IZTEGI - DICCIONARIO Este archivo contiene la versión RTF del diccionario de euskera Landarbaso en los dialectos Guipuzcoano y Vizcaino. El diccionario contiene cinco columnas distribuidas de la siguiente manera: primero aparecen las expresiones en castellano, luego en euskera (palabras comunes a los dos dialectos), después las que son más propias del dialecto guipuzcoano, las del vizcaino, y por último tal como suelen utilizarse en el "euskara modernoa". Los espacios en blanco son debidos a que ésas palabras ya se dicen de alguna de las otras maneras, y así se evitan repeticiones innecesarias. Hay que tener en cuenta que éste método no trata el euskera oficial (batua), sino el dialectal y por lo tanto existen algunas diferencias con aquél, principalmente el tipo de escritura y parte del vocabulario utilizado. Aun así no debería haber ninguna dificultad de comprensión entre quienes utilicen uno u otro tipo de euskera. El batua sin embargo es un euskera menos natural y que adopta muchos términos del castellano, no siendo extraño que aparezcan denominaciones como "euskara modernoa" (aunque este abuso del castellano no es exclusivo del batua). Pero aunque en cierta medida es lógico que los idiomas incorporen aportes de otras lenguas vecinas, no debería caerse en la exageración hasta el extremo de limitarse a "copiar" del otro idioma olvidando las expresiones propias, como suele ocurrirle a mucha gente que cuando oyen ciertas palabras en euskera euskaldun (sin castellanizar) les suenan desconocidas y extrañas. Por otro lado, el tipo de escritura que utiliza es el propio de la zona vasco-francesa, usando mucho la letra "h" (aunque en la mayor parte de Euskalerria nunca se haya utilizado antes). También se impusieron otros cambios, como la eliminación de la "ll" y de la "ñ" (aunque ésta se siga pronunciando) o el cambio del sonido de la "j" fuerte, haciendo que sonase "yota". El euskera tradicional (el natural, el dialectal) en cambio, mantiene los sonidos que le son propios desde siempre, y su escritura es de tipo fonético, es decir, se escribe tal como se pronuncia, sin añadir ni quitar nada, utilizando (preferiblemente) para designar a las cosas palabras de origen euskaldun, creando otras nuevas por medio de la aglutinación (esto último era uno de los puntos fuertes del Gipuzkera Osotua, procurando evitar recurrir en exceso a otros idiomas en busca de vocabulario, dando preferencia al propio) Así pues, la finalidad de ésta web no es impartir un curso sobre el euskara que se utiliza actualmente, sino ofrecer una muestra del euskera dialectal, de la escritura fonética, y del vocabulario euskaldun, a través de un sencillo y breve método y del presente diccionario. En la página web se puede encontrar más información al respecto: http://www.landarbaso.miarroba.com http://www.terra.es/personal6/landarbaso Correo electrónico:
[email protected] © Web Landarbaso 21-XI-2001
CASTELLANO % (tanto por cien) (superlativo) ¿cuál? ¿cuáles? ¿cuántos? ¿para qué? ¿por qué? ¿qué? A a a (en el verbo) a (lugar) a ahí a allí a aquí a buenas a buenas a causa de… a dónde a él a ese a eso a este a este (persona) a favor de a los (lugar) a los, a las (varios) a medias a menudo a nosotros
EUSKERA
GIPUZKERA
BIZKAIERA
EUSKARA MODERNOA
euneko …ena zein zeintzuk zenbat
zer A …tzera …tera …ra
zertarako zergatik
zetarako zergaitik
A
A
orrera
orra
onera
ona
…agatik
…agaitik
oni
oneri
maiz
sarri, sarritan
A
ara onean one z nora berari orri orretara onetara -alde …etara …ei erdizka, erdi-bana askotan guri
2
a pesar de ello a pie a propós propósito ito,, delibe deliberad radame amente nte a ratos a ti, a Vd a tiempo a través a trueque a veces a ver, vamos a ver a vosotros, a ustedes a… (nombres propios abajo abandonar abandono, pereza abarca abastecer, proveer, suministrar abdomen abedul abeja abeto ablandar abonar la tierra abono, estiercol abono, abono, estier estiercol col,, benefi beneficio cioso so abrazar abrazar, acariciar abrazo abrazo, abrazo, caricia, caricia, cariño, cariño, querido querido abrevadero abrigar
ala ere o ñe z oarrez oarrez aldiz, tarteka zuri garaiz, sasoiz zear ordez batzuetan ea zuei …i pe zabarkeri abarka
alan da be
barrena
utzi utzitasun
laga
abandonatu
ornitu sabelzorro urki erle izai bigundu ongarritu ongarri ongarr ongarrii besarkatu laztandu besarkada laztan laztan edaska berokitu
abetu ablandatu abonatu zimaur, simaur
sats
abrebaderoa
3
abrigo abril abrir absurdo, inverosimil abuela abuelo abundancia abundancia, profesión abundante aburrido (que aburre) aburrimiento aburrirse, cansarse acá acabar acción de escardar acción de leer acebo acechar acecho aceite aceituna acelerar aceptación aceptar, admitir acequ cequia ia,, raya raya en el pelo pelo acera acerca de acercamiento, aproximación acercar(se) acero acertar, adivinar
beroki, soingañeko jorrail zabaldu
abrigo apiril iriki itxuragabeko amona aitona
edegi amama aitita
aspergarri asperraldi aspertu onera bukatu
ona amaitu
ugaritasun …tza ugari
azkendu jorra irakurtze gorosti zelatatu zelata
eskardatu
olio olio-aran leiarazi
orio ariñagotu
urbiltze urbildu
urreratze urreratu
azeituna azeleratu
onartze onartu erre errete ten n espaloi …ri buruz bertaratu altzairu igarri
4
acertijo, acertijo, profecía, profecía, predicción predicción ácido aclamar, gritar acogida, recibimiento acongojar, apurar, apremiar aconsejar acontecimiento, suceso acordarse, recordar acortar, rapar, rasurar acortar, reducir acostarse acostumbrado acos acostu tumb mbra rars rse, e, habi habitu tuar arse se acreedor acto de acordarse acto de comprar actual actualidad acuoso adaptar, organizar adelantar, avanzar adelante adelgazar además adiestrar adiós, saludo adivino, hechicero admi admira rabl ble, e, mara maravi vill llos osoo admiración adoptivo, postizo adormecer
igarkizun, igarkizun, igerkizun igerkizun minkatz oiu egin larritu aolkatu gogoratu
azido aklamatu arrera
abegi
aolku eman gertaera oroitu murriztu
aolku emon jazoera gomutaratu moztu
etzan
etzun, ogeratu
akongojatu, apuratu
akordatu
laburtu oituzko oitu oitu artzekodun oroipen
akreedore akordatu
eroste oraingo oraingotasun urtsu eratu, egokitu aurreratu aurrera metu, argaldu
aktualitate adaptatu
gañera, gaiñera trebetu agur azti, igarlari mira miraga garr rrii mira …orde lo eragin
ganera adiestratu
igarle admirazioa
5
adornar, decorar adorno adorno, joya adulación adular adver dverte tenc ncia ia,, avis avisoo, nota nota aeropuerto afectuoso afición, entusiasmo aficionado a aficionarse, entusiasmarse afilado, agudo afilar afinidad aflojar, tranquilizar(se) agachadiza agarrar, sujetar, sostener agencia, delegación agitación (movimiento) agitación, alboroto, estrépito agitar un líquido, remover, batir agosto agradable agradar, gustar agradar, simpatizar agradecer agradecido agricultor agricultura agrietarse agrio
apaindu apaindura edergallu
arkolau
txurikeri txurikatu oar oar egaz leku maitati zaletasun …zale zaletu zorrotz zorroztu kidetasun
palagau
egazki-zelai
adornatu, dekoratu adorno adulazio adulatu aeroportu afizio afizionatu afilatu afinitate
lasaitu mingor eu eutsi ordezkaritza eragiñaldi
nasaitu oratu agitazio
zalaparta eragin dagonil atsegingarri atsegin izan, eder izan gogoko izan eskertu esker oneko lurlangille lurgintza
agitatu abuztu
eskerrak eman
eskerrak emon
nekazari nekazaritza pitzatu
lugin
agrikultore
arrakalatu
agrietatu
garratz
6
agrupar agua aguardiente aguijón aguijonear águila aguja aguja de coser agujero aguzanieve (pájaro) aguzar los sentidos ahí ahogar(se) ahondar, profundizar ahora ahorrar ahorro aire aire, viento airosidad, soltura airo airoso so,, garb garbos oso, o, esbe esbelt ltoo ajar ajo al al (en el verbo) al contrario al día siguiente al lado, cerca de al menos, por cierto al mismo tiempo ala
taldekatu ur patar akullu akullatu arrano orratz jostorratz zulo ipurdikara zurtu or ito sakondu orain aurreztu aurrezki egurats aize txairotasun lira lirain in,, txai txairo ro erabildu
ahorratu ahorru
baratxuri
maiztu berakatz
ajatu
…tzean …tean bestera biaramon alboan be.intzat bat-batean ega
7
alabar alameda álamo alargar alarma albañil albergue, refugio alboroto, lío, apuro alcalde alcanzar, coger alegrar(se), gozar alegre alegría alejar(se) alfarero alfiler alfiletero alfombra, estera algo alguien algún alguna vez algunos, unos aliento, respiración alimentar aliso alivio allí allí mismo almacén almacén, lugar de
ospekatu lertxundi lertxun luzatu asaldu ormagin aterpe
alameda luzetu alarma igeltsero istillu
endore
alkate alkanzatu
atxitu, atzeman poztu, alaitu alai alaitasun, poztasun urrutiratu eltzegin
urrundu lapikogille
zerbait, deus norbait
zeozer
burukorratz orraztoki oinpeko
alfombra
…en bat noizbait batzuek arnasa janaritu altz
asnasa
obe-aldi an antxe gordegi …tegi
biltegi
8
almeja almendra almendro almohada almorzar, desayunar almuerzo, desayuno alpargata alquilar alquiler, renta alrede alrededor dor,, aproxi aproximad madame amente nte alrededores altanero alternar altibajo, marea alubia alzar ama de casa amabilidad amable amable amable,, digno digno de ser amado amado amado mado,, quer querid ido, o, cariñ ariñoo amamantar amanecer amar, querer amargar amargo (adjetivo) amar amargo gor, r, sabo saborr amar amargo go amarillento amarillez amarillo amasar
txirla gingil-urra gingil-urritz buruko gosaldu gosari espartin, abarketa alogeratu, alogatu aloger inguru inguruan an
almeja
almohada
alkilatu alkilerra, errenta ingurumai
erdaiñari txandaka gorabera babarron altxatu
indaba etxekoandre
ugazabandra
bularra eman
bularra emon
onberatasun onbera, ontsu maiteg maitegarr arrii mait maitee goizalde, egunsenti maite izan, maitetu mingots egin, mingostu mingots ming mingot otas asun un orizka oritasun ori
amargatu
bellezka bellegi orea egin
amasatu
9
ambos, los dos amenaza amenazar amigo amistad amo de casa amontonar, apilar amor, amor, cariño, cariño, amabil amabilidad, idad, afecto afecto amoratado amoratar amortajar ampliar ampolla añadir añadir,, adheri adherir, r, pegar, pegar, soldar soldar ancho, abierto anchoa anchura anciana anciano (masculino) andar andar errante andar, pasear andarín andén andrajoso anfitrión angula angustioso anidar anil anillo lo (de (de hach hacha, a, azad azada, a, etc) etc) animal
biok zemai zemaitu adiskide adiskidetasun etxekojaun
amenazatu
metatu, pillatu maitetasun maitetasun ubel ubeldu beztitu aundiagotu maskullo
ampolla, ampulo
erants erantsii zabal bokart zabalera atso agure ebili noraezean ibilli ibilli ibiltari ibiltoki zarpatsu mai jabe txitxardin larritsu
anden anfitrioi angula kabi egin
abi egin
donu donu abere
10
animar aniquilar, destruir año año entero anoche anochecer anoc anoche hece cer, r, veni venirr la noch nochee anonadar anotación ansia, codicia ansioso, codicioso antaño, tiempo atrás anteayer antepasado anterior, delantero antes antiguamente antipatía antipático anual anzuelo apagar, extingur(se) apalabrarse apalear, varear aparecer apellido apena penas, s, esc escasam asamen entte apéndice, añadidura apetito aplastado, liso aplastar, comprimir
azkartu ezereztu urte urtebete bart illuntze, illunabar gaut gautu u
bizkortu
animatu anikilatu
arrats deuseztu
oarketa zalekeri, naikeri zale aspaldi
antsia antsiatsu eranegun
asaba aurreko len, lenago antziña ezin-ikusi ortzillun urteroko amu
arañegun arbaso
antipatia antipatiko
