushållsarbete har genomgått stora förändringar genom tiderna. Den här texten är hämtad från en lärobok i historia.

Middag i Norden - förr och nu Astrid och Lennart på 1950-talet På 1 9S0-talet var morfar och mormor unga. När morfar Lennart kom cyklande från " Järnbruket tjugo över fem var middagsbordet dukat. Han hade bara att slå sig ner och fråga: "Vad får man för gott i dag då?" Mormor Astrid planerade veckor och månader i förväg vad familjen skulle äta. Köttet var i allmänhet kokt och man fick inte äta så mycket kött som vi gör. I stället åt man mer kokt potatis med brun sås. Saftkräm och mjölk var en vanlig efterrätt. Gröt och välling kom på bordet några gånger i veckan, men inte varje dag som i äldre tider. Till middagsrnaten drack man vatten eller mjölk. På lördag, då morfar kom från arbetet redan tjugo över ett, drack han en pilsner till middagen. Vid middagsbordet diskuterade man vad som hänt under da­ gen. Barnen, Kent och Carina, fick lära sig att inte prata med mat i munnen. Det man " lagt för sig på tallriken skulle man äta upp.

s

10

1S

Carina och Claes på 1 990-talet I dag har Carina två egna barn som går i klass 7 och 9. Hon och sambon Claes kommer inte hem från jobbet samtidigt och barnen slutar ofta skoldagen på olika tider. Vissa veckor äter var och en middag själv. De äter inte mors mat - som på 50-talet - utan ofta djupfrysta färdigrätter som fort blir varma i microugnen. Man äter mer kött, stekt eller grillat, än på 50-talet och mindre potatis och bröd. Maten har blivit fetare och fattigare på "fibrer. Men möjligheterna att äta god och nyttig mat är mycket större än förr. Carina och Claes har mer pengar att köpa för och mer att 95

0 .,

välja mellan. Fanns det tre-fyra sorters bröd i butiken när Astrid handlade finns det 34 nu, och det finns mängder av frukt och grönsaker året runt. Mormors far åt en apelsin till jul . . .

"Fransk köttgryta är väl lite för vanligt?" s

10

Lennarts far lagade aldrig mat. Lennart kan steka potatis, korv och ägg. Claes har gått tre kurser i matlagning: en fransk, en italiensk och en indonesisk. När det är hans vecka att ansvara för vardagsmaten köper han den på några snabbrundor i närbutikerna. När goda vänner är bjudna på "en bit mat" planerar han inköpen med papper och penna och bläddrande i kokböcker. Matlagning har blivit ett fritidsnöje.

Teknisk revolution i hemmen

1s

20

2S

Elektriciteten har förändrat hemarbetet under 1 900-talet. Den för­ sta elektriska apparat som snabbt � slog igenom var strykjärnet. De gamla strykjärnen värmde man på vedspisen. Drog järnet med sig ett enda litet ·sotkorn kunde det förstöra den nytvättade skjortan eller blusen. "Ty har man blott en enda gång använt ett elektriskt strykjärn vill man endast i de mest trängande nödfall återgå till det gamla, nedsotande strykjärnet", skrev en expert på hushållsarbete. Dammsugaren var den första hushållsmaskinen med el motor. Sedan följde .. motordrivna tvättmaskiner. Elspisar, kylskåp och frysboxar sattes in. "Elektriciteten blir oss slutligen något lika na­ turligt och nödvändigt som syret i luften - vi märker det först när vi saknar det': skrev tidningen Husmodern. Hushållsmaskinerna kostade mer än vad de flesta arbetarhem och bondehem hade råd med. Men från 1 9S0-talet och framåt blev maskinerna allt vanligare också i dessa hem. Tekniken har förändrat våra hem - och våra liv. Ur Levande historia 9 av Lars Hildingson och Kaj Hildingson

•

Frågor till texten

2.

Vad ville Astrid och Lennart att barnen skulle tänka på när de åt middag tillsammans och pratade om dagens händelser? Hur kom det sig att det elektriska strykjärnet så snabbt blev po­ pulärt? Hur har möjligheterna att variera sättet att laga mat ökat i dag?

l.

3.

• Uppgift

Varför blev hushållsapparaterna vanligare , 1950- talet?

arbetarhem på just

97

·

Svenska maträtter

'Det finns ett "'talesätt som säger att "hungern är matens bästa kryd­ 5

10

15

20

da" och det är kanske sant. Men man kan inte komma ifrån att när man ska laga god mat är riktiga kryddor bland de viktigaste "'ingre­ dienserna. Just kryddorna har förändrat svenskarnas mat de senaste decennierna. De har lärt sig av andra länders matvanor och bör­ jat använda kryddor som förr inte var så vanliga i det svenska köket, t ex cayenne, oregano, chili, spiskummin, paprika, ingefära och curry. Kostvanorna har också förändrats genom information "'från vetenskapligt håll. Nu vet svenskarna att för mycket fett, salt och socker i maten inte är bra för hälsan. Att de flesta kvinnor numera arbetar utanför hemmet har också bidragit till att förändra svenskarnas matvanor. Matlagningen får inte ta lika lång tid som tidigare. Men den svenska "' husmanskosten förekommer fortfarande. Hit räknas t ex sill i olika former, stekt strömming med dill eller persil­ ja, köttbullar med lingonsylt, kåldolmar, bruna bönor med fläsk, falukorv tillagad på olika sätt, rotmos med fläskkorv, Janssons fres­ telse och ärtsoppa och pannkaka. Vid högtider och fester är det vanligt med smörgåsbord. Det innebär att man samlar flera smårätter på ett bord och sedan får mat­ gästerna ta vad de är sugna på. Här finns inga regler för vad som ska vara med, men sill, lax, köttbullar, prinskorv, kokt potatis, knäckebröd, Janssons frestelse, potatisgratäng och pastejer är vanligt förekommande. När man äter brukar man börja med sådant som är salt, dvs sill och Janssons frestelse. Till smörgåsbordet drick­ er matgästerna gärna en kall öl, ibland också "snaps. Vid årets olika högtider vill de flesta svenskar äta speciella rätter som enligt traditionen hör till just den helgen. Till jul äter man julbord, ett smörgåsbord som är utökat med julkorv, sylta, lutfisk, skinka och risgrynsgröt. Kring julen dricks glögg, som är varmt, sött vin kryddat på ett speciellt sätt. Till påsk serveras vanligen lamm eller lax och, naturligtvis, ägg. Före påsk äter man semlor, som i vissa delar av Sverige kallas fet•

25

30

35

tisdagsbullar eller fastlagsbullar. Det är vetebullar med mandelmas­ sa och vispgrädde. Förr åt man dem bara på tisdagar, men nu före­ kommer de också andra dagar i veckan. Har man semlor till efter­ rätt brukar man äta dem i en djup tallrik tillsammans med varm mjölk. Midsommar firas ofta med sill, hackad gräslök, gräddfil och den första färska svenska potatisen. • Frågor till texten

Vilka förklaringar kan du hitta i texterna på s 95-99 till varför svenskarna äter annorlunda idag än förr?

99

Janssons frestelse

Receptet är avsett för 4 personer.

8 " råa potatisar

2 gula lökar 8-1 0 ansjovisar (ur konservburk) 3 dl grädde (eller g rädde och mjölk) 1-2 msk margarin 200°.

•

Sätt ugnen på

•

Skala och skär potatisen i smala strimlor och löken i tunna skivor. Ta ansjovisen ur burken och skär den i mindre bitar. Det brukar räcka att dela varje file på mitten. Varva potatis, ansjovis och lök i en smord eldfast form.

•

Avsluta med potatis överst. •

Häll över hälften av grädden (eventuellt blandad med mjölk) . Lägg några klickar margarin överst. "G rädda i ugn

(200°) tills

potatisen är mjuk (ca 45 min) och rätten fått fä rg. Häll på resten av grädden när rätten är nästan färdig. Den här rätten serveras ofta på smörgåsbordet eller som

-vickning. Smaklig måltid!

• Ord 1.

I recept brukar man använda förkortningar för mått och vikt. a Vad betyder dl och msk, som båda förekommer i receptet på Janssons frestelse? b Andra förkortningar är l, g och tsk. Vad betyder de?

2.

Skala och skära är två verb som ofta förekommer i recept. a Vilka andra "receptverb" kan du hitta i receptet på Janssons frestelse och vad betyder de? b Andra "receptverb" är skölja, sjuda, fräsa, hacka, rensa, grädda, vispa och puttra. Vad betyder de?

• Fördjupning 1.

2.

100

Skriv ner ett recept på en rätt från ditt hemland. Beskriv noga hur man gör. En person som inte är så van vid att laga mat ska klara av att göra rätten. Jämför matvanorna i ditt hemland och Sverige. Vilka är de tydli­ gaste skillnaderna?

Öva uttal, se s 22

En riktig festmiddag HOV MÄSTA REN: SOFIA:

HOVMÄSTAREN:

SERVITÖREN: SOFIA: KARIN: PELLE: SOFIA: SERVITÖREN: PELLE: SERVITÖREN:

SOFIA: PELLE: KARIN: SERVITÖREN: SOFIA: PELLE:

Hej. Välkomna. Hej. Vi skulle vilja ha ett bord för tre. Har ni nå­ got fönsterbord? Ja, det ska vi kunna ordna. . . . Följ med bara. . . . Går det bra här? Önskas något att dricka före maten? Vad vill ni ha? En dry martini för mig, tack. Ett glas juice för mig. Jag kör. Jag tror jag tar ett glas vitt vin, tack. Ja, tack. Har ni bestämt vad ni vill äta? Är det något du kan rekommendera? Oxfilen är väldigt god. Kycklingen är också fin. Den serveras med dragonsås och ris. Kött för mig, tack. Jag vill ha det "'väl genomstekt. Jag provar kycklingen. Jag också. Kan vi få bröd till? Självklart. Och vad vill ni dricka till maten? En flaska av husets rödvin, tack. Kan jag få en flaska lättöl.

PELLE:

Varsågoda! Smaklig måltid! Det här ser verkligen gott ut, tycker ni inte?

KARI N:

Glass med hjortronsylt är det bästa jag vet.

SERVITÖREN:

PELLE:

SOFIA: KARI N:

Ja, det här var en riktig festmiddag. Men så har vi också något att fira! Grattis Karin! Jag tycker vi skålar för Karin. Skål, Karin! Skål! 101

PELLE:

PELLE: SOFIA:

Skål! Oj, vad tiden går när man har trevligt! Ja, det är rätt sent. Det är nog dags att gå nu. Jag har bara barnvakt till klockan elva. . . . Kan vi ra betala?

• Uppgifter

Vissa delar av Pelles, Karins och Sofias samtal under kvällen är inte med i texten. Vad tror du de säger då? Skriv ner replikerna, så att dialogen blir fullständig. Kanske kan det bli en liten pjäs med fem roller.

lO2

Årets fester och högtider Rörliga helgdagar

Påskdagen är första söndagen efter den fullmåne som infaller på el­

ler nännaSl efter 2 1 mars.

Allhelgonadagen infaller den

Kristi himmelsfärdsdag

sista lördagen i

infaller på den 39:e dagen

oktober eller den

efter påskdagen. Kristi

första lördagen i

himmelsfärdsdag är en torsdag.

november.

Pingstdagen är 7:e söndagen efter påsk.

Midsommardagen firas på den lördag som infaller under tiden 20-26 juni. Det är dagen före, på midsommarafton, som man dansar kring mid­ sommarstången.

Från asatro till kristendom De stora kristna helgerna jul och påsk firas i många länder. Men i Sverige bygger firandet också på andra traditioner än de kristna. På 800-talet e Kr kom den katolske munken Ansgar till viking­ arnas land. Han ville "omvända svenskarna till kristendomen. Men människorna i Norden höll fast vid sin tro på Oden, Tor, Frej och de andra asagudarna. Det tog många hundra år innan den kristna religionen segrade.

o

Särskilt svårt var det att vänja människorna av med att fira sina "'hedniska fester. � Midvinterblotet firades vid vintersolståndet, det dygn på året när det är som mörkast. Då brukade man blota - offra - till den gud som bestämde över solen och be honom komma till­ baka. Den här festen sammanfördes av de kristna prästerna med ju­ len och firandet av Jesu födelse. På vintern slaktades grisarna, så det var naturligt att skinka serverades som festmat. Vårblotet, då man offrade för att jorden skulle ge god gröda, flyttades av prästerna till påsken, då den kristna kyrkan firar Jesu lidanqe, död och uppståndelse. Ungefär vid påsken började hönor­ na värpa ägg igen, så äggrätter blev vanliga på påskbordet. Frågor på texten l.

2.

Vilken dag infaller påskdagen? Vilken dag firas midsommarafton?

• Fördjupning

Vad har den kristna påsken för bakgrund? Ta reda på vad skärtors­ dagen, långfredagen, påskafton och annandagen har för innebörd.

Vår och sommar

5

lO4

Påsken är vårens första helg. För de flesta människor innebär det fyra eller fem dagars ledighet från arbetet. Skolbarnen har lov i en hel vecka. På Valborgsmässoafton, den sista april, firas vårens ankomst med stora eldar, majbrasor, över hela Sverige. Kring eldarna samlas man för att sjunga vårsånger tillsammans och för att höra någon, ofta en lokal politiker, hålla tal till våren. Valborgsmässoafton är också studenternas högtidsdag. I universitetsstaden Uppsala sätter stu­ denterna på sig sina vita studentmössor exakt klockan tre. Sedan springer alla nerför den långa Carolinabacken, sjungande och ro­ pande. En del passar på att ta vårens första bad - med kläderna på i någon "'fontän. Den 6 juni firas Svenska flaggans dag som också är Sveriges natio­ naldag. Att just den 6 juni är nationaldag hänger samman med att Gustav Vasa blev konung denna dag år 1 523. Dagen firas med flaggparader och kungen delar ut flaggor till olika organisationer.

,Svenska flaggans dag firas sedan 1 906; det året kom en lag som talar om exakt hur en svensk flagga ska se ut. Midsommar är sommarens stora helg. På midsommarafton pry­ der folk sina hus, kyrkor, festlokaler, bilar och båtar med björkris. Det är ett mycket gammalt sätt att fira sommarens ankomst. Midsommarstången är en symbol för den svenska sommaren. Ofta går man tillsammans ut i skogen och på ängarna för att hämta "'kvistar och vackra blommor. Sedan ska alla vara med och klä stången. När midsommarstången är rest dansar man kring den. Många tar på sig sin hembygds folkdräkter när de firar midsommar. Över hela landet spelas folkmusik på dragspel och fiol. Midsommarnatten är ljus och -magisk. Enligt traditionen kan en flicka under midsommarnatten få veta vem hon kommer att gif­ ta sig med, om hon plockar en bukett med sju olika slags blommor. Medan hon plockar blommorna måste hon vara absolut tyst. Flick­ an lägger sedan buketten under sin huvudkudde och i drömmen får hon se vem som kommer att bli hennes man.

5

10

15

Höst och vinter I augusti är det dags för sensommarens stora fest - kräftskivan som blir särskilt festlig om den äger rum i en trädgård eller på en veranda. I taket hänger "'papperslyktor och gästerna har hattar och haklappar av papper - en viktig detalj. På bordet finns - förutom själva kräftorna, som kokats i dill och serveras kalla - bröd, ost, öl och brännvin. Man äter, dricker, sjunger och har trevligt tillsam­ mans till långt fram på natten. När man tar en snaps, brukar man ofta sjunga en enkel visa, en så kallad snapsvisa. Den mest traditionella snapsvisan är den här:

20

Helan går, sjung hopp fallerallan lallan lej, Helan går, sjung hopp fallerallan lej. Och den som inte helan tar, han heller inte halvan får. Helan går! (Alla dricker.) Sjung hopp fallerallan lej! Ungefär samtidigt med kräftorna börjar den norrländska surström­ mingen säljas. Den har en mycket stark lukt, som bara uppskattas ay 10 5

5

10

15

surströmmingsälskaren. Till fisken serveras "mandelpotatis och tunnbröd. Allhelgonahelgen infaller den sista helgen i oktober eller den för­ sta i november. Lördagen kallas Alla helgons dag. Högtiden är från början en gammal tradition inom den katolska kyrkan, där man bestämde sig för att fira alla helgon med en gemensam högtid. I Sverige är Allhelgonahelgen en helg då man besöker kyrkogår­ darna. Många tänder ljus på gravarna. Den som åker förbi en kyr­ kogård under den här tiden kan inte undgå att se hur det glimmar av hundratals ljus i mörkret. l USA kallas den här helgen Halloween och firas med maskera­ der, där både barn och vuxna klär ut sig till häxor, skelett och spö­ ken. Man skär ut hå) i stora pumpor, och sätter ljus i dem. Nu har de här traditionerna också spritt sig till Sverige.

Advent . . .

Advent kommer av ett latinskt ord som betyder "ankomst". Den som ska komma är Jesus. Men nu för tiden är det, särskilt för bar­ nen, en tid av väntan - på julafton och julklappar. Barnen får adventskalendrar med 24 luckor, en för varje dag fram till julafton 20 den 24 december. Bakom varje lucka döljer sig en liten bild, ibland en vers eller en godsak. I både radio och tv sänder man också "adventskalendern" varje dag. Advent har fyra söndagar och den första söndagen i advent bru­ kar kyrkorna vara fulla av människor som aldrig annars går i kyr­ , kan. De kommer för att höra och själva sjunga gamla sånger och psalmer och för att uppleva den fridfulla och högtidliga stämning­ en inför julen. Sankta Lucia är ett italienskt � helgon som firas även i Sverige. På många arbetsplatser, i skolor och i hem har man en Lucia med ljus i � håret som sjunger och bjuder på kaffe den 1 3 december. Även om Lucia är ett helgon ber man inga böner till henne. Man firar henne för att det är en vacker och ljus tradition och för att människorna behöver något att glädja sig åt i vintermörkret. Lucia följs av tärnor med glitter i håret och stjärngossar med strutfor­ made mössor. Julen är årets största högtid och julafton, den 24 december, är 1 06

den viktigaste dagen. I Sverige har Jesu födelse kommit i skymun­ dan och de flesta firar julen som en stor familjehögtid. Det är då man ger varandra julklappar. Både barn och vuxna får presenter på julafton. Skolorna har stängt i två veckor kring jul och nyår och många vuxna är lediga från sina arbeten. Arets sista dag, nyårsafton, firas med fyrverkerier och glada fes­ ter. Många avger också ett nyårslöfte denna dag. De kan t ex lova att de under det nya året ska sluta röka eller att de ska börja motionera. . • Frågor ti l l texten 1. 2. 3.

Hur firas valborgsmässoafton? Vad är en adventskalender? Hur firas Lucia?

• Ord

Ordet midsommarnatt är bildat av en midsommar + en naU. a Gå igenom texten och leta reda på andra ord som har namnet på en högtid som första del. b Ta reda på fler sammansatta ord som har midsommar-, påsk-, lucia-, advent (s- ) och jul- som första del. Fördjupning 1.

2. 3. 4.

5.

På midsommarafton kan en flicka enligt traditionen få veta vem som kommer att bli hennes man. Känner du til1 några andra magiska knep för att få reda på detta? Finns det någon motsvarighet i ditt hemland till den svenska traditionen att sjunga snapsvisor? Gör en lista över årets helger i ditt hemland och berätta om hur de firas. Den 6 juni firas Sveriges nationaldag. Det beror på att Gustav Vasa blev kung den dagen. Finns det en nationaldag i ditt hem­ land? Varför firas den dagen? Ta reda på text och melodi till den svenska nationalsången. a Hur beskrivs Sverige i sången? b När brukar man sjunga nationalsången, i Sverige och i ditt land? 107

Bonden och gårdstomten En bonde i Värmland hade varit ute och åkt med häst och vagn. Det började bli mörkt, och gubben skulle ta in hästen i stallet. Men hästen ville inte följa med. Den verkade rädd, sparkade och bar sig konstigt åt. Ägaren blev arg och gav hästen några hårda slag. Plötsligt fick han själv en kraftig örfil och föll omkull på marken. Vad hade hänt? Jo, det måste vara tomten som straffat honom. Visst hade han sett något därinne i stallet - en liten gubbe med vitt skägg, grå kläder och röd mössa. Gårdstomten!

6./--j\ {u gällde det att vara försiktig. Han skulle aldrig mer slå sin häst. Och han skulle sköta gård och hus så noga att han slapp råka ut för en sådan här sak igen ! Att reta gårdstomten straffade sig alltid, ibland direkt som nu, 5

ibland efter någon tid. Tomten var en "'vresig,

hämndlysten gam­

mal gubbe som inte alltid var så lätt att '"göra till lags. Han var noga med gården och dess djur och såg till att ingen slarvade och "'bar sig illa åt. Men om bonden och övrigt gårdsfolk gjorde som den lille gubben önskade och dessutom gav honom litet mat då och då, i 10

synnerhet på julafton, så hjälpte han till på många vis: han drog säd till gården,

tröskade, skötte djuren, vallade, varnade inför stun­

dande faror och mycket annat. Gårdstomten var alltså väldigt olik vår tids vänligt leende julklappstomte. De har också skilda ursprung. Den gamle tomten 15

har rötter djupt nere i vår

hedniska forntid. Den moderne är en

kristen invandrare, en arvtagare till det givmilda helgonet Sankt Nikolaus.

I

anglosachsiska länder kallas han för Santa Claus. Där

han sitter rödklädd i skyltfönstrens bländande elljus är han ·snarast en symbol för nutidens

överflöd, medan den grå gårdstomten i

"'fähusets och ladans dunkel tvärtom hör samman med "'gammel­ tidens armod och det förr så nödvändiga grovslitet. Att dela ut presenter var otänkbart för vår gamle tomtegubbe. På julen skulle han ha gåvor i stället. Han sysslade med andra,

108

mycket viktigare uppgifter än att springa omkring med gåvor i en säck. Den moderne tomten anlände till Sverige på 1 860-talet, främst genom jultidningar och julkort. Senare, på I 880-talet, bärjade Jenny Nyström teckna sina jultomtar, och det ökade snabbt hans "kändisskap". Hon gav sin tomte '" drag både av den

5

kontinentale Ni­

kolaus och - i någon mån - den gamle nordiske tomten. Men det gällde bara det yttre. Till sinnelaget passade den gamle illa i det sälj inriktade samhället. Han var alldeles för vresig och otillgänglig. Och han kunde inte alls le så där · inställsamt som affärslivet

10

krävde. Men nog är vår huvudperson, den gamle hedningen, en "'rikare personlighet och en intressantare figur. Ur Vår svenska tomte av Ebbe Schön ( 1986)

• Frågor till texten l.

Vad lärde sig bonden efter mötet med gårdstomten?

2. Gårdstomten är ganska olik vår tids tomte. På vilka sätt?

• Fördjupning Tomten är ett exempel på övernaturliga väsen som människor har trott på. Hur är det i ditt hemland? Ge exempel på övernaturliga väsen från din egen kultur.

10 9

Högtider

- Dans runt midsommarstången.

På skärtorsdagen klär många barn ut sig till påskkärringar. Ibland får de godis när de går runt och önskar människor glad påsk.

Lucia sprider efterlängtat ljus i vintermörkret. 111

Selma Lagerlöf 1 858- 1 940

112

;

o

1(

r 1 89 1 utkom en bok med namnet

Gösta Berlings saga.

Det är en

berättelse om livet på ·herrgårdarna runt Frykensjöarna i Värm ­ land i början av 1 800-talet. Gösta Berlings saga är skriven på en fantasifull och lyrisk prosa. Den skiljer sig därför från den naturalistiska litteratur som skrevs under

5

I 880-talet och som inleddes med Strindbergs Röda rummet.

Författare till Gösta Berlings saga var Selma Lagerlöf, som själv hade erfarenhet av herrgårdslivet i Värmland genom sin uppväxt på herrgården Mårbacka. På grund av ekonomiska svårigheter måste familjen sälja gården 1 888. Det var ett hårt slag för Selma,

10

som vid den här tiden utbildade sig till lärarinna i Stockholm. Hon började genast drömma om att någon gång i framtiden kunna köpa tillbaka sin "fädernegård. Gösta Berlings saga visade sig vara början till ett framgångsrikt författarskap, och 1 902 utkom den stora romanen

Jerusalem.

Den

15

handlar o m en grupp bönder i Dalarna som efter e n religiös väck­ else beslutar sig för att utvandra till Jerusalem. Selma Lagerlöfs fantasi och förmåga att berätta fängslande historier visade sig också i

Nils Holgerssons underbara resa genom

Sverige ( 1 906 ) . Det är en geografisk läsebok för

folkskolan och det

20

är många generationer skolbarn som genom den lärt sig Sveriges geografi. För att göra boken mer spännande hittade författarinnan på en historia om en skånsk pojke, Nils, som blev förvandlad till en liten " pyssling", därför att han var elak mot djur. Nils får följa med en flock vildgäss som flyger från Skåne till Lappland och till-

25

baka igen. Från ryggen på en vildgås får han se hela Sverige. Selma Lagerlöf fick nobelpriset 1 909 och året efter kunde hon köpa tillbaka Mårbacka, där hon bodde till sin död 1 940. Hon till­ hör de svenska författare som blivit kända utanför Sverige. t

� f.T)

1fJ�f.'�

; � '� . . .. '

j

I '�"

' z ' .,( , ..

��

- I,U

�):!.' f ""

-I '1i.I�

'� ;:;'

533070

På tjugokronorssedeln (tjugan) finns en bild av Selma Lagerlöf och inledningsorden till Gösta Berlings saga. På baksidan finns ett motiv från Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. 113

Här berättar Selma Lagerlöf om en julafto n på barndomens Mårbacka. Den tioåriga Selma har länge glatt sig åt denna kväll och den underbara julklapps­ utdelningen. Men det blir inte som hon tänkt sig. ------

�

Julklappsboken

1�

sitter vid det stora slagbordet en julkväll på Mårbacka. Pappa vid

den ena kortändan och mamma vid den andra. Farbror Wachenfeldt är där - han har

hedersplatsen till höger

om pappa - och faster Lovisa och Daniel och Anna och Gerda och 5

jag. Gerda och jag sitter som alltid "på ömse sidor om mamma, därför att vi är de yngsta. Jag kan se det alltsammans. Vi har redan ätit både " lutfisk, risgrynsgröt och smörbakelser. Tallrikar, skedar, knivar och gafflar är bortskaffade, men duken lig­ ger kvar, de två hemmagjorda

10

grenljusen brinner i sina stakar

mittpå bordet, och runtom dem står ännu saltkaren, sockerskålen, bordsstället och en stor silverbägare, fylld "'till brädden med julöl. Eftersom måltiden sålunda är slutad, borde vi ju resa oss upp, men det gör vi inte. Vi sitter kvar i väntan på julklappsutdelningen. Det finns intet annat ställe i trakten där man delar ut julklappar-

15

na vid kvällsbordet efter att ha ätit julgröten. Men det ä r ett gam­ malt bruk på Mårbacka, och vi tycker om att ha det så. Ingenting går opp emot att gå och vänta timme efter timme en hel lång jul­ afton och veta, att det bästa återstår. Tiden går långsamt, mycket

o

långsamt, men vi är övertygade om att andra barn, som fått sina julklappar klockan sju eller klockan åtta, inte alls kände det så njutningsrikt som vi nu, då det väntade ögonblicket äntligen är kommet. Ögonen lyser, kinderna står i brand, händerna darrar, då dörren slås opp för de två jungfrurna, som är utklädda till julbockar och släpar ett par stora korgar, fyllda av julklappspaket, fram till mam­ mas plats. Sedan plockar mamma opp paket efter paket utan att göra sig alltför stor brådska. Hon läser opp namnet på mottagaren, stavar

114

sig fram genom otydligt skrivna julklappsrim och langar ut julgå­ vorna. Vi är nästan tysta de första ögonblicken, medan vi sliter opp lack och papper. Men snart ger den ena efter den andra till ett glatt utrop. Och sedan pratar vi och skrattar och forskar efter handstilar

5

och jämför våra presenter och låter glädjen stå högt i tak. Den julafton som jag nu tänker på hade jag nyss fyllt tio år, och jag sitter vid julbordet med den allra spändaste förväntan. Jag vet så väl, så väl vad jag önskar mig. Det är inte vackra klänningstyger eller spetsar eller broscher eller skridskor eller konfektpåsar, det är

10

något helt annat. Måtte bara någon h a fått den iden att presenta mig därmed! Den första j ulklappen som jag vecklar fram ur omslaget är ett syskrin, och jag förstår genast att det är från mamma. Det finns många små fack i det, och i dem har hon lagt in

nålbrev och

15

stoppgarn och en "'docka svart silke och vax och tråd. Mamma vill nog påminna mig om att jag bör försöka att bli litet duktigare i min sömnad och inte bara tänka på att läsa. Av Anna får jag sedan en utmärkt vacker liten broderad " nåldyna, som passar till ett fack i syskrinet. Faster Lovisa skänker mig en

20

silverfingerborg, och Gerda har sytt mig en liten "'märkduk, så att jag hädanefter ska kunna själv märka mina strumpor och näsdukar. Aline och Emma Laurell är hemresta till Karlstad, men de har tänkt på mig och oss alla med julklappar. Av Aline får jag en liten brodersax, som ligger i ett fodral som Aline själv har knåpat ihop av

25

en hummerklo och ett stycke siden. Emma ger mig en liten igelkott av rött ylle, som är fullsatt med knappnålar i stället för piggar. Det är

bra nätta saker alltsammans som jag har fått, men jag

börjar på att bli litet orolig. Det är så förfärligt mycket sysaker. Tänk, om jag alls inte skulle få det som jag vill ha!

30

Se, jag ska tala om, att det råder den ordningen på Mårbacka att när man lägger sig på julkvällen, så får man ställa ett bord bredvid sängen och sätta dit ett ljus, och sedan har man rättighet att ligga och läsa så länge som man någonsin vill. Och detta är det för­ nämsta av alla julnöjen. Ingenting går opp mot att ligga där med en ny rolig julklappsbok, en bok som man aldrig förr har sett och som ingen annan i huset heller känner till, och veta att man får läsa sida opp och sida ner, så länge man kan hålla sig vaken. Men vad ska

115

man ta sig till om julnatten, ifal1 man ingen julklappsbok har fått? Det är detta som jag sitter och tänker på, medan jag packar opp det ena paketet efter det andra med sybehör.

Kvällen går och Selma får ytterligare sysaker - Du ska väl bli en riktig storsömmerska, du, som har fått så många vackra sysaker, säger mamma. De andra storskrattar. Det syns väl på mig att jag inte är så värst belåten med mina julklappar, och de tycker säkert att de har spelat mig ett riktigt bra spratt. Det börjar lida mot slutet av utdelningen, och jag har redan fått alla de presenter som jag kan hoppas på. Jag har ingenting mer att vänta. Faster Lovisa har fått en roman och två kalendrar, Svea och Nor5

nan, och dem kommer jag ju att få gott av en gång, men först ska faster själv läsa dem. Ja, det är verkligen inte en lätt sak att se glad ut och ,. hålla god min. Då mamma lyfter opp det sista paketet ur julklappskorgen, ser jag på fasonen att det är en bok. Men naturligtvis är den inte till

70

mig. Det är nog överenskommet att jag ingen bok ska få. Men paketet är verkligen adresserat till mig, och när jag har det i mina händer känner jag genast att det är en bok. Jag blir röd av glädje, och jag riktigt skriker i min iver att få låna en sax och klippa av snörena. Jag sliter opp papperet med våldsam fart, och jag ser

25

framför mig den allra vackraste lilla bok, en sagobok. Det kan jag förstå av bilderna på omslaget. Jag känner att alla vid bordet tittar på mig. De vet naturligtvis att detta är min bästa julklapp, den enda som jag har blivit riktigt glad åt. - Vad är det för bok du har fått? säger Daniel och böjer sig fram

30

över mig. Då slår jag opp titelbladet och blir sittande och stirrar. Jag för­ står inte ett ord. - Låt mig se! säger han, och så läser han: "Nouveaux contes de fees pour les petits enfants par Mme la

_

5

comtesse de Segur." Han lägger ihop boken och ger den tillbaka till mig. - Det är en sagobok på franska, säger han, nu får du något att roa dig med.

116

Jag har läst franska en termin för Aline Laurell, men då jag nu tar boken och bläddrar i den förstår jag inte ett ord. Detta att få en bok på franska är nästan värre än att ingen få. Det är ganska svårt att hålla gråten tillbaka. Men lyckligtvis får jag syn på en plansch på en sida inne i boken.

5

Bilden föreställer en liten prinsessa i de finaste kläder i en vagn dragen av två "strutsar. När jag bläddrar vidare finner jag en hel rikedom av planscher, föreställande stolta furstinnor, präktiga kungar, ädla riddare, strå-

10

lande feer, avskyvärda trollpackor, underbara sagoslott. Det är ingen bok att gråta över, även om den är på franska. Under hela julnatten ligger jag sedan och tittar på bilderna, framför allt på den första, den med strutsarna. Den ger underhåll­ ning tillräckligt för många timmar.

15

På juldagen, sedan vi har varit i julottan, tar jag fram ett litet franskt lexikon och börjar läsa franska. Det är svårt. Jag har ju bara studerat efter Grönlunds metod. Om det här i sagorna talades o m "den store mannens lilla hatt" eller " den gode snickarens gröna paraply", då skulle jag ha förstått, men hur

20

skulle jag kunna reda mig med en sammanhängande fransk text? Sagoboken börjar så här:

II

y avait un roi. Vad betyder det? Det

dröjer visst en timme, innan jag är i stånd att begripa att det ska översättas med: "Det var en gång en kung." Men teckningarna lockar. Jag måste få veta vad de föreställer. Jag gissar, och jag letar i lexikonet, och jag arbetar mig fram rad för rad. Och när j ullovet är slut, då har den lilla vackra boken lärt mig mer franska än jag skulle ha inhämtat på flera år efter Aline LaurelIs och Grönlunds metod.

Ur Julklappsboken

• Frågor til l texten l.

Vad får Selma i julklapp? Vad tycker hon om sina julklappar?

2. Hur reagerar Selma när hon får det sista paketet? 3. Varför går det så bra för Selma att läsa och förstå det franska språket? 4. Vilken metod är den allra bästa när man lär sig ett nytt språk?

1 17

S kriv ett b rev! Telefonen har gjort att behovet av att skriva brev har minskat. Men det finns fortfarande fall då ett skriftligt meddelande är den bästa lösningen, oavsett om det skickas med posten eller som e-post. Det händer att man måste skriva till en person som man inte kan nå per telefon. Det kan vara fråga om ett kort, enkelt medde­ lande, men det måste göras skriftligt. Till goda vänner ringer man kanske dagligen, men den som får ett brev kan spara det och läsa det flera gånger. Personliga brev kan bli minnen, ungefär som fotografier i ett fotoalbum. De flesta "ärenden med företag och myndigheter kan klaras av snabbt och enkelt per telefon. Men gäller det mera komplicerade problem är det bättre att skriva, eftersom brev arkiveras. När man ringer eller skriver igen kan man hänvisa till brev som man har skrivit tidigare. Att skriva är svårare än att tala direkt med en person. När man talar kan man förtydliga det man säger med hjälp av

gester och

miner. Man får också direkt svar på det man säger och man kan snabbt avgöra, om den man talar med har förstått eller missuppfat o

tat det man har sagt. Så är det inte när man skriver. man från början vara klar och

I

skrift måste

entydig. Det gäller allt från enkla

meddelanden till längre utredande texter.

Enkla meddelanden Sara går i grundskolan. Hon har varit sjuk i ett par dagar och hen­ nes mamma skriver ett meddelande som Sara tar med sig till sin engelsklärare, Eva Eriksson.

118

Östervik den 15 oktober 2002 Eva Eriksson Centralskolan Sara har tyvärr inte kunnat göra sina läxor till i dag. Hon har va rit sju k i tre dagar och har haft sina böcker inlåsta i skå pet i skolan. Med vänliga hälsningar

4hnHmt� Ett sådant här meddelande behöver naturligtvis inte vara skrivet på dator. Det vanligaste är nog att man skriver för hand. Men om man skriver på dator måste man underteckna för hand. Korta, informella meddelanden bör innehålla: •

datum

•

namn på den som ska ha meddelandet

•

det man vill meddela

•

namn på den som har skrivit meddelandet.

• Uppgifter l. Din son har gjort sig illa i foten. Skriv ett meddelande till idrottsläraren och tala om att din son inte kan vara med på hans lektioner den här veckan. 2. Kranen i badrummet droppar. Skriv ett meddelande till fastig­ hetsskötaren i ditt hus och be honom laga den.

1 19

o

Privata brev Karin har flyttat från Örebro till Malmö och skriver till sin farmor.

Malmö den :3 a ug usti 2002 Hej fa rmor! Nu har jag arbetat i en månad på mitt nya arbete. Du minns ju att jag var orolig innan jag reste. Det kändes nervöst att både flytta till en ny stad och börja på ett nytt jobb. Men det har gått fi nt. Jag trivs jättebra med både arbetet och min nya lägenhet. Arbetska mraterna är snälla och hjälpsa m ma och jag har fått må nga vän­ ner. Det största problemet är att det är rätt så bullrigt i lokalen så jag måste ha hörselskydd hela dagarna. Det kändes konstigt i början. men man vänjer sig. Kram

�M�

P5 Jag kommer till Örebro första helgen i september. Då kommer jag och hälsar på. D5

Privata brev utformas olika beroende på vem man skriver till. Man börjar alltid med

datum.

Framför datumet skriver man

ofta namnet på orten man skriver från. Datum kan skrivas på flera sätt.

I stället för att eller 2002-08-03.

skriva som Karin gör kan man skriva

3/8 -02

Därefter kommer en

hälsningsfras. I stället för Hej farmor! hade Karin kunnat skriva Hej! eller Kära farmor! Av de här möjligheter­ na är Kära farmor! den mest formella. Som avslutningsfras använder Karin Kram. l stället hade hon kunnat skriva t ex Många hälsningar eller bara Hälsningar. Om man kommer på något som man glömde att skriva i brevet, kan man lägga till det i ett PS (PS är en förkortning för det latinska uttrycket "post scriptum", som betyder "efter skriften". ) Brevet av­ slutas då med ett DS ( OS är en förkortning för "densamme" ) .

120

• Uppgift Skriv till en god vän och berätta vad du gör nu och hur du trivs med det.

Formella brev Per Svensson bor i Söderby. Det är

4

mil till hans arbete i Norrby.

Per åker bil till arbetet, eftersom busstiderna inte passar hans ar­ betstider. Han har gjort

avdrag för bilresorna i sin

självdekla­

ration och fått brev från skattemyndigheten som meddelar att hans avdrag inte kan godkännas.

Per Svensson Riksbyvägen

2002-07-09 83

4 1 7 89 SÖDERBY Per Molin Skattemyndigheten i Söderby Box

2324 4 1 8 88 SÖDERBY Ändring i deklarationen Ni har meddelat att ni tänker ändra i min deklaration. Ni godkänner inte mitt avdrag för bilresor mellan hemmet och arbetsplatsen i Norrby. Jag anser att jag har rätt till detta avdrag, eftersom det inte finns några allmänna kommunikationer som passar mina arbetstider. Jag har skiftarbete och jag skickar med schema över mina arbetstider och tidtabell för bussen mellan Söderby och Norrby.

121

I formella brev skriver man först sitt eget namn och sin adress överst till vänster. Lite längre ner skriver man mottagarens namn och adress. Därefter börjar brevet med en rubrik som talar om vad brevet 5

handlar om. Man skriver alltså ingen hälsningsfras här. Däremot avslutar man oftast formella brev med frasen Med vän­

lig hälsning. Det är praktiskt att ha en kopia av brevet, så att man kommer ihåg vad man skrev, om man tar kontakt igen per brev eller telefon .

• Uppgifter l.

.. . . . . Paa S I a ka n :<��; ��: . . .. .

Du har beställt sex ·påslakan från en postorderfirma .

-

.

. .

. . . . . . . . . ·""11,\ .

j fä rgerna b l ått, brunt och rött

endast

7

-

..... .

.

-

AB Textiltjänst Södervägen

32

Västerby

När paketet kommer innehåller det sex " badlakan. Skriv ett brev till firman och be dem rätta till felet. 2. Du har sett den här annonsen i tidningen.

1:a Söderort

� Omöbl 29 kvm andra h uth

omg. Icke rök. Goda ref ert. Sv t " Lugnt läge" ,

Du vill hyra lägenheten. Skriv ett brev till annonsören.

122

Kontakt önskas Q

Glad rökfri tjej 62 är 173 lång

söker charmig kille med hu­

smärt, söker kille ca 58 år och

mor 30-40 år. Attr o vältr. Yttre

uppåt. Du ska vara fräsch och

ha god ekonomi. Mina intr är

och inre stil Romantisk, ärlig, kramig. Fotosvar till SAKNAR

DIG.

bl a resor, god mat, vin och

dans, teater, musik, naturen, lite golf och kanske nya gemensam­ 28-årig humoristisk kille intr av film, musik och resor

mm.

Sö­

ker likasinnad kramgo tjej 2540

för varaktigt förhållande.

Sydvästra Skåne 0401041O-om­ rådet. Sv till SKÅNEKÄRLEK

ma intr. Svar till EJ TANT . :\. � 42 år 1761 ." akaderrl1."e, f h g Ma och ordn ör , 50r e t uts l. 75 trev lo " r "emens ...'. . 30-40 fo <;> kvinn a r · S,," ke p Svar t GEMEN .. )V\.

uti

Jag är en rökfri romantiker med

blä ögon, mörkt hår 43 år fr Po­

len. Har 2 vuxna söner. Söker en

humoristisk, ärlig, lojal, tole­ rant, omtänksam man 40+ med stabil ekon att dela livet med. Sv t ROMANTIKER

• Ord l.

I den

här typen av annonser använder man ibland förkortningar

för att annonsen ska bli så billig som möjligt. Vad står det egent1igen i annonserna här ovanför? Skriv ut de förkortade orden.

2. Det finns en del förkortningar som används också i vanliga tex­ ter. Hur utläser du de här förkortningarna och vad betyder de? bi a

f

fn

b dvs

g

fr o m

c

h

tom

a

e d (e dyl)

d fd e

ca

osv sk

• Uppgifter l.

Skriv ett svar till någon av kontaktannonserna.

2. Om du sökte en partner, hur skulle du formulera din annons?

123

o Öva uttal, se s

22

På resebyrån EVA:

Hej. Jag och min familj skulle vilja resa till Grekland. Finns det någon ö som är bra om man har barn med sig?

RESEBYRÅTJÄNSTEMANNEN:

Hur många barn har ni och hur gamla är dom?

EVA:

Vi har två barn. Dom är tre och fem år gamla.

RESEBYRÅTJÄNSTEMANNEN:

Jaha, då tror jag Rhodos skulle passa. Vi har några hotell där som är särskilt lämpliga för barn.

EVA: RESEBYRÅTJÄNSTEMANNEN:

Vad betyder det att dom är särskilt lämpliga? Ja, det finns till exempel pool för barnen och så finns det personal som kan ta hand om barnen några timmar varje dag om ni vill åka någon­ stans ensamma eller bara vara lediga.

EVA: RES EBYRÅ-

Jaha, det låter ju bra.

TJÄNSTEMANNEN:

Hur länge har ni tänkt vara borta?

EVA:

Två veckor. Dom första två veckorna i juni.

RESEBYRÅTJÄNSTEMANNEN:

Från den

3 juni till den 1 7 juni då?

EVA:

Ja, finns det någon lämplig resa under den tiden?

RESEBYRÅTJÄNSTEMANNEN:

Ja, det finns en med avgång den återkomst den

EVA: RESEBYRÅ-

124

1 7 på morgonen.

På morgonen?

TJÄNSTEMANNEN:

Ja, ni reser från Rhodos på natten.

EVA:

Hur mycket kostar det?

4

juni och

RESEBYRÅTJÄNSTEMANNEN:

Med halvpension blir det

1 2 850 kronor.

EVA:

Jaha. Halvpension, vad innebär det?

RESEBYRÅTJÄNSTEMANNEN:

Halvpension betyder att man får frukost och sedan kan man välja om man vill ha lunch eller middag. Här är en broschyr. Men dröj inte för länge. Dom här resorna brukar ta slut fort.

EVA:

Ja, det förstår jag. Förlåt, vad var det nu du sa att det skulle kosta?

RESEBYRÅTJÄNSTEMANNEN:

1 2 850 kronor för hela familjen.

EVA:

Tack för hjälpen.

RESEBYRÅTJÄNSTEMANNEN:

Välkommen tillbaka.

• Uppgifter l.