itzali izpidetu
amatau berbatu
jateko gogo
jangura
makillatu agertu, agiri izan abizen ozt ozta, ozt ozta-oz a-oztta eraskin
apalabratu
apendize
zapal zapaldu
11
aplauso apodo apreciar, estimar aprender, estudiar apre apreta tar, r, estr estrec echa har, r, apur apurar ar apretar, oprimir apretar, prensar aprieto, apuro aprisa apro aproba bar, r, bend bendec ecir ir,, acep acepta tarr apropiar(se) aprovechar aprovecharse de apto para apuesta apuro, angustia aquél, aquella, aquello aquellos, ellos aquí, dicen que… arado araña arañar arándano arar árbol árbol frutal arbusto arce arcilla arco arco (arma)
txalo ezizen, izengoiti aintzat artu ikasi estu estutu tu sakatu trinkatu estukuntza
preziatu, estimatu
arinka onet onetsi si beretu on egin baliatu …tarako
aprobetxatu dema
estutasun, larriune
apostu
ura aiek
estura a arek
armiarma
marasma
zuaitz
zugatz
emen golde atzamarkatu arabi goldatu …ondo ondozko astigar buztin uztai gezi-uztai
arbola
arku arku
12
arco iris ardien ardiente, te, exalta exaltado, do, entusi entusiast astaa arena argoma arma arma de fuego armario arpón arrancar arrasar, talar, simplificar arrastrarse arreglar, reparar arreglo arrendamiento arrepentirse arrep rrepen enttirse irse,, pesa pesarl rlee arriba arriba (lugar) arriba, altura, alto arroz arruga, pliegue arrugar arruinar, destruir, estropear, arte de la música arteria artesano artículo gramatical artificial artista artista (de profesión) asa, mango, zoquete, tonto,
ortzadar, uztargi gartsu gartsu ondar
harea ote
izkillu suizkillu arasa korain sustraitik atera
ota iskillo
arma su-arma armairu arpoi
soildu
arrasatu
maisterkuntza
errentapen
narraztu konpondu konponketa garbatu damu damu izan izan,, damu damuttu gora goian, goyan goi ugolo, urale
arroz zimur zimurtu
ondatu ereserti zaingorri nekazale mugitz egiña antzedun an antzelari kirten
tximur tximurtu musika arteria artisau artikulu artifizial artista artista
13
ascensión, subida asco, repugnancia asegurar, afianzar así (como aquello) así (como eso) así (como esto) así sea asiento asistente, asistente, ayudante, ayudante, camarero camarero asombrarse, quedarse estupefacto asom asombr bros oso, o, sorp sorpre rend nden ente te asqueroso, repugnante astilla asustar, amedrentar asust sustar ar,, hac hacer tem temblar blar atacar ataque, batalla atar, sujetar, empaquetar, atención atención atento aterrizar, atracar atizar el fuego atontar(se) atornillar atracción atractivo atraer atraer atrás atrasar
igoera
jarleku laguntzall laguntzallee arritu arri arriga garr rrii
ikaratu, izutu ikar ikaraa egin gin eraso erasoaldi lotu adiera adiketa adi lur artu sua zirikatu txotxolotu garranga sartu erakarpen erakarle erakarri, eratorri …ganatu atzera atzeratu
narda, nazka tinkotu ala o.rrela onela ala bedi esertoki
iguin aseguratu alan orrelan onelan alantxe jesarleku
txunditu nardagarri, nazkagarri ezpal beldurtu
iguingarri zozpal bildurtu atakatu atake, bataila
atentu
zozotu
tontatu tornillatu atrakzio
14
atreverse atronador atropellar atún de aletas cortas aula aumentar, agrandar aumento, suplemento aunque aunque, a pesar de aurora autor, que hace autorizar avar varicia icia,, mezq mezqui uind ndaad avaro, mezquino ave avefría avellana avena avergonzado avergo avergonza nzar(s r(se), e), rubori ruborizar zar(se (se)) avinagrar avión avisar avispa avivar, reanimar ayer ayuda, asistencia ayuda yuda,, hac hacer com compañí pañíaa ayud ayudar ar,, acom acompa paña ñar, r, apoy apoyar ar azada azul
ausartu lazkarri
azartu
ankazpiratu egalabur irakasgela
atropellatu, kolpatu atun aunditu
anditu
eskubidea eman
eskubidea emon
geigarri naiz, nai-ta …arren eguantz egille
autore autorizatu
zur zurkaiz kaizke keri ri zurkaitz, diruzale egazti egabera ur olo lotsatua lotsat lotsatu u ozpindu egazki erazagutu
abioi iragarri
liztor zuzpertu atzo laguntza lagu lagunt ntas asun un lagu lagund ndu u aitzur
atxur
urdin
15
B baba badil bahía bailar bailarín bajar bajar algo bajo bajo (sus (susta tant ntiv ivo) o),, bala baladí dí bajo, parte inferior bajo… balance balcón balneario bañarse banco banco de embarcación (de banda de música bandera baño barandilla, pasamanos barato barba barbero barbilla barbudo barco bardana barrica, tonel, cuba barrizal barruntar
B
B lerde pertzun
B adur ba bartzun
urkolko dantza egin dantzari
B
badia
jetxi
jatsi
beratu kazk kazkar ar be …pe diru garbiketa sapaillo uretxe bustialdi bat artu diruetxe tosta eres-talde ikurrin, ikurroyal bustialdi eskudel merke bizar bizargin
balantze balkoi bainuetxe bainatu banku musika banda bandera bainu barandatxo
kokotz bizardun itxasontzi lapatx
barku kupel
basatza sumatu
susmau
16
bastante bastante, suficiente basurero batalla batir, revolver bautismo bebedor beber bebida becada belleza bellota beneficio benevolencia berza besar (en la cara) besar en la mano beso beso (en la cara) beso (voz infantil) beso en la mano besugo biblioteca bicho, bestia bicicleta bien bien (sustantivo), hacienda, bienestar, holgura, tranquilidad bien bienhe hech chor or,, favo favore rece cedo dorr bienvenido bigote
xamar
samar aski sakartegi
naiko saramategi
gudaketa
bastante bastante bataila
irabiatu bataio
bateo
ongi nai
ongura
musu eman muiñ egin
mosu emon mun egin
musu
mosu
muiñ
mun
edale edan edari ollagor edertasun ezkur onegin
benefizio
aza
ma pa arrosela idaztegi pizti txirrinda
bixigu biblioteka bizikleta ongi ondasun lasaitasun
ondo nasaitasun
ongi ongill llee ongi etorri sudurpeko
bibote
17
bilingüismo billete, tarjeta bisabuela bisabuelo blanco blancura blando blandura bloque de casas bobada, idiotez, simpleza bobalicón bobo bobo, idiota, imbecil bobo, insulso, tonto bobo, tonto, estúpido boca boca abajo boca arriba bocadillo bocado boda bofetada boina boj bollo, bollo, pastel pastel,, torta, torta, paneci panecillo llo bolsillo, bolsa, saco bonanza, prosperidad bondad bondad, virtud boni bonittame amente nte, des despaci pacioo, bonito (atún de aletas largas)
elebitza txartel birramona birraitona txuri txuritasun bigun biguntasun etxe-mordo tentelkeri txotxolo tentel
billete birramama birraitaita zuri zu z uritasun
ergelkeri
tontakeri
ergel iñozo zozo ao
tontoa tontoa ago
aozbera aozgora mokautxo aokada eztai plastada, zartako txapel ezpel opil opil sakel
kopautxu kopau eztegu matraillako
bokadillo
poltsillo ongiro
aro on
pol poliki, iki, polli olliki ki
poli politto
onbide ontasun egaluze
atun
18
bonito-a, guapo-a borrachera borracho borrar bosque bostezar bostezo botella bravo, valiente brazo brevedad brezo brillante brillar broma bromear brotar, germinar, listo, bruja, hechicero brújula bruma brutalidad, discordia bueno buey búho, lechuza buitre burla, broma, risa burla, mofa burlar burlón, socarrón burro buscar, explorar
polit moskor moskorti ezabatu baso arrausi egin arrausi bonbil biozdun beso laburtasun iñarra dizdiratsu dizdiratu, argi egin txantxa txantxetan ibilli erne sorgin itxasorratz, ipar-orratz, lanbro
borratu
botila
brujula lazkeri
on idi ontz sai irri
putre iseka isekatu isekari
burla burlatu barrelari
asto billatu
19
búsqueda C ca! cabalgar caballero (distinguido) caballo cabeza cabo cabo (accid (accident entee geográ geográfic fico) o) cabra cabrito cachorro de perro cada uno cadena cadera caer caer redondo café cagón caída caja, baúl, arca cajita calcetín, media caldero calendario calentar calidad callando, en silencio callar calle calma en el mar calma, tranquilidad
billaketa bai zera! zaldiz ibilli gi gizatsu zaldi buru lur-mu lur-mutur tur auntz antxume txakurkume
mazal
aume bakoitz
bakotx
erori zerraldo erori
jausi
kate ankagan
kadera
akeita kakati
kafe erorketa
jauskera
kutxa kutxatilla pertzen egutegi berotu
kaxa kaxatxo galtzerdi pertz
nolakotasun ixilik ixildu txaide bare gelditasun
galdara
kalitate
kale
20
calmar, tranquilizar calmoso calmoso, tranquilo calor calumnia calzado calzoncillo cama camarón cambiar cambiar, trasladar cambio, variación camino camisa de hombre camisa de mujer campanilla campeón campeonato campo, tierra de labor, prado cana caña (planta) canallada cáñamo cáncer canción, melodía candil cano cansado cansa ansarrse, se, mort ortific ificaarse rse cantar cántaro
baretu gibelaundi paketsu
baketsu
trankil
gezur-beltz
gezur-baltz
kalumnia
barren-galtza oatze, oe, oi
oge
berotasun oski, oñetako galtzontzilo
izkira truk egin aldatu aldaketa bide alkandora atorra
arkondara
kamisa kamisa
soro ille txuri
solo ule urdin
kana
krisallu
kruselu
kanta kandil
pegar, sulla, txantxil
pedar
txilin txapeldun txapelketa
kañabera doillorkeri, dollorkeri kalamu minbizi abesti burutxuri nekatua neka nekattu abestu
kantatu
21
cantería cantero cantor, cantante capital capital (ciudad) capital, coste capricho, antojo capullo de flor cara, rostro caracol carác arácte terr, maner aneraa de ser ser carbón carbonero (que hace carbón) carcoma, polilla cardo cargar carnaval carne carne de costilla, chuleta carnero carnicería carnicero caro carpintero carrera carretada carretera carretilla carro carta carta, escrito, artículo
argintza argin abeslari dirutza erriburu domu kasketaldi pipil arpegi
kantari kapital iriburu
uriburu kapital kapulu
barekurkullo izak izakeera ikatz pipi kardabera gañeratu iñauteri aragi
ikazgin zeden gardu
saiaski
kostilla zikiro
arito
arategi arakin garesti arotz arinketa gurdikada
bu burkada
eskugurdi gurdi
es e skuburdi burdi
bidezabal
eskutitz idazki
karta karta
22
cartero casa casada casado casado-a casamiento casamiento,, matrimonio matrimonio,, boda casarse cáscara caserío casero casi casquivano, alocado casta, raza castaña castillo castizo castizo, genuino casualidad, imprevisto catarro, resfriado catorce caurto creciente caza cazador cazar cebada cebo para pescar cebolla cecear ceder, transigir cegato ceja
idazki-zai etxe senardun emaztedun ezkondua ezkontza ezkontza ezkondu
postari
azal baserri baserritar iya kaskarin enda, abenda gaztaña gaztelu enda oneko jator uste gabe
kasta, arraza
kasualitate katarro
marranta a.malau ilgora eiza eizari, eiztari eizan egin garagar
zezean egin amor egin
beita tipula zazeatu amor eman erditsu
kipula zazezau amor emon itsuki
bekain
23
celemín cementerio cena cenar cencerro cenicero ceniza central, del medio cent centra rar, r, pone ponerr en el medi medioo centro, medio, mitad cepa de planta cepillo de ropa cera, vela cerca cerca, allí mismo cercano cercano, vecino cerdo cereal cerebro ceremonia, norma cereza cerillas cerrar cerveza cesta cesto charco charla, conversación chepa, joroba chillido
lakari
imillaun
austerre
errauts
illerri afari afaldu arran autsontzi erdiko erdi erdira ratu tu erdi sostropo ipizki argizai
zenizero zeniza
zepilu bela urbil bertan
aldeko auzoko, auzotar urde labore
txerri, zerri
txarri
buru muin
garuntegi
gerezi
kerexa
zereale
arau poxpolo, su-pizteko itxi garagardo
zeremonia zerilla ertsi zerbeza saski otarra
istil izketa korkoitz
berriketa
otzara potxingo barriketa
karrasi
garrasi
24
chimenea chinche chiste, chascarrillo chitón! chopo chorizo chorlito choza chuchería, antojo chuleta cicatriz ciclista ciclón, huracán ciego cielo cien ciencia, conocimiento ciervo cima, cumbre cimiento cinco cincuenta cintura cinturón, faja ciruela ciudad cizaña claridad claro (de un bosque), espacio sin clase, aula clase, tipo, especie
kebide, kezulo
tximinia tximintxe
izkirimiri ixo! eltzun ziztor kuliska txabol
im imintxa isi!
txistor
txorizo
kutixi sayeski ebakiondo txirrindulari aizete it s u ortze, donoki eun jakite, ezauera orein
txuleta ziklista zikloi zeru zientzia tontor
oñarri bost berrogeitamar
zimendu
gerri gerriko aran iri iraka argitasun
garri garriko okaran uri zizaña klaritate
soillune ikasgela mota
25
clasificar clavo cliente clientela clima clínica cobertizo, protección cocear, dar patadas cocer, digerir coche cocido, potaje cocina cocinar, guisar cocinero coco, monstruo, fantasma codo codorniz codor odorni nizz (vo (voz infa infant ntil il)) coger, atrapar coger, tomar cohete cola de pegar cola, rabo colar(se), filtrarse colchón colección colgado colgando colgar colina collar
kidetu
sailkatu iltze
untze
klasifikatu
sendategi
osategi
bezero bezeri egugiro
klima klinika
estalpe ostikatu egosi berebil eltzeko sukalde
kotxe lapikoko
sukaldu sukaldari mamu
monstru ukalondo
galeper pos pospoli polin n arrapatu artu
atzeman suziri, ziririzko
kohete
lekeda isats irazi lastai
zintzilikatu muiño, muño
lumatxa bilduma zintzilika zintzilik itxeki lepoko
koltxoi
eskegi kollare
26
colmena colmillo colmo color, pintura columna comadreja comarca, país comarca, paraje combustible comedia comedor (lugar) comensal comer comer al mediodía comerciante comerciar, negociar comercio comestible comida comida, alimento comienzo como cómo como (ser como) como esos comodidad cómodo, confortable compacto, sólido, firme compadecerse comp compañ añer ero, o, soci socio, o, afil afilia iado do comp compañ añer ero, o, soci socio, o, pers person onaa
erlauntz
kolmena
betagin mukuru
gonburu
erbiñude
ogigaztai
margo zutarri lurralde, errialde alderdi errekin, sugardi antzerki, jostirudi jantoki maikide jan bazkaldu salerosle salerosi salerosketa jangai bazkari janari asiera
kolmo kolore kolumna
konbustible komedia
merkatari komertziatu merkatalgo
bezela nola -bezelako orrelakorik erosotasun, patxorra eroso
le l ez zelan
komoditate tinko
konpaktu
errukitu …kid …kidee lagu lagun n
27
compañía (sociedad) compás musical compasión compensación, equivalencia competición, concurso complacer, gustar completar complicación, embrollo, enredo, complicado, enredado, confuso complicar, mezclar, enredar compositor compra comprador comprar comprender, entender comprensible comprensivo común, ordinario comunicar con (alguno) con (varios) con cuidado con el fín de conceb concebir, ir, surgir surgir,, brotar brotar,na ,nacer cer concepción, nacimiento concepto concer concernie niente nte,, perten perteneci ecient entee concha concierto condición conejo
lagundi eresneurri erruki
elkarte
orde
konpentsazio konpetizio
sariketa, leiaketa ederretsi osotu
nastu eresgille erosketa erosle erosi
konpletatu naspil naspillatua naspildu
aitu adierrez
konplikatu musikagile, konpositore
ulertu
biotz-zabal
alegiñez …tzearren, …tearren sortu sortu sortuera, sortze adigai dagoki dagokiona ona
arront, arrunt jakinazi …arekin …ekin arretaz
kontzepzio kontzeptu maskor
eresaldi baldintza untxi
iragarri …agaz …akaz arduraz
konprenitu konprenigarri konprentsibo komun komunikatu
oskol
kontxa kontzertu kondizio koneju
28
confesión, testimonio confesor confianza confiar congelar, helar congoja conjugación conjunto, conjunto, grupo, grupo, aglomerac aglomeración ión conmoverse conocer, distinguir (la diferencia) conocido conquista consanguíneo consciente consecuencia conseguir, lograr consejo conservar considerar, meditar consolador consolar constante constante, invariable constructor consumir, gastar contagiar contagioso contar contento, alegría, gozo contento, feliz contestar, responder
aitor aitor entzule
autor-entzula
izoztu
pentzutu leitu
uste on, itxaropide uste ona izan larrialdi aditz joko talde kupitu ezagutu ezagun menperatze odoleko dakien ondorio eskuratu, lortu aolku iraun erazi gogoan erabilli pozgille
konkista konsziente kontsekuentzia jaretsi zaindu
poz eman
poz emon
kutsatu kutsakor
nastau nastor
iraupentsu aldakaitz etxegille eralgi
zenbatu poz po p ozik erantzun
konfesio konfesore konfidantza fidatu konjelatu kongoja konjugatu
kontserbatu kontsideratu kontsolatzaile kontsolatu konstante konstante konstruktore kontagiatu kontatu kontentu kontentu
29
continuación continuar, seguir contor contorno, no, aproxi aproximad madame amente nte contra contrariedad, obstáculo convalecencia conveniente, adecuado convenir conversación copiar, calcar corazón cordero cordero recién nacido cordillera cornear cornisa coro, orfeón correa correr corriente corriente,, habitual, habitual, tradiciona tradicionall corruptible cortar, segar cortejar cortés, atento cortina corto, breve cosa, objeto coscorrón cosecha cosechar coser
jarrai, jarraipen jarraitu inguru inguru aurka naiez
oztopo gaitzondo
kontra kontrarietate gaixondo
egoki egoki izan
komenigarri izketaldi
berbeta
antzeratu biotz arkume, bildots asuri mendi-lerro adarkatu, adarka egin erlaiz abestalde
kopiatu, kalkatu
kordilera korneatu kornisa koro, orfeoi ede, ugel arin egin,laisterka egin
ugal
ebaki limurtu
ebagi
oiturazko oiturazko ustelkor lagun egin adikor leio-zapi labur gauza kaskarreko uzta
kortejatu errezel motz
kortina objetu
biltze uzta bildu
batze batu
kosetxatu
josi
30
cosquilla costa costilla costumbre, moda, tradición costura, manera de coser costurera, sastre cráneo cráneo, chinchón crear crecer, criar, educar crédito, haber crédulo creencia, suposición creer (en algo) creer, opinar, suponer cresta de gallo creyente cría de…, cachorro cría, criatura criado, sirviente cristal criterio crítica crud crudo, o, verd verdee (sin (sin madu madura rar) r) cruel crueldad crujido crujir cruz cruzar, atravesar cuaderno
kilima itsasertz, itxasalde saiets, sayets oi oi joskille kaskar, kasket koskor sortarazi azi
kilikili kosta kostilla
oitura joskera jostun
ekandu
artzeko siñiskor uste siñistu uste izan gangar siñistedun …kume ume
kreditu
iritzi gandor
eritxi
morroi
otsein
leiar irizpide irizketa, irizpen gord gordin in anker ankerkeri karrakada karrak egin
kristal kritika
gurutz, gurutze zear igaro, zeartu ingurrazti, idazliburu
kurutze kuaderno
31
cuadra, establo cuadro (pintura), cuadrado cuadrúpedo cuádruplo cuajada cuajo cualidad, propiedad cuando cuando (conjunción) cuando quiera cuanto antes cuarenta cuarto (cuarta parte) cuarto menguante cuat cuatro ro,, llan llano, o, liso liso,, senc sencil illo lo cuatrocientos cuchara cuchicheo cuchillo cuclillo cuello cuenta, factura cuento cuerda cuerda de juncos cuer uerda, da, ama amarra, rra, cordó ordón n cuerno (sirena) cuerpo cuervo cuesta, pendiente cueva, gruta
ikullu
korta
lauki lauoñeko
kuadro laukoitz gatzatu, mami gatzagi
laukotx putxa legar
…tasun noiz …nean
kualitate
noiznai
edonoiz
laurden
lauren
zali
kollara
lepo
sama
lenbailen berrogei ilbera lau lau laureun txutxu-mutxu aizto kuku ordainkizun ipuin soka espartzu loka lokarrri dei-adar soin
lurzulo
agun
gorpu bele aldapa, malda leize, leze
bela aldatz koba
32
cuidado cuidado, preocupación culada culebra culpa cultivar cultura, ciencia cumbre, prominente, caballete de cuna cuñado cura curación curado curar curiosidad, curioso curtidor curva, recodo D dadivoso, dador (que da) dañar, perjudicar dañar, perjudicar danza, baile, salto dar la bienvenida dar permiso dar trabajo dar, parecer (semejar) dardo, flecha de (localizador) de abajo de acuerdo con de ahí
arreta axola, ajola ipurdiko
ardura ardura ep eperdiko
suge erru lur landu jakintza gallur seaska ezkon-anai
okergune D
kultura, zientzia
koñata apaiz sendaketa sendatua sendatu ikusmin larrugille
abade osaketa osatua os osatu narrugin
D emale
D emoille
ongi etorria eman baimena eman lana eman eman
ongi etorria emon baimena emon lana emon emon
kuriositate kurtidore D
kalte egin gaitz egin triska, dantza
gezi …ko betik araberaz ortik
arabera
33
de alguna manera de allí (locativo) de allí (procedencia) de aquél de aquí de aquí, por aquí de arriba de arr arriba iba (proc proced edeencia ncia)) de cualquier manera de día de dónde de el, de la (posesivo) de entonces de eso de este de habla extranjera de la tierra de los (locativo) de los (posesivo) de muc mucha edad, dad, ancia nciano no de ninguna manera de nuevo, otra vez de pie de qué clase de veras de vez en cuando debajo debajo de debao de deber débil
nolabait
zelan edo alan
nolanai
edozelan
nundik
nondik
ango andik aretatik onetako emendik goiko goit goitik ik egunez …aren orduko orretatik onetatik erdeldun lurreko …etako …en adin adinttsu iñola ez berriro zutik nolako egitan noizean bein azpian -azpian …pean zor izan indarga
barriro zutunik zelango
aul
34
debilidad debilitarse decena decidir, acordar decir, contar, narrar decoro, honra dedo dedo de la mano dedo del pie dedo meñique definitivamente, de una vez definitivo defraudar defunción degollar dejar, abandonar del monte, montañés del tiempo (época) del todo, sumamente, muy delantal delante de deletrear delfín delgadez delgado delgado, voz aguda delirar demasiado demasiado dentro de dentro, parte interior
idargatu amarreko
auldura, auleri auldu dezena erabaki
erabagi
esan dedu at z
kontatu
atzamar beatz beatz txikar erabat erabateko uts eman
uts emon
lepo egin utzi
laga
at z
defraudatu
eriotze degollatu
mendiko aldiko guziz amantal aurrean itz banatu izurde metasun argal me burutik egin …egi
deliratu -geiegi barren
lar -larregi -barruan barru
35
depender deporte deportista depósito de grano en un molino dere derech cho, o, aut autoriz orizac ació ión n derramar, verter derr derrib ibar ar,, abat abatir ir,, desc descol olga garr derribar, desembarcar, aterrizar desacuerdo desafilado desagradar desarrapado descalzarse descalzo descansar descanso descendient descendiente, e, sucesor, sucesor, resultado resultado descolgar, hacer caer frutas del descolorido descortés describir exactamente descubrimiento descuido desd desdee los los (pr (proce ocedenc dencia ia)) desde luego, por supuesto desdén desear (algo a alguien) deseo deseo de aprender deseo de ver desesperación, desengaño
mendeko izan kirol kirolzale
deportista dobera
esku eskubi bide de isuri, ixuri erat eratsi si lurreratu adiezin amotz gaitzi izan zarpail
derramatu
desakordio
oñeztu oñuts
deskaltzatu
atseden artu atseden ondorengo ondorengo eratzi margul
deskantsatu
adigabe zeazki azaldu
deskribitu deskubrimendu
agerketa, agerpen oarkabe …eta …etati tik k jakiña destaña opa izan opa
gura izan desira ikasnai ikusnai
etsipen
desesperazio
36
desesperado desesperar(se), desengañar(se) dese desesp sper erar ar,, dese deseng ngañ añar ar desgracia desgranar desierto desliz, resbalón deslizar(se), resbalar(se), patinar desmayarse desmentir, anular desmenuzar, destrozar, romper en desnudarse (parcialmente) desollar desp desped edir ir,, echar char fuer fueraa despejado (sin nubes) despejar desperdicio, basura despertador despertar(se) despierto despilfarrador despreciar despreciar, rechazar desprecio despreocupado desp despué ués, s, a cont contin inua uacción ión desteñir desterrar dest destin inoo (nom (nombr bres es prop propio ios) s) destino (seres vivos) destreza, habilidad, arte
etsita etsi etsi etsi eraz erazii
desesperatu zorigaitz aletu
garandu
desgranatu
lekaro, eremu irrist irrist egin, irristatu akitu ezeztatu txikitu, xeatu
deslizatu desmaiatu guzurtatu zeetu