Stryk under de repliker i texten som innebär önskan om upp­ repning eller förtydligande.

2. Vilka andra uttryck kan man använda om man inte uppfattar vad någon säger?

125

o

Det här är Sverige

S

L verige delas in i landskap, län, landsting och kommuner. I väderrapporter talas det ofta om Sveriges tre huvuddelar: Götaland, södra Sverige Svealand, mellersta Sverige och Norrland, norra Sverige. Namnet Sverige kommer från Svea rike som bildades för ca tusen år sedan, då riket "enades under en kung. Norrland var vid denna tid "glest befolkat av samer, Norrlands urbefolkning. Svenskarna tog efterhand över hela Norrland och de tvingade samerna att bli 10

svenskar. Ända in i vår tid har samerna fått kämpa för sina rättig­ heter som ett eget folk med en egen kultur. Finland var länge en del av Sverige. Men efter ett krig mot Ryss­ land 1 809 förlorade Sverige hela den delen av landet ( se s

54).

Landskap 15

Flera av våra

25

landskap, t ex Västergötland och Östergötland var

en gång självständiga områden med sina egna lagar. Men i mitten av 1 300-talet fick Sverige lagar som skulle gälla i hela riket. Den gamla indelningen i landskap har i dag bara kulturell och

J

geografisk betydelse. I de olika landskapen håller man gärna fast vid sin dialekt och sina gamla traditioner. Folk som vuxit upp i Skåne talar skånska och äter "spettekaka, smålänningarna talar småländs­ ka och älskar sin ostkaka, " hälsingarna dansar gärna

hambo och

värmlänningarna är kända för att berätta roliga historier etc. Kartan 5

på omslagets insida visar var landskapen ligger. Landskapen har också sina egna symboler som t ex " landskapsvapen, landskapsblommor, landskapsrätter och landskapsdjur.

Län Indelningen i län är ett sätt att styra landet ( regional förvaltning). I äldre tid var länet ett område som kungen delade ut till stormän för att de skulle hjälpa honom med hästar och krigare. Som belö­ ning fick stormannen själv " förvalta och beskatta sitt län.

126

På 1 600-talet delades hela landet in i län som styrdes direkt av kungen. Är 1 7 1 8 "tillkom den indelning vi har i dag, med några un­ dantag. Sverige är indelat i 2 1 län med en

länsstyrelse i varje. Länsstyrellandshövding som chef.

sen är statens -organ i länet med en

5

Landshövdingen utses av regeringen. Länsstyrelsen ansvarar bl a för samhällsplaneringen, miljö- och naturskyddsfrågor, civilförsvaret, vissa socialvårdfrågor m m. Det regionala polisväsendet, som låg under länsstyrelsen fram till 1 999, leds numera av Rikspolisstyrelsen i Stockholm. 10

Landsting Sverige är också indelat i 2 1 landsting. Landstinget har hand om frågor som är för stora eller dyra för varje enskild kommun. Hälsooch sjukvård är den viktigaste uppgiften. Landstinget har även hand om en del kulturverksamhet, som musik, teatrar och museer.

15

Ansvaret för kollektivtrafiken inom området är ofta delat mellan kommun och landsting. Landstinget styrs av politiker som väljs i allmänna val.

Kommuner Närsamhället där du bor tillhör en kommun som har hand om den

20

lokala förvaltningen. För ca 1 50 år sedan beslöt riksdagen att kommunerna skulle få styra sig själva, men de var tvungna att följa de lagar som gällde för hela landet. På den tiden var kommunerna inte större än de kyrkliga för­ samlingarna (församling

=

de människor som besöker samma kyr-

25

ka) . [ modern tid har dessa små kommuner tvingats gå ihop med sina grannar för att klara alla sina uppgifter.

I

dag finns det 289

kommuner. Enligt lag måste en kommun sköta vissa viktiga uppgifter, ofta med bidrag från staten. Det gäller framför allt skolor, äldrevård, socialvård och socialt

30

bistånd samt miljö- och hälsoskyddsarbete.

Kommunen måste också ha en fungerande räddningstjänst (ambu­ lans och brandkår) . Vissa uppgifter ä r frivilliga, t ex att driva bibliotek, fritidsgårdar för ungdomar och idrottsverksamhet. Parker, konserthus, sim- och

'5

127

o

idrottshallar är andra exempel på sådant som kommunen själv be­ stämmer om. Kommunens beslutande organ är kommunfullmäktige, som väljs av kommunens medlemmar i politiska val, alltså en motsvarighet till riksdagen. Kommunens "regering" kallas

kommunstyrelsen. Den

utses av kommunfullmäktige och är det verkställande organet. Stora kommuner kan vara indelade i kommundelar för att flytta besluten närmare invånarna. En kommundel styrs av en kommun­ delsnämnd som är tillsatt av kommunfullmäktige.

128

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

•

•

•

•

• •

•

•

• •

• • •

• •

• • •

• •

•

•

• •

•

• •

•

• •

·

•

• • • • •

•

•

•

• • • • •

• • • • ·

Så styrs Sverige Den centrala förvaltningen Riksdagen är statens högsta beslutande organ. Den väljs av landets befolkning och beslutar om vilka lagar som ska gälla. Riksdagen utser regeringen som ska förvalta staten. Det eller de politiska partier som har flest röster i riksdagen får bilda regering. D u betalar skatt till staten ( statsskatt) genom inkomstskatt, moms och olika avgifter.

• • •

•

•

• • •

•

·

•

•

• •

• •

·

•

•

Länsstyrelserna lyder under regeringen och har hand om vissa frågor som ska skötas likadant i hela landet. Landstingen väljs av medborgarna inom Landstingets område. Sjukvården är en av landstingens viktigaste uppgifter. Du betalar skatt till det landsting som du tillhör (landstingsskatt ) .

•

·

• • •

• ·

• •

• •

Den lokala förvaltningen Den ort där du bor tillhör en kommun. Den styrs av politiker som du och andra medlemmar i kommunen väljer. Som medlem betalar du skatt till kommunen (kommunalskatt) . Enligt lag ska kommunerna sköta sig själva. Vissa saker måste de ta ansvar för, t ex socialvården, andra saker är frivilliga. Se mera i texten intill.

·

•

•

• .

• •

•

•

• •

• • •

• •

• •

•

• •

• • • • • • • •

•

•

• •

· • • •

•

•

• • •

• • •

•

• • • • •

•

•

• •

•

• ·

• •

• • •

• • • • • • •

Gemensamma val De som har rösträtt väljer vilka politiker som ska sitta i - riksdagen ( central förvaltning) - landstingen (regional förvaltning) - kommunerna (lokal förvaltning)

•

·

•

•

•

•

·

•

• •

•

•

• •

•

•

•

•

•

•

•

Den regionala förvaltningen

•

•

0

Valen sker samtidigt vart fjärde år.

•

• •

·

•

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . • . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 29

Frågor på texten l.

När, ungefär, enades Sverige under en kung och när fick Sverige lagar som gällde i hela riket?

2. När svenskarna trängde in i Norrland blev det ibland konflikter. Varför tror du? 3 . Varför och när förlorade Sverige hela Finland? 4. Vilken förvaltningsnivå har huvudsakligen hand om sjukvården i Sverige? 5. Kommunen styr sig själv. Men vissa viktiga verksamheter måste den sköta enligt lagen. Vilka? 6. Ge exempel på verksamheter som kommunen själv kan besluta om.

Fördjupning l.

I vilket landskap, län och kommun bor du? I vilken stad finns kommunfullmäktige och i vilken stad finns länsstyrelsen?

2. Ta reda på vilka maträtter som är typiska för det landskap där du bor. Vilket djur och vilken blomma symboliserar landskapet?

Allemansrätt '

-

D

en svenska naturen står öppen för oss alla - du kan njuta av dofter, fågelsång, blommande ängar och skogens tysta ro. MEN! Du måste

vara

varsam mot naturen och du måste visa hänsyn mot både

människor och djur. Inte störa - inte förstöra, det är huvudregeln i allemansrätten. Den tillåter inte vad som helst.

Naturvårdsverket

Läs här vad som gäller.

130

---t

Enligt allemansrätten får man •

�

Beträda och vistas på annans mark på behörigt av­

stånd från bostadshus. •

Passera staket, �gärdsgårdar, grindar etc, utom till annans tomt.

•

Plocka svamp, bär och blommor (ej fridlysta! ) , nedfall­ na kottar samt kvistar och ris som lämnats kvar.

• •

Göra upp eld om det inte är fara för brand. Tälta något dygn på behörigt avstånd från bostadshus; för övernattning med husvagn bör markägaren tillfrågas.

•

Färdas på ...enskild väg; markägaren har rätt att förbjuda motortrafik på sådan väg, om han inte har statsbidrag för ·väghållningen.

•

Bada, landstiga och 9angöra brygga utom vid strand som tillhör tomtmark.

•

Färdas på annans vatten; man bör dock tänka på att inte störa strandägaren.

Men man får inte •

Beträda eller vistas på annans tomt - dvs inom "nära syn- och hörhåll" från bostadshus - vare sig den är "in­ hägnad eller inte.

•

Beträda fält med växande gröda eller skogsplantering som kan ta skada.

•

Ta grenar, kvistar, "skott, löv, "bark, "näver, kåda, "ollon och nötter från levande träd och buskar.

•

Plocka fridlysta växter.

•

Ta fågelägg eller fågelbon.

•

Färdas med motorfordon på annans mark så att skada uppstår.

•

Fiska i enskilt vatten.

•

Låta hund okontrollerat springa lös så att " djurlivet störs.

Och man får inte skräpa ner i naturen!

Ur Sverigefakta

131

o • Frågor ti l l texten l.

Vad är allemansrätten?

2. Är det tillåtet att tälta var man vill? Hur länge får man stanna på en plats? 3. Får man fiska överallt? 4. Är det tillåtet att plocka eller samla följande i skogen: a

blommor?

c

b

kottar?

d svamp?

fågelägg?

N ä r börj a r å rstiderna? VINTERN

VAREN

SOMMAREN

HÖSTEN

Riksgränsen

2/ 1 0

1 5/5

1 2/7

4/8

Östersund

2/ 1 1

1 1 /4

6/6

5/9

Härnösand

1 0/ 1 1

7/4

4/6

1 4/9

Falun

1 1/ 1 1

2/4

23/5

1 6/9

Stockholm

27/ 1 1

27/3

24/5

25/9

Göteborg

26/ 1 2

5/3

1 3/5

6/ 1 2

2 1 /3

28/5

Visby

30/ 1 2

1 6/3

28/5

Lund

23/ 1 2

4/3

1 6/5

4/ 1 0

Ystad

3/2

4/3

2 1 /5

1 1/10

Jönköping

4/ 1 0 25/9 2/ 1 0

Med vintern menas den tid, då dygnets medeltemperatur understi­

ger 0°. Sommar är den tid, då medeltemperaturen överstiger + 1 0°.

Vår och höst är tiderna däremellan .

• Frågor til l tabellen l.

När börjar våren i Göteborg?

2. När slutar hösten i Visby? 3 . Var har man den kortaste våren i Sverige? 4. Hur lång är vintern i Ystad?

132

"

Ett naturälskande folk

M

änniskor från andra länder

förundras ofta över att svenskar kan

vandra i skogen alldeles ensamma eller sitta och fiska i timmar utan sällskap. De uppfattar det som typiskt svenskt. Många svenskar an­ ser att naturen ger dem den avkoppling och de fysiska och psykiska krafter som de behöver för att orka med den grå vardagen. Men man behöver inte vara ensam för att njuta av naturen. Att

5

gå ut och plocka svamp eller bär med familjen eller med goda vänner är ett typiskt lördags- eller söndagsnöje framåt hösten. Populära och billiga sätt att semestra på är att vandra i fjällen, paddla kanot eller bila runt i Sverige med tält eller husvagn. Den

10

som har båt ger sig förstås ut i någon av de vackra svenska skärgår­ darna. ( Tyvärr kan somrarna i Sverige vara kalla och regniga och de som inte vågar lita på vädret åker utomlands.) Många svenskar har tillgång till en sommarstuga som de också reser ut till på veckosluten under höst och vår. Där har man det ofta ganska primitivt. Att leva utan - moderna bekvämligheter är också

15

ett sätt att leva "nära naturen". En viktig förutsättning för svenskt friluftsliv är den s k allemans­ rätten. Den ger invånarna i Sverige tillgång till sin natur på ett sätt som är · unikt, t o m jämfört med de nordiska grannländerna. Men

20

rätten att vistas ute i naturen innebär också att man måste vara rädd om den och att man måste visa hänsyn till människor som lever av att • bruka jorden .

• Uppgift Vilka prepositioner saknas i följande meningar? a

Många svenskar njuter . . . att vara ute i naturen.

b Jag åker buss till arbetet för jag har inte tillgång . . . bil. c

Man kan alltid lita . . . honom.

d Man ska vara rädd . . . naturen. ( Jämför: Var inte rädd för hunden. Den bits inte.) e

Varför tar du aldrig hänsyn . . . mig?

f

Lasse förundrades . . . hur gammal Lisa hade blivit.

g

Din sommarstuga är verkligen jättestor jämfört . . . min.

133

Svenskarnas intresse för naturen '"avspeglar sig också i deras efternamn.

Alm, Sjögren, Svanström . . .

I

äldre tider, när de flesta bodde i små byar på landet, var det inte så viktigt med efternamn. Johan, som var son till Erik, kallades Johan Eriksson. Hans son, Gustav, kallades Gustav Johansson. Och så

5

vidare. När folk började flytta ihop i städer och större samhällen blev det opraktiskt med de gamla namnen. Det var så många som hette lika. Då började folk välja namn som de och deras släkt blev en­ samma om.

10

Många svenska efternamn är tagna ur naturen. Ofta använder

man namn på träd eller delar av träd, t ex Ek, Alm, Gran, Blad,

Gren och Quist. Det är också vanligt med sammansättningar, t ex Almgren, Lindgren, Ekstam, Ekblad, Asklöv, Lindkvist och H ägglöf. Andra namn som är hämtade ur naturen är t ex Berg, Dahl, Fält

15

och Skog. Det finns också sammansättningar som innehåller den här typen av ord, t e x Lindberg, Fjällberg, Sjögren, Sjökvist, Sten­ mark, Enström och Lindskog. Namn på fåglar och djur förekommer också som efternamn: Svan, Falk, Uggla, Örn, Varg och Lejon. Här finns det också sam­ mansättningar: Svanström, Falkman, Örnmark, Björnberg och

20

Tigerström. Fortfarande förekommer det att människor byter efternamn. Och när de h ittar på nya namn gör de det ofta efter det här "mön­ stret, dvs de väljer ett namn "med anknytning till naturen.

1 34

• Ord 1. Vad är det för skillnad mellan följande ord? a

en älv, en ström, en bäck, en flod, en å

b ett berg, ett fjäll, en höjd, en ås c

en sjö, en tjärn, en damm

d ett träsk, en myr 2.

3.

När man talar om träd kan man använda följande ord. Vad betyder de? a

blad (-et)

d stam (-men)

b löv ( -et)

e

gren (-en

c

f

kvist ( -en)

barr ( -et)

g rot ( -en)

Beskriv så exakt som möjligt: a

en björk

b en gran

Fördjupning 1. Bläddra i en telefonkatalog. a

Leta reda på några efternamn som är bildade av ord från naturen.

b Kan du hitta några andra vanliga typer av efternamn? 2. Hur bildas efternamn i andra språk? ( Finns det efternamn i alla kulturer?)

135

o

Djurens höstschema

Jiur klarar djuren vintern?

Det gäller ju att överleva den kallaste årstiden. En del djur flyttar, andra "går i ide eller i Ydvala. Somliga djur le­ tar mat och lägger upp förråd. En del får tjockare och varmare 5 päls, kanske ändrar de färg också. Många insekter övervintrar bak­ om bark, andra lägger ägg som klarar vintern medan de själva dör. Igelkotten går i dvala. Den letar upp ett bra ställe att övervintra på. Det brukar bli ett lövbo, kanske nedgrävt i Ykomposten eller i 10 en lövhög. Här ligger igelkotten fint skyddad mot en alltför sträng kyla. Att gå i dvala betyder att ett djur sänker temperaturen i kroppen och andas så sakta att det nästan inte märks. Igelkotten tar ett ande­ tag var femte minut. Hjärtat slår bara några slag varje minut. Igel1 5 kotten ·går verkligen på sparlåga. Grävlingen går i ide. Den har ett rejält gryt, djupa hålor i mar­ ken. I sådana gryt kan grävlingar hålla till generation efter genera­ tion. När grävlingen ätit upp sig ordentligt under hösten, går den och lägger sig. Om det blir "mildväder, kan den faktiskt lämna gry20 tet och göra ett litet ·strövtåg. Björnen går också i ide. Både björnar och grävlingar föder sina ungar i idena under vintern. Djur som går i ide sover. De andas och håller i stort samma kroppstemperatur som vanligt. Om de väcks, vaknar de omedel25 bart och har kanske lite dåligt morgonhumör! "Väck ej den björn som sover!" säger ju ett gammalt ordspråk. Möss och sorkar har samlat förråd under hela hösten. Nötter, ollon, äppelkärnor, sädeskorn, allt har de "lagrat i utgrävda hålor i marken. De sover inte vintersömn utan springer under snön och 30 ibland ovanpå. Ekorren har också grävt ner eller gömt undan ätbara ting både här och där. Hararnas päls blir kraftigare och ljusare. Skogsharen är ljus i Sydsverige, helvit i norra delen av landet. Fältharen blir bara "an35 ingen ljusare under vintern.

o Hermelinen byter till helvit vinterpäls. Bara .. svansspetsen är fortfarande svart. Hermelinen jagar möss och sorkar liksom släk­ tingen småvessla. Vesslan får också vit vinterdräkt - fast bara från Mellansverige och norrut. Skillnaden i färg mellan vinter- och sommardräkt är stor längst i norr och liten i södra Sverige. Fåglar som inte flyttar söderut, måste söka föda y dagen lång. Dagarna blir allt kortare och kallare, nätterna än mer kyliga. Många småfåglar dör. De fryser ihjäl av brist på föda. Ormar och ödlor, grodor och paddor söker sig till ställen där �. frosten inte kan nå dem. Djupt nere i marken eller i y stenrösen väntar de på vårvärmen. Man kan finna huggormar och y snokar som tillbringar vintern tillsammans. En del grodor gräver ner sig i y bottenslammet i någon sjö. Grodorna på sjöbottnen kan ta upp syre genom huden, och därför drunknar de inte.

5

10

Ur Maja tittar på naturen av Lena Anderson och Ulf Svedberg

• Frågor till texten l.

2.

Hur gör igelkotten när den övervintrar? Hur har ordspråket "Väck ej den björn som sover" uppkommit och vad betyder det?

• Ord

Beskriv så exakt som möjligt a ett djur som nämns i texten b ett annat djur (Låt dina kamrater gissa vilket! ) D u kanske behöver de här orden: päls (-en), nos (-en), horn ( -et), klöv (-en), hov ( -en)

137

o

Geografi

Landskapen i norra Sverige kallas tillsammans för Norrland. I väster höj­ er sig den skandinaviska fjällkedjan. Bilden är från Rapaselet i national­ parken Sarek. Dit åker också många svenskar för att vandra på somma­ ren och åka skidor på vintern. I norra Sverige bor samerna. Förr levde de av jakt, fiske och renskötsel. I dag är det bara ett par tusen av de nästan 20 000 svenska samerna som lever av renskötsel.

o

En stor del av Sverige gränsar mot hav. I öster mot Östersjön och Botten­ havet och i väster mot Kattegatt och Skagerack. Bilden är från Höga kusten i Angermanland. Bilden illustrerar också att stora delar av Sverige är täckt av skog. I de södra delarna av Sverige breder stora slätter ut sig. Här finns Sveriges bästa åkermark. Ingenstans odlas det så mycket råg, vete och korn som i Skåne, där den här bilden är tagen.

1 39

o

Gustaf Fröding

9 5

10

15

20

L5

_)

140

1 860-1 91 1

ustaf Fröding föddes och växte upp i Värmland. Han debuterade med diktsamlingen Guitarr och 'drag­ harmonika ( 1 89 1 ) som genast blev mycket uppskattad. Många av Frödings dikter är lättillgängliga och humoristiska, t ex "Våran ·prost". Men det finns också dikter som visar svårare och mörkare sidor hos ·skalden. ] dik­ ten "En ghasel" beskriver han sig själv som en person som står och ser på världen genom ett galler och inte kan ta del i livet som finns där utanför "ty i mig själv är smitt och nitat gallret, och först när själv jag krossas, krossas gallret". Denna känsla av att stå utanför livet gav upphov till depressioner och ångest och tillsammans med spritmissbruk ledde det till långa sjukdomsperioder. Trots detta fort­ satte Fröding att skriva och ge ut nya diktsamlingar. Frödings svårigheter att få kontakt med kvinnor finns som motiv i flera dikter, t ex "En kärleksvisa" och "Ett gammalt bergtroll': där han ser sig själv som ett fult troll som skrämmer bort kvinnorna. Fröding är en av våra mest folk­ kära författare och hans dikter läses fortfarande mycket. En anledning

o till detta kan vara hans förmåga att blanda humor och y svårmod och hans starka "medkänsla med andra som är misslyckade och olyckliga. Men viktigt är också hans språk. Han har ett rytmiskt och smidigt språk och därför har många av hans dikter " tonsatts.

Våran prost

t �ran "prost

är rund som en ost och Y lärd som själva den "onde, "men gemen likväl och en vänlig själ och skäms ej, att far hans var bonde.

Han lever som vi och dricker sitt • kaffe med halva i som VI och ·ratar icke buteljen, älskar mat som VI och är lat som VI - men annat är det vid helgen. Så fort han fått prästrocken på, vi andra känna oss Yynkligt små, men prosten likasom växer, för då är han prost från topp till tå och det en hejdundrande prost ändå i stort · pastorat med annexer. Jag glömmer väl aldrig i all min dar, hur vördig han var � här om sistens i kappan och kragen, hur världens barn han malde i kvarn och · läste för köttet lagen! 14

Och prosten grät - tacka för det han "talte om • yttersta dagen! Och alla gräto vi ·ymnigt med, ty • köttet sved och själen var allt "satt i klämma. Och • kyrkorådet smög sig '" med ryggen i kut vid tjänstens slut efter prosten ut, ty rådet var kallat till .. stämma. Men det förståss, vi • repade oss, när prosten '" klarade strupen till sist och sade: "välkomna till smörgåsbordet och ·supen!" U r Guitarr och dragharmoniklJ ( 1 891 )

En kärleksvisa

J

ag köpte min kärlek för pengar, för mig var ej annan att få, sjung vackert, T I .. skorrande strängar, sjung vackert om kärlek ändå. Den drömmen, som T aldrig besannats, som dröm var den vacker att få, för den, som ur • Eden .. förbannats, är Eden ett Eden ändå. Ur Gralstänk ( 1898)

1 42

o

•

Snigelns visa

L'ol! Sol! skönt lys, lys ljus, trög väg på grus, se gräs grönt, här mycket lätt äta sig mätt. •

Här inte • brått • bortkrypa vill, här ligga still, ·mums, mums, gott.

Hum, hör dån, hU:rI1 varifrån är svårt hot? Stor svart fot, bäst krypa in i • hyddan sin. Ur Efterskörd ( 1 910)

• Frågor til l dikterna l.

2. 3.

4. 5.

Tycker du att prosten i "Våran prost" är skildrad som en "bra" eller " dålig" präst? "Våran prost" är skriven på rim. Markera i den första strofen vil­ ka ord som rimmar. I "En kärleksvisa" säger Fröding "Den drömmen som aldrig besannats, som dröm var den vacker att få". Vad är det som poe­ ten drömmer om? I samma dikt talas om Eden. Vad är Eden? Vad tror du Fröding vill ge uttryck för i "Snigelns visa"? 143

6 Tä n k först, skriv sen !

s

10

15

Om du ska sy en klänning eller "'snickra en hylla börjar du nog inte klippa i tyget eller - såga ... brädorna utan att ha tänkt igenom hur klänningen eller hyllan ska bli, när den är färdig. Nej, först planerar du genom att göra eller köpa ett mönster eller en ritning. Du skissar och mäter för att få ett bra slutresultat. Ungefär på samma sätt bör man tänka, när man ska skriva en uppsats eller någon annan längre text. Man börjar med att göra en plan, en disposition. Ett bra sätt är att ställa frågor till sig själv: Vad är viktigt Y i sammanhanget? Hur ska jag förklara detta på bästa sätt? Hur ska jag ordna materialet? Hur ska jag börja? Hur ska jag sluta? osv. Först gör man anteckningar, ofta räcker det med stödord - och sedan försöker man ordna dessa på ett lämpligt och logiskt sätt. Ibland måste man kanske ge en bakgrund till det man skriver om, för att läsaren ska förstå sammanhanget. Inledningen ska väcka in­ tresse hos läsaren och avslutningen ska fungera som en samman­ fattning. För att göra texten lättare att läsa, delar man in den i stycken. Så fort man börjar tala om något nytt börjar man på nytt stycke.

• Uppgifter l.

144

Här följer en text som är indelad i stycken. Stödord eller nyckel­ ord, dvs ord som sammanfattar innehållet i varje stycke, är utsatta i början av texten. Fortsätt på samma sätt och sätt ut nyckelord för de tre sista styckena.

E nväldet faller och riksdagen tar m akten

Människorna i Sverige trötta p å krig

planer på förändring nya drottningen måste underteckna ny regeringsform

frihetstiden

Karl XII hade ·varit enväldig. Därför hade han ensam t ex kunnat bestämma när Sverige skulle förklara krig. Under 1 8 år hade det svenska folket · lidit oerhörda förluster i de krig som Karl XII hade fört, och alla var mycket trötta på krigen. Redan några år innan kungen dog, började några rådsherrar och högre ämbetsmän i hemlighet att · skriva planer för hur man skulle få slut på enväldet. När kungen hade Tstupat, följde de dessa planer. Innan Kar1 XII:s syster Ulrika Eleonora valdes till Tregent år 1 7 1 9, måste hon underteckna en ny rege­ ringsform och lova att rådet och riksdagen skulle få bestämma hur landet skulle styras. Detta fick också hennes man Fredrik I lova, när han blev kung i Sverige redan året efter. Tiden mellan 1 7 1 9 och 1 772 kallas frihetstiden. Nu skulle riksdagen se till att folket fick frihet. Riksdagar skulle hållas vart tredje år. Under tiden mellan riks­ dagarna skulle landet styras av rådet. De rådsherrar som inte skötte sina uppgifter kunde Tavsättas av riksdagen.

5

10

15

20

Arvid Horn

I början av frihetstiden fick rådet stor makt. Rådet be­ stod av 16 adelsmän, och kungen var ordförande men T hade inte mycket aU säga till om. I stället fick rådets ledare Arvid Horn den största makten i landet. Arvid Horn hade under Karl XII:s tid varit en ·djärv och · tapper krigare. Som ledare för rådet blev han en klok och försiktig politiker. Hans stora mål var att Sverige skulle hålla fred med sina grannar och särskilt då med Ryssland. För Sverige blev Horns tid en lycklig tid. Det var fred i landet. Skördarna blev goda och Sverige drabba­ des inte av någon "pest eller andra farliga sjukdomar.

2S

30

Ur Nya Ur Folkens liv 3 av Alf Aberg ID fl

145

2.

Den här texten består av fem olika stycken, men de har råkat komma i oordning. Sätt styckena i rätt ordning, så att samman­ hanget blir naturligt. Numrera styckena l-S och motivera varför du tycker att den ordning du valt är lämplig. Två berömda kvin nor

10

Grevinnan Eva Ekeblad sände in en rapport till akademin om olika sätt att använda potatis. Hon beskrev hur man kunde göra brännvin, puder och potatismjöl av potatis. När man fick reda på att potatisen kunde ""ersätta säden vid brännvinstillverkning­ en och användas til1 mycket annat, var det fler och fler som började odla den. • ... •

15

20

År 1 739 "inrättades Vetenskapsakademien av Linne och några andra forskare. Akademien skulle ha till uppgift att ge nyttiga och praktiska råd framför allt till jordbrukarna. Akademin upp­ manade bl a bönderna att odla potatis ·till husbehov. Den upp­ muntrade också ' uppfinnare och andra som kom på olika slags förbättringar. En annan kvinna som gjorde sig känd under 1 700-talet hette Anna Christina Warg men kallades Cajsa Warg. Hon blev be­ römd för sin kokbok "y Hjelpreda i hushållningen för unga 9fruentimber", som gavs ut 1 755 . ... •

Eva Ekeblads rapport om potatisen ansågs så "märkvärdig att man beslöt att välja in henne i akademin, och hon blev den för­ sta kvinnan i Vetenskapsakademin.

25

Under 1 700-talet drack man väldigt mycket brännvin i Sverige. Bönderna tillverkade själva sitt brännvin av säd. Det var ett stort problem, eftersom säd var en dyrbar vara och behövdes till bröd och en del andra maträtter. Ur Nya Ur Folkens liv 3

3.

Här följer en text utan någon styckeindelning alls. Dela in i lämpliga stycken och motivera varför du tycker att det är lämp­ ligt att börja nytt stycke just där. Använd dig av nyckelord (se uppgift t ) för att få en bild av författarens disposition. I Norrland u nder 1 700-talet

Kustlandet i övre Norrland var bördigt, och där bodde svenskar som flyttat dit söderifrån. Innanför kusten utbredde sig stora områden där samerna hade levt som "nomader och ·renskötare ända sedan 800-talet. Fjällsamerna företog långa flyttningar med sina familjer och "renhjordar under våren, sommaren och hösten. Skogssamerna gjorde inte så långa flyttningar. På vintern bodde alla samer i sina "tältkåtor i kustlandets skogar. De brukade samlas till årliga " marknader. Där sålde de sina varor - pälsar, skor, stövlar, handskar och " renost - och köpte vad de själva be­ hövde: tyg, mjöl och salt. Vid marknaden betalade de också skatten till staten. Samerna hade sin egen religion och " tillbad egen­ domligt formade stenar, som kallades seitar. Men svenska präster missionerade bland dem, och i början av t 700-talet hade samerna blivit kristna. Regeringen grundade särskilda skolor där samernas barn fick lära sig att läsa, skriva och räkna.

10

15

20

Ur Nya Ur Folkens liv 3

• Fundera och d iskutera

Hur brukar du göra när du ska skriva en text? a Jag börjar skriva direkt. b Jag sitter länge och tänker utan att göra något annat. c Jag planerar noggrant och skriver upp stödord för mitt ar­ bete. d Jag diskuterar uppgiften med någon innan jag börjar. e Jag går ut och promenerar för att få ideer. Gör du på något annat sätt? Vilket?

147

Är du övertygad?

l många olika sammanhang möter vi människor som uttrycker åsik­ 5

10

ter. Det sker muntligt, i debatter och diskussioner, och skriftligt, t ex i artiklar och "'insändare i tidningar. Avsikten är ofta att vi som lyss­ nar eller läser ska bli "'övertygade och tycka detsamma som den som " för fram åsikten. Därför är det viktigt att vi noga undersöker det som sägs och hur argumentationen sker. Om någon t ex säger att det skulle vara bra med 2 timmars arbetsdag, tror vi nog inte att det skulle fungera. Den som säger det måste kunna motivera varför det är bra, dvs föra fram argument för sin sak. Vad anser du om den här insändaren? Räcker argumenten för att övertyga dig om att bilarna ska bort från Stockholms innerstad?

Bort med bilarna från city! 15

20

25

30

Att i dag ta en promenad i Stockholms "'innerstad är en "'mardröm. Som '" fotgängare riskerar man livet varje gång man ska gå över en gata. Att bilarna dessutom förstör miljön i city med buller och av­ gaser gör det inte trevligare. Något måste 'Of-n i mig göras! Mitt förslag är att förbjuda all bil­ trafik i city som inte direkt kan räknas som nyttotrafik. Med nyt­ totrafik menar jag då brandkår, ambulans, varutransporter, taxi och kommunala fortskaffningsmedel. Med detta skulle man vinna flera fördelar. Man skulle få en lugn och behaglig miljö i innersta­ den och genom att färre åker bil skulle man spara bensin. Jordens "tillgångar, inte minst oljan, börjar ju att ta slut och allt onödigt slöseri är "'av ondo. Butiksägarna i city säger att de skulle få sälja mindre om folk inte kunde ta bilen ända fram. Mot detta vill jag bara säga: Jag tror inte att folk skulle upphöra att köpa det de verkligen behöver bara för att de inte får ta bilen in till city. Däremot tror jag att de skulle låta bli att köpa en hel del onödigt. Men det kan ju bara vara bra. En nationalekonom har i en artikel i dagspressen sagt att man kunde ta en avgift av den som vill åka bil i city. Men vad skulle re­ sultatet bli av det? Jo, att de som har gott om pengar kan åka omkring i city, medan de som har det sämre ställt inte kan göra

det. Det anser jag ·strider mot jämlikhetsprincipen. Gör som professor Sven Lundberg, författaren Alvar Persson och många, många andra. Arbeta aktivt för ett bilfritt city! Arg gångtrafikant • Frågor ti l l texten 1. 2.

3.

Vilka argument har »Arg gångtrafikant" för sin åsikt? Vad räknar han som nyttotrafik? Finns det någon typ av trafik som du vill räkna som nyttotrafik och som inte finns med i in­ sändaren? Vad tycker »Arg gångtrafikant" om tanken på att ta betalt av dem som vill köra bil i city?

• Uppgifter 1. 2.

Försök hitta andra argument för och emot ett bilfritt city än de som finns i insändaren. Skriv en egen insändare där du argumenterar för eller emot en viss åsikt. Hitta på ett ämne själv eller välj bland följande: - Inför en tv-fri kväll i veckan! - Stäng alla kärnkraftverk nu! - Sänk pensionsåldern till 55! - Kvinnor bör göra värnplikt.

149

Öva uttal, se s 22.

Delade meningar STINA: PAPPA: STINA: PAPPA:

STINA :

PAPPA:

STINA:

PAPPA:

STINA: PAPPA:

STINA:

PAPPA:

Jag vill sluta skolan. Varför då? Jag är trött på skolan. Jag vill börja jobba i stället. Men Stina, det går väl inte. Du kan inte få något arbete utan utbildning. Äh, någonting kan jag alltid få. Förresten är det inte säkert att man får något arbete om man går ut gymnasiet heller. Då är det bättre att ha arbetslivserfarenhet. Det är klart att man lär sig en massa genom att arbeta. Men om du skaffar dig en gymnasieutbildning så är det större chans att du får ett bra jobb. Det fattar du väl! Det är möjligt, men om jag inte trivs i skolan så lär jag mig i alla fall ingenting. Det blir bara bortkastade år. Hoppar du av skolan nu så kommer du att ångra dig när du blir äldre. Men jag kan ju alltid gå på komvux. Ja, det är ju sant, men det är lättare att studera när man är ung. Varför det? När jag är lite äldre så kanske jag vet vad jag vill bli. Varför ska det vara så svårt att övertyga ungdomar om de­ ras eget bästa?

Uppgift

Vem har rätt, pappan eller Stina?

150

Det var som fan!

'Det är när man är rädd, arg eller irriterad som man oftast använder

svordomar. Även förvåning kan ibland uttryckas i form av en svor­ dom, t ex "Det var som fan!" '" Bruket av svordomar är mycket gammalt, kanske lika gammalt som språket självt. Svordomar finns i alla språk, men vilken typ av ord som används som svordomar varierar från språk till språk. Normalt består svordomar av ord som beskriver "'företeelser som är - eller har varit - "'tabubelagda. Ofta har orden religiös eller sexuell "anknytning. I svenskan har ord med religiös anknytning varit det vanliga, medan det i många andra språk är ord med sexuell anknytning som dominerat. Men svenskan påverkas ju av andra språk, främst amerikansk engelska och på senare tid har många ord och uttryck kommit in i svenskan via musik och film. Generellt är an­ nars jävla, fan och skit de vanligaste svärorden i svenskan. Svordomar används för att visa grupptillhörighet. En del människor svär "'slentrianmässigt. D e sätter t ex in "jävla" framför sub­ stantiv och "-jävel': "-fan" eller "-helvetet" efter. De kan säga, "Var är den där jävla boken?" eller "Var är bokfan?". Många människor betraktar ett slentrianmässigt svärande med ogillande. Karakteristiskt för svordomar är att de oftast bara kan användas i speciella konstruktioner. Det gör att det är svårt att "svära på rätt sätt" för den som inte "'behärskar språket ·till fullo. Ibland fungerar ett svärord som ersättningsord, t ex " Det fanns inte en jävel där': Här ersätter "jävel" man, kvinna, människa, person etc. Om man säger "Olle är en snål fan" står "fan" i stället för man, kille, gubbe, människa etc. Ibland används svärord som förstärkning till ett adjektiv, t ex "Britta är jävligt duktig", "Ulla är jävligt slö". Det finns en historia om en lärare som hade svårigheter att för­ klara grammatikens grunder för sina elever. Några pojkar i klassen kunde inte förstå skillnaden mellan substantiv, adjektiv och verb. Till sist blev läraren desperat. Hon tog fasta på att pojkarna i sitt talspråk använde många svordomar och förklarade så här: Substantiv är ord som du kan sätta " -fan" eller " -j ävel" efter, t ex gubbjävel, stoljävel, klockfan.

5

10

15

20

25

30

35

5

10

15

Adjektiv är ord som du kan sätta "skit-" framför, t ex skitsnygg, skitduktig, skitsnabb. Verb är ord som du kan sätta "utav helvete" efter, t ex äta utav helvete, sprang utav helvete, körde utav helvete. Ord som används som�vordomar brukar stavas annorlunda än det ursprungliga ordet. När orden djävul och djävlar används som svordomar kan de också stavas jävel och jävlar. Ett speciellt �fenomen när det gäller svordomar är det vi brukar kalla förvrängningar. I äldre tid trodde man att man kunde � mana fram onda makter genom att använda deras namn. För att undvika att uttala sådana "farliga ord" gjorde man om dem lite. Då kunde de utan risk användas som svärord. I stället för "jävla" kan man säga "jädra", "järnvägar': "järnspikar" eller "jäkla". "Helvete" kan på detta sätt bli "helsike': "Förbannad" kan bli "förbaskad': Om man skriver t ex "f-n" i stället för "fan" är det också ett sätt att undvika att svära. Ofta är det äldre människor som använder förvrängningar av den här typen . • Uppgift

I Sverige har svordomar oftast religiös bakgrund. Hur är det i ditt språk?

152

:l

Språket i en fakta text skiljer sig från språket i en skönlitterär text. Här är ett exempel från en lärobok i geografi·

Vår planet Jordklotet i rymden De första rymdfararna beskrev jorden som ett strålande blått "'klot, med ljusblå hav och kontinenter som fläckar under vita moln­ slöjor. "En vacker 9ädelsten "infattad i rymden." Vår jord är en planet. Den är på ·ständig resa runt solen genom en lufttom rymd. Hastigheten är hög, mer än 1 00 000 km i timmen. Jorden är i sig själv en mörk himlakropp; ljus får vår jord från solen. Redan långt innan människan kunde fotografera jorden från rymden visste man att jorden är ett klot. Man hade också tidigt klart för sig att den rör sig i en bana runt solen. Solen är bara en av 1 00 miljarder andra glödande och lysande stjärnor i rymden. Dessa stjärnor tillhör vårt eget stjärnsystem, Vin­ tergatan - en galax, som syns som ett ljust band över natthimlen. På ofattbart stora avstånd från oss finns miljarder andra galaxer med stjärnor och kanske också planeter. Inte ens med våra starkaste stjärnkikare kan vi se ut till världsalltets gränser. Vi vet ändå att universum hela tiden utvidgar sig, som en ballong som du blåser upp. Kanske har universum en gång för mer än l a miljarder år sedan bildats genom ett slags explosion en "Big Bang".

5

10

15

Solsystemet

20

Jorden är en av de nio planeterna som ingår i vårt solsystem. Jorden, med sin följeslagare månen, är en liten planet. Den hör till de fyra inre planeterna: Merkurius, Venus, Jorden (Tellus) och Mars. Längre bort från solen kretsar de yttre planeterna: Jupiter, Satllr-

25

153

s

10

nus, Uranus och Neptunus. Dessa fyra jätteplaneter består till stor del av gas och runt varje planet rör sig många månar. Saturnus är känd för sina ringar, som är sammansatta av små "'isklumpar i stora mängder. På senare tid har man upptäckt ringar även kring de andra yttre planeterna. Längst ut i solsystemet • kretsar den lilla "'märkliga Pluto, minst känd av planeterna. Den består av sten och is. Runt den kretsar en ensam måne. Från jorden är det ungefär 1 50 miljoner km från solen. Plutos bana ligger ca 6 000 miljoner km från solen. Det tar 248 år för Plu­ to att gå ett varv runt solen. Bilden visar planeten Saturnus med ringar. Runt Saturnus rör sig fem månar varav den största i förgrunden heter Titan.

154

Merkurius, som befinner sig närmast solen, klarar ett varv på 88 dygn. I dag har vi bilder på alla planeter utom en tagna på nära håll av olika rymdfarkoster. Pluto har än så länge bara avbildats på långt M�

5

Ett varv runt jordaxeln på ett dygn

Samtidigt som jorden rör sig i sin bana runt solen så snurrar den kring sin egen axel, jordaxeln. Jordaxeln är en tänkt axel som går från nordpolen, genom jordens "medelpunkt till sydpolen. Runt den vrider sig jordklotet åt öster. Ett varv tar 24 timmar (nästan precis), dvs ett dygn. Jordaxeln, och därmed jorden, lutar något - tidvis mot och tid­ vis från solen. Jorden går ett varv runt solen på 365 1 /4 dygn. Den tiden kallas ett solår. Ett år har ju vanligen 365 dagar, så för att inte komma i otakt med solåret lägger vi till ett dygn vart fjärde år. Det året kallas skottår. Då har februari 29 dagar, mot normalt 28. Månen kretsar snabbt runt vår jord. Den är en satellit, dvs en följeslagare till en planet. Ett månvarv tar bara drygt 27 dygn, alltså knappt en månad.

10

15

Ur Geografi 7 av Per Thorstensson m fl

• Uppgift

Vintergatan har olika namn på olika språk. Vad kallas den på ditt språk, ordagrant översatt till svenska?

15

L

I

Alfred Nobel ( 1833-1 896) var liksom sin far, Immanuel Nobel, uppfinnare. Familjen emigrerade till Ryssland och Alfred växte upp i S:t Petersburg. Två av hans bröder grundade ett oljebolag i Ryssland. Själv ägnade han sig åt experiment med "sprängämnen. Efter ett riskfyllt arbete med många olyckor lyckades han av sprängämnet " nitro­ glycerin framställa dynamit. Den här texten är hämtad ur Den svenska historien, som består av 1 5 delar. Språket är ganska formellt och typiskt för den här sortens böcker. __ __ __ __ __ __ __ __ __ __

Alfred Nobel o

ar 1 850 "begav sig den sjuttonårige Alfred ut på en längre tids 5

10

studieresa, som bl a förde honom till Nordamerika. Han har senare lämnat den intressanta uppgiften att han besökte sin berömde "landsman John Ericsson i New York, men tyvärr vet vi ingenting mer om detta möte. Ar 1 859 återvände Immanuel Nobel ' ruinerad från Ryssland. Tillsammans med Alfred grundade han ett laborato­ rium på ·egendomen Heleneborg i Stockholm. Här utarbetade Al­ fred Nobel sin första viktiga uppfinning, den s k Nobels "patenttän­ dare. Forskare har ·betecknat denna som det största framsteget inom sprängämnestekniken sedan ·svartkrutet uppfanns. Framgången följdes av en hemsk olycka. Heleneborgsfabriken ·sprängdes i luften på hösten 1 864. Fem människor dödades, bland dem Alfreds yngste bror Emil, och fadern drabbades något senare av ett ·slaganfall. Från denna tid måste Alfred ta på sig hela "bördan av familjens ·försörjning. De ständiga sprängningsolyckorna ' sammanhängde med nit­ roglycerinets ·flytande • konsistens. Nobel satte därför in hela sin kraft på att finna ett medel som kunde göra det säkrare att trans­ portera. Ar 1 867 lyckades han skapa ett ·fast och formbart sprängämne, som han gav namnet dynamit. Nu följde en ·exploateringens tid. Under svåra ·strider om patenträtten i olika länder byggde No­ bel på I 870-talet upp en världsindustri i dynamitens tecken. Hans •

15

20

156

försök att skapa en internationell ....trust motarbetades av hans .... kompanjoner, av vilka flera var '"mindre hederliga. Nobel sysslade inte bara med sprängämnen. Han var i ständig verksamhet och "'erhöll patent på 85 uppfinningar, däribland "'konstgjort "'silke, "'guttaperka och läder samt gasmotorer. Långa tider vistades han vid Bofors järnverk, vars ledning han tillhörde och där han hade en stor experimentfabrik. Helst drog han sig tillbaka till ensamheten i sin villa i San Remo vid Genua. Här dog han den 1 0 december 1 896. Alfred Nobel var "'en kontrasternas man. Han uppfann sprängämnen och krigsredskap men var själv "'en fridens man som avskydde våld. Han var en av Europas stora finansmän men betecknade sig själv som "en sorts socialdemokrat, men med "'modifikationer". Han var på en gång "'nykter affärsman och fantasibegåvad drömmare. J hans arkiv finns "'utkast till både "'socialreformatoriska romaner och känsliga poesiförsök. Han läste mycket - helst romaner med "'ideell 9tendens - och '-dryftade diktverken i affärsbreven. Livet igenom uppfattade han sig som en främling i Wtillvaron. En del av "'bitterheten i hans syn på omvärlden hängde säkerligen sam­ man med en "kronisk sjuklighet, och ibland sjönk han ner i den djupaste "'förtvivlan över ·sitt öde. Sin stora '<'förmögenhet wdonerade han till en ·stiftelse. Denna skulle genom pris belöna dem som inom fysikens, kemins, medici­ nens, litteraturens och "'fredssträvandenas områden "gjort mänsk­ ligheten den största nyttan': Bestämmelserna var "löst skisserade. Först år 1 900 var Nobelstiftelsen fast organiserad. Aret därpå skedde den första prisutdelningen. Ur Den svenska historien

• Frågor till texten 1. 2. 3. 4.