erantzi larrutu kanp kanpoorat ratu ozkarbi gabetu zabor
despejatu esnale, esnatzalle esnatu esnatuta
despertadore iratzartu, itzartu itzarri
ondatzalle erdeñu egin ezetsi erdeñu, ezezpen
despilfarratu
mespretxu ajolakabe
ondo ondore ren n marguldu erbestetu …ri …ri …gana antze
ardurabako desteñitu
habilitate
37
destruir desván desvergonzado, insolente desvergüenza desviar, ladear detalle, pormenor detrás detrás de, a continuación deuda devolver día día de fiesta día de labor diamante diariamente dibujante dibujar dibujo diccionario dicen que diciembre diecinueve dieciocho dieciseis diecisiete diente, púa diez diezmo diferencia diferente dificil, arduo, tenaz
eztandu, ondatu ganbara
birrindu lotsagabe lotsagabekeri
lotsabako
saiestu zeaztasun
desbiatu atzean -ostean
zor atzera ekarri, itzuli egun jaiegun astegun ikatzarri egunero irudigille, marrazkigille marraztu marrazki iztegi
atzera eroan festa-egun diamante
omen
ei
emezortzi
hamazortzi
abendu, lotazil e.meretzi a.masei a.mazazpi ortz amar amarren bestelako
ezberdintasun ezberdin zail
diferentzia diferente gaitz
38
dificilmente, a penas, dificultad dificultad,, pena, fatiga, fatiga, molestia molestia dificultad, tenacidad digno de digno de oir digno digno de verse, verse, maravi maravillo lloso so digno, posición, rango dinero dirección director disco discurso, sermón discusión discutir disfrutar disgustar disp dispar arar ar arma armass de fueg fuegoo dispuesto, preparado distancia, tramo distrito dive divers rsió ión, n, entr entret eten enim imie ient ntoo divertido doblar, plegar doce docena doli dolido do,, dolo dolori rido do,, ofen ofendi dido do dolor, pesar dolor, sufrimiento domar, domesticar doméstico (de casa) dominar, conquistar
nekez neke zailtasun
gaiztasun
…garri entzungarri ikusga ikusgarri rri duin diru, txindi norabide zuzendari eresmintz itzaldi eztabaida eztabaida egin poz artu, atsegin artu
diska berbaldi
disfrutatu disgustatu
naigabetu danb danbaa egin egin prest gune erki jost jostal aldi di jostagarri tolestu amabi amabiko mind mindua ua damu otzandu etxeko menperatu
distantzia distrito parregarri
barragarri
dozena
min bezatu
domestikatu konkistatu
39
dominar, someter domingo dominio donativo doncella, muchacha soltera dónde donde quiera dorar dormilón dormir dormirse dormitorio dos dos veces doscientos dote dragón duda, incertidumbre dudar dueño, propietario dulce, pastel dulcemente dulcemente, pastel dulzura duración, constancia duradero, estable, permanente, durante durar, permanecer duro, sólido, fuerte E ea
menderatu
dominatu igande
domeka
emaitz neskatxa nun nunai
non edonon
aginte, mende
urreztatu loti lo egin lo artu logela bi bi aldiz berreun ezkontsari erensuge ezbai ezbai egon gozo eztiki gozoki gozotasun iraupen iraunkor …koan iraun gogor E ia
dontzella
doratu
oetoki birritan dote dragoi
jabe
ugazaba
E
E
E
40
ea!, vamos! echar a suertes eclipsar eco edad edificar, erigir, fundar editar editor edredón, colcha educación educado educ educar ar,, doma domar, r, adie adiest stra rarr ejemplo ejem ejempl plo, o, mues muestr tra, a, mode modelo lo ejercicio ejército el año pasado el cielo escampado el espa espaci cioo entr entree dos dos paso pasoss el más cercano el menor, mínimo él mismo el que come el que hace el que que silb silbaa o toca toca la flau flauta ta el sigu siguie ient ntee, el próx próxim imoo él, ella, mismo el, la, lo eléctrico elegante elegir, escoger
tira! txotx egin itzaldu oiartzun, oyartzun adin etxegin eraiki argitaldu, argitaratuargitaratu argitaratzalle bururdi aziera, ezikera ongi azi ezi ezi adibide, jarraibide ered eredu u a.riketa gudari-talde, gudaroste igaz aterri oink oinkad adaa urren txikien berbera jale …gille, …tzalle txis txistu tula lari ri urr urrengo engo bera …a tximistaren apain, dotore aukeratu
eklipsatu
eregi
edifikatu editore edredoi, koltxa
ondo azia
elektriko elegante autatu
41
ellos-as elogiar embarcar embellecer emborracharse embrollar, desordenar empanada empeñarse, esforzarse, ansiar, empeorar empezar, comenzar empinado empleo, uso, manejo empresa, empresa, oficio, oficio, carrera, carrera, empleo empleo empuj mpujar ar,, impu impuls lsaar empuje en algún sitio en apariencia en aquél en buena buena parte! parte!,, cuan cuan lejos! lejos! en busca de en cambio en caso de, puesto que en cierta ocasión en cuanto que es en eso en espera de en este año en los (locativo) en ningún sitio en opinión de en paz
aiek
areik
on esan
elogiatu ontziratu
politu, edertu moskortu lardaskatu ogi-tarteko leiatu
enpanada gaizkitu
asi aldapa gogor er e rabiltze lanbide lanbide bult bultzz egin egin,, bult bultza zattu bultza
enplegu
nunbait
iñon
berriz
ostera, barriz
itxuraz aretan lekuta lekutan! n! billa ezkero bein batean danez orretan zai
zain
iñun ez
iñon ez
aurten …etan ustez kito
42
en que parar en seguida en vano, inutilmente en vez de, a trueque, trueque, en cambio cambio enamorarse enano encantador encender, arder encender, excitar encima de encima, superficie encinal encogido, remolón, retraído encolerizarse encontrar encrucijada enderezar, dirigir, corregir endulzar endurecer, fortalecer enemigo enero enfadarse enfado, riña enfermar enfermedad, enfermo enfermo, enfermedad enfriar, refrescar, resfriarse engañar, engañar, defraudar, defraudar, traicionar traicionar enga engaño ño,, frau fraude de,, trai traici ción ón engordar enigma
zertaratu bereala alperrik ordez maitemindu epotx zoragarri
karen izeki piztu -gañean gain, gaña
ipotx, epo
biztu, ixetu
artadi uzkur sutu arkitu
aurkitu
zuzendu
arteztu
etsai ilbeltz aserretu aserre
urtarril asarretu asarre
bidegurutze gozatu, gozotu gogortu
eritu, gaisotu gaixo, gaixotasun gaiso, eri
gatx oztu
iruzur iruzur egin, iruzurtu iruzurtu iruz iruzur ur loditu adikaitz
otzitu
enigma
43
enjugar, secar enmohecer ennegrecer enoja nojar( r(sse), e), irri irrittar( ar(se) se) enredar(se), embrollar, enriquecer enrojecer enroscar ensalada ensanchar, abrir, esparcir, ensayo enseñ nseñaanza nza (pr (profe ofesión sión)) enseñar ense enseña ñar, r, indi indica car, r, most mostra rarr ensuciar entender enterar enternecer entero, completamente entero, completo, muy enterrar entierro, funeral entonces entrada entrada (acción de entrar), entraña entr entrar ar,, mete meter, r, intr introd oduc ucir ir entrenamiento, intento entrenar envejecer envenenar(se)
txukatu lizundu beztu
baltzitu
sumi sumind ndu u naspillatu aberastu gorritu kiribildu gatzozpin zabaldu saiakera irak irakaasgin sginttza irakatsi erak erakut utsi si zikindu
enroskatu entsalada entsaio
loitu aditu jakin erazi
samurtu osorik oso lurperatu illeta orduan sarbide, sarpide sarrera errai sart sartu u saio saio eragin
lur eman
lur emon
jardun jardun azi
entrenatu
zartu edendu
44
envenenarse enviar, mandar algo enviar, remitir envidia envidiar envidioso enviudar época, temporada equivalente equivocarse erguido erguido, empinado, vertical, tieso erizo erizo de castaña eructar eructo es, y esbel sbeltto, ergu erguid idoo, airo airoso so escalera escalofrío escalón, grada, peldaño escampar escarabajo escardar escardillo, zarcillo escarmentar escarmentarse escarpado escasear escasez escaso
pozoitu biali bekaitz, ikusiezin bekaiztu bekaizkor alargundu aldi ordeko oker egon tente zut
enbenenatu bidali igorri
bialdu inbidia inbidiatu
bolada
aro
kirikolatz, triku
kirikiño
txikol korrok egin korrok da ler lerden den
korrokada
malladi
eskailera
otzikara mail, mailla, malla atertu kakarraldo jorratu jorrai
eskaloi eskanpatu
zentza arazi zentzatu aldapatsu
bakan
eskarmentatu eskarmentatu urritu urritasun urri
45
escena escenario esclavo esconder escondido esco escond ndri rijo jo,, luga lugarr ocul oculto to escribir escritor escritura escrúpulo, remordimiento, escuela, colegio escupir ése mismo ese-a esencia, sustancia esforzarse, intentar esfuerzo, empeño esófago esos-as espalda espantapájaros espantoso, terrible esparcir, diseminar especial, diferente especialidad especialmente espectador, visitante espera esperanza esperar esperar, aguardar
agerraldi agerleku uztarpeko ezkutatu ezkutua ezku ezkutu tu idatzi idazlari, idazle idazkera kezka ikastetxe, ikastola txistu bota berori ori izatasun alegindu alegin estegorri
eskritore
eskola txu egin
esofago oiek
bizkar txorimalo izugarri sakabanatu berezi berezitasun bereziki ikusle itxaroaldi itxaropen itxaron
otsein
eszena eszenario esklabu
orreik, orrek lepo
espezialitate espezialki espektadore esperantza
itxoin, zai egon
46
espina espina de pescado espinazo espino espinoso esposa espuma esqueleto esquina, borde, orilla esquivez, terquedad esquivo, huraño estación del año estación, parada (sitio de) estado estallar, explotar estallar, reventar estallido esta star (qui (quieeto, to, en repo reposo so)) esta estarr aler alerta ta,, esta estarr aten atento to estar atento estar haciendo algo estatua este, esta, esto este, oriente estercolero estimable estím stímul ulo, o, alici licien entte estómago estos-as estrecho estr estrec echo ho,, apre apreta tado do,, apur apurad adoo
arantza brintza bizkar-ezur elorri elorritsu emazte
bizkar-azur
apar ezurruts
bits azurruts
ertz mukerkeri muker urtearo geltoki laterri eztanda egin ler egin eztanda ego egon erne erne egon egon zur egon
espuma eskeletoa
estazio estatu
ari izan giza-irudi au sortalde zimaurtegi
sa sastegi
auek medar
oneik, onek
naigarri pozg pozgar arrri, erag raginga ingarrri urdail
estu estu
47
estrella estudiante estufa estupidez etcétera eternidad eterno evaporarse exactamente exacto, exacto, minucioso, minucioso, exactamen exactamente te excelente, estupendo excepto excitante excitar exclamación de ánimo excl exclam amac ació ión n de sorp sorpre resa sa,, mi excre xcreme ment ntoo de anima nimale less excremento de aves excre xcreme ment ntoo de ove ovejas jas excremento humano excusa, disculpa existir experiencia experimento explorador explosión explotar externo extranjero extranjero (algo) extranjero (alguien)
izar ikasle sutontzi mandokeri abar ta abar betikotasun betiko
zeatz bikain -ezik kilikagarri kilikatu aupa! ene ene koro korotz tz zirin ardi ardi--koro korotz tz kaka
oar ikasi ikermen, ikasketa ikustari, billakari estanda estanda egin, lertu kanpoko arrotz erbesteko erbestetar
estufa zozokeri eternitate lurrindu zeazki
lurrundu
pizgarri piztu
bizkorgarri bizkortu
aitzakia izandu
atxaki
ebaporatu
existitu experientzia experimentu exploradore explosio explotatu
48
extraordinario F fábr fábric ica, a, tall taller er,, indu indust stri riaa fachada fácil facilidad facilitar fácilmente falda fallar, errar falta (carencia) fama, renombre, honra familia familiar familiar famoso, célebre fanfarrón fantasía farmacia faro farol farsante fascinación, encanto fasc fascin inan ante te,, enca encant ntad ador or fascinar, encantar, seducir fatuidad fé, crédito febrero fecha, fecha, de cuando cuando,, para para cuando cuando felicidad felicitación
oi-ez-bezelako F lant lanteg egii aurre alde
gona uts egin
F
oiezlako F
F
errez erreztasun erreztu errezki zaia gabetasun
o sp e sendi sendiko, senditar etxetar
familia
ospetsu arroputz irudikeri sendagaitegi
osakaitegi
itxasargi argi ontzi itxurazgille lillura lill lillur urag agar arri ri lilluratu
fantasia farmazia faru fartsante
faszinatu erakeri
siñismen, siñiste otsail
zezeil
noizko noizko zorion, zoriontasun zorion-agurra
49
felicitar feliz felizmente feo féretro, ataud fértil fétido fibra fiebre fiesta figu figura ra,, apar aparie ienc ncia ia,, aspe aspect ctoo filtro fin finalmente fingir, simular firme, fuerte flauta flauta flauta,, silbat silbato, o, silbid silbido, o, saliva saliva flecha, saeta fleje flexible flojedad, holgura flojo, ancho, holgado, flor florero flotar fogón fogonero fogoso forastero formalizarse
zorionak eman
zorionak emon
itsusi zerraldo emankor kiratsdun
motz, ezain
zoriontsu zorionean, zorionez
giar sukar jai itxu itxura ra irazki azken azkenean itxura egin errime txirula txistu txistu azkon
emokor atsitu fibra festa filtro
bukaera
amai
zimitz toleskor
fleje biurkor
lasaikeri lasai lore lore ontzi
nasai lora
urgañean egon sutegi sugin sutsu kanpotar zintzotu
50
fortalece fortalecer, r, reforzar, reforzar, robustece robustecerr fortaleza (cualidad) fotografía fotografiar fotógrafo fragilidad, ternura frase, proverbio frecuente frecuentemente frente fresa frescura, fresco fresno frialdad frío friolero fruta fuego fuegos artificiales fuente fuera fuer fuerte te,, robu robust sto, o, sóli sólido do fuer fuerza za,, ener energí gía, a, viol violen enci ciaa fugarse, huir fumador funeral fútbol futbolista futuro G gajo
sendotu, sendotu, indartu indartu sendotasun argazki argazki egin argazkigille samurtasun esaera
fotografia fotografiatu fotografo fragilitate maizko maiz kopeta marrubi
esakune sarriko sarri, sarritan bekoki malluki
lizar
lexar
ozgune, ozkara, ozkirri oztasun ot z ozpera igali su sukurpillak iturri kanpoan send sendo, o, inda indart rtsu su inda indarr ospa egin erretzalle elizkari ostiko-jolas ostikari, ostikolari etorkizun G
fruta
futbol futbolista G
G kaldatz
G
51
galería galerna gallina gallo galope ganancia ganar, vencer gandul, tonto, zote ganga gangrena ganso garaje garantizar garbanzo garganta garganta, laringe garrapata gasto gato gavilla gaviota gemelo general (común) generalmente género, mercancía, artículo de generosamente generosidad generoso gente, muchedumbre gentil, pagano gentilhombre
solairu enbata ollo ollar lauoinka, arrapalada irabazkin, irabazte irabazi kankallu
galope
mauka aratustel antzar berebil-toki jabe irten
txoko pasmo
garaje jabe urten
txitxirio
garbantzu zintzur eztarri akain
eralketa katu eskutada gabai danen geienean, geyenean salgai, erosgai oparo oparotasun eskuzabal gizoste
gangrena
garrapata gastu
espal
azao
bizki guzietako
bikotx
siñisgabeko aitoren seme
52
gerencia germen germinar gigante golfo golondrina golosina goloso golpe golpe goma (de pegar) gordinflón gordo, grueso, espeso gordura gorrión gorro cónico, gorra gota grac racia, ia, agr agradec adecim imie ient ntoo gracia, donaire gracioso gradual gradualmente grande granero granizo granja grano grasa grasa de pescado gratis gratitud
zuzendaritza
ardura
enada, enara litxarkeri litxar
elai kuzkeri kuz
ernamin ernemindu erraldoi itxaskolko mizkinkeri mizkin ukaldi, danbateko …kada lika potolo, lodikote lodi loditasun etxetxori txano
gerentzia germen germinatu golko
kolpe
txoarre
gizen gizentasun kurloi
tanta, tanto
tantaka
parregarri
barregarri
gorrioi
eske eskerr politasun maillazko maillaka
gradual gradualki aundi mandio kazkabarra
landetxe
andi galtegi txingor granja
bikor koipe sain duan, utsean esker bide
53
gratuito grave gremio grifo grillo gris gritando, en voz alta gritar, clamar grito, clamor grito, clamor, llamada grosero grosor grupo rupo de… de…, rebañ ebañoo de… de… grupo, cuadrilla, parcela, terreno guante guardar guerra guía guiar, conducir guijarro guinda guindilla guisar gustosamente H hábil, diestro, experto habilidad, destreza habitación, cuarto habitual hablar, conversar hace años
doako, duako aztun lagunarte txorrota
batza grifo kirkil, kilker
txirritxirri
arre oiuka, oiuz deadar egin oiu, oyu deadar
grisa
gaizki-azi
txarto-ikasia
sail eskularru zaitu
eskunarru zaindu, jagon
lodiera …ta …talde lde
gorde guda gidari gidatu errekarri
guante guerra
ginga pipermin maneatu gogoz H trebe trebetasun gela oiezko, oyezko itz egin urteak dira
mintzatu
habilitate
berba egin
54
hace mucho tiempo hace poco hace hacerr anda andar, r, move mover, r, usar usar hacer perder, estorbar hacer, realizar hacha hacia hacia los (lugar) halagar halago, lisonja, zalamería hambre hambriento harapo harina hartarse, empacharse, saciarse harto hasta hasta (lugar) hasta los (lugar) hasta, encina haya hayedo hecho hecho de… hedor, fetidez helar helecho hembra hembra (de animal animal), ), femeni femenino no herida, llaga herir(se) heri herir, r, ofen ofende der, r, rese resent ntir irse se
aspaldian arestian erab erabil illi li galerazi egin aizkora …rantz …etaruntz
…runtz losentxatu losentxa, losintxa
halagatu
gose goseti zarpa irin okitu
urun
as e …arte …raño …etaraño arte pago pagadi gertari …zko kirats izotz izan garo
sunda
eme zauri zauritu mind mindu u
55
hermana (de mujer) hermana (de varón) hermanastra (de mujer) herm herman anas astr traa (de (de varó varón) n) hermanastro (de mujer) hermanastro (de varón) hermano hermano (de mujer) hermanos (en general) hermosamente, muy bien hermoso, bello herramienta herrero hervir hiedra hiel hielo, escarcha hierba hierro hígado higo higuera hija hijastra hijastro hijo hilo himno hinojo historia hogar
aizpa
aizta
aizporde
aizta-orde
anaiorde anaiorde
neborde
anai anai-arrebak ederki
neba nebarrebak ederto
arreba arre arrebo bord rdee
anai senideak eder lan tresna errementari irakin untz
untzorri be beaztun
beazun izotz belar burni
bedar burdiña
piko pikondo
iko ikondo
hiedra
gibel
alaba alabaorde seme orde seme ari ereserki mirillu edesti egotegi
firu himno historia
56
hogar (fogón) hoguera hoja hoja de un árbol hola! hollín hombre, marido hombro honda hondonada honra, reputación honrado honrar, respetar hora hora entera horca (instrumento agrícola) horizonte hormiga horno hospital hotel hoy hoz hucha huella del pie huerta hueso huevo huidizo huir hulla
su bazter su-meta orri osto kaixo! kedar gizon sorbalda abail mendarte izen on deduzko, zintzo lotsa erakutsi ordu ordubete
troka hondra
sarde
sarda
txingurri labe
iñurri laba
odaiertz
gaixo etxe arrotzetxe gaur igitai
hospitale hotela
eltzeitsu, eltzetxo
itsulapiko
baratz ezur
ortu azur
iges egin
iñes egin
hutxa
oñatz
arrautza aldekor anka egin arrikatz
57
humedad humilde, balda humo humoso hundirse huracán, ciclón I ictericia ida, partida idea, ocurrencia idioma idioma extranjero idioma vasco iglesia ignorancia ignorar, ignorante igual igualar igualdad ilimitado ilusión imagen, figura imaginación imaginar(se), figurarse imitar imitar impacientarse impaciente, nervioso importancia importante importar
ezetasun apal ke kedun, ketsu ondoratu I
kei
aizebeltz I min-ori
joate burutasun izkuntza erdera
I
I ikterizia
joakera berbeta euskera
euskara
berdin berdindu berdintasun
bardin ba b ardindu bardintasun azkenbako begitaziño
eliza ezjakite ezjakin
mugagabeko irudipen irudi irudimen iruditu, asmatu irudikatu, antzeko izan antzera egin
begitandu imitatu imitatu urduritu urduri
artegatu artega
ajola eman
ardura emon
garrantzi garrantziko
importante importatu
58
imposible imprenta imprescindible impreso impresor imprimir imprudencia imprudente impulso inadvertidamente inaudito incansable inchado inclinación incl inclin inad ado, o, torc torcid ido, o, vici vicios osoo inclin inclinars arse, e, agacha agacharse rse,, torcer torcer incomparable inconveniente incrédulo increíble incurable indecible independencia indicar, dar a entender índice indicio, señal indigesto indomable indómito indulgencia industria de
ezin, eziña elaztegi, irarkola ezin-besteko elazki, irarki elaztari, irarlari elazkitu, irarri
imprenta
impresore imprimatu zentzugabekeri zentzu-gabe
bultzada oarkabez nekatu-eziña puztua makurtasun, makurtze maku makurr makurt makurtu u
inpultso entzungabe neka-eziña, aspergaitz
entzunbako
berdingabe
bardinbako
sendagaitz
os osagatx
egoki-ez siñisgogor siñeskaitz, siñistu-eziña ezin-esan
ezi-eziña
jabetasun adierazi arkibide zantzu egoskaitz ezikaitz ezigabe barkamen
independentzia
seinale eiogatx ezibako parkamen
indulgentzia
…gintza
59
industrial inex inexpu pugn gnab able le,, indo indoma mabl blee infancia, niñez infiel infierno infinidad infinito inflamarse informar infortunado ingenioso ingratitud ingrato injertar, vacunar injerto, vacuna injusto inmejorable inmenso inmortal inmortalidad inocencia inocente inofensivo inquietar, preocupar inquietud, angustia inquietud, impaciencia inquilino insaciable inscribirse, afiliarse inseguro insignia, signo
lantegitsu mend mender erak akai aitz tz aurtzaro
industrial
siñisgabe
seintzaro sinisbako
aleun azkengabe
edozenbat amaigabe, amaibako
berri eman
barri emon
gaiztoki
su artu, gartu
infernu infinitate inflamatu
zorigabe burutsu esker gaizto esker txarreko txertatu
ingratu txerto bidegabeko
mendu bidebako
injertu
errugabe kaltegabe
errubako kaltebako artegatu
urduritasun maister
artegatasun
inkietude
izena eman
izena emon
inskribitu
ezin obe neurrigabe illezkor illezkortasun erru-eza
kezkarazi larritasun ezinegon asekaitz kili-kolo ikur
intsignia
60
insistencia insistir instante, espacio, momento insultar insulto integridad, plenitud inteligencia, pensamiento inteligente intentar inte intent ntar ar,, tene tenerr inte intenc nció ión n intercalar interés interés bancario interesante, importante interesar int interme ermedi dio, o, res resquic quicio io int interna ernaci cioonal nal intérprete interrumpir intervalo, ocio, tiempo libre intestino intimidación, temor intimidad ínti íntimo mo,, favo favori rito to,, entr entrañ añab able le intrépido inundación inundar inundarse inútil invencible inventar, imaginar, adivinar
ekiña, ekite ekin une irain egin, iraindu irain osotasun adimen buru argi, adidun, adimendun alegiña egin gogo gogo izan izan tartean sartu, tartekatu
integritate ulermen ulermendun
interkalatu ajola
ardura
ajolazko ajolatu
ardurazko arduratu
korritu
tar tarte, te, bita bitart rtee erri erriar arte te,, err erriart iarteeko, ko, adierazle geldiarazi
interesatu naz nazio-a io-art rteeko
txolarte este larderi
intimidazio intimitate
kutuntasun kutu kutun n izukaitz ugolde
uriol
urez bete ugoldetu gauza ez garai-eziña asmatu
inbentatu
61
invento inventor invernada invierno invisible invitado ir a la cama, acostarse ir o venir de ir, partir, marchar ira, furia, indignación irascible irracional irritación isla izqu izquie ierd rda, a, mano mano izqu izquie ierd rdaa J jabalí jamás jamón jaqueca
asmakizun asmatzalle negute negu ikus-eziña deitua
inbentu inbentore
oeratu …ratu joan sumin suminkor adimen-gabeko sumin erre ugarte ezke ezkerr J
senbako irritazio irla
J
J
J
basurde beñere ez urdaiazpiko buruko min jardín jardinero
jarra jarra llena de jarra, jarro jefe jefe, autoridad jefe, superior, patrón, principal jibia jilguero jinete
loretegi lorezai txarro pitxerkada pitxar, pitxer buruzagi agintari nagusi txibi, egatxibi karnaba
kardantxillo
zaldizko
62
joven joyería
gazte