I vilken situation befann sig Alfred Nobels far när han återvände till Sverige? Hur dog Alfred Nobels yngste bror? Varför hände så många olyckor med nitroglycerinet? Varför kan man säga att Alfred Nobel var en kontrasterna man?

• Fördjupning

I New York träffade Alfred Nobel sin landsman John Ericsson. Vad är han känd för? Läs om honom i en uppslagsbok.

5

10

15

20

25

Uppfinningar

Sjöfarare jorden runt vägleds av fyrar. Med hjälp av GustafDalens "klippapparat" blinkar fyrarna med jämna mellanrum. Dalen uppfann också solventilen, som tänder fyren på kvällen och släcker den på morgonen.

De första tändstickorna tillverkades i början av 1800-talet. De innehöll det giftiga ämnet fosfor. var mycket lättantändliga och vållade många skador. I mitten av I800-talet kom den svenska säkerhetständstickan. Den är giftfri och kan bara tändas mot ett särskilt plån på askens utsida.

Skiftnyckeln uppfanns år 1892 av Johan Petter Johansson och är en stor svensk exportartikel.

Det självinställande kullagret uppfanns 1 907 av Sven Wingquist. Han grundade SKF Svenska Kullagerfabriken - som i dag har industrier i en rad länder.

Den första telefonen konstruerades av Alexander Graham Bell i USA 1876, men det var Lars Magnus Ericsson som byggde ihop talmikrofonen och hörluren. Därmed uppfann han telefonluren. Annu i dag är hans företag, Ericsson, en av världens stör­ sta tillverkare av telefoner.

Risken för olyckor vid sprängningar minskade när Alfred Nobel uppfann dynamiten på 1 860-talet. 159

�

-

Håkan Lans är en svensk uppfinnare som är verksam i dag. Så här presenteras han i en tidningsartikel i sin hemort.

--

--

--

-----_ .

Ur nya behov föds nya ideer Mannen bakom datormusen vald till årets svensk.

5

10

lS

20

25

l60

Datormusen, färggrafiken i datorer och datalänkad Ysatellitnavige­ ring är alla svenska uppfinningar. Bakom dem står forskaren och uppfinnaren Håkan Lans som i dagarna utsetts till Ärets svensk av "Föreningen Svenskar i Världen." Vi möter honom på en solig brygga i Saltsjöbaden. Det är här i naturen som han hämtar sin inspiration, men så har det inte alltid varit. Håkan Lans är uppväxt ovanpå jazzklubben Stampen i Gam­ la stan, men på den tiden var Stampen ingen jazzklubb utan en pantbank som ägdes av hans far. Stampen och uppväxten i Gamla stan har på flera sätt ·präglat hans liv. - När jag var liten bodde det inte särskilt många barn i Gamla stan så jag lekte mycket ensam och hade gott om tid att utveckla ideer. Vår lägenhet var lite ojämnt möblerad, jag minns att jag lärde mig cykla i det största rummet som var helt omöblerat, säger Håkan Lans och fortsätter. - En dag köpte min far ett Ykonkursbo från en leksaksaffär, där det ingick ett stort -mekano med massor av Ykugghjul och skruvar. Mycket av min lek gick ut på att bygga leksaker och prova nya kon­ struktioner. Sin första uppfinning gjorde Håkan som tolvåring. När grabbarna på gården skulle bygga Ylådbilar var han förstås med, men han nöjde sig inte med den vanliga sorten, hans lådbil skulle ha en Yremdriven mopedmotor. På den vägen har det fortsatt. Håkan Lans tror att alla har Yvisioner och ideer, det gäller bara att Yförverkliga dem. Hans egna uppfinningar har framför allt kommit ur ett behov av Ynya lösningar. Han uppfann datormusen för att kunna lägga in diagram på datorn.

När han utvecklade färggrafiken ville han kunna göra ritningar av kretskort i datorn. Och eftersom det saknades färgmonitorer blev han tvungen att bygga om en färg-tv. På den tiden var det ingen som trodde på iden och ville köpa hans licens, och det var tur för Håkan Lans. I dag har samtliga av de då tillfrågade parterna köpt licensen fast mycket dyrare och utan samma rättigheter. Hans senaste ·tillskott är en datalänk som kombinerat med sa­ tellitnavigering numera är världsstandard inom sjöfarten och inom kort väntas bli det även inom luftfarten. Det räckte för att övertyga "Föreningen Svenskar i Världen" att forskaren och uppfinnaren Håkan Lans var Arets svensk. Det är många som ringer till Håkan Lans för att få tips och råd till sina forskningsprojekt. - Om jag startade från noll i dag skulle jag inte låna pengar, utan börja med ett enkelt fritidsprojekt och sedan ta större steg. En god ide som inte förverkligas är en dålig ide, medan en medelgod ide som förverkligas är en bra ide. Man måste springa ända in i mål för att räknas. Håkan Lans tycker att det pratas alltför mycket om högteknologi nuförtiden. - Allt handlar inte bara om IT. Uppfinningar kan vara väldigt enkla, det kan exempelvis röra sig om en förbättring av potatisska­ lare eller ny design av stolar och bord. Framtiden är så mycket mer än högteknologi.

5

10

15

20

30

Ur Mitt i Nacka/Mitt i Värmdö, 23 maj 2000 (artikel av Anna Rönngren)

161

Hjalmar Söderberg 1 869- 1 94 1

J-{jalmar Söderberg ger i sina romaner uttryck för en stämning av

melankoli och tvivel. Hans huvudpersoner är vemodiga och iro­ niska betraktare av vardagens verklighet. De är "flanörer" utan riktig vilja att aktivt gripa in i tillvaron - de vandrar planlöst ge­ nom livet utan något mål i sikte. Den s k flanörlitteraturen var en 5 viktig strömning vid sekelskiftet och Söderberg sågs som den främste av dessa författare. Martin Bircks ungdom ( 1 90 l ) är en delvis självbiografisk roman, där drömmar om kärlek och livsverk slutar i besvikelse över att livet inte hade mer att bjuda. 10 Stockholm är en viktig "huvudperson" i Hjalmar Söderbergs böcker. I Doktor Glas ( 1 905) och Den allvarsamma leken ( 1 9 1 2) finns många stämningsbilder från Stockholms gator, parker och krogar. Söderberg är en pessimistisk författare, men han har också en 1 5 fin humor och ett klart intellekt. Under senare delen av sitt förfat­ tarskap angrep han kyrkans v dubbelmoral och under sina sista år tog han kraftigt avstånd från den framväxande nazismen. Söderberg har en klar och enkel stil med exakta formuleringar och anses vara en av de främsta "'stilisterna inom den svenska litte- , raturen. Hans stil passar väl för kortare berättelser, och han skrev också ett stort antal noveller.

Den här novellen skrevs för hundra år sedan. Kyssen l är ett prov på Söderbergs förmåga att lite humoristiskt och med få ord ge en bild av samtidens moral och tänkesätt. Han har som novellförfa ttare stora likheter med Tjechov och Maupassant.

Kyssen

'Det var en gång en ung flicka och en mycket ung man. De satt på en 5

10

15

20

25

sten vid en "'udde, som ·sköt ut i sjön, och vågorna skvalpade ända fram till deras fötter. De satt tysta, var och en i sina tankar, och såg solen gå ner. Han tänkte, att han gärna skulle vilja kyssa henne. När han såg på hennes mun, föreföll det honom som om det just var meningen med den. Han hade nog sett vackrare flickor än hon, och egentligen var han kär i en annan, men henne kunde han visst aldrig få kyssa, ty hon var ett ideal och en stjärna, och "' ''die Sterne, die begehrt man nicht': Hon tänkte, att hon gärna skulle vilja att han kysste henne, för att hon skulle få ett tillfälle att bli riktigt ond på honom och visa hur djupt hon "föraktade honom. Hon skulle resa sig och dra kjolarna tätt omkring sig, ge honom en blick "'bräddad med isande hån och gå sin väg, rak och lugn och utan onödig brådska. Men för att han inte skulle kunna gissa vad hon tänkte, sade hon lågt och sakta: - Tror ni att det finns ett liv efter detta? Han tänkte, att det skulle gå lättare att kyssa henne om han sva­ rade ja. Men han kom inte riktigt ihåg, vad han vid andra tillfällen möjligen kunde ha sagt om samma ämne, och han var rädd att rå­ ka i tvetalan. Därför såg han henne djupt in i ögonen och svarade: - Det finns ögonblick då jag tror det. Detta svar behagade henne utomordentligt, och hon tänkte: Jag tycker i alla fall om hans hår, och hans panna också. Det är bara synd att hans näsa är så ful och så har han ju ingen ställning - bara en student, som läser på "'prillan. Det var inte en sådan fästman l}on skulle förarga sina väninnor med.

Han tänkte: nu kan jag bestämt kyssa henne. Men han var i alla fall förskräckligt rädd; han hade aldrig förr kysst någon "'familje­ flicka, och han undrade om det kunde vara farligt. Hennes pappa låg och sov i en hängmatta en bit därifrån, och han var borgmästare i staden. Hon tänkte: Kanske det är ännu bättre om jag ger honom en örfil, när han kysser mig. Och hon tänkte åter: Varför kysser han mig inte, är jag så ful och obehaglig? Och hon böjde sig fram över vattnet för att spegla sig, men hennes bild bröts i vågskvalpet. Hon tänkte vidare: Jag undrar hur det kan kännas när han kysser mig. I verkligheten hade hon bara blivit kysst en gång, av en löjtnant efter en bal på stadshotellet. Men han luktade så illa av punsch och cigarrer, och det hade visserligen smickrat henne litet att han kysste henne, eftersom han i alla fall var löjtnant, men eljest tyckte hon inte att det var så mycket med den kyssen. För resten hatade hon honom. Därför att han inte hade friat till henne efteråt eller ens brytt sig om henne alls. Medan de satt så, var och en i sina tankar, gick solen ned och det blev skumt. Och han tänkte: Eftersom hon sitter kvar vid min sida, fast solen är borta och det har blivit skumt, så kan det ju hända att hon inte har så mycket emot om jag kysser henne. Och han lade sakta armen om hennes hals. Detta hade hon icke alls tänkt sig. Hon hade trott att han bara skulle kyssa henne utan vidare, och så skulle hon ge honom en örfil och gå sin väg som en prinsessa. Nu visste hon inte, hur hon skulle göra; hon ville nog bli ond på honom, men hon ville inte heller gå miste om kyssen. Därför satt hon alldeles stilla. Då kysste han henne. Det kändes mycket underligare än hon hade trott, hon kände att hon blev blek och matt, och hon hade alldeles glömt att hon skulle ge honom en örfil och att han bara var en student som läste på prillan. Men han tänkte på ett ställe i en bok av en religiös läkare om "Kvinnans släktliv" där det stod: " Man vakte sig för att låta den äktenskapliga omfamningen komma under vällustens herra­ välde."

5

10

15

20

5

5

Och han tänkte att det måste var mycket svårt att vakta sig för, då redan en kyss kunde göra så mycket.

5

När månen gick upp, satt de ännu kvar och kysstes. Hon viskade i hans öra: Jag älskade dig från första stunden jag såg dig. Och han svarade: - För mig har det aldrig funnits någon annan i världen än du. -

Ur tidskriften Söndags-Nisse ( 1 903)

• Frågor ti l l texten 1. 2. 3.

166

Vad tänker flickan i början av berättelsen att hon ska göra om pojken försöker kyssa henne? Varför vågar pojken först inte kyssa flickan? Vad händer när pojken kysser henne?

För de flesta svenskar är Tage Danielsson (19281 985) mest känd som ena halvan av Hasse & Tage. Tillsammans gjorde Hans (Hasse) Alfredson och Tage Danielsson en hel rad radioprogram, revyer och filmer. Tage Danielsson engagerade sig starkt för fred och mänskliga rättigheter och använde humorn som vapen. . Tage DanieLssons första bok kallade han helt enkeLt I Bok. Den innehåller många olika slags texter, bland annat den här kärleksnovellen.

I

l

--------�

Den första kärleken

�et var en afton i maj. De satt på en bänk i parken. Det var i "jasmi­

nernas tid. Våren vidgade deras hjärtan. - Jag har aldrig känt så här förut, viskade han. Jag vet att det lå­ ter banalt, men det är så. - Jag törs inte säga hur jag känner för dig, sa hon hastigt och rodnade. Om jag sa det skulle det bli förstört på något sätt. Det finns inga ord för det. Han kysste henne försiktigt på kinden. - Gör inte så. Du vet ju vad jag har sagt. - Ja, vill vara hos dig i natt. Han vände sig bort. - Du får inte bli så där igen. Du vet att jag måste vara hemma klockan tio. Varför kan du inte låta det vara bra som det är, varför kan vi inte fortsätta att tycka om varandra så här som nu? - Tycka om! Är det det du gör, tycker om! Som man tycker om en film eller en fåtölj ! Tycka om! - Käraste, jag älskar dig, det vet du. Men det är j u bara så att det inte går. - Är ju bara så! Varför måste det vara så? Varför kan vi inte få äl­ ska varandra helt och hållet? Varför bara inte vi? Alla andra får ju. Folk ligger ju "som packade sillar över hela vårt avlånga land! Var­ för ska just jag, som äntligen har funnit den första, enda, stora kär-

5

10

15

leken, jag som bara har dig i hela världen, varför ska just jag inte få? Hon log åt hans "'patos, resignerat och lite trött. - Käraste, du vet ju hur det är. Måste du förstöra hela den här korta stunden med att tala om det där? Är det det enda som betyder nåt för dig? Jasminerna doftade. Han skämdes. - Förlåt mig. Han smekte hennes kind. Det är underbart att vara tillsammans med dig, bara att vara i närheten av dig. Men ibland känns det så svårt. "' Näktergalen "'drillade. Det var en romantisk afton. - Men en sak måste du lova mig i alla fall. Lova mig att det aldrig blir någon annan än jag. Lova det! - Jag lovar. Hur skulle det kunna bli någon annan? Jag har ju bara väntat på dig i hela mitt liv. - Säg att det aldrig har varit någon annan heller! Säg det! - Det har aldrig varit någon annan. - Säg åtminstone att du skulle vilja att jag var hos dig i natt! Hon svalde en •snyftning. - Käraste, jag skulle vilja. Men nu måste vi gå. Du vet vilket liv det blir om vi kommer hem efter tio. De reste sig. Han la armen om henne. - Vi är egentligen rätt barnsliga, va? - Jag vet inte just om det är så barnsligt att älska . . . Han såg ner i marken och sa tyst: Du, egentligen tror jag att den finaste kärleken är den som aldrig kan fullbordas. Vi är nog rätt lyckliga ändå. De log mot varandra. Det var i jasminernas tid. Klockan var kvart i tio. "' Hand i hand gick de ut ur parken och bort mot ålder­ domshemmet. •

5

10

15

20

25

-

Ur Bok ( 1 963 ) • Uppgifter l.

2.

168

Hur gamla tror du att personerna i berättelsen är? Tycker du att den här berättelsen är romantisk, sorglig, humo­ ristisk eller satirisk? Motivera din uppfattning.

Journalisten Liza Marklund (f 1 962) debuterade med kriminalromanen ·Sprängaren (1 998) som handlar om att någon spränger en bomb på en idrottsarena. Huvudpersonen i boken är journalisten och tvåbarns­ mamman Annika Bengtzon, som just blivit chefför kriminalredaktionen på en kvällstidning.

Ur Sprängaren

.:J".hr mötet var avslutat ringde Annika hem. Kalle, femåringen, sva­

rade. - Hej gubben, hur mår du? - Bra. Vi ska äta på McDonalds, och vet du Ellen har hällt apelsinjuice på Pongo och valptjuvarna. Det var "'himla dumt tycker jag för nu kan vi inte se på den mer . . . Pojken tystnade och "'en snyftning trängde fram. - Ja, det var himla tråkigt. Men hur kunde hon hälla juice på den? Varför låg filmen på köksbordet? - Nä, den låg på golvet i TV-rummet, och Ellen sparkade på mitt juiceglas när hon skulle gå och kissa. - Men varför hade du ställt ditt juiceglas på golvet i TV-rum­ met? Du ska inte ta in frukosten i TV-rummet har jag ju sagt, det vet du ju! Annika kände hur hon blev arg. Fan att hon inte kunde åka till jobbet utan att ... rutiner rubbades och saker förstördes! - Det var inte mitt fel, tjöt pojken. Det var Ellen! Det var Ellen som hade sönder filmen. Nu grät han högt, släppte luren och sprang iväg. - Hallå Kalle, Kalle! Satan i helvete att det skulle bli så här, hon skulle ju bara ringa hem för att gulla lite och stilla sitt dåliga samvete. Thomas kom i luren. - Vad har du sagt till pojken? sa han. Hon suckade och kände huvudvärken komma smygande.

5

10

15

20

30

5

10

15

20

25

30

35

170

- Varför åt de frukost i TV-rummet? - Det gjorde de inte, sa Thomas med "lätt tillkämpat lugn. Kalle fick ta in sitt juiceglas bara. Det var inte särskilt smart med tanke på konsekvenserna, men jag ska Ymuta dem med en lunch på McDonalds och en ny film från ÄhIens. Tro inte att allt står och faller med dig hela tiden. Koncentrera dig på dina ·storysar du. Hur går det för dig? Hon svalde. - Jävla ·slibbigt dödsfall. Mord, självmord eller kanske en olycka, vi vet inte än. - Ja, jag hörde det. Du blir sen, eller? - YDet är nog bara förnamnet. - Älskar dig, sa han. Märkligt nog kände hon tårarna stiga upp i ögonen. Älskar dig också, viskade hon. -

Hennes "källa hade jobbat natt och hunnit gå hem, så hon fick Ylita till de vanliga poliskanalerna. Inget mer hade hänt under förmid­ dagstimmarna, identifieringen av den döda var inte klar, "'släckningsarbetet var avslutat, den tekniska undersökningen pågick. Hon bestämde sig för att åka ut till arenan igen med en ny fotograf, en vikarie som hette Ulf Olsson. - Jag tycker att jag har fel kläder på mig för det här uppdraget, sa Ulf i hissen på väg ner till bilen. Annika tittade upp på mannen. - Vad menar du? Fotografen var klädd i mörkgrå ullrock, lågskor och kostym. - Jag är faktiskt klädd för att plåta vimmel på Dramaten. Jag tycker att du hade kunnat säga till mig tidigare att vi skulle ut på en mordplats, det här måste ju du ha vetat om i flera timmar. Vikarien såg uppfordrande på henne. Någonstans klickade det till i Annikas huvud, tröttheten tog skruv. - Tala för fan inte om för mig vad jag ska göra och inte göra, du är fotograf här och ska kunna plåta allt från trafikolyckor till galapremiärer. Om du inte vill fota köttfärs i en Armanikostym så får du väl för fan ha med dig en overall i fotoväskan. Hon sparkade upp hissdörren och gick ut i garaget. Förbannade amatörer.

- Jag tycker inte om det sätt som du pratar till mig, • gapade vi­ karien bakom henne. Annika exploderade och snurrade runt. - Var inte så förbannat · pretentiös, y väste hon. Dessutom finns det ingenting som hindrar att du själv tar reda på vad som Yär på gång på tidningen. Tror du att jag eller någon annan är någon jävla servicecentral för din garderob? Vikarien svalde och knöt nävarna. - Nu tycker jag att du är himla orättvis, � morrade han. - Herregud, stönade Annika, vilket jävla gnäll. Sätt dig i bilen och åk till arenan, eller ska jag köra? Ur Sprängaren

5

10

( 1 998)

• Uppgifter 1.

2.

3.

Annika Bengtzon har dåligt samvete för att hon arbetar för mycket. Verkar det som att hennes man, Tornas, tycker att det är bra att hon arbetar så mycket? Annika är fotografen Ulf Olssons chef. Hur är förhållandet dem emellan? Har män mindre respekt för en kvinnlig än en manlig chef? Män använder ofta svordomar i större utsträckning än kvinnor, men Annika Bengtzon använder en hel del svordomar vid olika tillfällen. Kan man tänka sig någon förklaring till varför just hon använder svordomar? Vid vilka tillfällen svär hon? ( Läs mer om svordomar på s 1 5 1 .)

171

7 Det finns ungefär 5 000 språk i världen. Av dem talas omkring 200 i Europa. Språken brukar delas in i familjer. Svenskan tillhör den indoeuropeiska språk­ familjen. Den här texten är hämtad ur en lärobok för gym­ nasiet.

Språ kens sl ä ktskap

5

10

15

20

172

Det heter tre på svenska, norska och danska, three på engelska och drei på tyska. Fransmännen säger trois, italienarna tre och ryssarna tri. Det finns i de europeiska språken gott om ord som liknar va­ randra på det här sättet. Språkforskarna var tidigt på det klara med det här fenomenet och började söka förklaringar till det. De • kom så småningom fram till att de flesta europeiska - och dessutom en del asiatiska - språk härstammar från ett gemensamt urspråk, indoeuropeiskan. Det språket finns inte kvar och inga ·in­ skrifter på det är • bevarade. Men språkforskarna vet ändå med ganska stor säkerhet hur det var uppbyggt. Indoeuropeerna bodde ursprungligen norr om Svarta havet. För ungefär 4 000 år sedan ·bröt de upp från sina hemtrakter och spred sig över stora områden. Några "stammar utvandrade till Iran och Indien, andra till Grekland, Italien och Mellaneuropa, och några trängde ända upp i Nordeuropa. Indoeuropeernas språk spreds på det sättet över ett stort område och kom att utvecklas olika på skilda håll. Man kan säga att det uppstod indiska, romanska, slaviska och germanska dialekter av urspråket. De splittrades sedan ännu mera: av germanskan uppstod en östlig, en västlig och en nordlig gren. Den senare brukar

kallas urnordiska och var det gemensamma språket i Danmark, Norge och Sverige. Men splittringen fortsatte ytterligare och de nordiska språken uppstod. Från omkring 800 e Kr kan man säga att svenskan är ett självständigt språk. Så här har utvecklingen varit i hela det indoeuropeiska språkområdet. Den brukar illustreras med det s k språkträdet (observera att alla moderna indoeuropeiska språk inte är medtagna i figuren).

5

Ur Dialog Röd 2

173

Några andra språkfamiljer Malajo-polynesiska

Sino-tibetanska Japanska Altaiska Dravidiska Semitisk-hamitiska

Bantuspråk Amerikanska indianspråk

Uraliska

talas över ett stort område i Söderhavet; ma­ lajiskan är ett stort språk med ca 60 miljoner talare kinesiska, tibetanska, burmanska japanska och koreanska turkiska två stora språk är tamil med ca 45 miljoner talare och telugu med ca 50 miljoner arabiska, hebreiska, assyriska, koptiska; hau­ sa, ett viktigt övernationellt kommunika­ tionsspråk i Västafrika swahili, ett viktigt övernationellt kommuni­ kationsspråk i Östafrika cree (Canada); navajo, apache, sioux; maya, nahuatl (aztekiska), quechua ( inka). Man vet inte om dessa språk är besläktade men har ändå fört samman dem i en familj därför att de ligger geografiskt nära varandra estniska, finska, ungerska och samiska Ur Dialog Grön 2

• Frågor ti l l texten 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8.

174

Varför splittrades indoeuropeiskan i flera språk? Ge exempel på slaviska språk. Vilka språk föddes ur latinet? Svenskan är ett germanskt språk. Ge exempel på andra german­ ska språk. Vilka språk är svenskan närmast släkt med? Två språk som talas i Norden finns inte med i språkträdet och är alltså inte indoeuropeiska. Vilka? På svenskans "gren" finns ytterligare "kvistar". Vad tror du de symboliserar? Skulle man kunna sätta "kvistar" på andra " grenar" också?

Det svenska ordförrådet Fornsvenska Svenskans ordförråd har förändrats mycket under årens lopp, men vi använder fortfarande en del ord som fanns med redan i forn­ svenskan, dvs omkring 800 e Kr. Många ord har fått en annan form eller en annan betydelse. Och många har försvunnit helt och hållet. Gamla ord som fortfarande används brukar man kalla arvord. Exempel på arvord är moder, fader, broder, syster, mun, öra, finger, ko, kalv, ett, två, tre.

5

Latin och grekiska När kristendomen infördes i Sverige på l OOO-talet kom också de första latinska och grekiska lånorden hit. Inflytandet från latin och grekiska har fortsatt in i modern tid. Exempel på latinska och grekiska lånord är kyrka, ·biskop, djä­ vul, ängel, altare, påsk, skola, lektion, rektor, skriva. Nu för tiden används latinska och grekiska ord när man behöver tekniska och naturvetenskapliga termer. Dessa ord blir ofta internationella, eftersom många språk lånar in samma ord. Exempel på moderna latinska och grekiska lånord är telefon, elektricitet, diabetes, hygien.

10

15

Tyska Det tyska språket har påverkat svenskan i mycket högre grad än latinet och grekiskan. Många tyskar, först missionärer men sedan mest handelsmän och Yhantverkare, bosatte sig i Sverige på 1 200och 1 300-talen. Tyskarna fick stort inflytande, både politiskt, eko­ nomiskt och kulturellt. Därför påverkade också deras språk svens­ kan. Under tyskt inflytande förändrades det gamla svenska sättet att bilda ord och att böja substantiv och adjektiv. Tyska förstavelser (anhålla, bevara, ersätta) och tyska ändelser (bageri, mäktig, stor­ het) kom in i svenskan. Eftersom både tyskan och svenskan är ger­ manska språk, gick det ganska lätt för svenskan att anpassa sig.

20

1r

175

5

Exempel på tyska lånord från den här tiden är räkna, betala, borgare, stad, verkstad. Det tyska inflytandet fortsatte på 1 500- och 1 600-talen och det trettioåriga kriget gav svenskan en del militära termer som pistol, kanon, Ytrupp.

Franska

10

15

Gustav I I I ( 1 746- 1 792) gjorde franskan till hovets språk. Nästan alla lånord från den här tiden har med lyx att göra. Orden gäller framför allt kläder, maträtter och nöjen (t ex teater, som kungen var mycket förtjust i). De här orden har funnits så Länge i svenskan att man inte alltid tänker på att de ursprungligen kommer från franskan. Men man kan höra att orden är franska - de allra flesta har betoningen på sista stavelsen. Exempel på franska lånord är paraply, fåtölj, persienn, parfym, toalett, frisyr, balett (alla med betoningen på sista stavelsen) samt mamma och pappa.

Engelska

20

25

30

I slutet av 1 800-talet började Sverige utvecklas till ett modernt in­ dustrisamhälle och det stora föregångslandet var England. Nu började engelska lånord komma in i svenskan, ord som hade att göra med arbetsliv, kommunikationer, mat, kläder och sport. Exempel på engelska lånord från den här tiden är strejk, jobb, service, cykel, golf, tennis, snobb, intervju. Det Land som i dag " exporterar" flest ord till Sverige är USA. Till Sverige flyter nu en ström av nordamerikanska lånord som gäller nöjesliv, mat, teknik och mycket annat. Exempel på amerikanska lånord är hamburgare, layout, pop, hit, show, jeans. I dag har många engelska lånord med datorvärlden att göra, som datasupport, scanner, printer, mejla (svensk stavning).

Andra språk Svenskan har också lånat in ord från andra språk. Exempel på den här typen av lånord är • alkohol, amiral, kaffe, madrass, saffran, siffra ( från arabiska) • känga, pojke (från finska) • konsert, kasino, sopran, bank (från italienska) • kuling, kavaj, mops (från nederländska) • tiger, karavan (från persiska) • gräns, piska, robot, torg (från slaviska språk) • matador, esplanad, platina, gerilla (från spanska) • kalabalik, kiosk (från turkiska)

5

10

• Fundera och diskutera

Det brukar vara Lättare att lära sig ett nytt språk om man redan kan två eller flera språk. Varför är det så?

177

Invandring Vid slutet av andra världskriget fanns det ca 1 00 000 flyktingar i Sverige. De flesta hade kommit från Finland och de baltiska stater­ na ( Estland, Lettland och Litauen) och många hade flytt över Ös­ tersjön i små, enkla båtar. Sedan 1 970-talet har det åter kommit många flyktingar till Sverige som flytt undan krig och politisk förföljelse. Invandringen är ingen ny företeelse i Sverige. När man skulle Många av de flyktingar som kom till Sverige i slutet av andra världskriget blev kvar i landet.

bygga ut järnhanteringen på 1 600-talet behövdes duktiga yrkes­ män. En grupp valloner (från nuvarande Belgien) lockades att bo­ sätta sig i Sverige och ännu i slutet av I 800-talet arbetade många av deras ättlingar kvar i samma yrke. Under 1 950- och 1 960-talen hade Sverige brist på arbetskraft och ett stort antal invandrare från bl a Italien, Grekland och Jugo­ slavien hjälpte till att hålla industrin i gång. Under 1 970-talet upp­ hörde nästan arbetskraftsinvandringen, eftersom det började bli ont om jobb. Men i början av 2000-talet blev det brist på arbets­ kraft igen och många började prata om att det kunde bli nödvän­ digt med ny arbetskraftsinvandring. 1 960-tal. En grupp jugoslaver har rekryterats till Alfa Laval och får här information om Sverige.

179

Utvandring I slutet av 1 860-talet drabbades Sverige av några år med mycket dåliga skördar. Hunger och nöd drev fram en våg av utvandring och under perioden L 865- 1 9 1 4 var det över l miljon svenskar som lämnade landet. Det var en stor andel av befolkningen. Sverige hade 1 9 1 4 bara 5,7 miljoner invånare.

Den långa resan över Atlanten började ofta i Göteborg.

180

CANADA 1 898 1 .... Guld

och .åd !

Res till det solrika Canada och blif rik I Enorma skördar Fram­ gångsrika Svenska kolonier ! N ya kar­ tor och böcker sändas mot 20 öre i frimärken af N. D. Enuis; Postgatan 65,

1897

_-

..

Krislia nstald.

"

Göteborg. (S,T�A. 06842')

,.

��Å)

'

---

Bokt,.-AkUe-Bol. trvrkpri 1898.

Det var framför allt Nordamerika som lockade och emigranterna lovades "guld och säd':

De flesta sökte sig till områden där naturen liknade den svenska, t ex Minnesota.

181

Under åren 1 865- 1 914 utvandrade 1,2 miljoner svenskar till Amerika. Det var en stor andel av befolk­ ningen - Sverige hade 1 914 bara 5,7 miljoner invånare. Utvandrarna fick ett hårt liv på den ame­ rikanska prärien eller i någon av de snabbt växande amerikanska städerna. Texten är hämtad från en lärobok i historia.

»

. . . nu vill jag inte längre vara lo SVI°d en . . . »

5

10

"Luften är ren och klar, långa varma somrar, ingen kall höst och vintern är kort. Djup .... matjord, fet till den grad att jag inte be­ höver gödsla den. Här är ingen '" missväxt. Korna går och betar i gräs som är en meter högt. Jag trivdes bra i Sverget. Men här är ett ännu bättre land så nu vill jag inte vara i Sviden." Detta kan vi läsa på gulnat brevpapper. Fartygen som ångade över Atlanten för 1 00 år sedan hade med sig säckar med Amerikabrev. I Sverige satt släktingar och vänner vid fotogenlampan och skrev svarsbrev.

Två stora folkvandringar Sverige upplevde två stora folkvandringar. En ström av människor . gick från landsbygden till tätorterna, där de nya jobben fanns. En annan människoström gick till Nordamerika. Den ström1 5 men tog fart p å 1 860-talet och pågick i mer ä n 60 år. Den förde 1 ,2 miljoner människor över Atlanten. Utvandringen, eller emigrationen, är en märklig händelse i vår historia. Men den är inte något typiskt svenskt. Utvandring till USA var lika vanlig i Finland och Danmark. Norge hade en ännu mer 182

omfattande utvandring än Sverige, och det hade också Irland, Tyskland och Italien. Mellan 1 820 och 1 9 14 tog USA emot 30 mil­ joner invandrare. •

Vilka utvandrade? De första som utvandrade var småbönder med sina familjer. De tyckte att jordbruket gav så hopplöst litet. Därför sålde de sin jord, sina djur och sina hus och köpte biljett över Atlanten. De hoppades på att få odla nya åkrar i Nya Världen, mycket större än hemma i Sverige och med mycket bättre jord. ·Efter hand blev biljettpriserna lägre. .... Drängar och ·pigor som lyckades spara en del av lönen kunde efter några års "slit köpa en amerikabiljett. Men de allra fattigaste blev oftast kvar i Sverige. Bil­ jetterna var billiga, men ett litet sparkapital måste man ha.

5

10

Varför utvandrade de? •

•

•

De flesta ville komma bort från fattigdomen hemma. Efter de år då det hade varit missväxt steg alltid antalet utvandrare. Efter det våta och kalla året 1 867 och det brännande torra 1 868 fick ut­ vandringen 1 869 en av sina toppar. Mot slutet av 1 800-talet byggdes ångfartyg som gick över Atlanten på 1 0 dagar. Fartygsbolagen hade särskilda ombud, agenter, ute i bygderna. Agenterna sålde biljetter och lockade folk att resa till Amerika - ungefär som resebyråerna i dag lockar med semesterresor. Agentkontoren ordnade hela resan: båtbiljett över Atlanten och tågbiljett fram till den plats i USA dit man ville komma. De som hade rest skrev brev hem. De flesta berättade om hur bra allt var i det nya, rika landet. De skrev att USA var frihetens land. Så här sjöng man om utvandraren Petter Jönsson i en populär emigrantvisa som dök upp 1 872:

"Han ville bort till det stora landet i väster, Där ingen kungfinns och inga "'kitsliga präster, Där man får sova och äta fläsk och potatis, och sen med flottet kan smörja stövlarna gratis." Ur Levande historia av Lars Hildingson och Kaj Hildingson

15

20

25

D

Modern svenska - nusvenska Rikssvenska

5

10

15

De flesta nyhetsuppläsare i radio och tv och nästan alla skådespela­ re talar rikssvenska. Detta rikstalspråk bygger på språket i Stock­ holm och Mälardalen. Det skrivna riksspråket finner vi i tidningar, brev och skönlitteratur. N är kung Gustav Vasa lät översätta bibeln till svenska år 1 54 1 var grunden lagd till ett •enhetligt skriftspråk. Detta skriftspråk spreds också genom att kungens " kansli sände ut skrivelser till hela riket. Även om skriftspråket tidigt blev relativt enhetligt har det ändrats och utvecklats fram till nutid. Till mitten av 1 900-talet an­ vändes fortfarande särskilda pluralformer av verben (vi skriva i stället för vi skriver, de gingo i stället för de gick). Dessa former möter man om man läser en äldre upplaga av t ex en roman av Au­ gust Strindberg. Stavningen har också förändrats. Tidigare skrevs t ex v-ljudet med hv eller f (hvad i stället för vad) knif i stället för kniv). Den senaste stavningsreformen, 1 906, gällde just v-ljudet, som då fiSk sin nuvarande stavning.

Talspråk och skriftspråk 20

Skriftspråket är klarare och mer genomtänkt än talspråket, som är spontanare. Talspråket är dessutom ofta påverkat av slang och dia­ lekt. En viktig skillnad mellan talspråk och skriftspråk är att orden inte alltid uttalas som de skrivs: Talsprå k

S kriftsp rå k

Tack ska'ru ha! De e mycke möjlit. De e inge falit. De'nte nåt problem. Dorn kan'te komma. Va e're me're?

Tack ska du ha! Det är mycket möjligt. Det är inget farligt. Det är inte något problem. De kan inte komma. Vad är det med dig?

Dialekter l Sverige finns flera olika dialekter. Det är stor skillnad mellan dia­ lekterna i södra och norra Sverige. Vissa dialekter är omöjliga att förstå även för en infödd svensk. Det gäller bl a många dialekter i Dalarna. De flesta som talar ....utpräglad dialekt är "tvåspråkiga': De talar dialekt hemma och rikssvenska på arbetet, i skolan och tillsam­ mans med människor från andra delar av landet.

5

Slang Slang är ett speciellt slags talspråk som utvecklas inom vissa grup­ per, särskilt bland ungdomar. Hur man talar beror på var man bor, hur gammal man är och vem man talar med. Slangord bildas på många olika sätt. Man kan stympa (hugga av) ord så att bibliotek blir bibbla och sabotera blir sabba. Man kan också korta av ett ord och därefter lägga till -is, så att bästa vän blir bästis, daghem blir dagis och godsaker blir godis. Många slangord kommer från andra språk, numera oftast eng­ elska. Man använder ord som fajt (fight) = slagsmål, plejs (place) plats, ställe och fejs (face) ansikte. Slang åldras snabbt, men det finns ord som har levt länge, t ex tjej (flicka) och jycke (hund) som båda kommer från romanes, zigenarnas språk. =

10

15

=

20

Kanslisvenska Kanslisvenskan är ett mycket korrekt och opersonligt skriftspråk, som vi möter i lagar och förordningar. Där finner vi en komplicerad meningsbyggnad med långa bisatser och omskrivningar. Numera försöker man förenkla kanslisvenskan och få bort onödigt krångliga konstruktioner. Kansl isvenska

Normalt skriftspråk

bedriva studier avgiva yttrande genomföra undersökning av avlägga besök lämna bifall

studera yttra sig undersöka besöka tillåta, godkänna

25

185

• Uppgifter

186

1.

Här är en dialog på talspråk. Så här skriver man normalt inte. Gör om den till skriftspråk. - Hej, hu må'ru? - Bra, hu stå're te själv? - Ganska dålit. Ja ha vatt fökyld nåra dar. - Jaså'ru. Ska'ru på fest hos Pelle? - E're på lörda? - Ja, de're. - N ä, ja ka'nte komma då. - De va tråkit. Ja, hej me're rå! - Hej, hej.

2.

Här är några meningar på kanslisvenska. Gör om dem till enkla­ re. a Ansökan måste tyvärr lämnas utan bifall. b Skolverket har redan avgivit yttrande i ärendet. c Vittnet hade samma dag avlagt besök hos Andersson. d J denna affär gjorde han ett inköp av en kostym. e Sökanden skall, i den mån han inte äger tillgodoräkna sig be­ tyg, förete betyg över prövning, varav framgår att behörig­ hetsvillkor uppfyllts.

Bildspråk När man talar använder man ofta bilder för att göra talet mera ut­ trycksfullt:

Här gäller det att vara klok som en uggla, hålla ögonen öppna och ha tungan rätt i mun. Att vara "klok som en uggla" betyder att vara mycket klok. Olika egenskaper anses typiska för olika djur. • Uppgift

Försök att para ihop egenskaperna i vänsterspalten med djuren i högerspalten.

Egenskap 1. VIg 2. glad 3 . arg 4. enVIS 5. tyst 6. modig 7· stark 8. hal 9 . listig 10. tjuvaktig 1 1. snabb 12. hungrig

Djur a som ett lejon b som en vessla c som en björn d som en räv e som en lärka f som en apa g som en åsna h som ett bi som en ål J som en mus k som en varg som en skata

Man kan använda bildliga uttryck för att beskriva vad som görs el­ ler hur något görs. Om man säger om en person att han alltid "vän­ der kappan efter vinden", menar man att han byter åsikt när det passar honom . • Uppgift

Vad betyder uttrycken? Välj rätt förklaring.

Uttryck 1. att dra sitt strå till stacken 2. att veta var skon klämmer 3. att tappa sugen 4. att ha satt sin sista potatis 5. att dansa efter någons pipa 6. att lägga korten på bordet 7. att sitta som på nålar 8. att se rött 9 . att dra det kortaste strået 1 0 . att ta tjuren vid hornen 1 1 . att vakna på fel sida 12. att hålla masken Förklaring a att ge upp b att lyda någon, att göra som någon annan vill c att hjälpa till, att göra sin del av arbetet d att förlora e att vara sur på morgonen f att göra något som man helst vill slippa g att ha gjort sig omöjlig, ha gjort en dumhet h att känna till vad som är fel att vara nervös och orolig J att inte visa vad man tycker eller känner k att bli mycket arg att tala om sanningen, att avslöja något man inte tidigare velat tala om

188

• Uppgift

Delar av kroppen ingår i många bildliga uttryck. Titta på förkla­ ringarna och försök fylla i den kroppsdel som fattas.

Uttryck l. Jag fick verkligen blodad . . . , när jag hade börjat på gitarrkursen. 2. Här gäller det att ha vassa . . . 3 . Han tog alla pengarna och jag fick stå där med lång . . . 4. När jag hjälpte honom, förstod jag inte att jag skulle komma att binda ris åt min egen . . . 5. Han ryckte på . . . åt allt hon sade. 6. Varför ska du alltid lägga . . . i blöt, när det gäller mina arbets­ uppgifter? 7. Den människan tycker jag inte om. Hon sätter alltid . . i vädret och ser viktig ut. 8. De här övningarna börjar stå mig upp i . . . 9. Han har nog en räv bakom . . . 10. I en besvärlig situation gäller det att inte tappa . . . 1 1 . Det kliar i . . . när jag ser hur tokigt hon bär sig åt när hon tvättar bilen. 12. Bussen kom i full fart och det var nära . . . att jag blev påkörd. 13. Nu gäller det att ha is i . . . 14. Varför ska man alltid behöva stå på . . . för honom? Han bestäm­ mer väl inte allt? .

Förklaring l . blev mer och mer intresserad 2. tränga sig fram 3. blev snopen och lurad 4. skapa problem för mig själv 5. struntade i 6. lägga dig i 7. är . . . högfärdig 8. göra mig uttråkad

9. 10. Il.

12. 13. 14.

är lurig och listig veta vad man ska göra eller inte göra Jag får lust att hjälpa till jag undvek precis att bli inte göra något förhastat göra som han vill

� I l

är man säger "Allt är inte guLd S0111 gLimmar" menar man a tt något inte är så bra eller äkta som det ser ut. Ett ordspråk eller taLesätt är också en sorts biLd. Och ordspråk kan användas för nästan allt man behöver säga.

I

�

Gubben som alltid talade i ordspråk

Tet var en gång en kung och en drottning, som satt vid sitt frukost­ 5

10

15

20

bord. - Du borde prata någon gång med vår gamle trädgårdsmästare, sa drottningen till kungen. - Varför då? frågade kungen. - Han är en så vis man, sa drottningen. Han har ett ordspråk till svar på allt vad man säger. - Det är omöjligt, sa kungen. - Ska vi slå vad? sa drottningen. - Gärna det, sa kungen. - Om jag vinner, så bygger vi en bättre stuga åt honom, sa drott­ mngen. - Gärna det, sa kungen. Och så gick de för att söka upp den gamle trädgårdsmästaren. I porten mötte de generalen och en rådgivare, som ville tala med kungen. - Följ med och var vittnen, sa kungen. Drottningen och jag har slagit vad. Den gamle trädgårdsmästaren stod och grävde, när de kom. - God dag, sa kungen. Jaså, mäster är redan igång? - Morgonstund har guld i mun, sa gubben. - Mäster tycker förstås, att vi andra är alldeles för sena av oss, sa kungen. - Ju längre frampå dagen, dess vackrare foLk, sa gubben och Ybu­ gade sig.

- Mäster fick väl börja sitt yrke vid unga år? sa kungen. - Måste böjas i tid det, som krokigt ska bli, sa gubben. - Mäster vet väl, att vi har blivit osams med vårt grannland? sa kungen. - Det är inte ens fel, när två ·träter, sa gubben. - Det har redan varit slagsmål borta vid gränsen, sa kungen. - Man har inte roligare, än man gör sig, sa gubben. - Och de har allt "'tygat till varandra rätt illa, sa kungen. -Ja, arga katter får rivet skinn, sa gubben. - Vad tycker mäster, att jag ska göra åt saken? sa kungen. - Bättre stämma i bäcken än i ån, sa gubben. - Men hur ska jag få ·grannsämja igen? frågade kungen. - Ett mjukt svar stillar vrede, sa gubben. - Men om det inte lyckas? sa kungen. - Trägen vinner, sa gubben. - Men min rådgivare vill, att vi ska börja krig, sa kungen. - Om en blind leder en blind, så faller de båda i gropen, sa gubben. - Vad menar du? Vet du inte, att min rådgivare är "'beryktad för sin klokhet? sa kungen. - Det är inte guld allt som glimmar, sa gubben. - Men vi behöver mer land, sa kungen. - Den som gapar efter mycket, mister ofta hela stycket, sa gubben. - De har många gruvor i det andra landet, och vi har bara en, sa kungen. - Bättre en fågel i handen än tio i skogen, sa gubben. - Min general säger, att det är en lätt sak att ta halva grannlandet, sa kungen. - Man ska inte ropa hej, förrän man är över bäcken, sa gubben. - Men han säger, att han kan besegra vilken "'krigshär som helst, sa kungen. - Stor i orden - liten på jorden, sa gubben. - Vad menar du? sa kungen. - Tomma tunnor bullrar mest, sa gubben. Då blev generalen förargad. - Det här hör jag inte på längre, sa han och gick. - Bättre fly än illa fäkta, sa gubben. - Jag måste verkligen skratta åt ett sådant samtal, sa rådgivaren. Och så gick han också.

5

10

15

20

25

30

35

1 91

s

10

- Skrattar bäst, som skrattar sist, sa gubben. - Hör du, min gubbe lilla, om jag rent av skulle lyda ditt råd och .. avstyra kriget, sa kungen. - Den råd lyder är vis, sa gubben. - � Det är så gott, att jag genast går och talar med de andra rådgivarna, sa kungen. - Bäst att smida medan järnet är varmt, sa gubben. - Tänk, om mäster nu har lyckats avstyra hela kriget bara med sina ordspråk, sa drottningen. Ja, liten tuva stjäLper ofta stort lass, sa gubben. - Nu ska mäster till tack fä den nya, präktiga stugan, som han har fått vänta på så länge, sa drottningen. - En väntar aldrig för länge, när en väntar på något gott, sa gub­ ben och log. -

Ur Vill du läsa? II av Elsa Beskow och Herman Siegvald

• Uppgifter 1. 2.

Finns det någon motsvarighet till några av dessa ordspråk på ditt språk? Välj ett ordspråk ur sagan och skriv en berättelse där du visar vad ordspråket betyder.

Öva uttal, se s 22

Att inte köpa grisen i säcken Jag skulle vilja se på en tvättmaskin. FÖRSÄLJAREN: Ja, vad gäller det för typ av maskin, toppmatad eller frontmatad? CECILIA: Toppmatad. FÖRSÄLJAREN: Ska den stå i en tvättstuga eller i ett badrum? CECILIA: Jag ska ha den i badrummet så den får inte vara för stor. Det är bara 50 cm brett där den ska stå. Men den måste räcka för en familj på fem personer. FÖRSÄLJAREN: 50 cm. Jag har en Cylinda här som tar drygt 4 kg, men den är 7 cm för bred i så fall. Då är den här AEG-maskinen bättre. Den är bara 45 cm bred, men den tar förstås lite mindre tvätt, mellan 3 och 4 kg. CECILIA: Det kanske räcker. Hur mycket kostar den? FÖRSÄLJAREN: 6 690 kr. CECILIA: Det var mycket. Har ni ingen som är billigare? FÖRSÄLJAREN: Jo, vi har en UPO, som kostar 5 700 kr. Tar den lika mycket tvätt som AEG-maskinen? CECI LIA: FÖRSÄLJAREN: Ja, 3 till 4 kilo. CECILIA: Vad är det för skillnad mellan dom? Tvättar dom lika bra? FÖRSÄLJA REN: Ja, men AEG-maskinen "centrifugerar bättre, och så är den mer ""kompakt. Den är bara 68 cm hög. UPo­ maskinen är 85 cm hög. Båda är 45 cm breda och dom är lika djupa, 60 cm. CECILIA: Jaha. Kan jag få maskinen hemkörd och instal­ lerad? FÖRSÄLJAREN: Ja, det går bra. Det tar vi 250 kronor för. Hur vill du betala? Kontant eller på "avbetalning? Du kan få av­ betalning på sex eller tolv månader. CECILIA:

193

CECILI A:

FÖRSÄLJAREN:

Jag betalar kontant. Men jag måste la tänka på sa­ ken. Det gäller ju att inte köpa grisen i säcken. Kan jag ta dom här broschyrerna med mig hem, så åter­ kommer jag i morgon. Ja, var så god, och välkommen tillbaka!

• Uppgifter l.

Vilka uppgifter om de olika maskinerna finns i texten? Fyll i schemat. Maskin

Höjd

-

-

Bredd

Dju p

-

Kg tvätt -

-

Pris

-

Cylinda AEG UPO insidan av klädesplagg sitter ett litet märke som visar hur ett plagg ska tvättas och strykas. Vad betyder följande uttryck? a tvättas separat om färg mättad b sträckes i vått tillstånd c tvättas med avigsidan ut

2. Pä

194

Pär Lagerkvist 1 89 1 - 1 974

�änniskornas

�

eviga frågor kring naturen, livets mening, kärleken och döden är vanliga motiv i Pär Lagerkvists diktning. I dikten "Det är vackrast när det "skymmer" blandar Lagerkvist upplevelsen av naturens skönhet med känslan av att livet bara är något tillfälligt och "givet människan som lån': Denna blandning av ljust och mörkt, av livsglädje och pessimism, finns också i kärleksdikten "Som ett blommande mandelträd". Pär Lagerkvist växte upp i Växjö i Småland. Sin barndom har han skildrat i romanen Gäst hos verkligheten ( 1 925). Där beskriver han sitt kärleksfulla förhållande till föräldrarna, men han berättar också om hur skräcken för livets verklighet och döden tidigt do­ minerade i hans barndoms fantasi. Ett uttryck för detta är titlarna på några av hans tidiga diktsamling­ ar, Angest ( 1 9 1 6) och Kaos ( 1 9 1 9) . Kampen mellan det onda och det goda är också ett tema som åter­ kommer i Lagerkvists böcker, t ex i romanen Dvärgen ( 1 944) . Den politiska utvecklingen i Euro­ pa under 1930-talet skildras i "Bödeln ( 1 933), där Lagerkvist "tar starkt av­ stånd från den framväxande nazismen. Pär Lagerkvist fick nobelpriset 1 95 1 .

5

10

195

Som ett blommande mandelträd

Som ett blommande mandelträd

är hon som jag har kär. Sjung du vind, sjung sakta för mig om hur ljuvlig hon är.

Som ett blommande mandelträd, så späd, så ljus och skär. Bara du, ömmaste morgonvind, vet hur ljuvlig hon är. Som ett blommande mandelträd är hon som jag har kär. När det nu mörknar så tungt omkring mig, kan hon väl leva här? Ur Den lyckliges väg ( 1 92 1 )

Det är vackrast när det skymmer

'Det är vackrast när det skymmer. All den kärlek himlen rymmer ligger samlad i ett ...dunkelt ljus över jorden, över markens hus.

Allt är ömhet, allt är smekt av händer. Herren själv "'utplånar "'fjärran stränder. Allt är nära, allt är långt ifrån. Allt är givet människan som lån. Allt är mitt, och allt skall tagas från mig, inom kort skall allting tagas från mig. Träden, molnen, marken där jag går. Jag skall vandra ensam, utan spår. Ur Kaos ( 1 9 1 9)

!I L

I den här novellen kan man se en början till Pär Lagerkvists självbiografiska roman "Gäst hos verkl19 · heten " _ _ _ _

Far och jag

�r jag var

J

bortåt tio år gammal, minns jag, tog far mig i handen en söndagseftermiddag och vi skulle ut i skogen och höra fågelsången. Vi vinkade farväl åt mor, som skulle stanna hemma och laga kvälls­ maten och inte fick gå med. Solen sken varmt och vi gav oss friskt på väg. Vi tog inte så högtidligt detta med fågelsången, som om det var något så särskilt fint eller märkvärdigt, vi var ·sunt och för­ ståndigt folk både far och jag, uppfödda och vana vid naturen, det var inget fjäsk med den. Det var bara för att det var söndagsefter­ middag och "'far hade fritt. Och "'vi gick banlinjen, där ingen annars fick gå, men far "'var vid järnvägen och hade rätt till det. På så sätt kom vi också direkt in i skogen, behövde inte göra några omvägar. Strax började både fågelsången och allt det andra. Det kvittrade inne i buskarna av finkar och lövsångare, av gråsparvar och tal­ trastar, hela surret som man får omkring sig så snart man kommer in i skog. Marken var tjock med vitsippor, björkarna hade nyligen slagit ut och granarna skjutit färska skott, det luktade från alla håll och kanter, underst låg skogsbottnen och ångade för att ... solen stod på. Överallt var liv och väsen, humlor for ut ur sina hål, myggor yrde kring där det var sankt, och ur buskarna sköt fåglarna ut som skott för att fånga dem och dök lika fort ner igen. Rätt det var kom ett tåg susande och vi fick gå ner på "'vallen, far hälsade loko­ motivföraren med två fingrar mot söndagshatten och föraren gjorde honnör och slog ut med hand, det var fart i allting. Så " trampade vi iväg vidare på syllarna som låg och svettades sin tjära i "'solgasset, det luktade allting, vagnsmörja och mandelblommor, tjära och ljung om vartannat. Vi tog stora steg för att stiga på sliprarna och inte i gruset som var grovt att gå i och slet skorna. Skenorna blänkte i solen. På bägge sidor om linjen stod telefon­ stolpar och sjöng när man gick förbi. Ja, det var en fin dag. Himlen

5

10

15

20

25

1 97

5

10

15

20

25

30

var alldeles klar, inte ett moln syntes till, och det kunde heller inte bli några på den här dan, �efter vad far sa. Om en stund kom vi till en havreåker till höger om linjen, där en torpare som vi kände hade ett svedjeland. Havren hade kommit upp tätt och jämnt. Far granskade den med kännarmin och man märkte att han var nöjd. Jag förstod mig just inte mycket på sådant, för jag var född i stan. Så kom vi till bron över en bäck där det oftast inte är just mycket vatten, men nu var det full ström. Vi höll varandra i hand för att vi inte skulle falla ner mellan sliprarna. Sen varar det inte länge förrän man kommer till det lilla banvaktarstället som ligger alldeles '"'inbäddat i grönska, äppelträd och krusbärsbuskar, där gick vi in och hälsade på och blev bjudna på mjölk och såg deras gris och höns och fruktträden som stod i blom, så fortsatte vi igen. Vi ville fram till stora ån, för där var det vackrare än någon annanstans, det var något särskilt med den, för längre upp i landet gick den förbi fars barndomshem. Vi brukade inte gärna vända förrän vi hunnit så långt, och också i dag kom vi efter en god promenad dit. Det var nära nästa station, men dit gick vi inte fram. Far bara såg efter att semaforen stod rätt, han tänkte på allt. Vi stannade vid ån. Strömmen mullrade bred och vänlig i solgasset, utefter stränderna häng­ de den lummiga lövskogen och speglade sig i spakvattnet, allt var ljust och friskt här, från småsjöarna längre upp kom lite vind. Vi klev nerför slänten och gick en bit utefter åkanten. Far pekade ut metställena. Här hade han suttit på stenarna som pojke och väntat på abborrarna -dagen i ända, det kom ofta inte ett liv, men det var Ten välsignad tillvaro. Nu hade han inte tid. Så for vi kring och väsnades en god stund vid strandkanten, satte ut barkbitar som strömmen tog med sig och kastade småsten ut i vattnet för att se vem som kom längst, vi var av naturen glada och lustiga av oss både far och jag. Så kände vi oss till sist trötta och tyckte vi fått nog, och vi gav oss på väg hemåt igen. Då började det skymma. Skogen var förändrad, där var inte mörkt ännu men nästan. Vi skyndade på. Nu blev väl mor orolig och väntade med maten. Hon var alltid rädd för att något skulle hända. Det hade det ju inte. Det hade varit en utmärkt dag, det hade inte hänt någonting annat än vad som skulle. Vi var nöjda med allt. Det mörknade mer och mer. Träden var så konstiga. De stod och �lyddes efter vart steg vi tog som om de inte skulle vetat

vilka vi var. Ett hade en lysmask inunder sig. Den låg och stirrade på oss därnere i mörkret. Jag kramade fars hand, men han såg inte det underliga ....skenet, bara gick på. Det var "nermörkt. Nu kom vi till bron över bäcken. Det dånade därnere i djupet, hemskt som om den ville sluka oss, avgrunden öppnade sig under oss. Vi klev försiktigt på sliprarna, höll varandra "krampaktigt i hand för att vi inte skulle störta ner. Jag trodde far skulle bära mig över, men han sade inget, han ville väl jag skulle vara som han och inte tycka det var någonting. Vi fortsatte. Far gick där så lugn i mörkret, med jämna steg, utan att tala, han tänkte på sitt. Jag kunde inte förstå hur han kunde vara så lugn när det var så skumt. Jag såg mig rädd omkring. Det var bara mörker överallt. Jag vågade knappast andas djupt, för då fick man så mycket mörker i sig, och det var farligt, trodde jag, då måste man snart dö. Det minns jag väl att jag trodde på den tiden. Banvallen sluttade brant ner, som i nattsvarta avgrunder. Telefonstolparna reste sig '"spökaktiga upp mot himlen, det mullrade dovt inne i dem, som om någon talat djupt nere i jorden, de vita ·porslinshattarna satt '"förskrämt hopkrupna och lyddes till det. Allt var hemskt. Ingenting var riktigt, ingenting verkligt, allt ·som ett under. Jag drog mig intill far och viskade: - Far, varför är det så hemskt när det är mörkt? - Nej, kära barn, inte är det hemskt, sade han och tog mig i hand. - Jo, far, det är det. - Nej, du barn, det skall du inte tycka. Vi vet ju att det finns en Gud. Jag kände mig så ensam, övergiven. Det var så underligt att bara jag var rädd, inte far, att vi inte tyckte detsamma. Och underligt att inte det han sade hjälpte mig, så att jag inte behövde vara rädd mer. Inte ens det han sade om Gud hjälpte mig. Jag tyckte han också var hemsk. Det var hemskt att han fanns överallt här i mörkret, nere under träna, i telefonstolparna som mullrade - det var nog han överallt. Och så kunde man ändå aldrig se honom. Vi gick tysta. Var och en tänkte på sitt. Mitt hjärta drogs ihop som om mörkret kommit in och börjat krama på det. Då, när vi var inne i en kurva, hörde vi plötsligt ett väldigt "dån bakom oss! Vi väcktes förskräckta ur våra tankar. Far ryckte mig ner på banvallen, ner i avgrunden, höll mig kvar där. Då störtade

5

10

15

20

25

30

35

1 99

5

10

15

20

tåget förbi. Ett svart tåg, släckt i alla vagnarna, det gick med rasande fart. Vad var det för ett, det skulle inte komma något tåg nu! Vi såg förskrämda på det. Elden flammade i det väldiga lokomotivet där de skyfflade in kol, "gnistorna yrde vilt ut i natten. Det var uhyggligt. Föraren stod där blek, orörlig, �med som förstenade drag, upp­ lyst av elden. Far kände inte igen honom, visste inte vem han var, han bara stirrade rätt fram, det var som om han skulle bara in i mörkret, långt in i mörkret, vilket inte hade något slut. " Uppjagad, "flämtande av ångest stod jag och såg efter den vilda synen. Den "uppslukades av natten. Far tog mig upp på banlinjen, vi skyndade hem, han sade: - Det var underligt, vad var det för ett tåg? Och föraren kände jag inte igen. Sedan gick han bara tyst. Men jag skälvde i hela kroppen. Det var ju för mig, för min skull. Jag anade vad det betydde, det var den ångest som skulle komma, allt det okända, det som far inte visste något om, som han inte skulle kunna skydda mig för. Så skulle denna världen, detta li­ vet bli för mig, inte som fars, där allting var tryggt och visst. Det var ingen riktig värld, inget riktigt liv. Det bara störtade sig brinnande in i allt mörkret, som inte hade något slut. Ur Onda sagor ( 1 924)

• Uppgifter 1. 2. 3.

200

I vilken stämning börjar novellen? J vilken stämning avslutas den? Vad symboliserar det mystiska tåg som beskrivs i novellen?

l �

Lena Andersson (J 1 970J debuterade med romanen Var det bra så? ( 1 999J. Romanen handlar om Lotta Svensson som växer upp i en StockholmsJärort under 1 970- och 1 980-talen.

Rökarne

J-{ela kroppen � häver sig när skolbibliotekarien andas. Hon sitter vid kortsidan i sitt bibliotek. På bordet ligger böcker. Leyla Melik �vä­ ger på stolen och drar ett tuggummi ut och in ur munnen. Hon sä­ ger: - Jag har läst Röda Rummet. - Det är bra, säger bibliotekarien. - Har väl jag med, säger Lotta. - Det var så mycket konstiga ord i den. - Ja, Strindberg är inte det lättaste. - Det kan vara svårt för dig som just lärt dig svenska, säger Lotta. När bibliotekarien tittar åt ett annat håll trycker Leyla upp tugggummit under bordet. - � Ängvincharne, vad är det för något? Y Toddyparti? Rökarne? I Leylas öga är hon tre millimeter. - Och vaffa-en? Hon utplånas av en blinkning. - Jag hittade inte orden i lexikonet heller. - Men man kan hoppa över dom. - Jag vill inte hoppa över. Paletå? - En paletå? Jo, men det är väl en vagn av nåt slag. - Vi har en ordbok här borta, säger bibliotekarien.

Det är natt. Månen lyser randig på köksskåpen. - Sover inte du? Karin i nattlinnet. Lotta står med armen mot �f1äkten ovanför spisen, lutad över kastrullen med "sjudande vatten. - Jag har ont i halsen. - Det är klart du får ont i halsen när du inte släcker förrän tre. Karin greppar efter cigarettpaketet vid brödburken.

5

10

15

20

25

201

5

10

15

20

25

30

- Jag läser. - Det är viktigare att du sover. - Nej, jag måste läsa. - Har ni så mycket läxor? Lotta häller vatten i koppen och lägger i en tepåse. - Det är böcker, jag läser böcker. Karin för bort håret från pannan och sätter armbågen mot höf­ ten. Den otända cigaretten mellan fingrarna ser ut att Ttillhöra han­ den, som ett extra .. tvärgående finger. Du köper väl inte böcker? Det är inte klokt vad dyrt det är med . . . - Jag lånar i skolan. Lotta avbryter med hård röst. Hon öppnar skafferiet och tar ut honungen utan att se på modern. Karin sätter sig på stolen och tänder cigaretten, lägger ena benet över det andra och vickar med fo­ ten. - Vad är det för böcker då, som är så bra att du läser till tre på mornarna. - Det är inte det att dom är så bra. Men dom. Jo, dom är nog bra. Men inte på det sättet att dom är spännande. Karin blåser långsamt ut rök. - Är dom inte spännande? Lotta tar en klunk te. Det är för varmt så hon häller i kallvatten från kranen. - Det går inte att förklara. Jag är i West Egg nu. Igår var jag på fest i Paris. I morgon mördar jag en pastor, en pantlånerska, en "'puckelrygg. Det är Sigrid, bibliotekarien, hon hjälper mig. Jag äls­ kar henne. Eller inte älskar så klart, men hon hjälper mig välja böcker. Karin höjer ögonbrynen, går fram till vattenkranen, sätter cigaretten i strålen och slänger den i soporna. -

Nästa dag går Lotta till biblioteket efter sista lektionen. Hon är nära att vända i dörren, men tar några steg mot kvinnan, en av svensk­ lärarna med växtfärgade kläder och naturhårspänne i läder. - Är Sigrid sjuk? Svenskläraren slätar ut den vida kjolen över låren. - Sigrid har slutat hos oss. 202

- Vad sa du? Hon försvinner in i den beiga applikationen på väggen. - Hon har fått jobb på en gymnasieskola inne i stan. Södra Latin, tror jag, eller kanske Östra Real, jag minns inte säkert. - Men hon hade ju jobb här. - Var det något särskilt du ville fråga henne om? Jag kanske kan hjälpa dig, eller vidarebefordra din fråga. Lotta backar ut ur biblioteket. - Nej. Det var inget särskilt. - Ville du låna en bok? - Nej. Jag skulle ·fråga en grej bara. Men det var inget viktigt. - Har du feber flicka lilla? Du är alldeles blankögd. - När slutade hon? - Hon gick vid lunch idag. Det är tomt i uppehållsrummet. Fredag eftermiddag. Lotta sätter sig på en bänk och tittar på sina snörkängor, de med den kraftiga praktiska "'sulan. De var ganska dyra. Hon kan ha dem en vinter till; fötterna har slutat växa. Hon har storlek 39. Det är för stort för en tjej. Hon borde köpa skor i storlek 40 men om hon kröker tårna lite kan hon ha 39. Sigrid, tänker hon, vilket fult namn. Hon går över skolgården. Slasket från i går har frusit till "knottrig is. Några småungar åker pulka på frosten i en "slänt. Hon ställer sig och tittar på dem och försöker minnas vem som är släkt med vem i Hundra år av ensamhet. Det är snö i luften. Hon köper en vaniljstång i Oljebergets "livs och sätter sig på en parkbänk. Vanilj­ stången fastnar i tänderna. Det gör ont när hon sväljer och hon känner ingen smak, får knappt ner den i halsen. Bänken är kall och hon borde resa sig för att inte få "urinvägsinfektion. Men hon orkar inte. J huvudet skriker röster. Det tar en helg att få bort veckans skrik ur huvudet. Hon tuggar och blundar.

5

10

15

20

•

25

30

Ur Var det bra så? ( 1 999) • Uppgifter 1. 2. 3.

Vilken betydelse tror du bibliotekarien, Sigrid, har för Lotta? Vilket förhållande har Lotta till sin mamma Karin? Jämför med förhållandet mellan far och son i Lagerkvists novell "Far och jag': Varför är det så viktigt för Lotta att läsa? 203

8 Att besl uta ti l l sa m ma ns Hyresgästerna i husen i kvarteret Tallen har bildat en kvartersföre­ ning. Ordföranden har satt 'upp en kallelse.

Kvartersföreningen Tallen

KALLELSE Medlemmarna i kvartersföreningen Tallen kallas härmed till möte onsdagen den 1 5 april kl 19.30 i samlingslokalen Tallvägen 8. Förslag till dagordning:

l . Val av ordförande och sekreterare vid mötet 2. Val av två justeringsmän

3. Fastställande av dagordning 4. Ombyggnad av lagerlokalen i källaren på Tallvägen 4 5.

•

Cykelställ vid porten Tallvägen 6

6. Övriga frågor VÄLKOMNA!

� u� � Eva Nygren

2°4

När alla är samlade öppnar Eva Nygren mötet. EVA:

OLLE:

EVA:

ALLA: EVA:

ELSA: EVA:

ALLA: EVA: ALLA: EVA: OLLE: EVA:

ALLA: EVA:

Ni är alla välkomna till årets andra sammanträde i före­ ningen. Kan jag få förslag på ordförande och sekreterare för mötet? Jag föreslår Eva till ordförande och Erik Larsson till sekreterare. Är det nog med förslag? Kan vi välja Eva Nygren till ord­ förande och Erik Larsson till sekreterare? Ja! Kan jag också få förslag på två justeringsmän att justera dagens protokoll? Josefin Andersson och Sven Davidson. Är det nog med förslag? Kan vi välja Josefin Andersson och Sven Davidson till justeringsmän? Ja! Kan vi också fastställa dagordningen enligt förslaget? Ja! Är det någon som vill ta upp något under Övriga frågor? Ja, jag vill diskutera en fest i början av sommaren. Kan vi under Övriga frågor diskutera om vi ska ha en fest? Ja! Vi går över till punkt fyra på dagordningen.

I huset på Tallvägen 4 finns en lagerlokal som en firma har hyrt. Nu ska firman flytta och lagerlokalen blir tom. Några hyresgäster tycker att det skulle vara fint om man kunde göra om Lokalen till mo­ tionsrum och bastu. EVA:

JOSEFIN: EVA:

SVEN:

EVA:

Före mötet talade jag med ägaren till huset. Han säger att det går bra att göra motionsrum och bastu, men kostna­ den måste läggas på hyran. Vet vi hur mycket det kommer att kosta? Nej, inte exakt, men det blir inte många kronor per hus­ håll. Ska alla betala lika mycket? Jag är gammal och kan inte utnyttja motionsrummet och bastun så mycket. Det har vi inte diskuterat. Är det någon som har någon ·synpunkt på detta? 205

JOSEFIN:

Jag är också gammal, men jag tycker att alla ska vara med och betala. Och alla ska betala lika mycket. Det blir svårt att ha olika avgifter beroende på om man tänker bada bastu en eller flera gånger i veckan. Och vem vet, Sven och jag kanske börjar spela �pingis på gamla dar, och då är det bra om vi har varit med och betalat från början.

Man diskuterar detta en stund. EVA: ALLA: EVA:

ALLA: EVA:

ALLA:

Nu har vi hört diskussionen. Kan vi gå till beslut nu? Ja! Jag frågar då: Ska vi besluta att lagerlokalen i huset på Tallvägen 4 görs om till motionsrum och bastu? Ja! Kan vi också besluta att alla betalar lika stor del av kost­ naden genom höjning av hyran? Ja!

Sedan fortsätter mötet med punkt 5. Här är det några som vill ha cy­ kelstället på baksidan av huset i stället för vid porten på framsidan. Ett �skäl for detta är att man vill anlägga en rabatt på framsidan. Det är dags att gå till beslut. EVA: NÅGRA: EVA:

NÅGRA: EVA:

OLLE:

Ska vi ha ett cykelställ vid porten på framsidan av huset? Ja! Ska vi ha ett cykelställ på baksidan av huset? Ja! Jag uppfattar att de flesta vil1 ha cykelstället på framsi­ dan. Jag begär �votering.

Hur det gick vid voteringen kan du se i protokollet från mötet. • Frågor till texten 1. 2. 3.

206

Vilka övriga frågor anmäldes vid mötet? Hur ska kostnaderna för ombyggnaden av lagerlokalen betalas? Varför vill man inte ha cykelstället framför huset?

PROTOKOLL fört vid sammanträde med kvartersföreningen Tallen TID: Onsdagen den 1 5 april 2002, kl 19.30 PLATS: Samlingslokalen, Tallvägen 8 NÄRVARANDE:

35 av föreningens 42 medlemmar

Ärenden:

1 . Till ordförande valdes Eva Nygren och till sekreterare Erik Larsson. 2. Till justeringsmän valdes Josefin Andersson och Sven Davidsson. 3. Dagordningen godkändes. En övrig fråga om fest anmäldes. 4. Beslutades att lagerlokalen på TaUvägen 4 ska byggas om till motionsrum och bastu. Beslutades också att kostnaden ska fördelas lika på alla hyres­ gäster.

5. Efter votering (21 röster för och 14 röster mot) beslutades att cykelstället ska placeras på baksidan av huset Tallvägen 6. 6. Beslutades att föreningen ska ordna en fest den 1 5 juni. Till festkommitte valdes Elsa Hillman och Jose Gonzales.

7. Mötet avslutades 2l .1S.

? W� otokollet

Erik Larsson

Justeras

��

tfJosed Andersson

� D� � Eva Nygren, ordf

�� Sven Davidsson

2°7

• Ord l.

Följande ord har med föreningar och sammanträden att göra.

Förklara vad orden betyder. ajournera bordlägga dagordning (föredragningslista) justera kallelse kassör ledamot majoritet minoritet 2.

ordförande protokoll reservation reVIsor sekreterare stadgar suppleant talarlista votering ( omröstning)

Vilka ord fattas i meningarna här nedan? Välj bland orden i lis­ tan här ovanför. Tänk på att orden ska ha rätt form. a I föreningens . . . står att allmänt medlemsmöte ska hållas minst två gånger om året. b . . . ska justeras av två justeringsmän. c Frågan . . . till nästa möte. d Den tredje punkten på . . . var val av ny kassör i föreningen. e Mötet . . . i en timme för lunch. f . . . till mötet skickades ut tre veckor i förväg. g Nästa namn på . . . är Johan Persson. h Till ordinarie . . . i styrelsen valdes Susanna Forsgren och till . . . valdes Martina Nyberg. Då det fanns olika uppfattningar i frågan begärdes . . . protokollet finns många meningar som innehåller verb i passiv form. Det står "Dagordningen godkändes" i stället för "Mötes­ deltagarna (eller Mötet) godkände dagordningen': Sätt in rätt form - aktiv eller passiv - i följande meningar.

3. I

a (öppna) Ordföranden . . . mötet. Mötet . . . av ordföranden. b (justera) Protokollet . . . av Sven Davidson och Josefin Andersson. Sven Davidson och Josefin Andersson . . . protokollet. 208

c (anmäla) En övrig fråga . . . av Olle Nilsson. Olle Nilsson . . . en övrig fråga. d (välja) Mötet . . . Eva Nygren till ordförande. Eva Nygren . . . till ordförande. e (godkänna) Sven Davidson ville inte . . . dagordningen. Dagordningen . . . inte. f (besluta) Mötet . . . att lagerlokalen skulle byggas om. Det . . . att lagerlokalen skulle byggas om. g (avsluta) Ordföranden . . . mötet kl 2 1 . 1 5. Mötet . . . kl 2 1 . 1 5. 4. När man deltar i sammanträden och möten reagerar man på olika sätt på det som sägs. Vilka av följande fraser visar att man (A) håller med, (B) har en annan åsikt? a b c d e f g h J

k l

m

n o p q r

Jag delar denna uppfattning. I den här frågan är vi inte alls överens. Här måste jag meddela avvikande uppfattning. Jag håller med om det. Det instämmer jag i. Här har jag en annan uppfattning. Ett sådant handlande tar jag avstånd ifrån. Det tycker inte jag heller. Det kan jag inte hålla med om. Våra åsikter skiljer sig åt i det här fallet. Det tycker jag också. Vi är av samma åsikt. Det anser inte jag. Jag har en annan uppfattning. Jag samtycker till detta. Denna uppfattning kan jag inte dela. I det här fallet tycks vi inte ha samma uppfattning. Vi är helt överens. 209

s t 5.

Jag har ingen avvikande åsikt. Det anser jag också.

Hur reagerar du på följande påståenden? Använd uttrycken från uppgift 4. a Jag tycker Sverige borde nedrusta. b Enligt min uppfattning är skatterna för höga. c Jag tycker inte priset på cigaretter är för högt. d Min åsikt är att Sverige borde ge mer i u-landsbistånd. e Jag tror att längre fängelsestraff skulle minska brottsligheten. f Jag anser att alla barn ska gå på dagis från 1 års ålder. g Det är min bestämda uppfattning att körkortsåldern bör höjas till 20 år. h Jag anser att matpriserna är för höga.

• Fördjupning l.

2.

Tänk er att ni ska ordna ett möte i den lokala fackklubben. En fråga som ska diskuteras är om medlemmarna vill ha tio minu­ ters kortare arbetstid varje dag under året eller en extra veckas semester. Skriv kallelse med dagordning (gärna med fler punkter än den om arbetstidsförkortning), välj ordförande, sekreterare och justeringsmän, diskutera och besluta, skriv protokoll. Välj en fråga av gemensamt intresse för gruppen. Genomför ett möte där ni diskuterar, beslutar och skriver protokoll. • Fundera och diskutera

Hur kan du bli bättre på att tala? a Jag kan diskutera med andra. Det är bra om vi talar om frå­ gor där vi tycker olika. b Jag kan spela teater. c Jag kan vara med och diskutera tv-program som flera av oss har sett. d Jag kan tala med mina grannar och andra människor jag möter. Har du några andra förslag?

210

••)@ie@ Öva uttal, se s 22

Vem arbetar mest? MAMMA: LENA: MAMMA:

LENA: PAPPA: MAMMA: PAPPA:

MAMMA: PA PPA: MAMMA: PAPPA:

MAMMA:

PAPPA:

MAMMA:

PAPPA:

MAMMA:

PAPPA: LENA:

Men herregud, Lena, vad har du gjort? Gjort? Ingenting. Men du är ju alldeles svart på tröjan. Den var ju ren för en timme sen. Jag har inte gjort någonting. Jag har bara lekt. Det är väl inte så farligt. Ungen måste ju få leka. Det säger du ja! Har du någonsin tvättat några kläder? Det kan väl inte vara så jobbigt att tvätta. Förresten gör jag ju andra saker. Vadå? Nyss lagade jag till exempel sladden till brödrosten. Jaha. Så du lyckades slita dig från tv:n! Bara för att jag såg på fotbollsmatchen i går, behöver du väl inte säga att jag jämt tittar på tv. Du sitter ju förresten och skriver hela kvällarna. Det är väl inget fel. Det tjänar vi ju på! Artiklarna jag skri­ ver får jag faktiskt betalt för. Har du aldrig tänkt på det? Det kan hända, men jag tycker i alla fall att du är orättvis. Det är ju jag som tjänar mest pengar. Jag jobbar ju också och mitt arbete är lika "'ansträngande som ditt. Dessutom kan väl inte jag hjälpa att kvinnor har sämre lön än män. Jag är i alla fall den som gör mest arbete i hemmet och jag är ganska trött på det. Jag tycker att du kan ta hand om tvätten någon gång. Ja, det kan jag väl göra. Det kan ju inte vara så svårt. Min nya vita skjorta, förresten? Är den ren? Nej. Men jag har bokat tvättstugan i kväll. Kan inte du ta hand om tvätten? Fast du kanske inte vet hur man gör? Det är klart jag vet! Tala bara om var tvättmedlet står. Ahhhh! Måste ni alltid bråka! Jag har tagit bort fläcken på tröjan själv. När jag blir stor ska jag aldrig bli som ni. 211

1 900-tal Är 1 900 var Sverige fortfarande i uni­ on med Norge, men 1 905 upplöstes umonen. I slutet av 1 800-talet bildades de första politiska partierna och fackför­ eningarna. Strejker började användas som vapen för att förbättra männis­ kors villkor. 1 889 hade det socialde­ mokratiska partiet bildats och 1 897 valdes Hjalmar Branting som första socialdemokrat in i riksdagen.

I början av 1 900-talet var trångboddhet vanlig. I ett rum och kök kunde det bo en familj på 1 0 personer. 212

1 93 1 inträffade en händelse som väckte stor vrede. Bakgrunden var en lönekonflikt som ledde till strejk. När de strejkande arbetarna demonstrerade i Lunde i Adalen den 14 maj 1 931 fick militären order att skjuta mol demonstranterna. Fem människor dödades.

Mellan 1 932 och 1 976 hade socialdemo­ kraterna regeringsmakten i Sverige. Efter en borgerlig regeringsperiod på sex år kom socialdemokraterna tillbaka i rege­ ringsställning 1 982. 1 969 blev Olof Palme statsminister. Palme engagerade sig starkt i freds- och nedrust­ ningsfrågor och blev en internationellt känd politiker. Mordet på Olof Palme i februari 1 986 blev en chock för människor över hela världen. 213

Under ] 900-talet förvandlades Sverige från ett jordbruksland till en modern industrination. Människorna fick det bättre och på hund­ ra år, från 1 850 till 1 950, ökade medellivslängden från 42 till 73 år. Under 1 940- och 1 950-talen genomfördes en lång rad reformer. Ar­ betstiden blev kortare och alla fick rätt till semester. Sjukförsäkring, barnbidrag och folkpension infördes. I och med att Sverige hade kommit lindrigt undan i andra världskriget kunde industrierna börja arbeta för fullt efter kriget och behovet av arbetskraft ökade. För att göra det möjligt för kvin-

På 1 940- och 1 9S0-talen genomfördes många nya lagar som rörde arbetstid, semester och andra förhållanden på arbetsmarknaden för att förbättra situationen för de anställda.

214

norna att börja arbeta utanför hemmet genomfördes olika refor­ mer som t ex en snabb utbyggnad av barnomsorgen. Under 1 930talet förvärvsarbetade ca 20 procent av kvinnorna och i mitten av 1 980-talet var ca 85 procent av kvinnorna i åldrarna 20-64 år ute på arbetsmarknaden (varav 40 procent på deltid). \

Numera är det vanligt att också papporna lämnar och hämtar barnen på dagis.

215

Ivar Lo-Johansson 1 90 1 - 1 990

Jvar Lo-Johanssons far var statare. Fadern fick aldrig gå i skola. Det 5

10

15

216

var sonen Ivar som fick hjälpa till när kontrakt eller brev skulle skrivas. [var Lo-Johansson skrev senare en bok om sin far som he­ ter Analfabeten ( 1 95 1 ) . Det är ett både vackert och lite sorgligt porträtt av en älskad far. Ivar Lo-Johansson tyckte mycket om att läsa och han lånade böcker från traktens präst. Han ville inte bli en förtryckt statare utan se sig om i världen. Han reste och arbetade i många länder in­ nan han återvände till Sverige och bestämde sig för att bli författare. Han valde då att skriva om det han bäst kände till, statarsyste­ met. I böckerna Godnatt, jord ( 1 933) och Bara en mor ( 1 939) skriver han om statarnas levnadsvillkor så inträngande och avslöj­ ande att böckerna bidrog till att statarsystemet avskaffades ] 945. Om sitt eget liv har han skrivit i böckerna Pubertet ( 1 977), Asfalt ( 1 978), Tröskeln ( 1 982) och Frihet ( 1 985).

r I

i

I I

I det här avsnittet ur Pubertet berättar Ivar LoJohansson om den fattige stataren som reser till Stockholm för att köpa ett par skor. Hans lille son följer med och får se sin far "förödmjukas. Genom att berätta om mötet mellan den fattiga och obildade stataren och den rika och kultiverade stadsbon ger författaren en bild av klasskillnaderna i det svenska samhället vid den här tiden.

I

Skoköp och klasshat

1 :d jul talades det ibland om min fars

skodon. Han hade inte på många år, kanske inte ens sen han blivit riktigt vuxen, haft några snygga skor ifall han någon gång skulle gå bort eller resa någon­ stans. Han hade ett par besynnerliga resårkängor. De var av läder men med "kilar av något slags töjbart tyg vid sidorna av skaften. Ovanlädret var sprucket j många veck och rutor. Jag hade aldrig sett några sådana kängor utom just min fars. Min mor hade ett par finkängor men nyare. De var ursprungligen inte gjorda för höger och vänster fot men de hade med tiden vant sig vid fötterna. De hade smala tåspetsar som stack rakt framåt. På sidorna " hade skinnet i dem spänts ut så att fotlinjen tydligt -avtecknades. Så länge de varit nya hade hon kunnat ha dem " väx­ elvis höger på vänster fot och vänster på höger ifall hon velat. Men den tiden var för längesen förbi. Sådana skor hade jag sett också andra äldre ha. De var inte fullt lika ovanliga som resårskorna. Alla ' de högre uppsatta hade helt andra slags skor, finare, mju­ kare. Jag hade skapat mig en uppfattning om att fattiga och rika kunde skiljas åt på fötterna och på skorna. Fattigdomen liksom ri­ kedomen började nere vid marken och spred sig vidare uppåt. Bägge delarna nådde därifrån till den övriga kroppen, till -alla lemmarna, och till slut till huvudet. Vid jul kom frågan om min fars resårkängor på tal. Det kunde hända att vi under någon av "mellandagarna blev bortbjudna på kaffe till en granne.

5

10

15

20

217

5

10

15

20

25

30

218

Min mor inledde. - Då har du inte ens några skor. - De gamla får väl "hänga med. Du själv skulle väl ha behövt nya? - Jag? Nu är det om dig vi talar. Min mor tog fram resårskorna och ställde dem mittpå golvet. Resårerna var grå och inpyrda av årens damm. Stropparna var ut­ dragna likt öron. - Jag ska väl inte ha dem nu? - Jag gjorde det för att visa hur de ser ut. Resårskorna tycktes själva skämmas för sig. - Det hinns väl med. Du behöver ju själv nya skor? Ställ tillbaks dem. Talet om skor spred sig ända bort till skogvaktarns, vår närmaste granne. När talet om att min far kanske ämnade köpa skor spritts kom skogvaktarn frivilligt med synpunkter. - Man ska aldrig köpa boxkalv. Chevreau är det enda, ifall man har liktornar eller dåliga fötter. Hellre än att köpa boxkalv kan man gå barfota. Han rekommenderade en viss skoaffär där han själv alltid brukade köpa. - Den ligger vid hörnet av Västerlånggatan och Storkyrkobrin­ ken, sa han. Där har man de bästa skorna. Där köper jag, och jag vet, att jag blir belåten. Jag tror att min far till slut tröttnade på allt tjatet om skor. En av mellandagarna, då det ändå inte blev så mycket gjort, bestämde han sig för att fara till stan och bland andra uträttningar också köpa sig ett par nya skor. Som ibland på min fars la resor tiggde jag mig till att få följa med. Jag tror han till och med hade något slags glädje av mitt sällskap, fast han aldrig direkt sa det. Vi tog tåget och vandrade som vanligt en stund runt i trakten av Centralen. Det var än till en järnaffär, än till en fröhandel, än till en läderhandel. Han bar stadigt sin gamla "pappkappsäck i handen. Vi åt på ett halvmörkt ställe där det bara satt karlar. Han låtsades glömma bort skoköpet så att jag till slut måste påminna honom om det. - Skorna? Men han hade "avsiktligt spart det ärendet till sist. Vi styrde ste-

gen mot Gamla stan och letade oss fram till skoaffären, som Skogvaktarn talat så gott om. Jag hade skrivit upp adressen så att vi inte skulle behöva gå fel. Ingen behövde tveka om att det var en stor och riktig skohandel och en fin dessutom. Skylten som löpte ovanför alla fönstren var av glas och med förgyllda bokstäver. Alla fönster var fyllda av skor av alla möjliga utseenden. De var uppsatta på glasställ, med bara en sko på varje. Det fanns inte några prislappar på skorna. [ butikerna fanns det annars oftast prislappar så man visste vad saker och ting kostade. - Det skulle väl vara här då, som skogvaktar Karlsson talte om? sa min far, och vi steg in lastade med våra Ypynglar och den bruna handväskan. Inne var det så fint, att vi inte heller kunde känna igen oss. Det fanns speglar, som gick ända ner till golvet, och stolar klädda med rött tyg som kanske var Yplysch. Där stod pallar framför stolarna, klädda i samma färg som stolarna. Taket var av glas i stora rutor med skofirmanamn på. Bland speglarna med guldramar rörde sig svartklädd personal och de förnäma kunderna i något slags ord­ ning eller oordning som var omöjlig att utlista. De flesta var kvinnor. De kvinnliga kunderna som höll på att bli expedierade stack fram sina smala och fina fötter klädda i silkesstrumpor mot expedi­ terna. Alla fötter var vristhöga med höga Yhålfotsvalv. Ägarna dof­ tade parfym. Jag hade aldrig förr sett så många vackra människor samlade på ett och samma ställe. De sirliga och krusande expediterna "trädde in kundernas sköna fötter i de skönaste skor men kunderna kasserade ändå det ena paret efter det andra. De provgick skorna på en liten matta, men så plötsligt sa de ändå nej. Aldrig tycktes de bli nöjda. Ändå blev inte expediterna otåliga utan fortsatte att plocka fram nya och åter nya modeller av skor, som tycktes så ömtåliga, att det var obe­ gripligt att man ens skulle våga trampa på golvet med dem. Vi stod en stund nere vid dörren med våra grejor, vår väska och vår väntan. Jag hade börjat bli oviss, då jag såg senare anlända kunder få komma i tur före oss. Det var inte bara fråga om kvinnli­ ga utan också manliga fick gå före. Då hörde vi en av de kvinnliga expediterna ropa upp ett nummer. Vi insåg hemligheten med num-

5

10

15

20

25

30

21 9

merlapparna och också vi tog en liten p appskiva som hängde yt­ terst på en krok och väntade pånytt tills det numret skulle ropas upp. Jag kände på mig hur min far hade börjat bli ängslig. - Inte vet jag hur man bär sig åt här? sa han halvhögt. Till slut kom en av de sköna, svarta expediterna fram till oss. Hon hade själv läst på nummerlappen att vi var överhoppade. - Pojken eller herrn? frågade hon. - Det skulle väl Gubevars vara åt mig. Pojken har vi nyligen 1 0 köpt åt på fötterna. - Skonummer? kom det Yrappt. Min far visste det inte. - Det ska bara inte vara boxkalv, sa han. Expediten tycktes vförnärmad. 15 - ' Här för vi inte boxkalv. Jag hade på känn att min far redan sagt lite för mycket. Så mycket brukade han inte tala i vanliga fall. - Varsågod sitt. Min far fick dra av sig den ena resårkängan och expediten mät­ ., te den med ett måttband. Min far blev y förlägen då han satt i strumplästen. Hans platta och knöliga fot i den grå ullstrumpan bröt starkt av mot de smala fötterna omkring. Också en annan doft spred sig då foten blivit fri. Jag hade alltid tyckt att alla min fars dofter var goda och de olika slags svettlukterna var naturliga för mig. Men nu var det någon kund som rynkade på näsan. - Har herrn tänkt sig något visst märke? frågade expediten. Hon kunde inte veta att hon med sin vänlighet bara förlängde plågan. - Inte vad jag har reda på. Det skulle bara inte vara boxkalv. Jag tyckte min far börjat bli tjatig med sin boxkalv. Expediten tog trots allt inte illa upp. Men vi hade hunnit bli föremål för de andra kundernas nyfikenhet. - Det ska väl inte vara Ymocca utan chevreau räcker väl? sa expe­ diten med en snabb sidoblick på en manlig snobbigt klädd kund, som redan tittat föraktfullt på oss. Så hette det visst, var allt min far kunde svara, medan det skämt­ samma i frågan gick honom fullkomligt förbi. Expediten försvann. Hon vände åter med en ., kartong. Ur den 220

tog hon upp ett par svarta skor. Den vackra, vänliga expediten slog sig ner på pallen framför min far. Med ett skohorn i högsta hugg befallde hon fot fram. Min far stack tveksamt fram foten i strump­ lästen som han nyss försökt gömma under sig. Den avtagna resår­ kängan stod bredvid. Den tycktes se konstigt och brydd på det som förehades. En svart och elegant sko satt i nästa stund på min fars högra fot som var den minst onda och minst • ömma. Skons skinn fogade sig villigt efter fotens alla • knylor, liktornar, utväxter. Jag såg hur något av himmelsk salighet spred sig ända upp till min fars ansikte. Då expediten såg frågande ut nickade han stumt. Han tycktes ha tappat målföret. Han hjälptes av med också den andra resårskon och fick paret av de mjuka svarta skorna på sig. Han befalldes provgå på den fina mattan ute på golvet. Han reste sig och tog försiktigt ett par ·kliv. Det var som o m någon smekt över hans skäggiga ansikte med sin Ylena hand. Han hade sluppit kvida och jämra, som han alltid fått göra, då han dragit en sko på sig. Han tycktes inte finna några ord för vad han kände. Han stannade, knäade försiktigt på ett ben i taget, och han höjde blicken mot glasmålningarna j butikens tak. Han såg ut att undra på om det var han, och om fötterna han steg på också verkligen varit hans egna. Han var ytterst noga med att inte kliva utanför mattans ytterkant, det lovliga området. Han såg inte ens åt de andra kunderna i butiken som leende följde hans provfärd. Välbehaget gjorde honom både blind och stum, Expediten satt sammanhukad kvar på sin röda pall och såg frå­ gande på hans vandring genom lyckolandet. De gamla resårkängorna stod och såg slokörade ut. - Känns bra, tror jag? Det är en märkessko. Det är ·första klass chevreau. Det var omöjligt att gissa sig till vad en märkessko var för något. - Vaförsla? sa han bara och log. - En utvald sko från egen fabrik. Menas en sko som vi säljer åt våra utvalda kunder. Min far som en av de utvalda vågade inte gå längre i skorna som ännu inte var hans. Han sjönk ner på sin stol framför den sittande expediten. - Och kostar?