júbilo juego, diversión, entretenimiento jue juego go,, parti artida da de jue juego joko joko jueves jug jugad ada, a, jueg juego, o, par partida tida joka jokald ldii jugador jokalari jugar, divertirse jostatu juguete jostallu juguete, adorno, joya julio juncal iitoki junco ii junio ekain junto a …alde juramento jurar zin egin justamente, escasamente justo, exacto dui justo, razonable bidezko juventud (años de) gaztaro juv juven enttud (gent gentee joven oven)) gaz gaztedi tedi K K L L la mayor parte geiena la mayoría geienak la siembra ereintza la tarde labio labor, trabajo lan
pitxisaltoki, pitxitegi pozkario jolas, jolasketa
bitxitegi
ostegun
eguen
jolastu
olgau
pitxi uztail
garagarril
garagarril
bagil
zin
juramentu doi-doi doi
K L
K L
arratsalde ezpain
ezpan
K L
63
labrar, cultivar lado lado, costado ladrador ladrar ladrido ladrón lagarto lago, pantano lágrima laguna lamentable lamentar lana lancha pequeña lancha, bote langosta (crustáceo) lanza lanzadera lanzar, echar, arrojar lápiz largo largura, longitud latido, pulso laudable laurel lección (programa de asignatura) leche, savia lecher lecheroo (vende (vendedor dor de leche) leche) lecho de un río lechuga
landu aldamen ondo
musker aintzira negartanta idoi tamalgarri tamal izan
alde zaunkari zaunka egin zaunka, zainga ebasle
albo
malko
negar-anpulu
artille
artule
otarrai
txanela otarrain
lapur
lamentatu
batel txalupa igun, adarraga, aztamakilla anezka bota arkatz luze luzera, luzetasun taupada txalogarri ereiñotz, ereñotz
lantza jaurti lapitza
pultso
ikasgai esne esne-s esne-salt altzal zalle le uberka uraza
64
lechuza, búho lector lectura (tiempo de) lectura, novela leer legaña legumbre lejano lejía lejos leña lencería lengua lentamente, despacio lenteja lento, poco activo letra letrero levantamiento levantar, alzar levantarse, ponerse de pie libélula libertad librarse libre, suelto libro liebre ligadura liga ligadu dura ra,, vend vendaj aje, e, vínc víncul uloo ligero, listo, rápido ligero, rápido
gabontz irakurle irakurraldi irakurgai irakurri lekagauza, egoskari
makar barazki urrutiko
pizta ortuari ur urruneko
urruti
urrun
mingain
min, miin
legaña
lixiba egur eungintza geldiro tilista, txilista motel izki idazkun jasokera jaso, goratu
lenteja
letrero alzatu jaiki, zutitu
jagi
sorginorratz askatasun aske, azke idazti erbi amarra lotu lotura ra
libelula libertate onez irten lokabe
azkar arin
onik urten libre
bizkor
65
limitar, acotar límite, linde, frontera limpiar, lavar limpieza, pureza limpio, puro lince línea curva línea, raya, fila, trazo líquido lirio liso, resbaladizo lista listo, atento, prudente literariamente literatura litoral llama llamada, invocación llamada, salutación llamador llamar, invocar llam llamar ar,, invo invoca car, r, salu saluda darr llamarada llanto llanura, planicie, campo, pradera llave llegada llegar, acudir, agarrar llegar, lograr lleno, llenar, cumplir llevar, sufrir
mugatu muga garbitu, txukundu garbitasun, txukuntasun garbi katamotz marra oker lerro
mugarritu
limitatu
ubil
likido lirio
zitori limuri zerrenda, izendi, izenlerro zur elerti-arauz, elertiz elerti itxas-baster gar dei oles dei-egille, deitzale dei egin, deitu oles oles egin egin sugar negar zelai giltz elduera
lista
literatura izpaster
eldu iritxi bete eraman
eroan
66
llorar lloriqueando lloriqueo llorón llover llovizna lluvia lluvioso lo mejor lo que es, lo que hay lobezno lobo loco locuaz locura locura (acción) locutor, orador lodazal, barrizal, barro lograr, conseguir lombriz los padres los, las lote lotería lubina lucero lucha, pelea, combate luchar, pelear luciérnaga luego lugar anterior
negar egin muxinka mux, muxin negarti euria egin, euria izan zirimiri, eurizirin euri euritsu onena dan otsoko otso
ebi ebitsu
ero iztun erotasun erokeri
zoro zo z orotasun zorakeri
esale, izlari
lokutore lokatza
burutu, lortu zizari, txitxare
jaditsi ar
gurasoak …ak erlo erloketa lupiña artizar burruka burrukan egin
lote loteria
ipurtargi
epertargi
luziernaga
gero aurre
67
lugar de reunión lugar de trabajo lugar inferior lugar posterior lugar trasero, parte posterior lumbre luminoso luna lunes luto luz eléctrica luz, claridad M macho macho cabrío, chivo macizo madera madrastra madre madrina madrugar maestro, guía (libro) magia mágico magnífico maíz maizal majadería, tontería mal, enfermedad mal, malamente maldad
biltoki lantoki
batzoki
azpi atze o st e sutargi argitsu astelen dolu tximistargi argi M ar aker trinko amorde ama ama besoetako
illargi
iretargi
M
M
zur
zul
amautxi goiz jeiki
goiz jagi
erakusle aztikeri sorginkerizko itzelezko arto artotza
M
magia
kaikukeri gaitz gaizki, txarki
txarto
gaiztotasun, gaiztakeri,
68
maldecir maldición malechor, malvado malo malvado, perverso mamífero mañana mañana (parte del día) manantial manar, gotear mandar, encargar manera, modo mano mano derecha manojo manojo, fajo, haz, ramillete manosear mansedumbre manso, dócil manta mant manta, a, velo velo,, cubi cubier erta ta,, tapa tapa mantel, tapete mantequilla manual manzana manzanal manzanilla manzano máquina máqui áquina na foto fotogr grááfica fica máquina, utensilio
madarikatu madarikaziño gaizkille txar gaizto, gaizkille, deunga ugaztun bi.ar goiz iturburu erion agindu era esku
donga
eskubi eskutada sorta eskuztatu otzantasun otzan burusi esta estalk lkii mai-oyal, maizapi gurin esku… sagar sagasti sagarrondo langallu, tramankulu arg argazki azkiga gall llu u …gallu
maskaldu
manta zamau
sagardi kamamilla
sagardoi larramillo makina
69
mar marchar(se) marea marearse marido, esposo marinero marino mariposa marisma mármol martes martilleo martillo, mazo marzo más más más allá más temprano masa, pasta máscara, fantasma mástil matar mater ateria ia de ense nseñanz ñanzaa materia, tema material (para hacer algo) maternidad matorral matrimonio matriz, útero matutino maullido
itxaso, itsaso alde egin itxas gora-berak txorabiatu senar itxasgizon itxasoko, itxastar mitxeleta urtoki nabarri astearte
padura atxurdin martizen
mailluketa maillu, mallu epail -ge.iago, geyago …ago arago, aruntzago goizago
marmol
martxo
ore mozorro ontzi-aga erail irak irakaaskiz skizun un gai …gai amatasun sasitza senar-emazte emasabel goizeko mao
mastil
kai …kai maternitate matorrala
70
mayo mayor mazorca mear medalla medianamente mediano medianoche medicina (profesión) medicina, remedio medicinal medicinal medicinal (remedio) médico medida musical vasca medida, tamaño medio, sistema mediodía medir mejilla mejor mejor (adverbio) mejorar mejorar, madurar melancolía mella, defecto mella, escalón mellar mellizo, doble melocotón melodía, canto
orril aundiago artaburu pixa egin
txiza egin
erdipurdi erdipurdiko
alan-olan alan-olango
domiña
gaberdi sendakintza sendagai sendakor senda… sendagarri sendagille zortziko neurri …bide eguerdi neurritu, neurtu
osa… osagarri osagille
medikuntza medizina medizinal medizinal mediku
eberdi masalla obe obeki obetu, obeagotu
ondu goibeltasun akats ko k oska koskatu
matralla oba obeto obatu kadentasun
malenkonia eskaloi mellatu
bikoitz muxika eresi
osakai
bikotx melokotoi kantu
71
melodía, sonido melodía, tonada membrillo memorable, digno de recordarse memoria memorión mención, cita mencionar, citar mendigar mendigo menor menos mensualmente mente mentir mentira mentiroso meón, orinal meospreciar meramente, solamente mercado merecer meridional merienda merluza mes mes (entero) mesa meseta meta, finalidad método
soñu doiñu irasagar
membrillo oroigarri oroimen oroikor aipamen aipatu
gomutagarri gomutamen
memoria
aitamen aitatu
eskean ibilli eskale txikiago
mendigatu
gutxiago illero
gi g itxiago
gezur esan gezur gezurti pixontzi gutxietsi soillik
guzur esan guzur guzurti txizeti,txizontzi
goramen
mespretziatu
azoka duin izan egoaldeko
merkatu
arratsaldeko legatz
merienda lebatz
il, illa illabete mai ordeka elburu ikasbide, irakasbide,
72
método curativo mezcla mezquino, raso, pelado mi miedo miel miembro (del cuerpo) mientras tanto mientras, entre… miércoles miga, substancia, cuajada mil milano millón mimbre mina mineral minuciosamente minuciosamente mío, mi mirada mirar mismo misterioso mobiliario mochuelo moco mocoso moda moda, costumbre modernizarse
sendabide naste murritz nere, ene beldur
nire, neure bildur
asteazken mami
eguazten mamin
ezti soin-atal bitartean artean
anei miru unei zume meatoki mea zeatz-meatz zearo begirada begiratu …txe ezkutuzko tresnak mozolo zintz zintzi jazkera, apainkera oikuntza gaurkotu
mila, milla miloi, milloi
nere begirakada
nire, neure begirakune begitu
mobiliario muki mukizu eraberri
muskil
eraberritu
erabarritu
moda moda
73
moderno modestia modesto modismo modo de ser mofa, refunfuño moho, sensual mojar(se) mojón moler molestar molesto, mortificante molinero molino moneda mono montañero montañés montañoso monte montón, bulto (volumen), tropel montón, pila monumento mora moradura morcilla morcillón morder mordisco moreno morir, fallecer
orain-aldiko, oraingo eratasun eratsu esakera izaera
eraberri
erabarri
modernu modestia modestu modismo
purrust, purrustada lizun busti
gaitzitu nekagarri errotari errota, igara
mugarri eo nekerazi
eio txutxu eragin
txanpon tximu
tximiño
pilla meta
pillo moltso
molestatu molestu
mendizale menditar menditsu mendi
oroigalle, oroitarri masusta ubelune
monumentu odolbildu odolki
odolbatu odoloste buzkantz
beltzaran
ba baltzaran
mondongo aginka egin aginkada il
74
morro, jeta, hocico, esquina, mortal mortificante mosca mosquito moti motivo vo de arre arrepe pent ntim imie ient ntoo motor movedizo mover muble, corcón muchacha, chica muchacho, chico muchas muchas veces mucho mucho, tanto como mueble muela muelle (resorte) muerte muer uerte, te, fall falleecim cimient ientoo muerto muestra mugido, rugido mujarra mujer mulo multi ultip plica licar, r, aume aument ntar ar muñeca (juguete) muñeca de la mano, puño de la murciélago
mutur
mustur
ilgarri, ilkor mingarri elbi eltxo damu damuki kizu zun n indargille loka
neska mutil amaikatxo amaikatxo aldiz, askotan asko ainbat altzari, errediza, traste
motorra mugitu korrokoi neskatxa
neskatilla morrosko
tretxu
mueble
agin bultzaki erio erio erio,, erio riotza tza ildako erakusgarri orro zarbo emakume mando ugar ugarit itu u panpin eskutur, besamutur saguzar
muelle
marru
marrusa
andrakilla
75
murmullo, cuchicheo murm murmur urar ar,, cuch cuchic iche hear ar músculo, carne magra musculoso musgo musical músico muslo mutuamente muy muy bien, perfectamente N Ñ nabo nacer nacimiento nacional nada nadando nadar nadie nariz nata natilla natural de naturaleza, creación naufragar navaja navarro navegar navidad
marmar marm marmar ar egin egin,, gaiz gaizki ki esan esan giarra giartsu
zozko goroldio
eres ereslari, soñulari ister oso N Ñ arbi jaio, jayo jaiotza, jayotza erriko, errietako ezer ez
or oroldi musikal musiko, musikari
izter elkar txit ederki, oso ongi N Ñ
alkar ederto, oso ondo N Ñ
N Ñ
nazionala ezebez igeri igeri egin
iñor ez sudur esne-gain
uger egin iñorbez s ur su kipurra
burin …tar izadi
natura naufragatu
ontzia-galdu labana napar itxasoratu
ontziz joan eguberri
egubarri
76
necesariamente necesidad necesitar necio negación, negativa negar negativa negocio nego negoccio, io, compr omprav aveenta nta negro nene nevada ni siquiera ni… ni nido, guarida niebla nieto nieve niñera niñería, chiquillada niñez niño níspero no obstante no poder no, ni noche nochebuena nochevieja nodriza noguedal