5

10

15

20

25

30

221

Jag bävade. Jag visste att min far hade tio kronor avsatta för sitt skoköp. Det var ändå tilltaget i överkant eftersom han beräknade få ett par bra skor för åtta kronor och högst åtta och femti. De skor han hört talas om hade brukat vara i det prisläget. Det var allt som - han kände till från skovärlden. - Tjugoåtta, sa expediten som om det varit en ren bisak som hon bara nämnt i största förbigående. Min far sköt försiktigt av sig de mjuka skorna. Han grep efter sina gamla resårskor som hela tiden troget stått och väntat på ho­ nom. Han reste sig utan ett ord. Han tycktes ha blivit rädd också för att tala. Smärtfrihetens värld han någon minut levt i hade rämnat för honom. Han såg sig förskräckt omkring i den fina butiken. Då först tycktes han upptäcka kunderna. Men han hörde dem inte och 1 5 märkte inte att några fnissade och att andra fnös föraktfullt. För en gångs skull hade han nytta av att han hörde illa. Han fick bara brått med att komma sig iväg. I hast fick vi tag i våra saker. - Det där var visst en som kommit fel? hörde jag en av kunderna o säga, då vi var i dörrn, redan med en fot ute på gatan. Jag hörde expeditens röst. - Vi är lika mot allt slags folk. - Ja. Fast borde de inte själva förstå? - Vi är så illa tvungna. Vi försöker vara Yhövliga mot alla. Min far och jag knallade oss iväg med vårt pickochpack upp 5 mot Kindstugatan till en av de små butikerna, som min far tyckte såg passande ut. Juden i den skumma boden verkade snäll. Han tog åt min far fram ett par stenhårda och knottriga svarta skor med vidhäftad prislapp, där det tydligt stod Boxkalv, 8,50. o Vi hade ont om tid om vi skulle hinna till rätta tåget. Skoprovningen fick bli en bisak. Det var med nöd och näppe han hann att kränga på sig den ena skon. Någon provpromenad föreslogs inte. - Den klämmer vid tårna och gör ont, sa min far med ett försök till invändning. Men den kloka juden visste allting om både liv och skor. - Alla skor klämmer så länge de är nya. Det går snart över. Det blev ett hastköp. Femtiöringen fick min far pruta av. Vi fick de nya skorna inslagna i ett tidningspapper. Ingen av oss nändes 222

ens nämna att det på lappen ärligt stätt, att de var av boxkalv. Jag hade inte kunnat finna att min far burit sig på något sätt löj­ ligt åt vid skoköpet. Men någonting inne i mig hade sagt mig, att jag bort hata de fina kunderna i den första butiken som vi varit inne i. Känslan hade hårdnat till en boll. Jag mindes efteråt händelsen som en hård boll i bröstet, begynnelsen till klasshat.

5

Ur Pubertet ( 1 977) • Uppgifter 1.

2.

Två berättelser i Nya Mål 3 berör förhållandet mellan far och son: Far och jag och Skoköp och klasshat. Hur skildras förhållan­ det mellan far och son? Vilken uppfattning har sonen om sin far i respektive berättelse? Vilken av berättelserna tycker du bäst om? Varför?

223

9 Vad säg e r siffro rn a ?

5

Mycket av den information vi behöver i olika sammanhang får vi genom siffror. I Sverige finns det en statlig myndighet, Statistiska centralbyrån (SCB), som samlar in uppgifter om det mesta. I Statistisk årsbok, som SCB ger ut varje år, finns uppgifter om hur många människor som bor i landets olika län och kommuner, hur många brott som har begåtts i landet, hur mycket mjölk som har producerats m m. Alla dess uppgifter "presenteras i tabeller, eller i olika typer av dia­ gram.

Tabell 1 . Befolkninf;sfärändringar 1 990-1 999. Population changes in 1 990-1 999 1 999

1 998

1 997

Födda

88 000

89 028

90 502

95 297 l O3 422 L 1 2 257 1 1 7 998 122 848 123 737 123 938

Döda

94 000

93 271

93 326

94 133

Födelseöverskott

- 6 000

- 4 243

-2 824

L 164

1 996

1995

1 994

1 993

1 992

1 991

1 990

93 955

9 1 844

97 008

94 7 l O

95 202

95 1 6 1

9 467

20 4 1 3

2 0 990

28 1 3 8

28 535

28 777

Invandrare

50 000

49 391

44 8 1 8

39 895

45 887

83 598

6 1 872

45 348

49 73 1

60 048

Utvandrare

36 000

38 5 1 8

38 543

33 884

33 984

32 66 1

29 874

25 726

24 745

25 1 96

Invandringsoverskott

1 4 000

lO 873

6 275

6 Ol l

1 1 903

50 937

3 1 998

1 9 622

24 986

34 852

7 000

6 697

3 1 26

7 003

2 1 1 15

71 1 1 5

52 832

47 705

53 495

63 583

Giftermål

35 000

3 1 598

32 3 1 3

33 484

33 642

34 203

34 005

37 1 73

36 836

40 477

Skilsmassor

20 000

20 761

2 1 009

2 1 377

22 528

22 237

2 1 673

2 1 907

20 149

1 9 357

Hela folkökningen

Svenges offiCIella statIstIk

224

-

--

Diagram l.

Födda och döda 1 940-1999

1 50 o=--�----, 1 25 1 00 5025 O +--.����--.__.--�-.��-.� 1980 2000 1 990 1950 1 960 1 970 1 940

2.

In - och utvandrare 1 940-1 999

1 00 75 -

Tusental

f------

50+---25 O ��--.__.--._-�_.� 1 980 2000 1 970 1 990 1 950 1 960 1 940

3.

Giftermål och skils­ mässor 1 940-1 999

1 25

Tusental

1 00 -

-------

------1- -----1

Gifta

25

-Skikia-

-.�=--o:..,.. ;:;;.,;-...; ;... ..-;. ....� =-oo.;j-

O���� ��� 1 970 1980 1 990 2000 1 960 1 940 1 950 -

Kalla SeB: StatIstIska meddelanden

1999:01

• Uppgifter till tabellen och diagrammen l.

Vilka år mellan 1 940 och 1 999 var antalet döda fler än antalet födda?

2.

Vilket år mellan 1 940 och 1 999 var: a antalet invandrare störst och hur många var det? b antalet gifta störst?

3.

Vilket år mellan 1 990 och 1 999 var: a antalet födda störst och hur många var det? b antalet skilsmässor störst och hur många var det? 225

Invandrare 500 000 eller 1 ,8 miljoner? Invandrare eller personer med utländsk bakgrund kan omfatta allt från en halv miljon till mer än tre gånger så många personer. Man utgår från eget ellerfrån föräldrars födelseland eller ibland från med­ borgarskap.

,

Det är inte självklart hur många "invandrare" det finns i Sverige.

10

15

Be­ gränsar vi oss till att definiera gruppen invandrare utifrån medbor­ garskap, så skulle gruppen omfatta nästan en halv miljon personer, knappt sex procent av hela befolkningen. Så många är de utländska medborgarna i Sverige. Men en femtedel av de utländska medbor­ garna är faktiskt födda i Sverige. Deras föräldrar är utländska med­ borgare och varken föräldrar eller barn har sökt eller ännu fått svenskt medborgarskap. Men större delen av de personer som invandrat till Sverige har blivit svenska medborgare och likaså deras barn. Håller vi oss till gruppen utrikes födda så kan vi tala om en miljon invandrare, 1 1 procent av befolkningen.

284 000 Sverigefödda har utländsk bakgrund I dag finns i Sverige 284 000 personer som är födda i Sverige men vars båda föräldrar är födda utomlands. Tillsammans med de utri­ kes födda utgör de den grupp som kallas personer med utländsk bakgrund. Sammanlagt är de 1 ,3 miljoner 1 4 procent av hela be­ folkningen. Ytterligare en halv miljon personer har utländsk anknytning genom att en av föräldrarna är född utomlands. Om vi även räknar in dem blir antalet med utländsk bakgrund totalt 1 ,8 miljoner, en femtedel av Sveriges befolkning. Av dessa har således knappt 55 procent invandrat själva och drygt 45 procent är födda i Sverige. -

226

Invandrarna dras till storstäderna Trots en medveten politik att sprida de nyinvandrade över hela lan­ det har invandrarna '" dragits till några kommuner i storstadsområ­ dena. I Botkyrka (utanför Stockholm) har 46 procent av barnen utländsk bakgrund, i Malmö 39 procent och i Södertälje 33 procent. I förskoleåldrarna är andelen utrikes födda låg. När barnen når gymnasieåldrarna har ytterligare 1 0 års migration bidragit till att ungdomar med utländsk bakgrund kan komma att utgöra 60-70 procent j flera svenska kommuner. Kommuner i ... avfolkningsbyg­ der, t ex Bjurholm och Berg, har mycket låg andel barn med ut­ ländsk bakgrund.

5

En miljon födda utomlands Antal folkbokfärda i Sverige efter nationell bakgrund per den 31 december 2000 Födelseiand

1.1 1.2 2 2. 1 2.2 2.3

Utrikes födda med bosättningstid 0-4 år i Sverige med bosättningstid 5 år eller mera i Sverige Födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar med en svenskfödd och en utrikes född förälder med två svenskfödda föräldrar Totalt

Medborgarskap l

2

Utländska medborgare Svenska medborgare Totalt

3

Procent

1 004 140 864 7 879 284 539 7 056

1 1 ,3 1,6 9,7 88,7 3,2 6,1 79,4

8 883

1 00,0

1 000-tal

Procent

477 8 406

5,4 94,6

8 883

1 00,0

1 000-tal

Procent

Personer med utländsk bakgrund (Utrikes födda + Födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar) Personer med både svensk och utländsk bakgrund (Födda i Sverige med en svenskfödd och en utrikes född förälder) Personer med svensk bakgrund (Födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar)

1 288

14,5

533

6,0

7 062

79,5

Totalt

8 883

100,0

Sammanfattande populationer

2

1 000-tal

227

Sverige har hög andel invandrare

5

1 1)

Få länder har högre invandrarandel än Sverige. Även välkända in­ vandrarländer som USA och Nederländerna har något lägre ande­ lar än Sverige. Av de stora länderna i Västeuropa är det, vad man vet, bara Frankrike som har lika stor andel invandrare som Sverige. Tyskland är också ett stort invandrarland men producerar inte statistik över utrikes födda. Man anser att statistiken blir missvisan­ de. Många tyskar tvingades efter andra världskriget flytta från om­ råden som ligger utanför dagens tyska gränser och skulle enligt gällande definitioner betraktas som utrikes födda. Flera av medelhavsländerna som Portugal och Spanien har låg andel invandrare trots det stora migrationstrycket från Nordafrika. Italien redovisar i likhet med Tyskland enbart utländska medbor­ gare. Ur Välfärdsbulletinen nr 4 1 999. Uppdaterad av SCB 200 1 .

Sverige en av d e mest invandrartäta

Andel utrikes födda i olika länder. (Artal inom parentes.)

Luxemburg ( 1 991 ) frankrike (":90 Y" Sverige ( 98)

Procent

" "

-

.BeJgien,(�94), USA (-97) .Nederländerna (-98) Tyskland (-96)

".'

"•

.,

Storb,ritanniEm '(,,97) Irland (-98) Danmark (:98) Norge (-98) Portygal'(-91) Finland (-98) lEJ ,.� Spanien (,91) .-;;3

•

Italien ( 95) -

., A' 1

il il

ii

Källa: Från folkbnst till ål . drande befolkmng,

I Tyskland olh Itallen saknas statIStik over

seB 1999. Anm

D

O

10

...

Luxemburg, ett litet land med stor internationell verksamhet, har extremt högt antal utrikes fOdda. Bland övriga hinder framstår Frankrike och Sverige som mest invandrartata.

228

---J.,.

''_ L _ _ � !_ _ _ _ _ -"'1 � �-,L

20

;30%

urnkes födda. Uppgifterna för dessa lander avser utlandska medborgare.

Lästips: Från utvandrings- till invandringsland.

Kapitel i boken "Från folkbrist till en åldrande

befolkning': SeB 1 999. Åke Nilsson, ur Välfärdsbulletinen Nr 4 1 999

• Frågor til l texten och diagrammen l.

2.

Hur definieras invandrare om man menar att det finns a 500 000 invandrare i Sverige? b 1 ,8 miljoner invandrare i Sverige? Hur många procent invandrare finns det i a Belgien? b Danmark?

• Fundera och diskutera

Många människor lär sig bäst då de kan påverka sin inlär­ ningssituation. Hur mycket kan du påverka? a Jag får planera delar av kursen tillsammans med läraren. b Om vi arbetar med ett tema far jag bestämma själv hur jag ska lägga upp arbetet. c Jag känner att jag får ta ansvar för mina studier. d Jag och gruppen får utvärdera kursen med jämna mellan­ rum. e Mina erfarenheter är viktiga för gruppen.

229

När går tåget? K0BENHAVN H

-.

-

.

•

.

Tåg VecI
MALMÖ · t(ARLSKRONA

334

1854

Dag!.

M-F

6 �J I• •

M-F

M·F

Oagl. 338

-:
7,liJ

I
Malmö8.. Svägertap Till Malrr,ö C Från Malmö C

ÖT

1 022 Kustbuss

'.

Lund

7,43

7.31

8.31

8.43

9.43

Eslöv

7.53'

8..53 \

9.53

Till Hllssleholm Från Hässleholm

8.100

8.04

9.1 9

Till Kristianstad

8.4Po

Höör

F.n\n. Krfs!lanslad S,,' lIIborl! BromOna

Mörrum

K!u1shatJm Bråkne-Hoby

f'I:>I'lMby Bergåsa

Kamlll'o!la

/J

8.21

. 9.31

1 0.04

9.04

8047

10..19

9.21

8.28 1 8.55

9.28

9.07

9.40

8.40

!HS

a.l �

10.21

9.50

I

S.M , 8.58

10.25'

I

9.20

9.31

9.59

10040

K0BENHAVN -

342

M·F M·F Dag!.

...U

10.58

M-F

f0.47

1 0.43

11.28

1 1 .40

ÖT

1 046

M·F

MALMO · KARt-SKRONA 1 864

1 1 .58

12.58

;_.e3

13.21

1 4�15

1'.S'1

1.3.31

14.3t

14�

1 1 .43

13.43

1 4.43

1 4.32

1 4.04

1 5.04

1 3.21 13.13 13.43 1 4.21

12.15

13.04

12.28 . f3.28

12.45 12.58

13.05

13.20

13.40

l

14.53

1�t19 15:'19 t6.08

I

1S.00

14J!!j . 15.28 1 5.21

15.13 1 5048

15.40

1 5.32

14.58

13.32 1 4.03 14.40

I

13;46' 1 3.58 1 4.ll5

�

C05

16.QS

1 4.20

1 5.20

15;45

1SJi6 16.08

15.58

1 6.20

12.3.1

13.31

lUt

1&:.31-

1 6:G'l

1 1 .44

12.44

13.44

1 5.44

1 6.44

, /1.25 .

1 1 .59

13.59

1 4.44

16.15 a

17.15 8

11.488

;t0�1

l i.6S

1 2.15 a

, 1 221

�:S9

13.1 5 a

13.21 .

'14.21

14.15 a

14.69 15.1 5 a

15.21'

t5J;l! �

Änmarkomgar Sid 3. Avvikelser I traflkc'!n sIn :!2. 11

• Uppgifter

Titta på tabellen K0benhavn-Malmö-Karlskrona. 1. Om du vill vara i Lund 8.43, vilket tåg från Malmö C ska du då ta? 2. Stannar tåget som går från K0benhavn (Köpenhamn) 1 1 .40 i Karlskrona? 3. Hur dags ska du åka från Köpenhamn om du vill vara i Malmö 1 0. 1 5. 4. Det är söndag och du vill vara l Hässleholm 1 2.30. Vilket tåg från Malmö ska du ta? 23 0

M-F

1 1 .31

10. 1 5 8

10

1 868

� 14;53 14;�

12;19 '13.19

12.05 12.20

348

M-F

1lt-10

1 1 .32 1 2.03 1 2,40

10.58

M-F

12-41

1 1 .1 3 1 1 .43 12.21

tf.50

ÖT

1058

1 1 .603

1 2.04

t

346

M-F M-F Oagl. 344

12.3'1, 1 2.43 11.53 12.53

,10.31

1 1 .21

H ·

11.

1 1 .21

10.15

1 1l.53 11.04 11.19

-

11,.10

rI

11.45

1 1.20

1 860

340

1 034

10.45 ' 11,05

-

laSS

I

9.44

> 10,28

ÖT

�

16.59 17.21

Tal utan ord net är lätt att råka ut för missförstånd av olika slag, om man inte kan

ett språk tillräckligt bra. Ibland kanske man inte är medveten om att man har missförstått ett ord eller uttryck förrän långt senare, när man behärskar språket bättre. Men det kan också uppstå missförstånd mellan människor utan att ett enda ord sägs. Det beror på att vi, förutom ord, också använder andra uttrycksmedel - gester, rörelser med kroppen etc. En del av dessa uttryck och gester är medfödda och gemensamma för alla människor. Det är t ex lätt att se på en människa om hon är glad eller ledsen. Andra gester är inlärda med uppfostran och har med traditioner och kultur att gör. De är "'således olika i olika kulturer. Detta kan ge upphov till missförstånd och även till fördomar. En svensk har vanligtvis ett ganska reserverat "kroppsspråk". Han använder få och små gester när han talar. Detta kan vara en av förklaringarna till att svenskarna uppfattas som känslokalla. En annan förklaring kan ha att göra med det "luftrum" som människor tycker att det är naturligt att ha omkring sin person. Detta "luft­ rums" storlek är olika i olika kulturer.

Två svenskar som står och talar med varandra har av tradition ett ganska stort avstånd, "luftrum': mellan sig. Instinktivt ställer sig båda på det "talavstånd" som upplevs naturligast enligt svensk kul­ turtradition. I medelhavsländerna är avståndet något mindre mellan människor och i arabiska länder är det mycket litet jämfört med det svenska. När en arab och en svensk ska prata med varandra kan det gå så här: Araben, som är van att stå nära, tar ett steg framåt. Svensken tycker då att araben verkar "'närgången och tar ett steg bakåt för att uppnå det för honom naturliga talavståndet. Araben som då tycker att svensken är kall och avståndstagande tar ytterligare ett steg

5

10

15

20

231

framåt, och svensken fortsätter bakåt. Båda känner sig obehagliga till mods fastän de inte förstår varför. I en del länder är det vanligt och helt accepterat att män omfamnar 5 och kysser varandra när de träffas. I Sverige förekommer detta mest i idrottssammanhang. Däremot är det i Sverige accepterat att en man och en kvinna som är arbetskamrater eller vänner kramar va­ randra offentligt utan att någon tycker att det är konstigt. I vissa länder skulle ett sådant beteende vara otänkbart och fel. Reglerna 1 0 för hur människor "'berör varandra i olika kulturer kan vara kom­ plicerade och svåra att förstå. I en del länder är det vissa delar av kroppen som man inte rör vid. I Thailand, t ex , får man inte beröra en annan människas "'hjässa. I många länder, bl a Sverige, är det "riktigt" att titta en person, 1 5 som man talar med, rakt i ögonen. Gör man inte det kan man anses oartig eller opålitlig. I andra kulturer kan det ses som brist på re­ spekt att titta en överordnad, t ex chefen, i ögonen när man talar. Det finns mängder av olika gester som man gör för att förstärka eller förtydliga det man säger. Sådana gester kan också ha olika be20 tydelse i olika länder och detta kan förstås leda till missförstånd. En svensk som tycker att något är fantastiskt kan forma en ring med tummen och pekfingret för att visa detta. Samma gest uppfattas i andra kulturer som en grov förolämpning med sexuell "'innebörd. För en svensk är det inte så noga om det klassiska V-tecknet görs 25 med insidan eller utsidan av handen mot åskådaren. Men i vissa kulturer uppfattas denna gest, om den görs med utsidan av handen, som en mycket grov förolämpning. Samma rörelse med huvudet betyder i en del kulturer "ja': i an­ dra "nej". En iranier kan göra en speciell gest med handen som ... 0 betyder att han vill att en annan person ska komma fram till ho­ nom eller komma närmare. En svensk tolkar lätt samma gest som motsatsen, dvs som en önskan om att en person ska flytta sig längre bort eller gå därifrån. Man bör alltså var försiktig när man tolkar gester och räkna med - möjligheten att man kan ha missförstått. "Etikettsregler" för hur man umgås vid måltider, fester osv är också olika i olika kulturer. En svensk som blir hembjuden första gången till en person tar 23 2

gärna med sig blommor. Innan han lämnar fram blommorna till värdinnan tar han bort papperet. Det anses artigare att lämna blommorna utan papper. När han träffar eller pratar med värdin­ nan nästa gång säger han "Tack för senast!': När det gäller denna typ av regler brukar människor ha förståelse för att reglerna är olika i olika länder och att man kan göra "fel" i början.

5

• Uppgifter 1. 2.

Diskutera det som sägs i texten. Hur väl stämmer det med dina erfarenheter? Hur gör en person som blir hembjuden på middag i ditt land?

Lagom är bäst "fL L n svensk är en person som är T lätt deprimerad (åtminstone på vintern), samförståndsvillig och som inte använder alltför �yviga gester och minspel." Den här beskrivningen av en svensk kan man läsa i en bok som heter I rätt riktning. Boken har givits ut av en stat lig utredning som kallades Diskrimineringsutredningen. Utred­ ningen hade till uppgift att undersöka relationerna mellan invan­ drare och svenskar och se om det fanns inslag av diskriminering i det svenska samhället. I ett kapitel har utredningen diskuterat om det finns något som är speciellt svenskt. Bland annat har man gått igenom vad utländska författare, journalister och forskare har skrivit om Sverige och svenskarna. •

Med utgångspunkt i några nyckelord säger de så här: • Duktig är ett positivt ord för många svenskar. En duktig person är en person som kan lösa intellektuella problem och klara av praktiska uppgifter. Däremot lägger svenskarna mindre vikt vid om en person kan umgås med andra människor på ett bra sätt. Svenskarna är opsykologiska, menar många.

5

10

15

233

•

•

•

10

•

5

•

o

Bråkig är ett negativt ord. Svenskarna tycker inte om bråkiga personer. En svensk försöker undvika konflikter och bråk och vill så snabbt som möjligt komma fram till en Tkompromiss. Lagom är ett typiskt svenskt ord. Det betyder "inte för lite, inte för mycket" och innebär att man vill gå en medelväg. Trygghet är också ett positivt ord och det används i många sam­ manhang. Man talar om att en person är trygg, dvs lugn, harmo­ nisk och pålitlig. Man talar också om vikten av trygghet i sam­ hället, t ex genom ett bra pensionssystem. Behovet av trygghet innebär också att en svensk många gånger föredrar de välkända rutinerna i stället för att hitta nya lösningar. Naturen är också ett viktigt ord om man ska förstå vad som är svenskt. Många av de utländska iakttagarna menar att även om svenskarna inte är så religiösa och inte går så mycket i kyrkan har de ändå en religion, och det är naturen. Svensken följer natu­ rens växlingar intensivt och de som bor i städerna vill gärna ha en stuga på landet att åka ut till på semester och veckoslut. Fantasi är också ett nyckelord på så vis att svensken saknar fanta­ si. En svensk vill helst hålla sig till fakta och undviker diskussioner där det inte finns fakta och siffror att stödja sig på.

• Ord 1.

I texten finns en del främmande ord. Förklara vad följande ord betyder: a deprimerad f konflikt b diskriminering g kompromiss c relation h rutin d intellektuell religiös e psykologisk J fantasi

2.

Uppgifterna i texten är hämtade från en statlig utredning. Vad är en utredning?

• Uppgifter 1. 2.

234

Tycker du att beskrivningen av svensken är riktig? Försök hitta några andra nyckelord som också beskriver vad som är svenskt. Vilka nyckelord skulle du vilja använda för att beskriva en per­ son från ditt eget land?

'.)Mc.a Öva uttal, se s 22

Gamla kompisar UFFE: SVENNE: UFFE: SVENNE: UFFE: SVENNE:

UFFE:

SVENNE:

UFFE: SVENNE: UFFE:

SVENNE: UFFE:

SVENNE:

UFFE:

SVENNE:

UFFE:

Är den här taxin ledig? Ja, visst. Det är bara att kliva in. Nä, men är det inte Svenne? Jo, det är det. Tjänare Uffe. Det var länge sen. Kör du taxi? Jobbar du inte kvar på resebyrån? Jo, men jag måste tjäna lite extra. Jag har skilt mig och det blir mycket med underhåll och så där, du vet. Jaså, har du skilt dig. Det visste jag inte. Det var tråkigt att höra. Jag trodde du och Anita hade det bra ihop. Jo, det hade vi, men för ett år sen började det gå snett. Jag vet faktiskt inte riktigt varför. Plötsligt funkade det bara inte längre. Men hur är det med dig? Säljer du fortfarande datorer? Ja, det gör jag. Det går fortfarande bra. Jaså, du. Men du, vart vill du åka? Hem. Ja, det är ju lite sent, så jag tänkte det var bäst att ta taxi. Jag har ätit middag med några "'polare. Jag bor kvar i Solna, på Råsundavägen. Jaså, då var du kanske på matchen i onsdags? Ja, jag och grabben var där. Det var en bra match, full­ satt och fin stämning. Synd bara att det blev "'oavgjort. Sverige var värda att vinna. Jag körde den kvällen, så jag kunde bara höra en del av matchen på bilradion. Var det straff? Nä, Lundström rörde knappt portugisen, men han föll. Jag tyckte han filmade men domaren gick på det, så han blåste straff. Ja, Sverige hade verkligen otur. Dom fick ju ett mål bort­ dömt för offside också. Ja, visst. Och i andra halvlek hade dom ett "'skott i "'rib­ ban också. 235

SVENNE:

UFFE: SVENNE:

Jaha, då var vi framme. Det blir 1 20 kronor. Men jag prutar väl lite. Vi säger 1 00 jämnt. Tack ska du ha. Det var kul att träffas. Hej, då. Vi kanske ses på någon match.

Skriver ner allt utom �inkasten �)\ �r sommaren är slut tar Jan, 54 år, semester. 5

10

15

20

23 6

I lugn och ro sätter han sig i sommarstugan för att - titta på OS. - Det kan verka lite tokigt, medger Jan som till vardags jobbar som registrator på stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad. - Förut tog jag inte ledigt vid �mästerskapen men det har blivit för jobbigt att vara uppe på nätterna och sedan jobba på dagarna, man orkar inte det i längden. - De två sista veckorna i september väntar sommar-OS. Jan ser fram mot två veckor fulla av aktiviteter på tv-rutan. - Friidrott och fotboll är mina favoritsporter, berättar Jan som växte upp i en familj utan ett särskilt idrottsintresse. Det var en kusin som tog med honom på fotboll och favoritlaget blev Gais. - De vann guldet det året, förklarar Jan sitt val. Jan följer inte bara friidrott och fotboll. - Alla stora mästerskap är av intresse. Men nattmatcherna i VM i fotboll i USA är nog det bästa minnet så här långt. Han nöjer sig inte med att passivt sitta och glo på tv utan an­ tecknar också så gott som varje siffra som visas i rutan. Mellantider, startnummer, årsbästa, försöksresultat - allt är av intresse. - Det kan bli lite smått och svårläst när det är åtta löpare på 1 00 meter och en kommer från Madagaskar, de har ofta så långa namn. - Men jag antecknar inte inkasten i fotboll, det är att gå för långt, menar Jan. I början lyssnade han mest på radio men sedan tv:n �slog ige­ nom är det den som Jan använder för att njuta av världsstjärnor från världens alla hörn. - Men jag har radion på också och varierar ljudet på den utifrån

vad som är mest intressant för tillfället. Radion är bättre på att hop­ pa mellan olika grenar. Trots att han inte har tillgång till några digitala kanaler på lan­ det är Jan nöjd med utbudet i Sveriges television. - De kommer nog att visa det mesta och det bästa, jag får också in finsk tv, de sänder nog också en del OS. Fast på sikt måste jag nog skaffa fler kanaler i lägenheten hemma i stan. För många är herrarnas 1 00-metersfinal i friidrott höjdpunkten under OS. Jan ser hellre lite längre löpningar. - Jag vill suga på det lite, det går lite för snabbt på 1 00 meter. Under långloppen hinner Jan också smita ut i köket och laga till lite snabbmat. Sova tänker han göra vid lunchtid, sedan ska han handla och eventuellt jogga någon gång för att hålla sig i form. - Det blir mycket varm korv, det är både gott och går dessutom snabbt att laga till. Hustrun ä r ointresserad av sport medan den 1 6-åriga dottern är på väg att ärva Jans stora intresse. - När jag ser tävlingar hemma i stan tvingas jag att väcka henne när det är stora finaler. Nu vill hon att jag ska ringa för att hon inte ska missa något. Trots sitt stora intresse förväntar sig inte Jan allt för mycket av den svenska "'truppen. - Det skrivs så mycket men blir så lite. Får vi något guld ska vi vara nöjda.

5

10

15

20

Ur Dagens Nyheter 27 augusti 2000 (artikel av Lars Grimlund)

237

Motion Under de senaste 1 0-1 5 åren har det blivit mycket populärt att motionera, både utomhus oc inomhus. l Vasaloppet ställer över 10 000 deltagare upp varje år. Vasaloppet går från Sälen till Mora den första söndagen i mars och är 8,5 mil långt. Det har en historisk bakgrund eftersom man åker samma sträcka som Gustav Vasa gjorde år 1521 när han flydde från danska soldater. Riktigt hur lång tid det togför Gustav Vasa att åka vet man inte,

men den snabbaste åker i dag på cirka 3,5 timmar och det tar närmare 12 timmarför den långsammaste. På sommaren brukar de som vill motio­ nera långt och länge springa maraton, t ex Stockholms maraton som går i början av juni.

På vintern kan man åka skridskor på sjöar och havsvikar. Man har då ett par låga, långa skridskor, s k långfärdsskridskor, och en ispik. Den används för att känna efter om isen är tillräckligt tjock så att man inte hamnar i vattnet.

Den som inte vill motionera ut­ omhus kan gå till ett "gym': Därfinns apparater och redskap av olika slag för att träna muskler och förbättra konditionen.

• Fördjupning

Björn Borg, Ingemar Stenmark, Ingemar Johansson, Gunde Svan och Gunder Hägg är Sveriges fem bästa idrottsmän genom tiderna enligt en omröstning bland sportjournalister. Vilka sporter utövade de? 239

Beate Grimsrud (f 1 964) är uppväxt i Norge men numera bosatt i Sverige. Hon fick sitt genombrott med romanen "Jag smyger förbi en yxa" ( 1 999). Den hand­ lar om Lydia Larsen som växer upp i en livlig, Lite udda familj med sju barn. Lydia drömmer om att bli bäst i världen antingen i fotboll eller löpning. Här följer ett utdrag ur romanen.

Tre sekunder

ä

-

5

10

15

20

r du klar? ropar Lydia. - Här ska inte tas någon tid, jag ska låsa och gå hem, säger tränaren. I samma ögonblick tonas strålkastarljuset ned och till slut är det bara några vanliga lampor som lyser. - Glöm inte låsa grinden! ropar vaktmästaren. Hans röst kommer från mörkret. - Redan på hemväg, "'replikerar tränaren. - Det borde ni också vara! - Någon måste ju ta lite ansvar för den kommande generationen. Folk har det för bra för att orka bli något. - Du Piskan! ropar vaktmästaren och '"gnäggar mellan skratt och hån. Låt jäntan få slippa nu. Du minns väl hur du själv kom till mig och '"snyftade när far din inte lät dig gå hem på kvällarna till morsan och varm choklad. Inte blev det något vidare resultat heller . . . - Hörru du! ropar tränaren tillbaka, men det verkar inte vara någon som hör där borta i mörkret. En bil startar och försvinner.

Jag står med fötterna i startblocken. Spänner händerna, lyfter mig upp på fingrarna, sträcker på höger ben. Det håller på att lära sig skjuta ifrån. Höger ben är alltid höger ben, det är väl konstigt, även om jag vänder mig om, snurrar och stannar, så är höger ben fortfa­ rande höger ben. Men en väg är inte alltid höger väg. Den är ibland höger och ibland vänster. Det som ligger still det ändrar sig, medan en människa som hoppar omkring är oföränderlig.

Ute i det våta gräset står tränaren med ett paraply i den ena handen och ett stoppur i den andra. - Jag springer hundra, säger Lydia. Gå bort till hundrameters mållinje. Lydia är för ung för att tävla på hundra meter, hon tävlar på sextio, så han tycker att det är onödigt. - Nej, jag står här, det räcker med sextio, ropar han. - Hundra meter, bara en gång, ropar Lydia. Tränaren går i det våta gräset, han flyttar sig bort till linjerna för hundrametersmålet. Han räknar ner och på löparbanan genom regnet sprintar en blek flicka med långa ben sina hundra meter. Hon vänder sig om mot sin tränare och ropar: - Tiden? Han tittar på klockan och förstår aU han knäppt fel. Den noggranne tränaren måste ha misstagit sig. - E n gång till, säger han. Hon småspringer tillbaka. Han räknar ner, han knäpper igång klockan, hon rar en perfekt start. Han ser henne passera mållinjen, han knäpper av, han tittar på stoppuret. Han stirrar på tiden. Han tittar på Lydias fåniga frågande ansikte. - Tiden? säger hon. - Hur gammal är du? säger han. - Tretton. Dom stirrar på varandra. Tränaren tittar på stoppuret igen, lägger ner det i fickan och Lydia ser på hela honom där han kommer emot henne att nu blir det ingen mer gång. Han sträcker fram ar­ men framför Lydias ansikte, knäpper tre gånger med fingrarna. - Knäpp, knäpp, knäpp, du ligger så här långt efter världseliten. Han tittar sig "'förvirrad omkring, han vill berätta för någon, men stadion är mörk "'bortsett från några små lampor, och tom bortsett från honom och flickan. - Vaktmästarn, den fisken, stack han? Lydia nickar. Tränaren ser själv ut som en fisk, med munnen öppen utan ljud. Han knäpper med fingrarna igen. Knäpp, knäpp, knäpp, det kommer att ta dig tre år aU komma ikapp. Lydia "flinar, inte kan så lite tid ta tre år.

5

10

15

20

25

30

35

24 1

10

5

- Jag kör dig hem, säger han. Han är yr, en berusande glädje stiger, han sväljer och sväljer. - Mitt fynd, min världsmästare. Han säger det tyst som gällde glädjen bara honom. Det där långbenta barnet kan han inte dela sin förtjusning med. Han sträcker fram handen med paraplyet över Lydia. Hon vill säga: bara en gång till, men ser att det inte blir nå­ gon mer gång. - Jag kör dig hem, upprepar han. Han håller paraplyet över Lydias huvud, lystrar till minsta rörelse som i en skugglek. Det är hon som bestämmer. Hon som re­ dan är genomblöt skyddas nu från varje droppe, medan han i sina stiliga kläder åter blöts ner. Dom låser och släcker och hämtar Lydias fotbollsväska, den med lagbilden av Tottenham Hotspurs cupvinnar lag -74 på. Dom går mot bilen. Tränarens bil är metalliskt blå. Lydia sätter sig i baksätet med fot­ bollsväskan i knät och blöter ner hans ljusblå 't" konstlädersäte. Han startar bilen, tänder lyset och i ljuset från lyktorna blänker regnet åter, faller, jagar och jagas i lodräta köer.

- Fryser du? o Tränaren vänder sig om mot sitt fynd, han gillar inte den där väskan med lagbilden. Lydia är ingen lagmänniska, Lydia ska inte bli fotbollsspelare. Lydia hackar tänder. Hon är hans stjärna. - Du fryser? säger han, går ur bilen, öppnar dörren där Lydia sit­ ter och drar fram en ·pläd. - Du fryser? s - Nej, säger Lydia. - Jo, säger tränaren och packar in henne i pläden. Hon sitter tyst och lite stel, med fingrarna röda av sanden nu i ett fast grepp om pläden. Han vill . . . Han vill torka hennes hår. I alla fall krama ur ) det så det inte droppar. Men han har inget till hands, för han vill inte lossa pläden som han så noggrant har stoppat om henne. Han drar armen ur jackärmen och med kavajen halvvägs av kramar han vattnet ur Lydias hår med det stela kavajtyget. Min världsmästare sitter och suger på håret, tänker han, tar på sig jackan igen, sätter sig fram och dom glider ut från parkeringsplatsen. Det är mysigt i filten. Lydias våta kropp mot filtens varma stick­ ande ylle. Tränaren är tyst, Lydia är tyst. Kvällen är tyst, men inte regnet. Ur Jag smyger förbi en yxa ( 1 999)

Nils Ferlin 1 898- 1 96 1

'"\t�ls Ferlin hade en stormig ungdom med många olika sysselsättning-

ar; han arbetade bl a som skådespelare och sjöman. Sin litterära bana inledde han med att skriva schlagertexter, och först vid drygt trettio års ålder debuterade han med diktsamlingen En döddansares visor ( 1 930). Det rytmiska och enkla språket och blandningen av komik och tragik gjorde att Ferlins dikter genast vann svenska fol­ kets hjärta. Denna framgång fortsatte med Barfotabarn ( 1 933) och Goggles ( 1 938). Nils Ferlin uttrycker i sina dikter en stark medkänsla med män­ niskor som livet behandlat illa. Han står på de svagas och fattigas sida mot strebern och den som gjort lycka och vunnit framgång. I "Du har tappat ditt ord" beskriver Ferlin den övergivna och för­ svarslösa människans situation. De uttryck för dödslängtan och "misströstan som finns i dikten "Inte ens är andra typiska inslag hos Ferlin. Ferlin fullföljer i sin diktning en tradition som går tillbaka till Bellman men framför allt till Fröding.

5

10

_ "

15

243

Inte ens -

Inte ens en grå liten fågel

som sjunger på grönan kvist det finns på Yden andra sidan och det tycker jag nog blir trist. •

Inte ens en grå liten fågel och aldrig en björk som står vit Men den vackraste dagen som sommaren ger har det hänt att jag längtat dit. Ur Goggles

Du har tappat ditt ord

']Ju har tappat ditt ord och din papperslapp, du "'barfotabarn i livet. Så sitter du åter på handlarns trapp och gråter så övergivet.

Vad var det för ord - var det långt eller kort, var det väl eller illa skrivet? Tänk efter nu - förrn vi "föser dej bort, du barfotabarn i livet. Ur Barfotabarn

244

Evert Taube 1 890- 1 976

245

� vert Taube hade liksom Ferlin en 5

10

brokig ungdomstid. Han växte upp på Vinga, en ö utanför Göteborg. Tidigt gick han till sjöss, och han bodde fem år i Argentina, där han bl a arbetade som boskaps­ skötare. Erfarenheterna och upplevelserna från den tiden finns med i hans första visor, som handlar om äventyr till sjöss och i fjärran länder. Så här beskriver han livet i en liten by i Argentina: "Samborombon, en liten by förutan gata, den ligger inte långt från Rio de la Plata, nästan i kanten av den blåa Atlanten, och med Pampas bakom sej många hundra gröna mil . . .

"

Ur Fritio! och Carmencita

15

Men Evert Taube älskade också den svenska skärgården. Ingen har som han i sina visor kunnat ge en bild av skärgårdsnaturen och den svenska sommaren. Evert Taube skrev själv musiken till sina visor och han framförde dem också själv till Yluta.

Sommarnatt

J(om

i min famn och låt oss dansa här en vals min Rosmari! Natten är ljuv, le blott och dansa! Lekfullt och lätt du svävar än som fjäril väckt av sommarvind än som den skyggaste hind. Stödd mot min arm du böjer nätt ditt huvud och ditt gyllne hår lyser av ungdom och doftar vår, tvekande ler du åt de bevekande tonerna, lätt och lekande valsen går. Fönsterna öppnas mot sommarnatten, blommorna dofta och fjärdens vatten speglar den stigande månen som röd över Ingaröskogen står.

Vinden har somnat i båtarnas segel, ut över Baggensfjärdens spegel tonerna "ila, måsarna vila tysta, i månens ljus. Vad vore livet, Rosmari, "'förutan sång och dans? I sommarnattsskymningen ljuvlig och sval, i toner som locka "förföriskt till bal, i dans, i dans vi glömma tid och rum! Kom, låt oss fara i blomdoft, ljus och toner hän till drömmars land! Ur Samlade visor 6 ( 1 946)

247

SjösalavaIs

'R önnerdahl han

skuttar med ett skratt ur sin säng. Solen står på Orrberget. Sunnanvind brusar. Rönnerdahl han valsar över Sjösala äng. - Hör min vackra visa, kom, sjung min refräng! Tärnan har fått ungar och dyker i min vik, ur alla gröna dungar hörs finkarnas musik, och se, så många blommor som redan slagit ut på ängen! Gullviva, mandelblom, kattfot och • blå viol.

Rönnerdahl han virvlar sina Ylurviga ben under vita skjortan som viftar kring vadorna. Lycklig som en lärka uti maj solens sken, sjunger han för · ekorrn, som gungar på gren! - Kurre, kurre, kurre! Nu dansar Rönnerdahl! Kok6! Och Ygöken ropar uti hans gröna dal och se, så många blommor som redan slagit ut på äng­ en! Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.

Rönnerdahl han binder utav blommor en krans, binder den kring håret, det gråa och rufsiga, valsar in i stugan och har lutan till hands, väcker frun och barnen med drill och kadans. - Titta! ropar ungarna, Pappa är en brud med blomsterkrans i håret och nattskjorta till skrud! Och se, så många blommor som redan slagit ut på ängen! Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol. Rönnerdahl är gammal, men han valsar ändå! Rönnerdahl har sorger och ont om sekiner. Sällan får han rasta - han rar slita för två. Hur han klarar skivan, kan ingen förstå ingen, utom tärnan i viken (hon som dök) och ekorren och finken och vårens första gök och blommorna, de blommor som redan slagit ut på ängen. Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol. Ur Sjösalaboken (1942)

249

Va d ä r d et på tv i kvä l l ? - Är det något bra på tv i kväll? - Jag vet inte. Titta efter i tidningen.

5

10

Så här kan det låta i många hem. Tv och tidningar spelar en stor roll i våra liv och vi ägnar mycket tid åt dem och andra massmedier. Ett massmedium är ett medel att nå många - en massa - människor. De vanligaste massmedierna är tv, radio, tidningar, film, böcker och in­ ternet. Hur mycket tid per dag som en svensk i genomsnitt ägnar åt massmedier kan du se i diagrammet.

Radion skvalar mest

Genomsnittssvensken använder medier fem timmar och femtio minuter varje dygn.

Radio � ��":;:";:'=1 =�;:::=;

TV �==���=

Boken 5

20

25 0

Det äldsta massmediet är boken. De första "böckerna" kom till i ett område i nuvarande södra Irak redan 3 000 år f Kr. Det var 'O"lertav­ lor där man i den mjuka leran ristade in tecken, s k kilskrift. Lertav­ lorna soltorkades sedan, och man hade en "bok': De första som hade något som liknade papper och penna var egyptierna. De tillverkade ett slags papper av en sorts vass, papyrus, och skrev med bläck och en penna som också gjordes av papyrus. Papyrusbladen limmades sedan ihop och rullades upp på en pinne till bokrullar. I romarriket fanns böcker som liknade våra, med ihophäftade blad och pärmar. Problemet var att alla var handskrivna så om man ville ha flera exemplar av en bok fick man skriva av hela boken. Därför var det en stor revolution när tysken Gutenberg i mitten av

1400-talet började trycka böcker på ett nytt sätt. Han gjorde lösa bokstavstyper som placerades i en träram. Typerna beströks med färg och sedan pressade man pappersark mot ramen med typerna. På så sätt fick man en boksida. Den första boken som trycktes var Bibeln.

mozt"d mto:lErtJo tutt ltitalit tibiDlUt1U$ mtUm�:. Pt lltttt tt Itlurilrgo·E)valOtp1$·t·,uitj. -

.

'

, :. �t\'Hi " , " , -�.. . ;" . ', " , ' , " mI ;/'; , ,', '.. �. ;\\\uY\;.-)'' . ,\\\\\\\1 ' \\\\f'" . \\\�lf· �\�1UI� :. .-J!»I ffi )Hll f ir\U$ iuit ab mutiltgu� t • plurimii rlinatli� � ...... luit nkr9 [) cfCtUrtimmt ftUt! itmtJo fttui1 .,?

",

"

'

•

j, • .

)

..

.- , , 6;

,

,

: .

'

t')IDtUr ,"'\lV' �\\V"

re tibi f nitg} a tr

rtcettre..tåtiimo Jlttgt me fl furo re muade ffiuriltgue ätitt J)tcttionf tU reetpit tf

llbit}) ijjm frru poztabat no �mitttrt9 di fl mutftlQ ttdpimutftla itto fuit amaricata tt to q6 (aorbar tatt1.l\l ,tU Qfpbttimu emulaltaf e2ufltl8 autf nice mU$ frfelltt tf tUurilegue ijJm tl)2rt�it » qOiratu9 mun ail mu.(frlå ocamt rag;bumihffalutauit tlicre magna fuut p reellts mra · l1tre tJignu9 fum putUri (lm tilti fub JJtettioue catti atlurrfatue mi air Cbi inttr murilrgii � mu!ftlä tlifcoztJif frmmaltat cfi ab lpfe cozriGrbaf an poftrrmii UC ene finru( copu(n� &lit JP ontno cupiebant ft tlilaniare* �mn anttm ao

( J Ar 1483 trycktes den första boken i Sverige. Det här är en sida ur den.

25 1

Tidningar

5

10

15

20

I Sverige finns det ungefär två hundra dagstidningar (tidningar som kommer ut minst två gånger i veckan). Tidningarna med de största "'upplagorna ges ut i Stockholm (Dagens Nyheter, Afton­ bladet, Expressen och Svenska Dagbladet) Göteborg (GöteborgsPosten, Göteborgs-tidningen) och Malmö (Sydsvenska Dagbladet, Kvällsposten) . Dessa tidningar sprids över stora delar av landet. Men de flesta tidningarna är lokaltidningar, som sprids inom ett mindre område och mest tar upp lokala nyheter. Man brukar skilja mellan morgontidningar och kvällstidningar. Morgontidningarna innehåller lite längre och mer analyserande artiklar, medan kvällstidningarna ofta har enklare språk och mer bilder. Morgontidningarna säljs mest via "'prenumeration medan kvällstidningarna säljs i kiosker och affärer. Flera dagstidningar kan även läsas på Internet. På senare år har de stora tidningarna fått konkurrens av gratistidningar, som finansieras helt genom reklam. Dagstidningarna brukar ha flera fasta avdelningar. Ledarsidan presenterar tidningens åsikter i olika politiska frågor. Kultursidan har artiklar om litteratur, konst, musik, teater och film, men också debattinlägg i samhällsfrågor. Dessutom finns avdelningar som tar upp ekonomi, inrikes- och utrikesnyheter och sport. På familjesi­ dan kan man annonsera när man får barn och när man gifter sig. Där finns också dödsannonser. Dagstidningarna är privatägda eller ägs av organisationer. De flesta tidningar är också ...språkrör för någon politisk riktning. Man brukar säga att tidningen har en politisk färg.

• Fundera och diskutera

I kapitel l satte du upp mål för dina studier. Har du uppnått dem? a Om svaret är ja - hur gjorde du för att lära dig så mycket? b Om svaret är nej - vad gick fel? Vilka hinder har det funnits? c Vad kan du göra annorlunda i dina fortsatta studier för att nå dit du vill?

Radio och tv Så här presenterar Sveriges Radio (SR) sitt utbud av radiokanaler'. KANALER P1 gerfördjupning

P2 den seriösa musikkanalen

PI är kanalen för kvalificerade nyheter och

P2 sänder program med och om klassisk mu­

aktualiteter, information och debatt. Kanalen

sik, jazz och folkmusik över det digitala nätet

är också forum för �eater, dokumentärer och

och över FM-sändare i Stockholm och Mal­

andra kreativa program om kultur och sam­ hälle, vetenskap och livsåskådning. P3 för den yngre publiken

mö. I övriga landet sänds även utbildningsra­ dio och program på minoritetsspråk.

P4 gör program över hela Sverige

P3 är den enda kanalen för den yngre halvan

Under kvällar och helger sänds främst gemen­

av publiken som täcker hela landet och som

samma program över alla P4-sändare. P4 är

görs från hela landet.

kanalen som gör program över hela Sverige.

Lokala kanaler

PS Radio Stockholm 103,3

Sveriges Radios 25 lokala kanaler är spridda

Lokal kanal med tonvikt på puls, tempo och

på 60 platser över hela landet. Här kan du

trafikbevakning. PS skall inte förväxlas med

lyssna på lokala nyheter från hela Sverige.

Radio Stockholms andra kanal: P4 Radio

P6 International

Stockholm Melodiradion.

P6 lnternational är SR:s nya l s-språkiga kanal

P7 Sisuradio

som bildats av utlandskanalen Radio Sweden

Sveriges Radio har från l juli -97 samordnat

och Minoritetsspräksredaktionen. Hos P6

de finska sändningarna i en kanal som för

finns ett rikt utbud av material som produce­

närvarande sänder över hela landet i P2 och

rats speciellt för svenskar utomlands.

regionalt i P4 samt över FM 89,6 i Stockholm. Sveriges Radios hemsida

I dag finns det också många privata radiostationer som mest sänder musik varvad med reklam.

Under de senaste åren har antalet tv-kanaler blivit fler och fler. Så här fördelar sig tv-tittarna på några av de vanligaste tv-kanalerna. Tittartiden var 144 minuter per person och dag varav 69 minuter på Sveriges Television. ' ) Uppgifterna galler år 2000

2 53

Film

.0

Att gå på bio har varit ett nöje för många människor sedan 1 895. Då genomfördes nämligen världens första offentliga filmföreställ­ ning i Paris av de franska bröderna Auguste och Louis Lumiere. En av kortfilmerna som visades var Ett tåg anländer till stationen som visar hur ett ånglok stannar vid en station. Åskådarna blev vett­ skrämda för de trodde att tåget skulle fortsätta in i salongen. De första filmerna var stumfilmer. Den första långfilmen med ljud, Jazzsångaren, hade premiär i USA först 1 927. Det finns olika typer av film. På biograferna visas mest spelfilmer, filmer som berättar en påhittad historia. Motsatsen till spelfilmen är dokumentärfilmen. [ en dokumentärfilm beskriver man verkliga händelser och människor. En tredje typ av film är de tecknade fil­ merna. De liknar spelfilmerna genom att de berättar påhittade his­ torier, men i stället för skådespelare används tecknade figurer. Man brukar också skilja mellan långfilm och kortfilm. Långfil­ mer brukar vara mellan l 1 /2 och 2 timmar långa. En film som är kortare än l timme brukar kallas kortfilm. • Frågor til l texten och diagrammen 1.

Hur lång tid per dag, i genomsnitt, tittar en svensk på tv? Hur länge läser han böcker? 2. Vad använde egyptierna papyrus till? 3 . När trycktes den första boken i Sverige? 4 . Hur många dagstidningar kommer ut i Sverige? 5 . Hur finansieras gratistidningarna? 6. Vad kan man läsa på ledarsidan i en tidning? 7. Var ges Dagens Nyheter ut? Var ges Sydsvenska Dagbladet ut? 8. [ vilken radiokanal sänds mest klassisk musik? 9 . Hur många lokala radiostationer finns det? 10. Vilken tv-kanal har flest tittare? I l. Vad är en dokumentärfilm?

2 54

• Ord

När man talar om en tidning kan man använda följande ord. Vad betyder de? a redaktion ( -en), redaktör (-en) b recension (-en), recensent ( -en), recensera c kåseri (-et), kåsör ( -en), kåsera d tryckeri (-et) e ledare ( -n) f korrespondent ( -en) g reportage (-t), reporter ( -n) h familjesida (-n) dödsannons ( -en) J löpsedel (-n) k artikel (-n) ingress ( -en) m notis ( -en) • Uppgifter l. 2.

3.

Hur mycket tid per dag ägnar du åt att titta på tv, lyssna på radio och läsa tidningar? Gör ett diagram. Diskutera för- och nackdelar med radio i förhållande till tv. I tidningen brukar man annonsera "Film ska ses på bio': Tycker du att det är någon skillnad mellan att se en film på bio och på tv?

• Fördjupning l. 2.

3.

Gå igenom en dagstidning och skriv upp vilka olika avdelningar som finns i tidningen. Skaffa en morgontidning och en kvällstidning från samma dag. Välj en nyhet som finns med i båda tidningarna. Finns det några skillnader i sättet att presentera nyheten? Är t ex språket olika? Bilda grupper. En grupp följer under en kväll TV:s nyhetssänd­ ningar, en grupp lyssnar på radions nyheter och en grupp läser två morgontidningar nästa dag. • Vilka nyheter togs upp i de olika medierna? • Vilka nyheter framstod som de viktigaste? • Välj ut en nyhet som alla tre medierna tagit upp. Beskriv hur den presenterades i de olika medierna. 2 55

Film

Romanen Körkarlen skrevs 1 912 av Selma Lagerlöf Nio år senare spelades den in som stumfilm av regissören och skådespelaren Victor Sjöström (1878-1 960J.

Ingrid Bergman (1915-1 982) gjorde succe Greta Garbo (1 905-1 990) fick sitt genom­ brott som filmskådespelerska i Gösta Berlings i Hollywood på 1 940-talet, bl a i filmen Casablanca ( 1 943J där hon spelade mot saga ( 1 924). Från 1 925 filmade hon i Hollywood. Humphrey Bogart.

Ingmar Bergman (f 1 91 8) är internationellt känd som teater- och filmregissör.

På senare år har det kommit många bra filmer som skildrar ungdomars liv i Sverige. En av dem är lalla lalla (2000) av losef Fares. Filmen handlar om kärlek, vänskap och möten mellan olika kulturer och generationer, allt skildrat med humor och värme.

2 57

Öva uttal, se s 22

Barnen vill gå på bio Erkki ringer till Röda kvarn. DAMEN I B I LJETTKASSAN: ERKKI:

Röda kvarn. Hej. Jo, jag skulle vilja ha fyra biljetter till Ronja Rövardotter på fredag.

DAMEN I B I LJETTKASSAN:

Jaha. Vilken föreställning gäller det?

ERKKI:

Den klockan tre.

DAMEN I B I L J ETTKASSAN:

ERKKI:

Ja, vi har biljetter kvar till klockan tre. Var vill ni sitta? Någonstans i mitten, men inte för nära.

DAMEN I BILJETTKASSAN:

Femtonde bänk. Blir det bra?

ERKKI:

Ja. Det låter bra. Hur mycket kostar det?

DAMEN I B I LJETTKASSAN:

75 kronor styck.

ERKKI:

Kostar det lika mycket för barn?

DAMEN I B I LJETTKASSAN: ERK K I :

DAMEN I B I LJETT KASSAN:

ERKKI:

Ja, det gör det. Hur var namnet? Peltonen. Yngsta barnet är bara fem år, men det går väl bra? Ja, det är ingen åldersgräns neråt. Då får ni ett bokningsnummer av mig: l 5 3 4. Biljetterna ska hämtas senast en halvtimme före föreställning­ ens början. Jaha, det blir bra. Tack så mycket.

Astrid Lindgren f 1 907

astrid Lindgrens böcker är skrivna för barn men de är lika älskade av

vuxna. Astrid Lindgren ställer sig helt på barnens sida och hennes böcker har förnyat barnbokslitteraturen. Hennes första barnbok, Pippi Långstrump ( 1 945), möttes av mycket negativ kritik. Man tyckte inte att Pippi var en bra förebild för barn. Hon var alldeles för självständig och gjorde narr av vuxna människor, och inte gick hon i skolan heller. Men barnen älskade henne och så småningom blev hon omtyckt också av de vuxna. Pippi är huvudpersonen i ytterligare två böcker, Pippi Långstrump går ombord och Pippi Långstrump i Söderhavet. Astrid Lindgren växte upp i ett · lantbrukarhem i Småland. Om sina föräldrar har hon skrivit i Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult. Där berättar hon också om den stora läslust hon hade som barn och hur hon senare upptäckte att det var "lika roligt att skriva böcker som att läsa dem': Den småländska miljön återkommer i flera böcker, inte minst i böckerna om Emil i Lönneberga. Flera av Astrid Lindgrens böcker har blivit filmade. Det gäller t ex böckerna om Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga, Bröderna Lejonhjärta, Ronja Rövardotter och Barnen i Bullerbyn. Många av böckerna är översatta till ett stort antal språk. Olika böcker är populära i olika länder. Barnen i Ryssland är t ex särskilt förtjusta i böckerna om Karlsson på taket, "en lagom tjock man i sina bästa år".

5

10

15

20

2 59

Pippi är en liten flicka som bor ensam. Hennes mamma är död och Pippi säger att hon är en ängel i himlen. Pappan är sjökapten och har försvunnit under en storm men Pippi tror att han flutit iland på en ö i Söderhavet och blivit kung där. Pippi är en flicka som gör lite som hon vill; hon är starkast i världen och har dessutom en "kappsäck full av guld­ pengar.

Pippi börjar skolan

�mmy och Annika gick naturligtvis i skolan. Varje morgon klockan 5

10

15

20

260

åtta ·traskade de iväg hand i hand med skolböckerna under armen. Vid den tiden höll Pippi för det mesta på att ·rykta sin häst eller klä på • Herr Nilsson hans lilla kostym. Eller också tog hon sin morgongymnastik, vilket gick till så, att hon ställde sig kapprak på gol­ vet och gjorde 43 frivolter efter varann. Därefter brukade hon sät­ ta sig på köksbordet och "i allsköns ro dricka en stor kopp kaffe med ostsmörgås till. Tommy och Annika tittade alltid så längtansfullt in mot Villa Villekulla, när de ·strävade iväg till skolan. De skulle mycket hellre velat gå och leka med Pippi. Om åtminstone Pippi också hade gått i skolan, så • hade det väl någorlunda gått an. - Tänk, så roligt vi kunde ha tillsammans, när vi gick hem från skolan, sa Tommy. - Ja, när vi gick dit också, trodde Annika. Ju mer de tänkte på det ju tråkigare tyckte de, att det var, att inte Pippi gick i skolan, och till sist beslöt de att försöka övertala henne att börja. - Du anar inte en sån snäll fröken vi har, sa Tommy · listigt till Pippi en eftermiddag, när han och Annika hade gått på besök till Villa Villekulla efter att först ordentligt ha läst sina läxor. - Om du visste, vad det är roligt i skolan, "bedyrade Annika. Jag skulle bli tokig, om jag inte fick gå. Pippi satt på en pall och höll på att tvätta fötterna i en ·balja.

Hon sa inget, bara y vickade till med tårna ett tag, så att vattnet stänkte runt omkring. - Man behöver inte va där så � fasligt länge, fortsatte Tommy. Bara till klockan två. - Jaha, och så får man jullov och påsklov och sommarlov, sa An- 5 nika. Pippi bet sig Yeftertänksamt i stortån men satt fortfarande tyst. Plötsligt Y hävde hon beslutsamt ut allt vattnet på köksgolvet, så att Herr Nilsson, som satt ett stycke därifrån och lekte med en spegel, 10 fick sina byxor alldeles nerblötta. - Det är orättvist, sa Pippi strängt, utan att bry sig om Herr Nils­ sons förtvivlan över de våta byxorna. Det är absolut orättvist! Jag tänker inte '"tåla det! - Vad då för nåt, undrade Tommy. - Om fyra månader är det jul, och då får ni jullov. Men jag, vad 1 5 får jag? Pippis röst lät sorgsen. Inget jullov, inte det allra minsta lilla jullov, sa hon klagande. Här måste bli en ändring. I morgon börjar jag skolan. Tommy och Annika klappade händerna av förtjusning. - Hurra! Då väntar vi på dig utanför våran port klockan åtta. 20 - Nehej, sa Pippi, så tidigt kan jag inte börja. Och förresten rider jag nog till skolan. Och det gjorde hon. Precis klockan tio dagen därpå lyfte hon ner sin häst från verandan, och en stund senare fick alla människor i den lilla staden brått att rusa till fönstren [ör att se, vad det var för 25 en häst, som hade y råkat i sken. Det vill säga de trodde att den hade råkat i sken. Men det hade den inte. Det var bara Pippi, som hade lite bråttom att komma till skolan. I vildaste galopp y sprängde hon in på skolgården, hoppade av hästen mitt i farten, band honom vid ett träd och slet upp dörren till skolsalen med ett brakande, som 30 kom Tommy och Annika och deras snälla klasskamrater att hoppa till i bänkarna. - Hejsvejs, Yhojtade Pippi och svängde sin stora hatt. Kommer jag lagom till Ypluttifikationen? Tommy och Annika hade berättat för sin fröken, att det skulle 35 komma en ny flicka, som hette Pippi Långstrump. Och fröken hade också hört talas om Pippi i den lilla staden. Och eftersom hon var en mycket snäll och trevlig fröken, hade hon beslutat att göra allt 261

5

10

15

20

25

30

_

262

5

för att Pippi skulle trivas i skolan. Pippi slängde sig ner på en ledig bänk, utan att någon bad henne om det. Men fröken brydde sig inte om hennes vårdslösa sätt. Hon sa bara helt vänligt: - Välkommen till skolan, lilla Pippi. Jag hoppas, att du ska trivas och att du ska lära dig riktigt mycket. - Jaha, och jag hoppas, att jag får jullov, sa Pippi. Det är därför, jag har kommit hit. Rättvisa framför allt! - Om du först skulle tala om för mig ditt fullständiga namn, sa fröken, så ska jag skriva in dig i skolan. - Jag heter Pippiiotta Viktuaiia Rullgardina Krusmynta Efraims­ dotter Långstrump, dotter till kapten Efraim Långstrump, fordom havens skräck, numera negerkung. Pippi är egentligen bara mitt smeknamn, för pappa tyckte, att Pippiiotta var för långt att säga. - Jaså, sa fröken, ja, då ska vi väl kalla dig Pippi vi också. Men om vi nu skulle ta och pröva dina kunskaper lite, fortsatte hon. Du är ju stora flickan och kan väl redan en hel del. Vi kan kanske börja med räkning. Nå, Pippi, kan du säga mig, hur mycket 7 och 5 blir tillsammans? Pippi såg på henne, förvånad och ·misslynt. Så sa hon: - Ja, vet du det inte själv, så inte må du tro, att jag tänker tala om det för dig! Alla barnen stirrade ·förfärade på Pippi. Och fröken förklarade för henne, att på det viset fick man inte svara i skolan. Man skulle inte kalla fröken för "du': utan man skulle kalla fröken för "fröken". - Förlåt så mycket, sa Pippi ångerfullt. Det visste jag inte. Jag ska inte göra så mer. - Nej, det vill jag hoppas, sa fröken. Och så ska jag tala om för dig, att 7 och 5 blir 12. - Se där, sa Pippi. Du visste det ju själv, vad frågar du för då? O, mitt nöt, nu sa jag " du" till dig igen. Förlåt, sa hon och gav sig själv ett kraftigt nyp i örat. Fröken beslöt att låtsa om ingenting. Hon fortsatte förhöret. - Nå, Pippi, hur mycket tror du, att 8 och 4 blir? ·Sisådär 67, trodde Pippi. - Visst inte, sa fröken. 8 och 4 blir 1 2. - Nä, min gumma lilla, nu går det för långt, sa Pippi. Du sa själv alldeles nyss, att det är 7 och 5 som blir 1 2. Nån ordning får det lov -

att vara även i en skola. Förresten, om du är så barnsligt förtjust i dom där dumheterna, varför sätter du dig inte för dig själv i en "vrå och räknar och låter oss va ifred, så kan vi leka kull? - Nej men, nu sa jag ju "du" igen, skrek hon förfärad. Kan du förlåta mig bara den här sista gången också, så ska jag försöka komma ihåg mig lite bättre i fortsättningen? Fröken sa, att hon skulle göra det. Men hon trodde inte, att det var någon ide att försöka lära Pippi någon mera räkning. Hon bör­ jade fråga de andra barnen i stället. - Kan Tommy svara mig på det här, sa hon. "Om Lisa har 7 äpplen och Axel har 9 äpplen, hur många äpplen har de tillsammans?" - Ja, säg det du, Tommy, "högg Pippi in. Och så kan du på sam­ ma gång svara mig på det här: "Om Lisa rar ont i magen och Axel ändå mera ont i magen, vems är felet och var hade dom knyckt äpplena?" Fröken försökte se ut som o m hon inget hade hört och vände sig till Annika. - Nu, Annika, ska du få ett exempel: "Gustav var med sina kam­ rater på skolutflykt. Han hade en krona, när han for, och 7 öre, när han kom hem. Hur mycket hade han använt?" - Javisst, sa Pippi, och så vill jag veta, varför han var så slösaktig och om det var sockerdricka han köpte och om han hade tvättat öronen ordentligt, innan han for hemifrån. Fröken beslöt att överge räkningen helt och hållet. Hon trodde, att Pippi kanske skulle tycka mera om att lära sig läsa. Därför tog hon fram en liten vacker plansch föreställande en igelkott. Framför igelkottens nos stod bokstaven "i': - Nu, Pippi, ska du få se något roligt, sa hon hurtigt. Du ser här en iiiiiiigelkott. Och den här bokstaven framför iiiiiiigelkotten, den heter " i". - Å, det kan jag väl aldrig tro, sa Pippi. Jag tycker, det ser ut som ett rakt streck med en liten flugprick över. Men jag skulle bra gärna vilja veta, vad igelkotten har med flugpricken att göra. Fröken tog fram nästa plansch, som föreställde en orm, och talade om för Pippi, att bokstaven framför hette " o': - På tal om ormar, ja, sa Pippi, så ska jag väl aldrig glömma den gången, när jag slogs med jätteormen i Indien. Det var en sån gräslig orm, så ni kan inte tro, fjorton meter lång var han och arg som

5

10

15

20

25

30

35

ett bi, och varje dag åt han upp fem stycken indier och två små barn till efterrätt, och en gång kom han och ville ha mig till efterrätt, och han slingrade sig omkring mig - kratch - men "man har väl seglat", sa jag, och slog honom i huvet - bom - och då väste han - uiuiui­ uiuitch - och då slog jag honom en gång till - bom - och - äpuh så dog han, jaså, det där är bokstaven "o", högst märkvärdigt! Pippi måste hämta andan ett tag. Och fröken, som nu började tycka, att Pippi var ett bråkigt och besvärligt barn, föreslog, att klas­ sen skulle rita ett slag i stället. Säkert skulle Pippi sitta lugnt och 1 0 stilla och rita, tänkte fröken. Och hon plockade fram papper och pennor och delade ut bland barnen. - Ni får rita, vad ni vill, sa hon, och så satte hon sig själv vid "'ka­ tedern och började rätta skrivböcker. Om en stund höjde hon blicken för att se, hur det gick med ritningen. Då satt alla barnen 1 5 och tittade på Pippi, som låg på golvet och ritade av hjärtans lust. - Ja, men Pippi, sa fröken otåligt, varför ritar du inte på pappe­ ret? - Det har jag ritat fullt för länge sen, men inte får hela min häst rum på det där · lilla fnuttiga papperet, sa Pippi. Just nu håller jag 20 på med frambenen, men när jag kommer till svansen, får jag nog ge mig ut i korridoren. Fröken funderade �ihärdigt en stund. Tänk, om vi i stället skulle ta och sjunga en liten sång, föreslog hon. Alla barnen ställde sig upp vid bänkarna, alla utom Pippi, som 5 låg kvar på golvet. - Sjung ni, så vilar jag mig ett tag, sa hon. För mycket "'lärdom kan knäcka den friskaste. Men nu var det absolut slut på frökens tålamod. Hon sa ifrån, att alla barnen skulle gå ut på skolgården, för hon ville tala särskilt ) med Pippi. När fröken och Pippi blev ensamma, reste Pippi på sig och gick fram till katedern. - Vet du vad, sa hon, jag menar, vet du vad, fröken, det var för­ färligt roligt att komma hit och se, hur ni har det. Men jag tror inte, jag bryr mig om att gå i skolan mera. Det får bli som det kan med jullovet. Det är alldeles för mycket äpplen och igelkottar och ormar och sånt där. Jag blir precis yr i huvet. Jag hoppas, att du fröken, inte blir ledsen för det.

Men då sa fröken, att hon visst blev ledsen, allra mest för att Pip­ pi inte ville försöka uppföra sig ordentligt, och att ingen flicka, som bar sig åt som Pippi, kunde ta gå i skolan, om hon också ville aldrig så gärna. - Har jag uppfört mig illa, sa Pippi mycket förvånad. Jamen, det visste jag inte själv, sa hon och såg så sorgsen ut. Ingen kunde se så sorgsen ut som Pippi, när hon var ledsen. Hon stod tyst en stund och sen sa hon med darr på rösten: - Du förstår, fröken, att när man har en mamma, som är en ängel, och en pappa, som är en negerkung, och man själv har seglat på havet i hela sitt liv, så vet man inte riktigt, hur man ska uppföra sig i skolan bland alla äpplen och igelkuttar. Då sa fröken, att hon förstod det, och att hon inte var ledsen på Pippi längre och att Pippi kanske kunde komma tillbaka till skolan, när hon blev litet äldre. Och då sa Pippi alldeles glädjestrålande: - Jag tycker, du är väldigt snäll, fröken. Och här ska du få, frö­ ken! Ur fickan tog Pippi fram en liten fin guldklocka, som hon la på katedern. Fröken sa, att hon inte kunde ta emot en så dyrbar sak av Pippi, men då sa Pippi: - Du måste! Annars kommer jag hit i morgon igen, och "'det skulle bli ett snyggt spektakel. Sen rusade Pippi ut på skolgården och tog ett språng upp på hästen. Alla barnen trängdes omkring henne för att klappa hästen och se '" hennes avfärd. - Tacka vet jag skolorna j Argentina, sa Pippi överlägset och tit­ tade ner på barnen. Där skulle ni gå. Där börjar påsklovet tre dar efter jullovets slut, och när påsklovet är slut, tar det tre dar, tills det blir sommarlov. Sommarlovet slutar den första november och sen har man förstås en dryg pers, till jullovet börjar den elfte november. Men det får tas, för man har i alla fall inga läxor. Det är strängt förbjudet att läsa läxor i Argentina. Det händer ibland, att en eller annan argen­ tinsk unge smyger sig in i en garderob och sitter där i hemlighet och läser läxor, men tröste honom, om hans mamma får se det. Räkning har dorn inte alls i skolorna där, och om det är nån unge, som vet, hur mycket 7 och 5 blir, så Tar han "'stå i skamvrån hela dan, ifall han är så dum, så han talar om det för fröken. Läsning har

5

10

15

20

25

30

dom bara på fredagarna, och då bara ifall det finns några böcker att läsa i. Men det finns det aldrig. - Ja men, vad gör dom då i skolan, undrade en liten pojke. - Äter karameller, sa Pippi bestämt. Det går ett långt rör från en :; karamellfabrik i närheten direkt in i skolsalen och där forsar fram karameller hela dagarna, så barna har fullt upp att göra med att äta. - Ja, men vad gör lärarinnan då, undrade en flicka. - Plockar av papperet på karamellerna åt barna, dumming där, fl sa Pippi. Du trodde väl inte, att dom gjorde det själv? Sällan! Dom går inte i skolan själv ens en gång. Dom skickar sin bror. Pippi svängde sin stora hatt. - Hej med er ungar, skrek hon glatt. Nu ser ni inte mig på ett tag. Men kom alltid ihåg, hur många äpplen Axel hade, annars blir ni olyckliga. Hahaha! Med ett klingande skratt red Pippi ut genom porten, så att små­ stenen yrde om hästhovarna och skolans fönsterrutor skallrade. Ur Pippi Långstrump ( 1 945)

266

Sa kreg ister Det här registret sorterar texter på ett annat sätt än i innehålls­ förteckningen. Här kan du snabbt hitta sådant som kan vara till nytta när du arbetar med tema, eller bara söker information t ex en speciell författare.

Om svenska språket Texter om språket och hur man använder det. Slå upp det! Välj rätt ord! Skiljetecken Ordbildning Skriv ett brev! Tänk först, skriv sen Är du övertygad (argumentation) Det var som fan! (svordomar) Språkens släktskap Det svenska ordförrådet Modern svenska - nusvenska Bildspråk Gubben som alltid talade i ordspråk Att besluta tillsammans

8 48 64 90 1 18 ] 44 148 151 1 72 1 75 1 84 1 87 1 90 204

Skönlitteratur Äldre och nyare författare och ett urval av deras texter. Inger Frimansson: Ur God natt min älskade August Strindberg: Johan och muttrarna; Ett halvt ark papper Selma Lagerlöf: Julklappsboken Hjalmar Söderberg: Kyssen Tage Danielsson: Den första kärleken Liza Marklund: Ur Sprängaren Pär Lagerkvist: Far och jag Lena Andersson: Rökame Ivar Lo-Johansson: Skoköp och klasshat

60 76 1 12 1 62 167 1 69 1 95 20 1 216 267

Beate Grimsrud: Tre sekunder Astrid Lindgren: Pippi börjar skolan

240 259

Visor och dikter Elva kända diktare och exempel ur deras produktion. Carl Michael Bellman: Gubben Noak Cornelis Vreeswijk: Balladen om herr Fredrik Åkare och den söta fröken Cecilia Lind Ulf Lundell: Öppna landskap Carl Jonas Love Almqvist: Häxan i konung Karls tid Edith Södergran: En önskan Karin Boye: Från en stygg flicka Lars Forssell: Kärleksbrev Gustaf Fröding: Våran prost; En kärleksvisa; Snigelns visa Per Lagerkvist: Som ett blommande mandelträd; Det är vackrast när det skymmer Nils Ferlin: [nte ens - ; Du har tappat ditt ord Evert Taube: Sommarnatt; Sjösalavals

30 38 40 58 87 87 88 1 40 1 95 243 245

Dialoger Situationer ur vardagslivet - i dialogform. Kan användas för dramatisering, uttalsövning med mera. Dags för besiktning På biblioteket Svartsjuka En riktig festmiddag På resebyrån . Delade meningar Att inte köpa grisen i säcken Vem arbetar mest? Gamla kompisar Barnen vill gå på bio

Om Sverige då och

20 47 74 10] 1 24 1 50 1 93 211 235 258

nu

Text och bild om Sveriges historia och om nutiden. "Vi ses i hörnet av . . . " (mytologi) Vikingar (bildtema) 268

23 26

Tor hämtar sin hammare (mytologi) . . . . . . . ... . ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 1 700-tal (bildtema) . . . . . . . ... . , . . . . . . ...... . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . .. . . . . . . 34 Häxor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... . . . . . . . . 50 1 800-tal (bildtema) . . . , . . . . ..... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... . . . . . . 54 Stockholm (bildtema) . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 56 Alfred NobeL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..... . . . . . . . . . . . . . . . . Uppfinningar (bildtema). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . 1 58 Ur nya behov föds nya ideer . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... . . . . . . . 1 60 Invandring (bildtema) . . . . . . . . . . . . ...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . 1 78 , . . . . . 1 80 Utvandring (bildtema) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..... . . . " . . . nu vill Jag mte l"angre vara l SVI'den . . . " . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 82 1 900-tal (bildtema) . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . .... .. .... . . . . . . . .... . . . . . 2 12 . . . . . . . . . . . . . . . . ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 226 Invandrare . . . . . .

. .

"

"

.

.

.

.

. . .

. .

.

. . . .

.

. .

.

.

.

.

.

.

..

.

.

.

. . .

. . .

.

.

.

. .

. .

.

.

..

. . .

.

.

Om kultur och tradition Texter om vanor och matvanor, årstider m m. . . . . . . . . . . . . . . . 95 Middag i Norden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . 98 maträtter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ....... . . . .. . Svenska Arets fester och högtider . . . . . . . . . . . .... . . . . . . . . . . . . . " . . . . . . . . . . . . .. .... . . . . . . 1 03 Bonden och gårdstomten . .. . . . . . . . . . . , . ....... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 08 Högtider (bildtema) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..... . . . . . .. . . ... " " . 1 10 Djurens höstschema . . . . . . . . " . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 Tal utan ord . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . .. . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . 2 3 1 Lagom är bäst 233 .

.

. . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . ... . .

. .

..

.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Om massmedier Texter om tidningar, radio, tv och böcker. Böcker för alla; talböcker, bibliotek, Internet . . . . . . . . . . . . . . . 42 Kontakt önskas (annonsering) . . . . . . . . . . . . . . . .. .... . . . . . . . . . . . . . 1 23 Vad är det på tv i kväll? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 250 Tidningar . . . . . . . . . . . ...... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... .... . . . . . . . . . . . . . . 252 Radio och tv . . . . . . . . ..... . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . .... . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . 253 Film.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . .. ... . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254 Film (bildtema) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 256 . .

.

. .

.

.

. . . . .

.

. . . . .

.

.

. . .

.

. .

. .

. . . .

. . .

.

.

.

. . .

,

.

. . . . .

.

. . .

. .

. .

.

. .

. . .

. . .

.

.

. .

. .

. . .

. .

.

.

O rd l isto r ti I I texte rna I ordlistorna förekommer följande förkortningar:

eg egentligen ung ungefär adj adjektiv

subst substantiv vard vardagligt ord ålderdomligt ord åld

ngn någon ngt något talspr talspråk

Ibland används ett ord i en lite speciell betydelse. Då står det här före förklaringen. Betoningen i svåra ord anges med . (kort) eller den betonade vokalen.

_

(lång) under

Vid substantiv anges ändelsen i bestämd form singular och obestämd form plural. Ord som slutar på -a i singular tappar a:et när pluraländelsen -or läggs till. Perfekt particip av verb anges bara om participformen är vanlig och har samma betydelse som verbet har i texten. [B] anger att ordet förklaras med en bild till höger om ordlistan. Till bildtemana finns inga ordlistor. 'Clå upp det! s 8 ordrik rik på ord närmare här nästan relativt ganska �nge exakt (anger, angav, angivit, angiven) säga exakt, säga precis ålderdomlig av hög ålder, föråldrad, gammaldags fackord (-et; =) specialord inom ett område eller yrke tillgång till här möjlighet att använda i alfabetisk ordning i ordning a, b, c, d, etc 9 inledning (-en; -ar) de första sidorna, början serie (-n; -r) flera av samma slag ta hänsyn till bry sig om, tänka på har beteckningen kallas

270

Några enspråkiga ordböcker och ordlistor s 1 4 ge Yt (ger, gav, givit/gett, given) publicera 1 5 ursprungligen från början ordens ursprung (-et) var orden kommer ifrån

kombinera med (kombinerar, kombinerade, kombinerat, kombinerad) sammanställa, sätta ihop med

Dags för besiktning s 20 besiktning (-en; -ar) Alla som har bil måste låta den genomgå besiktning, kontroll, hos Svensk bilprovning varje år. årsmodell (-en; -er) det år då hilen är tillverkad 2 1 få förhinder inte kunna komma

"Vi ses i hörnet av Valhallavägen och Odengatan" s 23 bedriva handel (bedriver, bedrev, bedrivit, bedriven) köpa och sälja varor röva (rövar. rövade, rövat, rövad) stjäla, plundra plundra (plundrar, plundrade, plundrat, plundrad) röva, stjäla (ofta i samband med krig) vishetens brunn den brunn där Oden offrade sitt ena öga för att få visdom korp ( -en; -ar) stor svart fågel skörd (-en; -ar) resultatet (jordbruksprodukter) av det man har odlat ide!!lisk här mycket bra, underbar märklig ovanlig; konstig, underlig slakta (slaktar, slaktade, slaktat, slaktad) döda ett djur för att äta äventyr (-et; ) spännande upplevelse eller händelse ortnamn (-et; ) namn på en ort (plats) =

=

Tor hämtar sin hammare hos Trym s 28 förtvivlad ledsen olycklig slita (sliter, slet, slitit) dra hårt slet sig i skägget här grubblade, visste inte vad han skulle göra Loke figur i den fornnordiska mytologin, känd för sin listighet och elakhet hitta på råd komma på hur man kan lösa ett problem Freja gudinna i den fornnordiska mytologin jätte (-n; -ar) mycket storvuxen person brud (-en; -ar) kvinna som gifter sig (jmf brudgum) vill ha Freja till brud vill gifta sig med Freja yrsinnig mycket arg 29 karl (-en; -ar) man rådlös inte veta vad man ska göra slöja (-n; -or) tunt tyg att dölja ansiktet med

2 71

brudtäma (-n; -or) flicka som finns med vid bröllopet oxe (-n; oxar) kastrerad tjur lax ( -en; -ar) fisk med fint rosa kött tunna (-n; -or) [B] bister arg gnista (-n; -or) liten låga av eld vigsel ( -n; vigslar) ceremonin när man gifter sig log invärtes log inom sig dog på fläcken dog direkt

Carl Michael Bellman s 3 1 självbiografi (-n; -er) en författares berättelse o m sig själv djupsinnighet (-en; -er) visdom, klokhet fruntimmer (fruntimret; ) åld och vard kvinna adel (-n) samhällsgrupp med hög social ställning och vissa privilegier borgare (-n; ) handlare eller hantverkare i en stad trubadur ( -en; -er) vissångare försupen alkoholiserad urmakare (-n; ) person som gör eller lagar klockor krog (-en; -ar) (sprit)restaurang; litet värdshus ha sällskap av här vara tillsammans med tapet (-en; -er) Man sätter upp tapeter (oftast av papper) på väggarna i ett rum. tapetrnålare (-n; ) Förr i tiden målades tapeterna för hand. göra ett urval (-et; ) välja ut några av många ep!stel (-n; epistlar) åld brev; här sång året därpå året efter livlig full av liv; intensiv bullrande dånande, som gör oväsen finstämd vackert och känsligt beskriven naturskildring (-en; -ar) beskrivning av naturen =

=

=

=

=

Gubben Noak s 32 motiv ( -et; ) ämne, grundtanke i ett konstverk mytologi (-n) gudalära, berättelser om gudar ark (-en) husliknande båt lovsång ( -en; -er) sång till någons ära, hyllning hedersman (-nen; hedersmän) bra man plantera talspråk planterade vår nya park här jorden efter syndafloden ock åld också 33 krus (-et; ) ung flaska rus (-et) berusning brukte egna hår På Bellmans tid var det vanligt att använda peruk över det egna håret, men Noak brukte (använde) eget hår, dvs han hade inte peruk. =

=

272

pipskägg (-et; ) litet spetsigt skägg trinder (äldre form för trind) rund, tjock gut�r åld Skål! (sägs när man höjer glasen och dricker tillsammans) väl till bästa åld mycket att äta och dricka nästa (-n) subst medmänniska blänga (blänger, blängde, blängt) glo, stirra ilsket gjorde besvär här medförde problem var ej den läran här man behövde inte säga jag skall ha den äran åld Skål! =

Balladen om herr Fredrik Åkare och den söta fröken Ceci lia Lind s 38 loge (-n; logar) byggnad där man förvarar säd och där man ibland anordnade dans förr dragspel (-et; ) musikinstrument [B l bas (-en; -ar) stort musikinstrument med strängar [B] föra (för, förde. fört, förd) leda (i dans), bestämma hur man ska dansa rodna (rodnar, rodnade, rodnat) bli röd i ansiktet barm (-en) bröst grind (-en; -ar) "dörr" i staket [B] 39 Vet hyt! ung Fy skäms! skygg blyg och rädd hind (-en; -ar) hondjur av hjort =

Öppna landskap s 41 öppna landskap ung områden där det finns öppen natur, dvs där det inte finns skog och där man kan se långt lärka (-n; -or) halvstor grå fågel som sjunger vackert slår här sjunger i skyn i luften, på himlen bränna brännvin (bränner, brände, bränt, bränd) framställa (tillverka) brännvin johannesört (-en; -er) växt med gula blommor med välbehag med nöje och glädje vört här brunt matbröd med speciell krydda dagen bräcker dagen gryr, det börjar bli dag fält (-et; = ) åker, äng; öppet område gala (gal, gol, galit/galt) (om tuppar) skrika så pass så när havet svallar när det går höga vågor på havet mås (-en; -ar) stor sjöfågel [B] ge skri (om måsar) skrika snäckskal (-et; ) skal av snäcka [B l råda (råder, rådde, rått) här dominera, bestämma =

273

tvivlet tiger still ingen tvivlar (är osäker på om ngt är sant) runor skrivtecken som användes i Sverige innan det latinska alfabetet infördes med kristendomen; man ristade (skar in) runor bl a på stenar (runstenar) [B]