nai ta nai ez, ezinbestez bear bear izan burugabe ukamen ukatu, ezetz esan ezezko dirubide, irabazpide sale salerrospe ospen n umetxo
alan bearrez bearrizan burubako
negotzio beltz aurtxo elurte, elurtza
baltz sein edurte, edurtza bere, be
kabi
abia
billoba elur aur-zai
illoba edur umezain, seintzain
aur
sein
ala ere
alan bere
ezta… ere ez… ez laño
umekeri umetasun mismiru, mizpira ezin izan ez gau gabon gabonzar iñude intxausti
77
nombre norte nosotros nostalgia de… notable, notable, perceptible perceptible,, interesant interesantee notar, notar, sentir, sentir, percibir, percibir, observar observar noticia novecientos novela noventa novia noviembre novillo, ternero novio novio-a, soltero-a novios nube nublado nublarse nudo de la madera nuestro nueve nuevo, noticia nuez número nunca, jamás O o, u o, u obedecer obediente
izen ipar gu …min oargarri oargarri oartu albiste bederatzireun
uzen
berri
barri
eleberri larogeitamar emaztegai azil zekor senargai ezkongai ezkongaiak odei odeitsu lañotu, odeitu adabegi gu re bederatzi intxaur zenbaki iñoiz ez O edo ala esanak egin esaneko
nobela
azaro
zemendi
berri
barri
O
iñoizbez O
numero O
men
78
obje objeti tivo vo,, meta meta,, fina finali lida dad d objeto, ente, ser oblícuo obligar obra literaria, artículo obra, acción obscu bscurrecer ecer,, entr entris iste tece cerr obscuridad, tinieblas obscuro, sombrío observación obstáculo, tropiezo obstinarse ocasión océano ochenta ocho ochocientos octubre ocupado, atareado ocurrencia ocurrírsele a uno odiar odio, rencor oeste, occidente oficina oficio ofrecer ofrenda, regalo oh! oído (facultad de oir) oir
jo-m jo-mug ugaa izaki eslai
objetu oblikuo -arazi
idazlan egintza illu illun ndu illuntasun illun oarkizun, oarpen
-erazo, -azo artikulu
egipen illunpe
beaztopa setatu era, ereti itxasaundi, itxaszabal larogei zortzi zortzireun urril lanpetua burutaldi
abagadune
obstinatu okasio
bururatu gorrotatu, gorroto izan gorroto sartalde bulego, idazgela egibide, langintza eskeñi opari, eskarigai oi! entzumen entzun
ofizina ofizio opatu
aditu
79
ojal ojo ola oler olla, puchero olmedo olmo olor oloroso olvidar(se) ombligo ombligo de buey omitir once operación quirúrgica opinar, criticar oportunidad oportuno oposición, esquivez opresión opresor oración, rezo ordenar, alinear oreja organización organización (acción de) organizar orgullo orgulloso oriente origen
aletxe
aiu ai
begi ugin
zil idizil ez egin a.maika ebakuntza uste izan
olatu usai egin eltze zumardi zumar usai usaitsu aztu
usain usaintsu aiztu
iritzia eman mugon
eritxi abagadune
erazko mekertasun zapalketa zapaltzalle otoitz lerrokatu, lerrotu belarri
ezkurdi
oportunitate oposizioi opresio opresore ordenatu
antola antolaketa antolatu
organizazio organizatu
arrokeri arro, putzontzi eguzkialde etorki
80
origen, casta, linaje original, peculiar originariamente orín, roña orina oro ortiga oruga oruj orujoo de manz manzan anaa (bei (beiña ña)) osado, atrevido osario oso otoño otro oveja oyente P paciencia paciencia, sufrimiento paciente padrastro padre padre y madre padres padrino pagar, retribuir país extranjero paisano, popular paja pajar pájaro
jatorri jatorrizko jatorriz erdoi pix, piz
uger txiz
osin lipu
asun lupu
ausart ezurtegi
azarri azurtegi
urre
pats pats
artz udazken beste ardi P egoarri
udagoien
entzule P eramanpen eramankizun eramankor
P
P pazientzia pazientzia paziente
aita-orde aita aita-amak aitamak aita besoetako ordaindu erbeste erritar lasto lastategi txori
81
pala palabra, promesa palacio paladar palanca palito palmo palo, bastón paloma palomar palometa pan pan de cebada panadería panadero (que hace pan) pana panade dero ro (ve (vended ndedor or)) panal pañal paño, trapo panorama pantalón pantano pantanoso, cenagoso pantorrilla pañuelo papel papi papill llaa de harin arinaa y lec leche para para para (en el verbo) para (lugar), útil
endai itz jauregi aosapai eskuaga zotz, txotx arra, arrabete makilla uso usategi papardo ogi garagar-opil ogindegi ogigin ogi ogi salt saltzzalle alle
pala berba palazio agosapai palanka
palometa
okindegi okin abaraska, beraska aur-zapi
abao, orrazi
galtza
praka, fraka padura
zapi ikuspegi zingira
panala pañal trapu, pañu panorama
istiltsu aztal sudur-zapi ingi ai …tzeko …tzat …teko …rako
sur-zapi papera
82
para después para para desp despué ués, s, de desp despué uéss para el para empezar para entonces para los para nosotros para quién para ti, para Vd para para voso vosotr tros os,, para para Vds Vds parada (acción de) paraguas parar, quedarse pararrayos pardo parecer, opinión pared pareja, par parentela parentela parentesco pariente parir párpado párroco part partee de fue fuera, ra, exte xterior rior part partee podr podrid idaa de un árbo árboll parte, pedazo particular, privado partida, ida partir en dos
gerorako gero geroko ko …arentzat asteko ordurako …entzat guretzat norentzat zuretzat zuen zuentz tzat at geraldi aterki gelditu tximistorratz nabar iritzi o.rma bikote senitarte aideak aidetasun, senidetasun aide, senide
pare
aur egin betazal apaizburu
parroko
norbaiten
partikularra
kanp kanpoo ildo ildo atal abialdi erdibi egin, erdibitu
83
partir, dividir partir, marcharse parto pasadizo, pasillo pasado pasado mañana pasado, que ha ido pasaporte pasar, cruzar, atravesar pasear paseo paseo (lugar) paso, marcha paso, pisada pastel pastor (en general) pastor de ovejas pastor de vacas pastoreo patada, coz patata patilargo patriarca pausa pausa, estancia paz, tranquilidad pecho pechuga (de ave) pedacito pedazo, trozo, parte pedernal
zatitu, puskatu abiatu aurgintza
seingintza
igarobide joandako etzi joan dan muga txartel igaro egurastu ibiltaldi, ibillaldi egurastoki ibillera
pasadizo, pasillo
pasaporte pasatu paseatu
urrats opil-gozo
pastel …zai artzai
unai, beizai artzaintza ostikada, ostiko lursagar ankaluze aitalen geldialdi, geldiune egonaldi gentza bular papar
suarri
…zain artzain beizain
patata patriarka
pake
bake
pixka zati, puska
txatal pedernala
84
pedir, orar pedo pedrada pegar, pulsar, tocar un peinado peinar peine peldaño, grada, escalón pelo peludo peña pena, disgusto pena, lástima peña, roca pena, tormento pendenciero penetrante penoso, trabajoso pensamiento, idea, intención, pensar, recordar peor peor (adverbio) pequeño, bajo pera perdedor perder, averiar(se) perdiz perdonar pereza perfecto periódico, diario
eskatu puzkar arrikada jo orrazkera orraztu orrazi malla ille illetsu aitz
ule uletsu atx
atsekabe tamal arkaitz oñaze liskarti sarkor nekezko gogo, asmo okerrago
gogoan izan gaiztoago, txarrago gaizkiago
txiki udare
pentsamendu pentsatu txartoago txiker madari
galtzalle galdu eper barkatu alperkeri oso osoa eguneroko
pereza perfektu
85
perjudicial, nocivo perj perjui uici cio, o, daño daño,, mole molest stia ia perla permanente pero perrería perro perseverancia persiana persona personalidad pertenecer pesado pesa pesarr, arre rrepent pentim imie ient ntoo pesca pescadería pescador pescar pésimo pestaña peste, contagio pestillo, cerrojo petacho petirrojo petróleo pez pez (sus sustanc tanciia resi resino nosa sa)) pez, pescado piada, gorjeo picatronco picazón pichón
kaltegarri kalt kaltee txirlari iraungarri baña txakurkeri txakur iraun indar leiosare, leyosare notin nortasun …rena izan astun gar garbai bai arrantza arrandegi arrantzale arrantza egin ezin-txarrago
perla
pertseberantzia pertsiana pertsona pertsonalitate
betille kutsu krisket ipinki txantxangorri arrolio pika pika
petrolio arrai
txio okil azgale
azkura
usakume
86
pico pie, base (pie) piedad piedra pie piel, derm dermis is,, memb membrrana ana piel, pellejo, cuero, corteza, pierna, pata pimienta pimiento pinar pino, reventón pinta pintar pinto pintor (artista) pintura (arte) pintura (sustantivo) pinzón pira de leña para hacer carbón carbón pirata pisar piscina piso pis pista, ta, rastr astro, o, hue huella lla pizarra, encerado placer, alegría planicie, sembradío planta plantar plata plato
moko oin kupida arri mint mintzz azal anka
larru zango piperbeltz
narru piperbaltz
piper lerdoi ler izpil margotu izpildun margolari margokuntza margoki
piñudi, pinudi piñu, pinu pintatu pintore pintura pintura elurtxori
txondar txondar itxas-lapur oinperatu urtegi etxebizitza azt aztarna arna,, lor lorratz ratz
pimienta
tx txonta pirata
igeritegi
pistzina
olbeltz
olbaltz
alor landare
landara
zillar
zidar
atsegin
landatu azpil
platera
87
playa plaza pliegue pobre pocas veces poco poco más o menos poco más o menos, poda podadera podar poder, dominio podrido poesía, poema poeta polea polla pollo polluelo polvo, ceniza pólvora poner, colocar poner, colocar(se), posarse las popa por (el) por cierto por ejemplo por eso por eso por favor por largo tiempo
ondarreta, ondartza enparantza toles
orrenbat
plaza beartsu gutxitan gutxi gutxi gorabera bezelatsu
pobre gitxitan gitxi gitxi gorabera
iñauskera
poda iñauskai
iñausi al ustel olerki olerkari txirrita ollanda ollasko txita auts sutauts
podatu
poesia, poema poeta
polbora ipiñi jarri
imiñi
…agatik
…agaitik
gibelalde bai orixe adibidez ori dala-ta orregatik arren luzaro
popa por tzierto
faborez
88
por lo tanto por los por los de aquí por otra parte por si acaso por un lado por, a causa de por, de (procedencia) por, de (singular) porfiar porquero portada portal porte, modo de andar portero posada posada,, fonda, fonda, hotel, hotel, alberg albergue ue posadero posarse líquidos, desgranarse poseer posible posición, situación, modo de estar poste posterior, zaguero postre potro práctica prado, pastizal, campo precio, valor de algo precipicio precipitación prec precip ipit itar arse se,, derr derrum umba bars rsee
beraz …engatik emengoen alde bestetik bada ezpada alde batetik …gatik …tik …dik ekin ta ekin …aurre atadi ibilkera
porfiatu txerrizai
txarrizain
atari
atarte
atezai
atezain
portala
ostatu ostatu ostalari jalgi, jalki jabe izan izakizun egoera zut-abe
posible posizio poste osteko
mai-azken moxal oitasun, egikuntza, jarraia
postre
larre ordain, salneurri amildegi
larra pretzio
urdurikeri
prezipitazio
amil amildu du
89
predicción preferido preferir pregunta preguntar premiar, recompensar premio, gratificación preocupado, inquieto preocuparse, inquietarse preparación presidencia presidir presto, preparado pretexto primavera primero primero (el) primo-a principal, general, común pris prisa, a, ansi ansia, a, comp compet eten enci ciaa proa probable probable probablemente, seguramente, sin probar, saborear problema problema, acertijo proclama procurar, entrenarse, esforzarse producto, provecho profecía
igarpen, igermen maiteago, maiten
saritu sari kezkati kezkatu gertuera, prestaera maiburu maiburuan jarri gertu
predikzio naiago, nayago naiago izan galde, galdera galde egin, galdetu
gurago gurago izan
preokupatua preokupatu
axolatu
presidentzia presiditu akiakula, aitzakia udaberri lenbizi lenbiziko
lengusu ge geienen leia leia branka daitekena egi-itxurako, egirudi
atxaki
beiñen proa
noski dastatu arazo asmagai deyune
aurki problema
saiatu etekin
proklama prokuratu produktu
igerpen
90