Böcker tör alla s 42 bastu (-n; -r) rum eller stuga där man "badar" i het luft deckare (-n; ) detektivroman straffavgift (-en; -er) avgift som man får betala som straff vissa somliga, en del, några uppslagsverk (-et; ) uppslagsbok (encyklopedi) i flera delar facktidskrift (-en; -er) tidning för specialområde, t ex medicin bibliotek�rie (-n; -r) person som är högskoleutbildad för att arbeta på bibliotek titel (-n; titlar) namn (på bok) 43 arkeologi (-n) vetenskap där man undersöker äldre tiders kultur biografi (-n; -er) beskrivning av en persons liv, levnadsteckning etnografi (-n) vetenskap där man studerar olika folks kulturer, folklivsforskning skönlitterär adj noveller, romaner, dikter och pjäser kallas skönlitteratur underavdelning (-en; -ar) avdelning (grupp) under en annan avdelning kortregister (-ret; ) kartotek, katalog i form av lådor med lösa kort i bestämd ordning =

=

=

Vilka böcker lånas mest? s 45 ersättning ( -en; -ar) betalning Sveriges författarfond (-en) en förening för författare dominera (dominerar, dominerade, dominerat) vara den mest framträdande, ha övertaget stickprov (-et; = ) (slumpmässigt) urval ur ett material 46 klättra (klättrar, klättrade, klättrat) kliva, stiga (upp) nykomling (-en; -ar) person som är ny

På biblioteket s 47 fjäril (-en; -ar) insekt med stora, vackra vingar [B]

Välj rätt ord ! s 48 besked (-et; ) upplysning 49 värdeladdning (-en) betydelse som visar känslor och inställ­ ning till ngt =

äxor s 50 övernaturliga makter mystiska och okända krafter vidskepelse (-n) tro på övernaturliga makter vidskeplig adj till vidskepelse

274

trolla (trollar, trollade, trollat) göra ngt med övernaturliga eller hemliga krafter jakt (-en; -er) subst till jaga knep (-et; ) list, trick spotta (spottar, spottade, spottat) stöta ut saliv ur munnen t ex för att man har fått ngt obehagligt i munnen den maskade kroken kroken med mask på [B] rev (-en; -ar) linan mellan metspöt och kroken [B] önskedröm ( -men; -mar) ngt man mycket gärna skulle vilja göra hämnas (hämnas, hämnades, hämnats, hämnad) själv straffa ngn, ge igen husbonde (-n; husbönder) bonde eller gårdsägare som har människor anställda hos sig piga (-n; -or) tjänsteflicka dräng (-en; -ar) manlig jordbruksarbetare förniim fin hedersgäst (-en; -er) den viktigaste gästen på en fest gästabud (-et; ) åld stor fest, kalas ondskans makter det ondas makter förtrolla (förtrollar, förtrollade, förtrollat, förtrollad) förvandla, förhäxa hade rykte om sig var kända för trollkunnig som kan trolla, kunnig i att trolla 5 1 bekänna (bekänner, bekände, bekänt) erkänna ett brott bål (-et; ) stor eld bli halshuggen bli dödad genom att huvudet huggs av som utpekades som häxor som man ansåg var häxor kreatur (-et; ) större djur på en bondgård, t ex ko läkemedel (läkemedlet; ) medicin ge bättring ge bot, göra så att man blir frisk 52 beskylld för anklagad för mana (manar, manade, manat, manad) uppmana, säga till klippö (-o; -ar) ö som består av sten (berg) sedan gammalt sedan lång tid var ön fruktad var man rädd för ön hålla till (håller, höll, hållit) vara, finnas trollpacka (-n; -or) häxa vittne (-t; -n) person som sett en olycka eller ett brott piskade �pp stämningen gjorde atmosfären intensiv och full av känslor uppskrämd mycket rädd nitisk överdrivet flitig och arbetsam tvång ( -et) subst till tvinga förstuga (-n; -or) litet rum innanför dörren, hall gudstjänst (-en; -er) ceremoni i kyrkan då prästen talar till människorna och alla ber och sjunger tillsammans =

=

=

=

=

275

ange (anger, angav, angivit, angiven) anmäla, "sätta fast" hans lärdomar vad de lärt sig av honom ställa till rackartyg ung ställa till problem, busa för att bli !!Uittade för att alla skulle titta mycket på dem så att de skulle skämmas aga (-n) stryk ris (-et) [B) hålla noga uppsikt över dem se efter (passa) dem noga kvast (-en; -ar) sopkvast [B) sed (-en; -er) tradition 53 lövruska (-n; -or) trädgren med blad på kyrktorn (-et; ) [B) klockstapel (-n; klockstaplar) tom med klocka i lärjunge (-n; lärjungar) åld elev, anhängare maten var riklig det var mycket mat stQrslagen mycket fin, ståtlig, praktfull döpa (döper, döpte, döpt, döpt) ge någon namn (genom att stänka vatten på huvudet) röva bort (rövar bort, rövade bort, rövat bort, bortrövad) ta någon med våld från hemmet eller föräldrama ösa (öser, öste, öst) hälla i djävulens våld djävulen hade makt över dem =

J

�

l 800-tal S 54 efterträda (efterträder, efterträdde. efterträtt) följa efter (i tjänst) avsätta (avsätter, avsatte, avsatt) frånta (ngn) ett ämbete (en tjänst)

Carl Jonas love Almqvist s 58 mångsidig som kan många saker fängslande fascinerande, mycket intressant smycke (-t; -n) Ringar, halsband, armband och broscher är smycken. juvelsmycke smycke med ädelsten !!tspela sig hända, ske, äga rum scen (-en; -er) avsnitt som beskriver en händelse eller en situation i en pjäs, film eller bok maskeri!d (-en; -er) fest där deltagama är utklädda för att inte bli igenkända Songes franskt ord som betyder drömmar det går an det passar sig, det går bra �ngripa (angriper, angrep, angripit, angripen) här kritisera menar här tycker, anser stark reaktion (-en; -er) starka känslor bonddotter dotter till en bonde n;ktor (-n; rektQrer) högsta chefen på en skola

uppskattad omtyckt, gillad missköta (missköter, misskötte, misskött) sköta på ett dåligt sätt emellertid dock, likväl tjänst (-en; -er) anställning, arbete begära avsked anmäla att man vill sluta sitt arbete 59 förfalskning (-en; -ar) bedrägeri, t ex att skriva en annan persons namnteckning förgifta (förgiftar, förgiftade, förgiftat, förgiftad) döda genom att ge gift långivare ( -n; ) person som lånar ut pengar mot ränta =

H äxan i konung Karls tid s 59 ligga åld ligger knota (-n; -or) Benknotor är det som finns kvar av en människas kropp när allt annat är borta. huru åld hur av furu av tall (trä) mur (-en; -ar) "staket" gjort av stenar [B l darrhänt adj med darrande händer bamena åld och dialekt barnen ytur ur fingo äldre pluralform för fick modrens åld moderns Ur

Godnatt min älskade s 60

slumra tjll (slumrar, slumrade, slumrat) sova en kort stund brits (-en;-ar) (väggfast) sovbänk, enkel säng el bänk draperi (-et; -er) tyg som hänger från tak till golv i stället för dörr porti�rloge (-n; -er) plats där den hotelltjänsteman som har hand om nycklarna sitter antikvari!!t (-et; ) affär som köper och säljer begagnade böcker; antikvariskt på antikvariat konfront�rades med mötte, hade att göra med tjlltufsad omilt (ovänligt) behandlad krångligt besvärligt trave (-n;-ar) (ordnad) hög 6 1 exlibris ( -et; ) bokägarrnärke försättsblad (-et; ) före titelbladet, bokens första blad efterforskning (-en; -ar) försök att ta reda på, försök att få vetskap om spåra l;lPP (spårar, spårade, spårat) få reda på sinnlig som uppfattas med sinnena, vällustig, sensuell besp!!ring ( -en; -ar) de pengar som man har lagt undan (sparat) verksamheten här hotellet och arbetet där hävda (hävdar, hävdade, hävdat) anse, påstå =

=

=

=

277

stamgäst (-en; -er) gäst som regelbundet återkommer till samma restaurang el hotell för gQtt för alltid i fQrskott betala i förväg 62 hållning (-en) sättet att hålla kroppen (när man står och går) med jämna mellanrum då och då svåger (-n; -rar) systers man bokmal (-en; -ar) person som läser många böcker p�ittad uppdiktad i fantasin, ej verklig snubbe (-n; -ar) slang kille slå sina påsar ihQp med att börja bo tillsammans häpna (häpnar, häpnade, häpnat) bli mycket förvånad

Ski ljetecken s 64 lämplig här lagom stor, passande 65 ordagrant exakt, med samma ord 66 föredrag ( -et; ) muntlig framställning, föreläsning smeknamn (-et; =) namn som används inom familjen och bland vänner i stället för det riktiga namnet, t ex Pelle i stället för Per 68 innebär här betyder förtydligande (-t; -n) sätt att förklara ngt tydligare =

Stockholm - från småstad till storstad s 70 ämbetsman (-nen; ämbetsmän) högre statstjänsteman som innehar ett ämbete (tjänst tillsatt av regeringen) borg (-en; -ar) slott som användes för försvar inlopp (-et; ) infartsled (för båtar) till hamn stolpe (-n; stolpar) upprest påle (jämför telefonstolpe) gränsstolpe (-n; gränsstolpar) påle som markerar gräns stock (-en; -ar) stam av ett fällt träd holme (-n; holmar) liten ö koppar en metall (Cu) central förvaltning landets myndigheter och ämbetsverk =

Svartsjuka s 74 svartsjuka (-n) subst till svartsjuk, dvs att vara misstänksam i kärlek arbeta Qver arbeta längre än normalt årsredovisning (-en; -ar) årlig redovisning av ett företags ekonomi smickrande glädjande, uppmuntrande

August Strindberg s 76 inleddes började 77 ständig som alltid pågår, oavbruten, som jämt finns överlevde här klarade sig

återspeglas märks, visar sig tema (-t; -n) motiv, ämne inställning till attityd till, uppfattning om konfliktfylld full av konflikter själslig psykisk kris (-en; -er) svår och problemfylld period med religiösa inslag (-et; ) där religionen fanns med som en del skeende (-t; -n) subst till ske; händelseförlopp handlande (-t) subst till handla =

Johan och muttrarna s 78 var mycket noga med tyckte det var mycket viktigt sysslolös som inte har ngt att göra trottoarlös utan gångbana, utan trottoar mutter (-n; muttrar) metallbit i vilken man fäster en skruv [B l slungsten ( -en; -ar) leksak som består av en liten sten (eller ngt annat tungt föremål) fastknuten vid ett snöre som roteras och seuan kastas i väg Då gatorna var illa lagda Eftersom gatorna var dåliga överdådigt här snabbt och slarvigt grymt här mycket söm (-men; ) liten spik för fastsättning av hästskor sprint (-en; -ar) (järn )pinne stundom åld ibland kappe gammalt rymdmått (4,58 1) det går inte i mig det tror jag inte på rotting (-en; -ar) käpp gjord av rotting (en palm) 79 prygla (pryglar, pryglade, pryglat, pryglad) slå (som straff) uppträde (-t; -n) bråk, upprörd situation avtvang honom här fick honom att säga lögn ( -en; -er) subst till ljuga kärra (-n; -or) vagn bygger!!ge (-t) åld bygge (plats där man håller på att bygga ett hus) specific�ring (-en; -ar) beskrivning i detalj gränd (-en; -er) liten gata med hus på båda sidor (i äldre stadsdel) sannolik trolig reflexion (-en; -er) eller reflektion (-en; -er) tanke utsikten här möjligheten, risken kvällsvard (-en) åld middag avhöll hindrade, hejdade läsa sin aftonbön (-en; -er) be bön (till Gud) på kvällen patetiskt här med stark känsla ta mig fan inte svordom verkligen inte förödmjuka (förödmjukar, förödmjukade, förödmjukat, förödmjukad) förnedra, såra, kränka

@

=

279

kränka (kränker, kränkte, kränkt, kränkt) förolämpa, såra, skymfa ond på arg på oaktat trots att förloppet här sanningen eldsvåda (-n; -or) brand tjuv till tjuv dessutom stadgat stadigt, starkt pikerades åld retades �rinran (=; erinringar) påminnelse stöld (-en; -er) subst till stjäla begå en stöld (begår, begick, begått, begången) stjäla

Ett ba rn s 81 fördc>ma (fördömer, fördömde, fördömt, fördömd) kritisera håna (hånar, hånade, hånat, hånad) förlöjliga, visa förakt för, reta, mobba förtroende (-t; -n) det att lita på en annan människa, tilltro, tillit uppskatta (uppskattar, uppskattade, uppskattat, uppskattad) tycka om rent spel rättvisa, "fair play" (engelska) t!lltro (-n) förtroende, tillit omtyckt per!part till tycka om

Ett halvt ark papper

s

82

ark (-et; ) (stort) pappersstycke flyttningslass (-et; ) åld flyttlass, dvs möbler och annat som transporteras till den nya bostaden sorgflor (-et) åld svart band eller tunt tyg på hatten som visar att en nära släkting har dött tambyr (-en; -er) hall fastnubbat fastsatt med små spikar stil (-en; -ar) här handstil somt åld somligt, en del redigt ordentligt klottra (klottrar, klottrade, klottrat) skriva slarvigt avspelats utspelats konceptpapper (-et; ) kladdpapper kakelugn (-en; -ar) spis av tegel och kakel som används för att värma upp rum sal (-en; -ar) åld finrum s.!!lskakelugnens kappa hyllan på kakelugnen i salen fästmö (-n; -r) flicka som ngn är förlovad med (snart ska gifta sig med) psalmnummer (psalmnumret; ) Sångerna i den svenska psalmboken (som används i kyrkan) har nummer. =

=

=

=

280

maka (-n) hustru, fru banken hade störtat banken hade gjort konkurs (gått omkull) blomsterhandel ( -n; blomsterhandlar) affär för blommor hyrkusk (-en; -ar) åld man som kör vagn som dras av häst och som kan hyras (som en taxi) tapets�rare (-n; ) hantverkare som sätter tyg på möbler, t ex en soffa sätta bQ (sätter, satte, satt) bilda (eget) hem expressbyrå (-n) flyttfirma råkas (råkas, råkades, råkats) träffas, mötas ridå (-n; -er) tygstycke som skiljer scenen och skådespelarna från publiken och som sänks när teaterpjäsen är slut bräcklig ömtålig, skör 83 "Frun" här barnmorskan, dvs den kvinna som hjälper kvinnor att föda barn deltagande medkännande påkallas i nödens stund kallas på i den svåra situationen Kommissionskontoret åld ung arbetsförmedlingen jungfru (-n; -r) här hembiträde, hemhjälp Mejeribolaget åld ung Mjölkcentralen rekvireras skickas efter tuberkelfri fri från tuberkulosbakterier kryddbon (eg kryddboden) åld affären där man köper kryddor m m skymma (skymmer, skymde, skymt) mörkna, bli mörkt underförstått (av underförstå) vilket betyder (fast det inte sägs) kista (-n; -or) här låda av trä där en död människa läggs stoft (-et) damm; jord Hur många arma Så många stackars människor (det finns) =

Tre kärleksdikter s 87 ängslig rädd, orolig du inte får en blund du inte kan sova alls 88 hålla !!v (håller, höll, hållit) tycka om ve dej det kommer att gå dig illa

M iddag i Norden

förr och nu s 95

järnbruk (-et;=) järnverk, plats där man framställer järn pilsner (-n;=) lättöl lagt f.ör sig här lagt, tagit fibrer det (en sorts trådar) av t ex växter som är bra för magen 96 snabbrundor här snabbt besök slå i�nom (slår igenom, slog igenom, slagit igenom) bli känd, bli populär vedspis (-en; -ar) spis som eldas med ved sotkorn (-et; =) svart prick el fläck av sot från eld

281

i trängande nödfall när det är absolut nödvändigt motordriven driven med en motor

Svenska maträtter s 98 talesätt (-et; ) uttryck, ordspråk, ordstäv ingredi�ns (-en; -er) beståndsdel, del som finns med dec�nnium (decenniet; decennier) tio år, årtionde från vetenskapligt håll från forskare och vetenskapsmän husmanskost (-en) äldre typ av enkel vardagsmat sugen på ha lust på, längta efter är vanligt förekommande förekommer ofta snaps ( -en; -ar) ett glas brännvin 99 efterrätt (-en; -er) dessert =

Janssons frestelse s 1 00 rå lom mat) som ej har kokats eller stekts strimla (-n; -or) smal remsa, smal lång bit varva (varvar, varvade, varvat) lägga saker i olika lager ovanpå varandra smörja (smörjer, smorde, smort, smord) gnida in med lite fett, t ex margarin grädda (gräddar, gräddade, gräddat, gräddad) (om bröd) ha i ugnen så att degen blir till bröd vickning (-en) måltid på natten i slutet av en fest

En riktig festmiddag s 101 hovmästare (-n; ) överkypare, "chefsservitör" dry martini en sorts drink, dvs spritdryck väl genomstekt stekt lite längre tid så att köttet inte är rött inuti =

Å rets fester och högtider s 103

e Kr efter Kristus omvända (omvänder, omvände, omvänt, omvänd) påverka till att byta religion 104 vänja människorna !!v med få människorna att låta bli hednisk ej kristen midvinterblot (-et) blot (hednisk offerfest) som firades mitt j vintern gröda (-n; -or) skörd uppståndelse (-n) återkomst från de döda värpa (värper, värpte, värpt) (om hönor) lägga ägg lokal politiker politiker från platsen fontÄn (-en; -er) springbrunn [B l flaggparad ( -en; -er) högtidlig marsch med flaggor 105 kvist (-en; -ar) liten gren med blad hembygd (-en; -er) det område som man kommer ifrån

282

magisk mystisk, övernaturlig sensommar (-en) den senare delen av sommaren (augusti) äga r'!m (äger rum, ägde rum, ägt rum) hända, inträffa veranda (-n; -or) utbyggnad på hus som är öppen eller har stora fönster på sidorna och har tak papperslykta (-n; -or) lampa gjord av papper i starka färger haklapp (-en; -ar) servett av tyg eller papper som knyts runt halsen falleralIan lallan lej betydelselös ramsa 106 mandelpotatis (-en) en sorts mandelformad potatis tunnbröd (-et) bröd som bakas av kornmjöl och formas till tunna stora kakor vers (-en; -er) här kort rolig dikt helgon (-et; =) person som av katolska kyrkan förklarats för helig tärna (-n; -or) vitklädd flicka som följer Lucia stjärngosse (-n; stjärngossar) vitklädd pojke som går efter Lucia och tärnorna klädd i speciell mössa och med en stjärna i handen strut (-en; -ar [B l strutformad formad som en strut 107 fyrverkeri (-et; -er) raketer som bildar stjärnor och lysande figurer på himlen

Bonden och gårdstomten s 108 stall (-et; ) hus där hästarna äter och sover vresig argsint, ilsken hämndlysten ha lust att hämnas att göra nägon till lags att göra någon nöjd bära sig illa ät uppföra sig dåligt tröska (tröskar, tröskade, tröskat) att bearbeta säden så att kornen kommer fram valla (vallar, vallade, vallat) ta hand om husdjuren när de går ute stundande faror kommande farligheter ursprung (-et; ) hon har finskt ursprung hon kommer från Finland hednisk inte kristen arvtagare (-n; ) någon som ärver något givmild generös anglosachsisk engelskspråkig snarast här mest överflöd (-et) man äger mer än man behöver fähus (-et; ) ett hus för djuren lada (-n; -or) ett hus där man förvarar mat till djuren ladans dunkel här mörkret i ladan gammeltidens här äldre tiders =

=

=

=

=

p

annod (-et) fattigdom grovslit (-et) hårt och tungt arbete 109 drag av likhet med kontinental från kontinenten (Europa) sinnelag (-et; ) humör det säljinriktade samhället här ett samhälle där det är viktigt =

att sälja

otillgänglig här svår att komma i kontakt med le inställsamt le på ett falskt sätt för att verka vänlig en rik personlighet här en intressant person med stor erfarenhet

Selma lagerlöf s 1 1 3 herrgård ( -en; -ar) större lantegendom, gods prosa (-n) här språk fädernegård (-en; -ar) släktgård, hus där släkten länge bott religiös väckelse religiös tro som uppstår plötsligt och snabbt sprids

folkskolan tidigare namn för " grundskolan" förvandla (förvandlar, förvandlade, förvandlat, förvandlad) förändra fullständigt ("grodan blev förvandlad till en prins")

pyssling (-en; -ar) lilleputt, mycket liten människa vildgås (-en; vildgäss ) en sorts stor andfågel

Julkla ppsboken s 1 1 4 slagbord ( -et; ) bord med nerfällbara skivor hedersplats (-en; -er) den finaste platsen på ömse sidor på varsin sida om lutfisk (-en) maträtt vid jul ( en speciell torkad fisk) grenljus (-et; ) ljus delat i grenar [B] bordställ (-et; ) förr speciell typ av bordsdekoration till brädden (fylld) ända upp till kanten njutningsrikt här spännande och lustfyllt julbock (-en; -ar) jultomte utklädd till bock 1 1 5 langar Yt här delar ut lack (-et el -en) sigill [B] presenta mig åld ge mig i present nålbrev (-et; ) liten sammanvikt förpackning med nålar stoppgarn (-et) garn att stoppa (laga) strumpor med docka svart silke liten förpackning med svart silkegarn nåldyna (-n; -or) liten hårt stoppad dyna i vilken nålar sticks in i för förvaring [B] märkduk (-en; -ar) liten duk för broderiövningar bra nätta här väldigt fina 1 16 sybehör sådant som används när man syr, t ex nålar, tråd, =

=

=

~ �

�

=

blixtlås, knappar

spela ngn ett spratt skoja med ngn, lura ngn

hålla god min hålla masken, låtsas som ingenting

1 1 7 struts (-enj -ar) stor fågel [Bj Skriv ett brev! s 1 1 8 ärende (-t; -n) ngt som ska göras, uppdrag företag (-etj =) Industrier, varuhus och butiker är företag. arkiv�ra (arkiverar, arkiverade, arkiverat, arkiverad) förvara i arkiv, spara så att man lätt hittar det igen

gest (-en; -er) rörelse med händerna min (-enj -er) ansiktsuttryck �ntydig som kan förstås bara på ett sätt utredande förklarande 1 19 undertedrna (undertecknar, undertecknade, undertecknat, undertecknad) skriva sitt namn informell inte högtidlig, inte officiell 1 20 hörselskydd (-et; ) skydd för öronen 12l avdrag (-et j ) det att dra av en summa i deklarationen för =

=

t ex resor

självdeklaration (-en; -er) sammanställning över inkomster och betald skatt som alla måste göra en gång om året

allmänna kommunikationer tåg, buss, tunnelbana osv skiftarbete (-t j -n) arbete med olika tider olika dagar 122 påslakan (-et j ) lakan som är som en påse där man stoppar in =

täcket eller filten badlakan (-et; ) stor handduk som man torkar sig på när man har badat =

Det här är Sverige 5 1 26 rike (-t; -n) land ena (enar, enade, enat, enad) förena, slå ihop olika delar glest befolkat det bodde få människor där spettkaka (spettekaka) (-nj -or) ett skånskt bakverk (kaka) som gräddas på ett roterande spett

hälsing ( -en; -ar) person från Hälsingland hambo (-n) namn på en speciell folkdans vapen (vapnet; ) igenkänningstecken för en (adels)släkt, stad, landskap etc utformat efter vissa regler i form av en bild rBj region.!!l som gäller ett område, en region förvalta (förvaltar, förvaltade, förvaltat, förvaltad) sköta, =

administrera

127 tillkom här uppstod, blev till org.!!n (-et; ) institution, instans, myndighet =

lok.!!I adj närliggande, på den plats där man bor bistånd (-et) hjälp

Allemansrätt s 1 30 varsam försiktig, rädd om 1 3 1 beträda (beträder, beträdde, beträtt) ga pa på behörigt avstånd på lämpligt avstånd gärdsgård (-en; -ar) en sorts staket fridlyst skyddad i lagen, "förbjuden" kotte (-n; kottar) fröställning hos barrträd [B] enskild privat väghållning (-en) skötsel av väg angöra brygga lägga till (med båt) vid brygga inhägnad inom staket skott (-et; ) nyutvuxen del på träd bark (-en) ytterskikt ("skal") på stammen av ett träd näver (-n) den vita barken hos björk kåda (-n) tjockflytande vätska som finns i vissa träd ollon (-et; ) frukt av ek eller bok (träd) [B] djurlivet här djuren

�

=

=

Ett naturälskande folk s 1 33 förundras (förundras, förundrades, förundrats) förvånas paddla (paddlar, paddlade, paddlat) kanot [B] moderna bekvämligheter elektricitet, rinnande vatten, toalett etc

unik ensam i sitt slag, enastående bruka (brukar, brukade, brukat) här odla

Alm, Sjögren, Svanström s 1 34 !!vspegla sig (avspeglar, avspeglade, avspeglat) märkas mönster (mönstret; ) förebild, modell med anknytning till som har att göra med =

Djurens höstschema s 1 36 gå i ide sova hela vintern i en håla dvala (-n) en sorts sömn förråd (-et; ) lager, här hopsamlad mat lövbo (-et; -n) ett bo (djurets "hus") gjort av löv kompost (-en; -er) hög av löv och trädgårdsavfall sträng här hård, stark gå på sparlåga spara på krafterna rejält här stort gryt (-et, ) bostad (håla i marken) för t ex räv mildväder (mildvädret) över 00, plusgrader strövtåg (-et; ) vandring utan bestämt mål sork (-en; -ar) liten skogsråtta sädeskorn (-et; ) korn (frö) från säd lagra (lagrar, lagrade, lagrat, lagrad) samla =

=

=

=

286

ting (-et; ) sak aningen mycket lite 137 svansspets (-en; -ar) den yttersta delen av svansen dagen lång hela dagen frost (-en) lufttemperatur under O°C (fryspunkten) stenröse (-t; -n) hög av stenar snok (-en; -ar) en svart orm (som inte är giftig) bottenslam (-met) det oklara vattnet på botten av en sjö =

Gustaf Fröding s 140 guitarr äldre stavning av gitarr dragharmonika (-n; -or) åld dragspel lättillgänglig lätt att förstå prost ( -en; -ar) hederstitel för präst skald (-en; -er) diktare, poet galler (gallret; ) järnpinnar som "staket" för fönster i fängelse smida (smider, smidde, smitt, smidd) forma metall nita (nitar, nitade, nitat, nitad) fåsta med liten metallpinne =

i plåt

depression (-en; -er) svår, långvarig nedstämdhet ångest (-en) stark känsla av oro och rädsla 141 svårmod (-et) nedslagenhet, melankoli medkänsla (-n) det att man känner med och tycker synd om smidig mjuk och böjlig, följsam tonsätta (tonsätter, tonsatte, tonsatt, tonsatt) göra musik till dikt

Våran prost s 141 prost här präst lärd som har studerat mycket den onde djävulen men gem�n likväl men vanlig ändå kaffe med halva i kaffe med brännvin i rata (ratar, ratade, ratat, ratad) säga nej till ynklig mycket liten och svag, eländig hejdundrande här storartad, fantastisk pastorat (-et; ) en prästs församling (område) annex (-et; ) byggnad vid sidan om huvudbyggnaden pastorat med annexer här ung stor församling vördig vördnadsbjudande, fin så att man blev rädd här om sistens vard nyligen köttet här kroppen läste för köttet lagen ung talade om hur man skulle leva 1 42 talte dialekt talade yttersta dagen världens sista dag ymnigt här mycket, stort svida (svider, sved, svidit) göra ont med en brännande smärta =

=

köttet sved ung det kändes obehagligt (i kroppen) satt i klämma ung det kändes obehagligt (i själen) kyrkoråd ( -et; ) kyrklig myndighet (Medlemmama av rådel beslutar om kyrkliga förhållanden. ) med ryggen i kut här med huvudet nedböjt (för att de skämdes) stämma (-n; -or) möte repade oss kände oss bättre strupe (-n; strupar) främre delen av halsen klarade strupen hostade och harklade för att kunna tala klart och tydligt sup (-en; -ar) ett glas brännvin =

En kärleksvisa s 1 42

I åld ni skorra (skorrar, skorrade, skorrat) här låta illa aldrig besannats aldrig blivit verklighet Eden Paradiset förbanna (förbannar, förbannade, förbannat, förbannad) nedkalla Guds straff över, fördöma; här köra bort från

Snigelns visa s 1 43 snigel (-n; sniglar) [B] trög här jobbig, besvärlig, tung brått bråttom bortkrypa krypa bort krypa (kryper, kröp, krupit) gå på händer och knän mums kan sägas när man tycker ngt är mycket gott. hydda (-n; -or) mycket enkel bostad, koja

Tänk först, skriv sen s 1 44 snickra (snickrar, snickrade, snickrat, snickrad) arbeta i trä såga (sågar, sågade, sågat, sågad) skära trä med en såg bräda ( -n; -or) långt smalt sågat trästycke, planka skissa (skissar, skissade, skissat, skissad) rita, planera med hjälp av penna i sammanhanget i den aktuella situationen 145 varit �nväldig haft all makt ensam lida förluster förlora människoliv eller pengar rådsherre (-n; rådsherrar) medlem av rådet (ung regeringen) stupa (stupar, stupade, stupat, stupad) dö som soldat i krig reg�nt (-en; -er) den som regerar ett land, t ex kung eller drottning regeringsform (-en; -er) grundlag som bestämmer landets organisation och hur det ska styras jlvsätta (avsätter, avsatte, avsatt, avsatt) ta ifrån en person hans ämbete (arbete)

288

hade inte mycket att säga till om fick inte bestämma mycket själv

djärv modig tapper modig pest (-en; -er) smittsam dödlig sjukdom (som nu är utrotad) 146 puder (pudret) mycket fint pulver som används som skönhetsmedel

�rsätta (ersätter, ersatte, ersatt, ersatt) användas i stället för inrätta (inrättar, inrättade, inrättat, inrättad) grunda, starta till husbehov för eget behov uppfinnare (-n; ) person 'som uppfinner (tänker ut) nya saker hjelpreda äldre stavning av hjälpreda (-n; -or) hjälp i köket fruentimber äldre stavning av fruntimmer (fruntimret; ) =

=

. äld och vard kvinna märkvärdig här bra, intressant 147 nom!!d (-en; -er) person som tillhör vandrarfolk (som följer sin boskap från plats till plats) ) person som har renskötsel som sin försörjning

renskötare (-n;

=

renhjord (-en; -ar) stor grupp av renar kåta (-n; -or) traditionell bostad för samer [B] tältkåta (-n; -or) kåta av tyg (som man har med sig när man flyttar)

marknad (-en; -er) plats där människor samlas för att köpa och sälja varor

renost (-en; -ar) ost gjord av renmjölk tillbe (tillber, tillbad, tillbett) dyrka, be till

Är du övertygad? s 1 48 insändare (-n; ) debattinlägg från läsare (i en tidning) övertyga (övertygar, övertygade, övertygat, övertygad) få ngn =

att tycka detsamma som man själv tycker

föra fr�m (för, förde, fört, förd) uttala, uttrycka innerstad (-en) city, stadskärna mardröm (-men; -mar) hemsk dröm, ångestdröm fotgängare (-n; ) person som går till fots, gångtrafikant f-n (fan) i mig svordom verkligen kommunala fortskaffningsmedel (-medlet; ) allmänna =

=

kommunikationer, t ex buss eller tåg tillgång (-en; -ar) resurs slöseri (-et, -er) subst till slösa av ondo dåligt ha det sämre ställt inte ha så mycket pengar 149 strida mot (strider, stred, stridit) här bryta mot, stå i motsats till

Det var som fan ! s 1 5 1 bruk (-et) sed, vana företeelse (-n; -r) händelse, fenomen tab.ll (-t; -n) det att vissa företeelser, föremål eller varelser etc inte får beröras eller talas om med sitt rätta namn

tab.llbelagd belagd med tabu, man får inte tala om detta med religiös eller sexuell anknytning som har med religion eller sexualitet att göra

slentri!!n (-en) gammal vana som man ej kan eller vill bryta slentri!!nmässigt vanemässigt, (göra något) av gammal vana behärska (behärskar, behärskade, behärskat) kunna, känna till till fullo helt och hållet 152 fenom�n (-et; = ) företeelse, händelse mana frl;lm (manar fram, manade fram, manat fram, fram­ manad) framkalla (kalla fram) , locka fram

Vår planet s 1 53 klot (-et; = ) helt runt föremål, kula, boll molnslöjor tunna moln ädelsten (-en; -ar) mineral som på grund av sällsynthet och skönhet används till smycken m m.

infattad i rymden omsluten, inramad av rymden ständig resa oavbruten resa, resa som alltid varar världsalltet universum, kosmos .lltvidgar sig (utvidgar, utvidgade, utvidgat, utvidgad) bli större, expandera

följeslagare (-en; = ) kamrat, sällskap 1 54 isklump (-en; -ar) bit, stycke, klump av is kretsa (kretsar, kretsade, kretsat) röra sig runt märklig konstig, underlig 155 varv (-et; =) cirkelrörelse tillbaka till den punkt där man började

medelpunkt (-en) mittpunkt, centrum

Alfred Nobel s 1 56 sprängämne (-t; -n) ämne eller material som kan fås att explodera

nitroglycerin (-et) tjock oljeliknande vätska som kan fås att explodera vid stötar och genom uppvärmning

dynamit (-en) nitroglycerin i fast form bege sig (beger, begav, begett/begivit) åka, fara landsman (-nen; landsmän) person från samma land som man själv

ruinerad utfattig, helt utan pengar egendom (-en; -ar) gods, större fint hus med tillhörande mark utarbeta (utarbetar, utarbetade, utarbetat, utarbetad) göra klar, färdigställa

29 0

patenttändare (-n; ) specialtändare, tändhatt (för att få glycerinet att explodera) beteckna (betecknar, betecknade, betecknat, betecknad) här anse svartkrut (-et) sprängämne av kaliumnitrat, kol och svavel sprängas (sprängs, sprängdes, sprängts, sprängd) explodera drabbades av här fick slaganfall (-et; ) svår sjukdom som kan medföra att man blir förlamad, stroke börda (-n; -or) här ansvar försörjning (-en) underhåll (mat, kläder uch bostad) sammanhängde med hade att göra med, berodde på flytande adj rinnande. Vätskor är flytande. konsistens (-en; -er) det att vara hård, flytande, mjuk, trög­ flytande, lös, geleartad etc fast hård (motsats till flytande) exploatering ( -en; -ar) utnyttjande och användning (ofta på ett hänsynslöst sätt) patent (-et; ) ensamrätt till en uppfinning strider om patenträtten konflikter om vem som hade rätt att få patentet i dynamitens tecken ung med dynamiten som den viktigaste grunden 1 57 trust (-en; -er) sammanslutning av flera industriföretag för att skapa monopol kompanjon (-en; -er) person som tillsammans med ngn har ett företag eller en affär, partner mindre hederlig inte hederlig, oärlig erhålla (erhåller, erhöll, erhållit, erhållen) få konstgjord inte naturlig, artificiell silke (-t) tunn mjuk glänsande tråd (från silkesmasken) guttaperka (-n) gummiaktigt material en kontrasternas man en man med mycket olika intressen och egenskaper en fridens man en man som tyckte om frid, en fredlig man modifikation (-en; -er) liten ändring nykter här realistisk utkast (-et; ) ide, plan, skiss socialreformatorisk som vill förändra och förbättra samhället ideell utan intresse av ekonomisk vinst, oegennyttig tendens ( -en; -er) syfte, avsikt med ideell tendens ung sum vill påverka människor att tänka mer på andra dryfta (dryftar, dryftade, dryftat, dryftad) diskutera tillvaro t -n) det att vara till, livet, verkligheten bitterhet (-en) hatisk känsla orsakad av misslyckanden och problem kronisk om sjukdom långvarig; obotlig =

=

=

=

29 1

förtvivlan subst sorg, bedrövelse sitt öde här sin situation förmögenhet (-en; -er) rikedom donera (donerar, donerade, donerat, donerad) skänka, ge med avsikt att gåvan ska bli nyttig för allmänheten

stiftelse (-n; -r) sammanslutning som sköter en förmögenhet (ofta donerad) avsedd att användas på ett speciellt sätt

fredssträvanden arbete för fred löst skisserad inte noga planerad

Ur nya behov föds stora ideer s 1 60 navi�ring (-en) det att bestämma kurs och position för fartyg och flygplan

satellitnavi�ring (-en) navigering med hjälp av satellit pantbank (-en; -er) affär där man kan låna pengar på något man lämnar in, t ex smycken, klockor m m

prägla (präglar, präglade, präglat) här påverka konkursbo (-et eller -t; -n) varor som finns kvar när ett företag har gått i konkurs

mek.;!no (-t) leksak som består av en mängd delar av plåt med hål i att bygga ihop till olika saker

kugghjul (-et; =) hjul med "tänder" [B] lådbil (-en; -ar) enkel bil som barn bygger av lådor remdriven driven med en rem vision (-en; -er) framtidsdröm, ide förverkliga (förverkligar, förverkligade, förverkligat, förverkligad) göra verklig nya lösningar nya sätt att lösa ett problem 1 6 1 tillskott (-et; =) här uppfinning

~ ® 0

Hjalmar Söderberg s 1 63 melankoli (-n) svårmod, nedslagenhet vemodig sorgsen betraktare (-n; ) åskådare, person som tittar på intell�kt (-et) tankeförmåga, förstånd dubbelmoral (-en) "moral" som innebär att man säger att man =

följer en princip, men handlar tvärtemot, hyckleri eller att ställa olika krav på t ex män och kvinnor formulering (-en; -ar) uttryck, sätt att skriva eller säga ngt stil!st (-en; -er) person som är språkligt säker, stilsäker författare

Kyssen s 1 64 udde (-n; uddar) del av land som går ut i havet, liten halvö sköt ut här gick ut skvalpa (skvalpar, skvalpade, skvalpat) (om vatten) plaska, röra sig föreföll det honom ung tyckte han

29 2

"die Sterne, die begehrt man nkht" tyska stjärnorna begär man inte (att få )

förakta (föraktar, föraktade, föraktat, föraktad) se ned på, tycka att ngn är dålig

bräddad med full med råka i tvetalan motsäga sig själv behagade henne utomordentligt gjorde henne mycket nöjd ställning (-en) position (i samhället) prillan åld lägre juridisk examen 1 65 familjeflicka (-n; -or) åld väluppfostrad flicka av "fin" familj hängmatta (-n; -or) tygstycke som fästs mellan två träd och som fungerar som säng [Bl borgmästare (-n; ) (förr) en stads högste ämbetsman örfil (-en; -ar) slag på kinden eller örat löjtnant (-en; -er) lägre officersgrad inom det militära bal ( -en; -er) stor fest med dans punsch (-en) söt alkoholdryck eljest annars fria (friar, friade, friat) be en flicka att bli ens hustru skumt halvmörkt gå miste om förlora, bli utan matt här svag släktliv (-et) åld kärleksliv, sexualitet man vakte sig för man bör akta sig för omfamning (-en; -ar) subst till omfamna (krama) komma under vällustens herravälde ung bli slav under njutnings­

--0

=

fyllda känslor

Den törsta kärleken s 1 67 jasmin (-en; -er) en buske med välluktande blommor vidga (vidgar, vidgade, vidgat, vidgad) göra större som packade sillar Uttrycket " stå som packade sillar" betyder "stå mycket trångt':

168 patos (-et) stark känsla av allvar och högtidlighet resign�rat uppgivet, utan entusiasm dofta (doftar, doftade, doftat) lukta gott näktergal (-en; -ar) en liten grå fågel känd för sin vackra sång drilla (drillar, drillade, drillat) (om fågel) sjunga snyftning (-en; -ar) subst till snyfta (gråta med häftiga andetag) fullbordas (fullbordas, fullbordades, fullbordats) här bli verklighet hand i hand De höll varandra i händerna. Ur

Sprängaren s 1 69 spränga (spränger, sprängde, sprängt, sprängd) att få något att explodera

sprängare (-n; ) en person som spränger något hej gubben här hej älskling =

293

Pongo och valptjuvarna titel på en film för barn himla vard mycket en snyftning trängde fram började gråta lite rutin (-en; -er) mönster, något vi gör ofta på samma sätt rubba (rubbar, rubbade, rubbat, rubbad) förändra tjuta (tjuter, tjöt, tjutit) gråta högt gulla lite här vara snäll stilla här lugna 170 lätt tillkämpat här ansträngt muta (mutar, mutade, mutat, mutad) här göra så att de blir glada

storysar talspr historier (från engelskans story) slibbigt här otäckt det är nog bara förnamnet det räcker inte (hon menar att hon kommer att bli mycket sen)

källa (-n; -or) här uppgiftslämnare lita till här klara sig med släckningsarbetet arbetet med att släcka en eld uppdrag (-et; = ) jobb, uppgift plåta vimmel vard fotografera "kändisar" på fest uppfordrande krävande (tittade på henne för att få svar) tog skruv här kändes tydligt gala (-n; -or) fin fest fota vard fotografera köttfärs här svårt skadade människor overall (-en, -er) arbetskläder 17l gapa (gapar, gapade, gapat) här talade högt pretentiös här krävande väsa (väser, väste, väst) tala lågt och argt är på gång håller på att hända näve (-n; -ar) hand morra (morrar, morrade, morrat) här tala argt

Språkens släktskap s 1 72 var tidigt på det klara med kände tidigt till fenom�n (-et; =) här förhållande, företeelse kom så småningom fram till här förstod så småningom härstamma från (härstammar, härstammade, härstammat) ha sitt ursprung i, komma från

inskrift (-en; -er) något som huggits eller ristats in på t ex sten vara bevarad finnas kvar bryta upp från (bryter, bröt, brutit) ge sig av från, lämna stam (-men; -mar) folkgrupp trängde ända upp i tog sig ända fram till uppstå (uppstod, uppstår, uppstått) uppkomma, växa fram splittras (splittras, splittrades, splittrats) här delas upp, sönderdelas

294

173 illustr�ra (illustrerar. illustrerade, illustrerat, illustrerad)

här visa, förklara 174 vara besläktad vara släkt Det svenska ordförrådet s 1 7 5 biskop (-en; -ar) högre präst (ledare för ett stift) altare (-t; =) hord eller upphöjd plats för olika religiösa handlingar

term (-en; -er) ord (i fackspråk) missionär ( -en; -er) person som arbetar och propagerar för sin religion i ett annat land

hantverkare (-n; =) person som har ett hantverk som yrke, t ex målare och snickare

1 76 trupp (-en; -er) större eller mindre grupp soldater persi�nn (-en; -er) gardin av ställbara spjälor, oftast placerad mellan två fönsterrutor

"nu vill jag i nte längre vara i Sviden . . . " s 1 82 matjord (-en; -ar) den mullrika, näringsrika jorden närmast markytan, "trädgårdsjord"

missväxt (-en; -er) år, när skörden (det man odlar) blir så dålig att maten inte räcker

beta (betar, betade, betat) (om djur) äta gräs på marken foto�n (-en eller -et) en färglös, tunnflytande vätska (av renad petroleum) som används som bränsle i t ex lampor

tätort (-en; -er) ort (plats) med samlad bebyggelse där ganska många människor bor

183 omfattande stor efter h�nd så småningom dräng (-en; -ar) manlig jordbruksarbetare piga (-n; -or) tjänsteflicka slit (-et) hålt arbete ombud (-et, =) person som företräder (representerar) någon annan, representant

bygd (-en; -er) trakt; landsbygd ute i bygderna här på landsbygden kitslig lättretad och småaktig flott (-et) smält djurfett

Modern svenska - nusvenska s 1 84 enhetlig likartad, likformig kansli (-et, -t; -er) avdelning inom ämbetsverk som har hand om skrivelser

spont.!!n oplanerad, impulsiv 185 utpräglad mycket tydlig, typisk

295

Gubben som al ltid talade i ordspråk s 1 90 trädgårdsmästare (-n; ) person som arbetar med växter vis klok slå \1!d (slår, slog, slagit) satsa (pengar) på att man själv har =

rätt och motparten fel (om t ex vem som kommer att vinna en tävling)

buga sig (bugar, bugade, bugat) bocka sig, böja huvudet som hälsning

191 träta (träter, trätte, trätt) gräla, tvista tyga t!ll (tygar till, tygade till, tygat till, tilltygad) misshandla, tilltyga

grannsämja (-n) enighet (bra förhållande) mellan grannar beryktad känd gruva (-n; -or) plats där mineraler, t ex järnmalm eller stenkol, bryts

krigshär (-en; -ar) arme 1 92 avstyra (avstyr, avstyrde, avstyrt, avstyrd) stoppa, hindra det är så gott det är lika bra

Att inte köpa grisen i säcken s 1 9 3 toppmatad (om tvättmaskin) där man lägger i tvätten från ovansidan

frontmatad (om tvättmaskin) där man lägger i tvätten från framsidan

centrifugera (centrifugerar, centrifugerade, centrifugerat, centrifugerad) låta (tvätten) snurra kraftigt så att vattnet försvinner

kompakt tät, massiv, här liten installera (installerar, installerade, installerat, installerad) sätta på plats och göra klar för användning

avbetalning ( -en; -ar) Vid avbetalning betalas en mindre summa kontant och resten varje månad under en viss tid.

1 94 köpa grisen i säcken köpa ngt utan att undersöka om det är ett bra köp

Pär lagerkvist s 1 9 5 evig som varar alltid, ständigt återkommande skymma (skymmer, skymde, skymt) bli mörkt (mellan dag och kväll)

tillfällig kortvarig, för endast en kOlt tid skräck (-en) stark rädsla återkommer här ofta finns bödel (-n; bödlar) person som har som yrke att avrätta dödsdömda

ta avstånd från kritisera

Som ett blommande mandelträd s 1 96 ljuvlig underbar späd svag, spenslig öm här kär

Det är vackrast när det skymmer s 196 dunkel halvmörk, otydlig ytplåna (utplånar, utplånade, utplånat, utplånad ta bort så att inget finns kvar

fjärran stränder stränder långt borta inom kort snart

Far och jag s 1 97 bortåt tio år ungefär tio år vi gav oss friskt på väg vi gick glatt (glada) i väg högtidligt allvarligt sund här klok, förnuftig det var inget fjäsk här det var inget märkvärdigt eller särskilt fint

far hade fritt far var ledig från arbetet vi gick banlinjen vi gick längs järnvägen var vid järnvägen var anställd vid järnvägen (SJ) fink (-en; -ar) en sorts fågel lövsångare (-n; ) en sorts tagel taltrast (-en; -ar) en sorts fågel granarna skjutit färska skott det hade växt ut nya skott (delar) =

på granarna

solen stod pi solen lyste starkt humla (-n; -or) en insekt med klumpig hårklädd kropp yra kling (yr, yrde, yrt) här flyga omkring sank (om mark) fuktig som skott snabbt vall (-en; -ar) upphöjning på marken av jord, grus etc göra honnQr hälsa med handen mot mösskanten som en militär trampa iviig gå iväg syll (-en; -ar) underlag för järnvägsräls [B] tjära ( -n) svart starkt luktande produkt som fås från stenkol och trä och som används bl a på trä för att få det att stå emot vatten

solgass (-et) starkt solsken vagnsmörja (-n) fett eller olja som används på vagnar sliper (-n; sliprar) syll (järnvägs)skenor järnvägsräls [B] 1 98 efter vad far sa enligt far torpare (-n; ) person som brukar ett torp (litet jordbruk) svedjeland (-et; ) svedjad mark, dvs skogsmark där skogen är =

=

bOlthuggen och där man sedan bränt marken för att odla säd

297

granskade den med kännarmin såg på den på ett sätt som visade att han var kunnig

vara (varar, varade, varat) här dröja banvaktarställe (-t; -n) bostad för person anställd för skötsel av järnvägen på en viss sträcka

inbäddad i grönska helt omgiven av träd och växter en god promenad en lång promenad semafQr (-en; -er) äldre typ av signalapparat för järnväg spakvatten här lugnt vatten slänt (-en; -er) sluttning, sluttande gräsyta metställe (-t; -n) plats där det är bra att meta (fiska) dagen i ända hela dagen en välsignad tillvaro en underbar tid väsnades en god stund ung lekte (så att det hördes) en lång stund lyddes efter vart steg åld lyssnade efter varje steg 199 lysmask (-en; -ar) skalbagge (insekt) som sänder ut ett gulgrönt ljus

sken (-et; ) ljus nermörkt mycket mörkt, kolsvart sluka (slukar, slukade, slukat, slukad) äta upp avgrund (-en; -er) bottenlös klyfta, mycket djupt hål krampaktigt hårt spökaktig som ett spöke, mystisk på ett obehagligt sätt porslinshatt (-en; -ar) fästanordning för telefonledning vid =

telefonstolpen

förskrämd rädd som ett under konstigt och hemlighetsfullt övergiven ensam, utlämnad träna yard träden kurva (-n; -or) där j ärnvägen (vägen) böjer sig (svänger) dån (-et) mycket starkt ljud, starkt oväsen 200 skyffla (skyfflar, skyfflade, skyfflat) ösa snabbt och kraftigt med en skyffel (spade)

gnista (-n; -or) liten eldslåga ohygglig förfärlig, mycket hemsk med som förstenade drag stel, med ett ansikte som såg ut som om det var av sten

uppjagad skrämd flämta ( flämtar, flämtade, flämtat) andas häftigt uppslukades av natten försvann i mörkret skälva (skälver, skälvde, skälvt) darra, skaka visst här säkert, pålitligt

Rökarne

5

201

rökarne åZd rökarna häva sig (häver, hävde, hävt) här röra sig väger på stolen vickar på stolen

Ångvinschame, Toddyparti ålderdomliga ord i Strindbergs

roman (Ängvinsch

=

=

en slags lyftkran; toddyparti en fest där man dricker toddy; toddy en varm dryck med alkohol i) vaffa-en talspr här vad fan utplånas suddas ut palet� åld en slags rock =

fläkt (-en; -ar) [B] sjudande lätt kokande 202 tillhöra (tillhör, tillhörde, tillhört) vara en del av tvärgående korsande p�stor (-n; pastQrer) präst pantlånerska (-n; -or) Hos en pantlånerska kan man lämna en sak t ex en klocka och få pengar. Om man vill kan man senare köpa tillbaka sin klocka. puckelrygg (-en; -ar) person med missbildad rygg växtfärgade färgade med färger från växter

~

vid kjol [B] 203 beige ljusbrun

applikation (-en; -er) mönster eller bilder klistrade på en yta (t ex tyg) vidarebefordra skicka vidare fråga en grej vard fråga om något snörkänga (-n; -or) kraftig sko [B] sula (-n, -or) underst på skon kröka (kröker, krökte, krökt) böja slask (-et) våt snö knottrig ojämn pulka (-n; -or) [B] frost (-en) tunn vit hinna av snö slänt (-en; -er) backe livs yard livsmedelsaffär urinvägsinfektion (-en; -er) en infektion som gör det svårt att kissa

Att besluta tillsammans s 204 kvart�r (-et; ) grupp av hus mellan (oftast) fyra gator cykelställ ( -et; ) plats där man ställer cyklar 205 sammanträde (-t; -n) möte per hushåll för varje hushåll (familj) synpunkt (-en; -er) åsikt, uppfattning 206 och vem vet ung och det kan man inte veta pingis (-en) vard bordtennis skäl (-et; ) orsak rab�tt (-en; -er) plantering med blommor votering (-en; -ar) röstning =

=

=

299

Vem arbetar mest? s 21 1 sladd (-en; -ar) ledning från elektrisk apparat till kontakten i väggen

ansträngande tungt, hårt

Ivar lo-Johansson s 2 1 6 statare (-n;

=

) lantarbetare som fick en del av sin lön i form av

t ex mjöl, potatis (in natura)

förtryckt ung fattig och utan rättigheter inträngande här mycket noggrant bidra till (bidrar, bidrog, bidragit) hjälpa till

Skoköp och klasshat s 2 1 7 avsnitt (-et; ) bit, stycke (av text) förödmjukas (förödmjukas, förödmjukades, förödmjukats) =

bli behandlad på ett förnedrande, sårande sätt

skodon skor besynnerlig konstig re�r (-en; -er) en sorts gummiband re�rkänga (-n; -or) äldre typ av skor med resår i stället för skosnören kil (-en; -ar) här spetsig tygbit [E l töjbar som kan töjas, dvs sträckas ut och bli större skaft (-et; ) del av känga ovanför foten ovanläder (-lädret) läder (skinn) på översidan av en sko hade skinnet i dem spänts ut hade skinnet blivit större (på grund av lång användning) !!vtecknades kunde ses, märktes växelvis omväxlande de högre uppsatta här de rika alla lemmarna armarna och benen mellandagarna dagarna mellan jul och nyår 218 hänga m�d (hänger, hängde, hängt) här duga, gå bra en tid till

p

=

inpyrd av här full av stropp (-en; -ar) här liten läderbit (bak på skorna som hjälp när man tar på dem)

likt som skogvaktare (-n; ) person som har ansvar för skogen boxkalv (-en) åld läder av sämre kvalitet chevre!!u franska en sorts fint läder liktorn (-en; -ar (om fötter), ställe där huden blivit tjock =

och ofta gör ont

uträttningar här ärenden, saker att göra än till ' " än till först till . . . sen till pappkappsäck (-en; -ar) (res)väska av papp avsiktligt med avsikt, medvetet spart vard sparat

300

219 förgylld överdragen med guld glasställ ( -et; ) liten ställning av glas =

talte dialekt talade pynglar ung påsar och paket plysch (-en; ) tyg (liknar sammet) pall ( -en; -ar) låg stol utan ryggstöd firma (-n; -or) företag skofirmanamn (-et; ) namn på skofabrik ytlista här förstå, lista ut expediera (expedierar, expedierade, expedierat, expedierad) betjäna, visa och sälja varor vristhög med hög vrist [B] hålfotsvalv (-et; ) [B] sirlig graciös, med fina rörelser krusa (krusar, krusade, krusat) fjäska, göra precis som ngn vill på ett underdånigt sätt trä ! (trär, trädde. trätt) stoppa in kassera (kasserar, kasserade, kasserat, kasserad) inte vilja ha oviss osäker 220 Gubev�rs (eg Gud bevare oss) vard förstås rappt snabbt förn�rmad sårad här fQr vi inte här säljer vi inte hade på känn anade, förstod förlägen generad i strumplästen i bara strumporna (utan skor) knölig med knölar (hårda bulor eller svullnader) bröt starkt .!!y mot skilde sig mycket från plåga (-n; -or) lidande, smärta tog trots allt inte illa upp blev ändå inte irriterad bli föremål för orsaka, väcka mocca (mocka) ett slags sammetsmjukt skinn snobbig elegant, fin kartong (-en; -er) låda av papp 221 skohorn (-et; ) ett hjälpmedel när man tar på sig skor i högsta hugg här i handen brydd här osäker det som förehades det som hände öm här smärtsam foga sig (fogar, fogade, fogat) följa knylor här knölar salighet (-en) stor lycka stumt utan att säga ngt tappat m�öret förlorat förmågan att tala kliv (-et; ) steg len mjuk kvida (kvider, kved, kvidit) jämra sig, ha ont =

=

=

==

3°1

lovlig tillåten välbehag ( -et) glädje sammanhukad nedböjd slokörad nedslagen, lite ledsen märkessko (-n; -r) sko av fint märke första klass det finaste, det bästa Vaförsla? dialekt Va( d)? 222 bäva (bävar, bävade, bävat) vara rädd, darra tilltaget i överkant mer än det som skulle behövas bisak (-en; -er) bagatell, ngt som är oviktigt smärtfrihet (-en) frihet från smärta fnissa (fnissar, fnissade, fnissat) småskratta, fnittra i hast snabbt hövlig artig vårt pickochpack vard alla våra saker den skumma boden den mörka affären knottrig ojämn vidhäftad fastsatt med nöd och näppe knappt kränga på sig ta på sig (med svårighet) invändning (-en; -ar) protest femtiöringen fick min far pruta .!lV han fick det femtio öre billigare ingen av oss nändes ens nämna ingen av oss ville alls tala om 223 begynnelsen till klasshat början till hat mot sociala skillnader mellan människor

Vad säger siffrorna . s 224 presentera (presenterar, presenterade, presenterat, presenterad) här visa

Invandra re 500 000 eller 1,8 miljoner? s 226 begränsa (begränsar, begränsade, begränsat, begränsad) bara tänka på en mindre del av helheten, avgränsa håller sig till här om vi bara tänker på 227 dragits till (dras, drogs, dragits) här velat flytta till migration (-en; -er) in- och utvandring avfolkningsbygd (-en; -er) område som människor flyttar bort från

Tal utan ord s 231 behärska (behärskar, behärskade, behärskat) (om språk) kunna således alltså fördom (-en; -ar) generell åsikt som inte är grundad på förnuft reserverad "blyg': återhållsam, som inte söker kontakt instinktivt omedvetet, utan att man vet om det

302

närgången påträngande, som inte visar respekt för en annan person

232 beteende (-t; -n) uppträdande, sätt att vara på beröra (berör, berörde, berört, berörd) röra vid hjässa (-n; -or) övre delen av huvudet opålitlig som man inte kan lita på förolämpning (-en; -ar) oförskämdhet, kränkning, skymf innebörd (-en; -er) betydelse

Lagom är bäst s 233 lätt deprimerad lite nedslagen, lite ledsen samförståndsvillig villig att komma överens yvig här stor minspel (-et; ) miner, ansiktsuttryck lägga mindre vikt vid tycka att ngt är mindre viktigt 234 kompromiss (-en; -er) medelväg rutinerna här sättet att arbeta på iakttagare (-n; ) åskådare, undersökare stödja sig på (stödjer, stödde, stött, stödd) lita på, använda som grund =

=

Gamla kompisar s 235 underhåll (-et; ) pengar som en frånskild förälder betalar till sin före detta make/maka gå sn�tt (går, gick, gått) bli dåligt, utvecklas fel funka (funkar, funkade, funkat) vard fungera polare (-n eller polarn; =) vard kamrat, kompis (används mest av män om män) grabben här min son fullsatt fullt till sista plats oavgjort lika, t ex 2-2 straff (-en; -ar) (bl a i fotboll efter vissa brott mot reglerna) boll som får slås direkt i mål utan att ngn spelare (utom målvakten) filr ingripa filma (filmar, filmade, filmat) vard låtsas, spela gå på bli lurad blåsa (blåser, blåste, blåst, blåst) Domaren blåser i en pipa för att visa att spelet måste avbrytas. halvlek (-en; -ar) en av de två avdelningarna i en matchtid skott ( -et; ) boll som skjuts (sparkas) med kraft mot mål ribba (-n; -or) översta delen av ett fotbollsmål [B] 236 pruta (prutar, prutade, prutat) sänka priset, få ngt billigare =

=

Skriver ner a llt utom inkasten s 236 inkast (-et; ) när man kastar in bollen på planen registrator (-n; -er) person som registrerar in- och utgående handlingar som kommer till en myndighet stadsbyggnadskontor (-et; ) där ansöker man om lov för att bygga något =

=

3°3

mästerskap (-et; ) här stor idrottstävling, till exempel OS friidrott (-en; -er) idrottsgrenar som löpning och höjdhopp favoritsport (-en; -er) den sport som man tycker bäst om Gais idrottsklubb i Göteborg slog igenom här blev populär; började användas 237 gren (-en; -ar) höjdhopp, längdhopp, löpning är olika grenar i friidrott digital kanal (-en; -er) datateknik som gör det möjligt att välja flera speciella kanaler på sikt här lite längre fram i tiden suga pä det lite här hinna njuta av det smita ut i köket här skynda sig ut i köket trupp (-en; -er) idrottslaget =

Tre sekunder s 240 tona n�r här släcka succesivt strålkastarljus (-et) ljus från strålkastare (en lampa som ger koncentrerad belysning på avstånd) replikera (replikerar, replikerade, replikerat) svara, säga gnäggar här småskrattar jänta (-n; -or) vard och dialekt flicka snyfta (snyftar, snyftade, snyftat) gråta med häftiga andetag startblock ( -et;=) används vid sprinterlöpning att sätta fötterna i vid start spänner händerna här sätter händerna mot marken för att starta är oföränderlig förändras inte, är likadan 241 stoppur (-et ; =) en klocka som man tar tiden med (tidtagarur) vid löpning förvirrad förvånad och osäker, inte veta vad man ska göra bortsett frän förutom, utom flina (flinar, flinade, flinat) småskratta, le på ett lite hånfullt sätt 242 fynd (-et;= ) upptäckt; det man har hittat (funnit) lystrar till här hör efter, lyssnar efter konstIädersäte (-t; -n) säte med klädsel av konstgjort läder lodrät vertikal hacka tänder frysa så att tänderna slår mot varandra pläd (-en; -ar) mindre filt glider yl här åker sakta

N ilS Ferlin s 243 litterär bana författarbana, författarkarriär schlager (-n; =) populär sång schlagertext (-en; -er) text till schlager streber (-u; strebrar) person som gör allt för att nå en bra position i samhället, karriärist

3 °4

övergiven ensam försvarslös som inte kan försvara sig misströstan subst känsla av hopplöshet fullfölja (fullföljer, fullföljde, fullföljt, fullföljd) här följa

Inte ens - s 244 grönan dialekt grön den andra sidan här efter döden trist tråkigt

Du har tappat d itt ord s 244 barfotabarn (-et; =) barn som är barfota, dvs utan skor och strumpor handlarn den person som har affären i en by förrn (eg förrän) här innan fösa bQrt (föser, föste, föst, föst) köra bort, visa bort

Evert Taube s 246 brokig här omväxlande luta (-n; -or) en sorts stränginstrument

Sommarnatt s 246 ljuv underbar, ljuvlig nätt liten och fin, näpen bevekande ung känslosam fjärd (-en; -ar) öppet vattenområde i skärgård eller i större insjö 247 ila (ilar, ilade, ilat) gå mycket snabbt förutan utan förfQriskt lockande hän bort

Sjösalavals s 248 skutta (skuttar, skuttade, skuttat) hoppa refräng (-en; -er) den del av en sång som upprepas med jämna mellanrum tärna (-n; -or) en sorts sjöfågel dyka (dyker, dykte/dök, dykt) hoppa ner (i vatten) med huvudet före gullviva, mandelblom, kattfot, blå viol olika sorters blommor virvla (virvlar, virvlade, virvlat) här dansa lurvig hårig, täckt med hår vad (-en; -er, -or) den bakre delen av underbenet ekorre (-n; -ar) litet, brunt djur med tjock svans gök (-en; -ar) en sorts fågel med typiskt läte ("kucku")

3 °5

249 med drill och kadans olika sätt att sjunga på skrud (-en; -ar) ung finkläder ont om sekiner lite pengar rasta (rastar, rastade, rastat) vila, ta en paus klarar skivan klarar situationen, klarar försörjningen

Vad är det på tv i kväll? s 250 lertavla (-n) tavla av lera (ett slags jord som går att forma till figurer när den är våt) vass (-en) en sorts högt gräs som växer i vatten nära stränder 251 bestryka (bestryker, beströk, bestrukit, bestruken) måla 252 upplaga (-n, -or) det antal exemplar en tidning eller bok trycks i prenumeration (-en; -er) När man prenumererar på en tidning betalar man för att få hem den i brevlådan under en viss tid. språkrör (-et; ) ngn som talar för en viss åsikt 253 livsåskådning (-en; -ar) det man tror på, t ex ngn religiös lära =

Film s 254 offentlig här för publik vettskrämd mycket rädd, skräckslagen

Astrid lindgren s 259 förnya (förnyar, förnyade, förnyat, förnyad) göra ny förebild (-en; -er) mönster, modell göra narr av skoja med, göra löjlig lantbrukarhem (-met; ) hem där fadern är lantbrukare (bonde) =

Pippi börjar skolan s 260 kappsäck (-en; -ar) resväska traska iV!ig (traskar, traskade, traskat) gå iväg, gå hemifrån rykta (ryktar, ryktade, ryktat, ryktad) (om hästar) borsta och sköta om Herr Nilsson här namn på Pippis lilla apa kapprak alldeles rak, spikrak frivolt (-en; -er) ett slags kullerbytta (volt) i luften utan stöd med händerna i allsköns ro i lugn och ro, i godan ro sträva iviig (strävar, strävade, strävat) gå iväg med svårighet hade det väl någorlunda gått I;ln hade det väl gått ganska bra

306

261

262

listigt klokt, slugt bedyra (bedyrar, bedyrade, bedyrat) försäkra balja ( -n; -or) mindre (bad)kar, tvättbalja vickade t!ll med tårna rörde på tårna va där talspr vara där fasligt väldigt, förfärligt eftertänksam tankfull, betänksam häva Yt (häver, hävde, hävt) hälla ut tåla (tål, tålde, tålt) stå ut med våran port talspr vår port råka i sk�n (om hästar) börja rusa vilt helt utan kontroll sprängde hon !n red hon snabbt in hojta (hojtar, hojtade, hojtat) ropa pluttifikationen Pippi menar "multiplikation" men vet inte att det heter så. vårdslös slarvig fullständig hel, full fordom åld tidigare, förut misslynt lite sur inte må du tro inte ska du tro förfärad mycket rädd O mitt nöt ung A min idiot, A vilken idiot jag är förhör (-et; ) det att läraren undersöker om barnen kan sin läxa sisåd�r vard ungefär vrå (-n; -r) hörn klJll vanlig lek där man jagar varandra och försöker röra varandra med ett lätt slag på ryggen högg Pippi in avbröt Pippi knycka (knycker, knyckte, knyckt, knyckt) vard stjäla överge (överger, övergav, övergivit, övergiven) lämna, sluta med plansch (-en; -er) större bild hurtigt ung glatt, käckt tlugprick (-en; -ar) liten svart prick gräslig hemsk, förfärlig väsa (väser, väste, väst) (om människor och ormar) tala (låta) med ansträngd hes röst hämta andan ta igen sig, vila kat�der (-n; katedrar) lärarens skrivbord i ett klassrum av hjärtans lust ivrigt och intensivt lilla fnuttiga papperet ung lilla löjliga papperet ihärdigt mycket lärdom (-en) kunskap knäcka den friskaste ung göra slut på den starkaste jag blir precis yr i huvet jag blir alldeles snurrig i huvudet med darr på rösten med darrande röst =

263

264

265

307

det skulle bli ett snyggt spekt�el ung det skulle nog inte bli så trevligt språng (-et; =) hopp hennes avfärd hur hon red iväg en dryg pers här en jobbig tid det får tas det får man tåla tröste honom stackars honom stä i skamvrån stå i ett hörn och skämmas (för vad man gjort) 266 barna talspr och dialekt barnen Sällan! vard aldrig (häst)hov (-en; -ar) fot på häst

308

Alfa betisk ord l ista Siffrorna hänvisar till den sida där ordet förekommer första gängen.

A adel 3 1 aftonbön 79 aga 52 alfabetisk ordning 8 altare 175 ange 52 ange 8 anglosachsisk 108 angripa 58 aningen 136 ansträngande 2 1 1 antikvariat applikation 203 arbeta över 74 ark 32 ark 82 arkeologi 43 arkivera 1 18 armod 108 arvtagare 108 av ondo 148 avbetalning 193 avdrag 121 avfolkningsbygd 227 avgrund 199 avhöll 79 avsiktligt 218 avsnitt 217 avspegla 1 34 avspelats 82 avstyra 192 avsätta 145 avsätta 54 avtecknades 217 badlakan 122

B bal 165 balja 260 barfotabarn 244

bark 1 3 1 barm 38 bas 38 bastu 42 bedriva handel 23 bedyra 260 bege sig 156 begränsa 226 begå 79 begära avsked 58 behagade 164 behärska 151 behärska 23] beige 203 bekänna 51 beryktad 19] beröra 232 besiktning 20 besked 48 beskylld för 5 1 besparing 6 1 bestryka 251 besvär 33 besynnerlig 2 1 7 beta 182 beteckna 156 beteende 232 betraktare 163 beträda 1 3 1 bibliotekarie 42 bidra till 216 biografi 43 bisak 222 biskop 175 bister 29 bistånd 127 bitterhet 157 blomsterhandel 82 blåsa 235 blänga 33 bokmal 62

bonddotter 58 bordställ 1 14 borg 70 borgare 3 1 borgmästare 165 bottenslam 137 bra nätta 1 1 5 brits 60 brokig 246 brud 28 brud 28 brudtärna 29 bruk 1 5 1 bruka 133 bryta upp 172 brått 143 bräcklig 82 bräda 1 44 bränna 4 ] brännvin 41 buga sig 190 bullrande 3 1 bygd 183 byggerage 79 bål 51 bäva 222 bödel 195 börda 156

C centrifugera 193 cykelställ 204

D darrhänt 59 decennium 98 deckare 42 deltagande 83 den onde 141 depression 140 digital kanal 237

djupsinnighet 3 1 djurlivet 1 3 1 djärv 145 djävulen 53 dofta 168 dominera 45 donera 1 57 drabbades av 1 56 drag 109 dragharmonika L 40 dragits till 227 dragspel 38 draperi 60 drilla 168 dry martini 10 l dryfta L 57 dräng 183 dräng 50 dubbelmoral L63 dunkel 1 95 dvala 1 36 dyka 248 dynamit 156 dån 199 dö 29 döpa 53

E

e Kr 103 efter hand L83 efterforskning 6 1 efterrätt 99 efterträda 54 eftertänksam 261 egendom 156 ekorre 248 eldsvåda 79 eljest 1 65 emellertid 58 ena 126 enhetlig 1 84 enskild 1 3 1 enspråkig 14 entydig 1 18 enväldig 145 erhålla 157 erinran 79

31 0

ersätta 146 ersättning 45 etnografi 43 evig 195 exlibris 61 expediera 219 exploatering 156 expressbyrå 82

F fackord 8 facktidskrift 42 familjeflicka 1 65 fasligt 261 fast 156 fastnubbat 82 favoritsport 236 fenomen 152 fenomen 172 fibrer 95 filma 235 fink 197 finstämd 31 firma 219 fjäril 47 flaggparad 1 04 flina 241 flott 183 flugprick 263 flytande 156 flyttningslass 82 fläkt 201 flämta 200 flärd 247 fnissa 222 foga sig 221 folkskolan 1 13 fontän 104 formulering 163 fotgängare 148 fotogen 182 fredssträvanden 157 fria 165 fridlyst 131 friidrott 236 frivolt 260 frontmatad 1 93

frost 137 frost 203 fruntimmer 31 fullbordas 1 68 fullfölja 243 fullsatt 235 fullständig 262 funka 235 furu 59 fynd 242 fyrverkeri 107 fähus 108 fält 41 fängslande 58 fästmö 82 följeslagare 1 53 för gott l föra 38 föra fram 148 förakta L64 förbanna 142 fördom 231 fördöma 81 förebild 259 föredrag 66 företag 1 1 8. företeelse 1 5 1 förfalskning 59 förfärad 262 förföriskt 247 förgifta 59 förgylld 2 1 9 förhinder 2 1 förhör 262 förloppet 79 förluster 145 förlägen 220 förmögenhet 1 57 förnya 259 förnäm 50 förnärmad 220 förolämpning 232 förråd 136 förskrämd 1 99 första klass 221 förstuga 52 försupen 3 1

försvarslös 243 försättsblad 6 1

gudstjänst 52 guitarr 140

försörjning 1 56

gutår 33 gå i ide 136 gå på 235 gå snett 235

förtroende 8 1 förtrolla 50 förtryckt 216 förtvivlad 28 förtvivlan 157 förtydligande 68 förundras 133 förutan 247

gärdsgård 1 3 1 gästabud 50 gök 248

H

förvalta 126 förvaltning 70 förvandla 1 1 3 förverkliga 160 förvirrad 241 förödmjuka 79 förödmjukas 217

hacka tänder 242 haklapp 105 halshuggen 5 1 halvlek 235

G

hedersgäst 50 hedersman 32 hedersplats 1 14 hednisk 104 hednisk 108 hejdundrande L41

gala 170 gala 41 galler 140 gammeltid 108 gapa 171 ge ut 14 genomstekt 101 gest 1 18 givmild 108 glasställ 219 glest befolkat 126 gnista 200 gnista 29 grannsämja 191 gren 237 grenljus 1 14 grind 38 grovslit L08 gruva 191 grymt 78 gryt 136 grädda 100 gränd 79 gränsstolpe 70 gräslig 263 gröda 104 gubbe 169

hambo 126 handlande 77 hantverkare 175 havet 41

helgon 106 hembygd 105 herrgård 1 13 himla 1 69 hind 39 hjelpreda 146 hjässa 232 hojta 261 holme 70 hov 266 hovmästare 10 l humla 1 97 hurtigt 263 huru 59 husbonde 50 husmanskost 98 hydda 143 hyrkusk 82 hålfotsvalv 219 hålla av 88 hålla till 52 hållning 62

håna 8 1 hälsing 126 hämnas 50 hämndlysten 108 hämta andan 264 hänga med 218 hängmatta 1 65 häpna 62 härstamma 172 häva sig 201 häva ut 261 hävda 61 häxor 50 högtidligt 197 hörselskydd 120 hövlig 222

i förskott 6 1 i hast 222 i skyn 41 i strumplästen 220 iakttagare 234 idealisk 23 ideell 157 ihärdigt 264 ila 247 illustrera 1 73 ingrediens 98 inhägnad 131 inkast 236 inkast 237 inleddes 76 inledning 9 inlopp 70 innebär 68 innebörd 232 innerstad L 48 inom kort 195 inrätta 146 inskrift 172 installera 193 instinktivt 231 inställning till 77 insändare 148 intellekt 163 inträngande 216

311

invändning 222 isklump 1 54

J jakt 50 jasmin 1 67 johannesört 4 1 julbock 1 14 jungfru 83 juvelsmycke 58 järnbruk 95 jätte 28

K kakelugn 82 kansli 1 84 kappe 78 karl 29 kartong 220 kassera 219 kateder 264 kil 217 kista 83 kitslig 183 klippö 52 kliv 221 klockstapel 53 klot 153 klottra 82 klättra 46 knep 50 knota 59 knottrig 203 knottrig 222 knycka 263 knölig 220 kombinera 15 kommunikationer 121 kompakt 193 kompanjon 157 kompost 136 kompromiss 234 konfliktfylld 77 konfronterades med 60 konkursbo 160 konsistens 156 konstgjord 157

312

kontinental 109 koppar 70 korp 23 kortregister 43 kotte 1 3 1 krampaktigt 199 kreatur 5 1 kretsa 1 54 krigshär 191 kris 77 krog 3 1 kronisk 157 krus 33 krusa 219 kryddbon 83 krypa 143 krångligt 60 kränka 79 kröka 203 kugghjul 160 kurva 199 kvarter 204 kvast 52 kvida 221 kvist 105 kvällsvard 79 kyrkoråd 142 kyrktorn 53 kåda 1 3 1 kåta 1 47 källa 1 70 kärra 79 köttet 141 köttfärs 170 L

lack 1 15 lada 108 lagra 136 lagt för sig 95 landsman 156 langar ut 1 1 5 lantbrukarhem 259 le 29 len 22 ] lertavla 250 ligga 59

likt 218 liktorn 2 1 8 listigt 200 lita till 170 livlig 3 1 livsåskådning 253 ljuv 246 ljuvlig 1 96 lodrät 242 loge 38 lokal 127 lokal politiker 104 lovlig 221 lovsång 32 lurvig 248 luta 246 lutfisk 1 14 lysmask 1 99 lystrar till 242 lådbil 1 60 långivare 59 läkemedel 5 1 lämplig 64 lärd 141 lärdom 264 lärdomar 52 lärjunge 53 lärka 41 lättillgänglig 140 lögn 79 löjtnant 1 65 lövruska 53 lövsångare 197

M magisk 105 maka 82 mana 52 mana fram 152 mandelpotatis lO6 mardröm 148 marknad 147 maskerad 58 maten 53 matjord 182 matt l65 medelpunkt 155

medkänsla 141 mekano 160 melankoli 1 63 mellandagarna 2 1 7 menar 5 8 metställe 198 midvinterblot 104 migration 227 mildväder 1 36 min 1 18 mindre hederlig 1 57 minspel 233 missionär 175 missköta 58 misslynt 262 misströstan 243 missväxt 182 mocca 220 moderne 108 modifikation 157 modrens 59 molnslöjor 1 53 morra 171 motiv 32 motordriven 96 mur 59 muta 1 70 mutter 78 mytologi 32 mångsidig 58 mås 41 märkduk 1 1 5 märkessko 221 märklig 1 54 märklig 23 märkvärdig 146 mästerskap 236 mönster 134

N naturskildring 3 1 navigering 160 nita 140 nitisk 52 nitroglycerin 156 njutningsrikt 1 14 noga 78

nomad 147 nykomling 46 nykter 157 nålbrev 1 15 nåldyna 1 15 näktergal 168 närgången 23 1 närmare 8 nästa 33 nätt 246 näve 171 näver 131 o

oaktat 79 oavgjort 235 ock 32 offentlig 254 ohygglig 200 ollon 1 3 ] ombud 1 83 omfamning 165 omfattande 183 omtyckt 81 omvända 103 ond på 79 ondskans makter 50 opålitlig 232 ordagrant 65

patent 156 patenttändare 156 patetiskt 79 patos 168 persienn 176 pest 145 piga 183 piga 50 pikerades 79 pilsner 95 pingis 206 pipskägg 33 plansch 263 plantera 32 plundra 23 plysch 219 plåga 220 pläd 242 polare 235 portierloge 60 prenumeration 252 presentera 224 pretentiös 17] prosa 1 13 prost 140 prost 141 pruta 236 prygla 79

ordrik 8 organ 127 ortnamn 23 otillgänglig 109 ovanläder 217 overall 170 oviss 219

prägla 160 psalmnummer 82 puckelrygg 202 puder 146 pulka 203 punsch 1 65 på sikt 237 påhittad 62

oxe 29

påslakan 122

p

R

paddla 133 paletå 20 1 pall 219 pantbank 160 papperslykta 105 park 32 pastor 202 pastorat 141

rabatt 206 rackartyg 52 rappt 220 rasta 249 rata 141 redigt 82 reflexion 79 refräng 248

313

regent 145 regeringsform 1 45 regional 126 registrator 236 rejält 136 rektor 58 rekvireras 83 relativt 8 religiös 1 13 remdriven 1 60 renhjord 147 renost 147 renskötare 1 47 replikera 240 reserverad 23 1 resignerat 1 68 resår 217 rev 50 ribba 235 ridå 82 rike 126 ris 52 rodna 38 rotting 78 rubba 1 69 ruinerad 1 56 runor 41 rus 33 rutin 1 69 rutinerna 234 rykta 260 rå 100 råda 41 rådlös 29 rådsherre 145 råkas 82 röva 23 röva bort 53

S sal 82 salighet 221 samförståndsvillig 233 sammanhukad 221 sammanträde 205 sank 197 sannolik 79

31 4

satellitnavigering 160 scen 58 schlager 243 schlagertext 243 sed 52 semafor 198 sensommar 105 serie 9 silke 1 57 sinnelag 109 sinnlig 6 1 sirlig 219 sjudande 201 själslig 77 självbiografi 3 1 självdeklaration 121 skaft 217 skald 140 skeende 77 sken 199 skiftarbete 121 skiljetecken 64 skissa 144 skofirmanamn 219 skogvaktare 218 skohorn 221 skorra 142 skott 1 3 1 skott 235 skri 41 skrud 249 skräck 1 95 skumt 1 65 skutta 248 skvalpa 164 skyffla 200 skygg 39 skymma 195 skymma 83 skäl 206 skälva 200 skönlitterär 43 skörd 23 sköt ut 1 64 sladd 2 1 1 slaganfall 156 slagbord 1 14

slakta 23 slask 203 slentrian 1 5 1 slibbigt 1 70 sliper 197 slit 1 83 slita 28 slokörad 22 1 sluka 199 slumra till 60 slungsten 78 slå igenom 237 slå igenom 96 slå upp 8 slå vad 190 slår 41 slänt 198 slänt 203 slöja 29 slöseri 148 smeknamn 66 smickrande 74 smida 140 smidig 141 smycke 58 smärtfrihet 222 smörja 100 snabbrundor 96 snaps 98 snarast 108 snickra 144 snigel 143 snobbig 220 snok 1 37 snurra kraftigt 193 snyfta 240 snyftning 168 snäckskal 41 snörkänga 203 solgass 197 somt 82 sorgflor 82 sork 136 sotkorn 96 spakvatten 198 specificering 79 spettkaka 1 26

splittras 172 spontan 184 spotta 50 sprint 78 språkrör 252 språng 265 spränga 169 sprängare 169 sprängas 156 sprängde 261 sprängämne 156 spåra upp 61 späd 196 spökaktig 1 99 stadgat 79 stadsbyggnadskontor 236 stall 108 stam 172 stamgäst 61 startblock 240 statare 216 stenröse 137 stickprov 45 stiftelse 1 57 stil 82 stilist 163 stilla 169 stjärngosse L 06 stock 70 stoft 83 stolpe 70 stoppgarn 1 1 5 stoppur 241 storslagen 53 straff 235 straffavgift 42 strida mot 149 strimla 100 stropp 218 strupe 142 strut 106 strutformad 106 struts 1 17 strålkastarljus 240 sträng 136 strövtåg 136 stundande 108

stundom 78 stupa 145 ställning 164 stämma 142 ständig 77 stöld 79 sugen på 98 sula 203 sund 197 sup 142 svansspets 13 7 svartkrut 1 56 svartsjuk 74 svida 142 svåger 62 svårmod 140 sybehör 1 16 syll 197 synpunkt 205 sysslolös 78 såga L44 således 23 1 sädeskorn L 36 sällskap 3 1 sätta bo 82 söm 78

T ta hänsyn 9 tabu 1 5 1 tabubelagd 1 5 ] talesätt 98 taltrast L 97 tambur 82 tapet 3 1 tapetrnålare 3 1 tapetserare 82 tappat målföret 221 tapper 145 tema 77 tendens 157 term 175 till brädden 1 14 till husbehov 146 tillbe 147 tillfällig 195 tillgång 148

tillgång till 8 tillhöra 202 tillkom 127 tillskott 161 tilltro 80 tilltufsad 60 tillvaro 1 57 ting 136 titel 42 tjuta 169 tjänst 58 tjära 1 97 tonsätta 141 toppmatad 193 torpare 198 traska iväg 260 trave 60 trinder 33 trist 244 trolla 50 trollkunnig 50 trollpacka 52 trottoarlös 7R trubadur 3 1 trupp 176 trupp 237 trust 1 57 trä i 219 trädgårdsmästare 190 träna 199 träta 191 trög 143 tröska 108 tuberkelfri 83 tunna 29 tunnbröd 106 tvång 52 tvärgående 202 tyga till 191 tåla 261 tältkåta 147 tärna 106 tärna 248 tätort 182 töjbar 217

315

o W1deravdelning 43 underförstått 83 underhåll 235 underteckna 1 19 unik 133 uppdrag 170 uppfinnare 146 uppfordrande 1 70 upplaga 252 uppsikt 52 uppskatta 81 uppskattad 58 uppskrämd 52 uppslagsverk 42 uppstå 172 uppståndelse ( - 104 uppträde 79 urinvägsinfektion 203 urmakare 3 1 ursinnig 28 ursprW1g 108 ursprW1gligen 1 5 urval 3 1 utarbeta 156 utkast 1 57 utplåna 195 utplånas 201 utpräglad 185 utredande 1 18 utsikten 79 utspela sig 58 utvidgar sig 153

V vad 248 vagnsmörja 197 vall 197 valla 1 08 vapen 126

vara 1 98 varsam 130 varv 1 55 varva 100 vass 250 vedspis 96 vemodig 1 63 veranda 105 verksamheten 6 1 vers 106 vettskrämd 254 vickning 100 vidarebefordra 203 vidga 1 67 vidhäftad 222 vidskepelse 50 vidskeplig 50 vigsel 29 vildgås 1 13 virvla 248 vis 190 vision 160 vissa 42 visst 200 vittne 52 votering 206 vresig 108 vrå 263 vårdslös 262 väghållning 1 3 1 välbehag 22 1 välbehag 4 1 vänja 104 värdeladdning 49 världsaltet 1 53 värpa 104 väsa 171 väsa 264 växelvis 217 växtfärgade 202

vördig 141 vört 4 1 y

ymnigt 142 ynklig 141 yra kring 197 yttersta dagen 142 yvig 233

Ä

ålderdomlig 8 ångest 1 40 år 3 1 årsmodell 20 årsredovisning 74 återkommer 195 återspeglas 77

Ä

ädelsten 153 äga rum 105 ämbetsman 70 ängslig 87 ärende 1 18 äventyr 23

Ö öm 22 1 öm 196 önskedröm 50 örfil 165 ösa 53 överdådigt 78 överflöd 108 överge 263 övergiven 199 överlevde 77 övertyga 148

KÄLL F Ö RT E C K N I N G T I L L B I LDERNA Siffrorna anger sida och bildens placeringpå sidan. Omslagsbild:

Mattias Edwall, Bildhuset AB, Stockholm Foton:

AB Bacho, Enköping 159:1 Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm 27:1 Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Stockholm 2 1 2 Bildhuset AB, Stockholm Gerry Johansson 72 Felix Oppenheim 2 1 5 Bengt Olof Olsson 158:2 Ericsson, StockholmlFotoavdelningen 159:3 Husberg, Ola 1 13 IMS, Stockholm 247 Kinsey, Darius 181:2 Kungliga biblioteket 36: 1, 37:2, 5 1 , 54, 73:1, 162, 2 13:2, 2 5 1

Lucky Look, Stockholm A-G Nisser 238 Lundgren, John 76 Mira bildarkiv, Stockholm Peter Kjellerås 1 1 1:2

Tomas Södergren 1 1 1 : l

Naturfotograferna AB, Stockholm Tore Hagman 138, 139:1 NobelstifteIsen, Stockholm 159:4 Nordiska museet, Stockholm 214, 216 Pressens Bild, Stockholm 159:1. 179, 213:1, 245 Robban Andersson 40 Torbjörn Andersson 259 Jan Delden 39 Anders Gustafsson 239:1 Sam Stadener 99 Gunnar Stattin 239:2

Jeppe Wikström 73:2, l l O

Sandrew-Metronome, Stockholm 257:2 Scanpix, Stockholm Pekka Närvä 213:3 Sjöfartsmuseet, Göteborg 180 Stockholms stadsmuseum 56, 57, 140 Svenska porträttarkivet, Stockholm 30, 1 12

Svenska filminstitutet, Stockholm 256, 257: l Tekniska museet, Stockholm 36:2 Tändsticksmuseet, Jönköping Göran Sandstedt 158: l

Universitetets oldsakssamling, Oslo 26-27, 27:2 Teckningar:

Museiverket, Helsingfors 58

Kent Estham, Oslo 225, 228, 253

Nasa 154

Ola Gustavsson, Stockholm 250

Nationalmuseum, Stockholm

Åsa Kleberg, Stockholm 26

"Besök i Söderfors ankarsmedja" av Pehr Hilleström 37:1 "Karl XII" av J.D. Swartz 34

"Gustav III och hans bröder" av Alexander Roslin 35

Fredrik Lindberg, Stockholm 231 samt teckningar i ordlistan Maija-Liisa Tiitto, teckningar i ordlistan 273:5, 277, 301

Annika Wide 173

"Bernaottska familjetavlan" av F Westin 55

Naturbild AB, Stockholm Sven Halling 139:2

Kartor:

Hans Drake

00 --

QJ

Harriet Riserus . Ake SandahI . Sune Stjärnlö[

Nya

Mål 3

Nya Mål 3 är en lärobok i svenska som andraspråk. Boken är avsedd för kurser på nivån efter sfi (svenska för invandrare) inom den kommunala vuxenutbildningen eller inom andra skolformer för vuxna. Dialoger, dikter, visor och litterära texter ur Nya Mål 3 finns inspelade på cd. Läroboken Nya Mål 3 kan kompletteras med en Övningsbok (av Harriet Riserus, Margareta Lindström och Gunilla Serin) och Målgrammatiken som finns på ett flertal språk. •

27-883 60-4 27-50590-1 27-50266-x 27-50147-7 27-50252-X 27-50256-2 27-50251-1 27-50143-4 27-50243 -0 27-50245-7 27-50148-5 27-50264-3 27-50145-0 27-50258-9 27-50255-4 27-50149-3 27-50267-8 27-50260-0 27-50247-3 27-50249 -x 27-50265-1

Nya Mål 3 cd Nya Mål 3 Övningsbok Svensk grammatik på albanska Svensk grammatik på arabiska Svensk grammatik på engelska Svensk grammatik på finska Svensk grammatik på franska Svensk grammatik på grekiska Svensk grammatik på persiska Svensk grammatik på polska Svensk grammatik på rumänska Svensk grammatik på ryska Svensk grammatik på serbokroatiska Svensk grammatik på somaliska Svensk grammatik på spanska Svensk grammatik på svenska Svensk grammatik på thailändska Svensk grammatik på tigrinska Svensk grammatik på turkiska Svensk grammatik på tyska Svensk grammatik på vietnamesiska ISBN 91 -27-50589-8 B

9

1 1111 11 111 1111 111111 111 1 789 1 2 7 505896