profesión profesor profeta profundidad profundo, hondo programa prohibición prohibir prójimo pról prólog ogo, o, intr introd oduc ucci cióón prometer promotor pronto propenso a… propiedad prop propiina, na, grat gratif ific icac ació ión n propio (de alguien) propio, innato proporcionalmente prosa proteger provocación provocando próximo próximo, cercano prudencia pseudónimo pudrir(se) pueblo puente puerta
bizibide irakasle igerle sakontasun sakon egitamu debeku debekatu lagunurko itza itzaur urrre eragille aguro …koi
irakasla
profesio profesore profeta
programa galerazo
itz eman
itz emon
laister
laster
promotore pronto
jabego, jabetza
jaubetza
propiedate
giñoan
proporzionalki prosa
esku eskupe peko ko …ren berezko araberan itz lau babestu, estalpetu zipo zipoka urko, aldameneko ondoko zurtasun izenorde usteldu erri zubi at e
probokazio probokatzen
prudentzia seudonimoa
91
puerto de mar pues pues, porque puesto que pulcro, limpio pulga pulgar pulmón pulsera pulverizar pulverizar, desmenuzar puñado puñetazo puño puntada punto ortográfico puntual puntualmente punzada pupitre puro (cigarro) puro, bello puro, simple, exclusivo, solo pus, basura Q que (comparativo) que (conjunción) que que (pro (prono nomb mbre re rela relati tivo vo)) que mira mira o cae hacia la izquierda que no que sí
kai bada -ta …n ezkero txukun arkakuso erpuru birika eskuturreko austu txetu eskubete, eskukada ukabilkada ukabil orraztada kulatz ordutsu ordu-orduan, orduz sastada idazmai tx txokor aratz
ardi orkoro
pulgar
birrindu
pulberizatu pulberizatu
puntu puntuala puntualki pupitre puru soil sakar
baño …la …n ezkerreko ezetz baietz
92
quebrar, romper quedarse parar queh quehac acer er,, ocup ocupac ació ión, n, labo laborr quehacer, tarea quejigo quejoso quema quemar, fumar querer, desear quesero (que hace quesos) queso quién quiénes quienquiera quieto, lento quince quinientos quisquilloso quitar, borrar quizás, acaso R rábano rabo racimo ración radiar radio raíz, fundamento raíz, tallo rama, cuerno ramaje
autsi geratu zere zeregi gin n eginkizun ametz deskella errete erre nai izan gaztagin gazta
gura izan gaztai
nor nortzuk nornai
edonor
agian, ausaz R
R
geldi a.mabost bosteun minberakor kendu R arbixka
R
aille mordo ano irratiz eman
irratiz emon
razioi radiatu
irrati sustrai zuztar adar abar
93
rana rano, semilla, fruto rapidez rapiña rascar(se) rastrear rastrillo rastro, huella rato ratón raya, trazo, línea rayar, trazar razón realidad rebaja, baratura rebanada, rodaja rebaño de ovejas rebosar, sobrar rebozar recaudar recelar, sospechar rechazar recién reciente recipiente de madera para la recipiente, balde, cubo, lata, vaso, recoger, agrupar, reunir recogimiento recolección, cosecha recolector recordar, acordarse
igel ale arintasun, azkartasun ebaskeri
ugarasio garaun bizkortasun lapurreta
atz egin, azkure egin aztarna artu, lorratz artu eskuare
rastrillo aztarren
alditxo sagu marra marratu izpide
razoi realitate
izadura merketasun zerra artalde gañez egin irineztatu dirua bildu susmo artu ez onartu …berri egin berri
uruneztatu dirua batu zanak emon
rebozatu rekaudatu rezelatu
…barri
kaiku ontzi bildu bildutasun biltze biltzalle oroitu
batu barruratze batze batzaille
rekolektore akordatu
94
recreo rectamente, regla recto, derecho, directamente recuerdo recuerdos, saludos recuperar fuerzas red redil de ganado redondo, circular reducción, resumen, abreviatura reemplazar reflejo, brillo refrán, proverbio refrescar refresco regalo regar regata regular regularmente reir relámpago, rayo relatar, narrar religión relincho reloj remar remendar remero remiendo remie emiend ndoo (de (de la abark barka) a)
jostaketa
oroitzapen
sare borda borobil laburpen ordetu dirdira, dizdira esakune otz erazi edari otz esk -ikusi, opari ezetu estropada ainbesteko
zuzenki zuzen oroi eskumuiñak indar-berritu
artez artez gomuta gorantziak indar-barritu
redukzio
esaera zar oztu
otzitu
doai
doe
ainbestean parre egin
alan-olan barre egin oñaztarri
tximista edestu uzkurtz irrintzi ordukari arraunean egin
refreskatu refresko
regularra regularki
kontatu erlijio erloju adabatu
arraunlari adabaki sopi sopita ta
95
remo remolón, abandonado, negligente remontar renacuajo rencor, venganza renc rencor oros oso, o, veng vengat ativ ivoo reñir reñir, reprender renombre renovar repollo representación representante representar, reemplazar reprobar, despreciar reproche reptil república resbaladizo resbalar rescatar, liberar resfriarse, acatarrarse residuo, resto, sobra, desperdicio resistir resonancia, eco resonar respe espeta tabl blee, vene venera rabl blee respirar respuesta restante, sobrante restaurante, fonda
arraun zabar gora jaso apaburu aier aier aierko kor, r, gorr gorrot otot otsu su
remontatu inkurrio aserre egin erritan egin aipu berritu
asarratu
barriztau
azaburu agertarazi ordezkari ordeaztu gaitzetsi esankizun narrazti erkal limurtu azkatu oztu ondakin, ondar gogor egin durundi durundu egin agur agurga garr rrii arnas egin, arnas artu erantzuera
errepresentazio errepresentante errepresentatu
errepublika irristakor, labain irrist egin
laprast egin
marrantatu
otzitu
gañontzeko
enparau
jatetxe
96
retama retorno retraerse retraimiento retrete retroceder reunión reunir(se) reverso revi revist sta, a, publ public icac ació ión n reyezuelo (pájaro) reyezuelo (pájaro) rezar riachuelo, arroyo riada, torrente rico ridículo riña, duelo, pelea, lucha rincón, orilla riñón río riqueza risa rival robar roble robledal robo rocío, relente rodear rodilla
gisats itzulera uzkurtu uzkurtasun komun atzera egin biltzar, billera elkartu, elkarganatu
batzar alkartu
alderantzi aldi aldizk zkar ari, i, aldi aldizk zkin ingi gi txepetx epetx otoi egin, otoitz egin erreka aberats irrigarri bazter
ujol
uriol
parregarri liskar txoko giltzurrin
barragarri
parre
b arre ba
ebatsi aritz arizti ebasko
lapurtu aretx aresti lapurreria, lapurreta iñontz, garo
kuntzurrun
ibai aberastasun naikide, leikide
intz inguruan ibilli belaun
97
roer rojizo rojo rompe ompeccabez abezas as,, enigm nigmaa romper, quebrar roncar roñoso, herrumbroso ronquido ropero rosca ruborizarse rueca rueda rueg ruego, o, por por favo favor, r, orac oració ión n rugido rugir ruido ruidoso ruin, canalla ruina, desastre ruiseñor rumor, murmullo S sábado sábana sabañón saber sabiduría sabio sabor de los líquidos sacar
marraskatu gorrizka gorri itz itz nast nastu u eten, autsi zurrunga egin
ortzikatu
apurtu erdoitsu
ugertsu
zurrunga jantzitegi kiribil gorri egin kilu gurpil otoi otoi orro orro egin ots ots aundiko doillor, dollor ondamen urretxindor zurrumurru S
linai burpil
zarata zaratatsu
S larunbata maindire ospel
berbots S zapatu izara
S
jakin jakinduri jakintsu edakera atera
jakituri
atara
98
saco, bolsa sacudir, agitar sal sala salado salar salar alario io,, suel sueldo do,, jorna ornall salero (recipiente) salida salir salir a flote salitre, agua de mar salmón salmuera salón salpicadura salpicar saltarín, saltador salto, saltar salud saludable saludar salutación salvaje sangrando sangrar sangre sangriento sanguijuela sano santo
zorro
saku, poltsa
astindu gatz areto gazi gazitu, gatzitu lans lansar arii gatzontzi
sala
irteera, irtera irten
urteera urten
gesal izoki
kresal izokin gatzun
urgañeratu salitre
gela nagusi
jauzkari, triskari triska, triskatu osasun osasungarri agurtu, agur egin agurtza basati odoletan odola galdu odol odolezko
zipristin zipristindu
salpikatu
jautzi, jauzi
salto, saltatu
salutazio
izain, zizain osasundun, osasuntsu deun
done
usan santu
99
sarampión sarmiento sartén sastrería satisfacer sauce saúco sea lo que fuere secar secar (ríos, fuentes) seco (sin agua) seco (sin humedad), parte seco (sin verdor) secreto sed seda sediento segador segar según segund segundoo (unida (unidad d de tiempo tiempo)) seguro, cierto seis seiscientos selección, oportunidad sello selva semana semana entera semanalmente semanario
elgorri aien padera jostundegi naia bete sarats, sarets intxusa, plausta dana dala legortu agortu agor legor idor aopeko, ezkutuko egarri
sekretu ziriko
zeda
egarritsu igitadi itaitu …nez iroire iroirenki nki ziur sei seireun aukera ikurratz oian, oyan a st e astebete astero astekari
…n lez
autatze
selekzio sello, sellu
100
sembrar semejante semejante semejante,, parecido parecido (sustantivo (sustantivo)) semidespierto seminarista seña señal, l, dist distin inti tivo vo,, marc marcaa señalar, marcar sendero, senda seno señor señora señorita sensación sensatez, prudencia sensato, prudente sensualidad sentarse sentido, sensibilidad sentimental sentimiento sentir (percibir, notar) separación separadamente septiembre sepultar, enterrar sepultura, tumba sequía ser apto ser, estar, tener ser, ser, natu natura rale leza za,, real realid idad ad serenata
erein irudiko antz, antzeko antzeko erdilo apaizgai
abadegei
ezau ezauga garr rri, i, igar igarga garr rrii zantzutu zidor, bidexka kolko jaun andere, andre andereño
andra
zentzu zentzudun
zentzun zentzundun
eseri korde
jesarri
sarrastada
sensazio
lizunkeri, limurkeri
sensualitate
biotz-bera biozketa, minkune -izan
irail obiratu obi, illobi agorte, legorte gai izan izan izat izatee
sensibilitate sentimentala sentimendu sentitu
berezketa berezki agor sepultatu idorte
tobera
101
serrano (pez) servicio servidumbre servilleta, mantel servir sesenta seso, médula, tuétano seta setecientos setenta sexo sí si (condicional) si (conjunción dubitativa, en el si (dubitativo) si no, de lo contrario sidra siega siempre sien siesta siete siglo signidad significado significar, querer decir siguiente silbar silencio silencioso silla
karraspio morroiketa
otseinketa
morroi izan
otseindu, otsein izan
muin
garaun
uztarpe maizapi irurogei ziza, perretxiko zazpireun irurogeitamar kuntze bai ba' …n
sexu
ote bestela sagardo itaite beti loki lo-kuluxka zazpi eun urte, eunkada duintasun
datorren txistu egin ixiltasun ixil aulki
sa sagardao galebate giltz siesta
esanai esan nai, adierazi
esangura adierazo
alki
aurki
102
silla de montar silvestre simpatía simpático simular simultáneamente sin sin embargo, así y todo sin querer sin valor traductivo, refuerza la sinceridad sincero sincer sincero, o, fiel, fiel, puntua puntual, l, honrad honradoo sino sino (destino) sino, sino, contra contrarie riedad dad,, desgra desgracia cia sino, pero sintaxis sitio, local sitio, lugar, local sobaco sobar sobrante sobre de carta sobre, acerca de sobremesa sobrino-a socarrón, embustero, malicioso socarronería, malicia, embuste sol solar
zaldi-alki basoko begi on begiko irudi egin batean, batera
simulatu gabe alaere nai gabe baldin
bako, bage, barik alan be(re)
egi-zaletasun egizale zintzo zintzo patu ezbear ezbear
sinzeritate
baizik alabear
ba b aiño alanbear
ordea itz-joskera leku toki besape
sintaxis
igurdi gañerako eskutitz-azal …tzaz baskalondo
sobre
illoba maltzur maltzurkeri
loba
eguzki oin-etxe
103
soldado, guerrero soler sólidamente solitario sólo, solamente solo, único sombra, sombrío sombrero sonajero soñar sonar, exclamar sonreir sonrisa sopa sopapo soplando soplar soplo sorpresa sortear sorteo sortija, anillo sortilegio, brujería, soso, insípido sospecha, recelo sótano su, suyo (de ellos-as) suave suavemente subir, ascender submarino
gudari oi izan sendoro bakarti, lagungabe bakarrik bakar itzal ginbail txintxirrin amets egin ots egin
soldadu
geriza
sombrero sonajero
irripar egin irripar zuku muturreko puzka putz egin putz itsumustu zotz egin zozketa
kerizpe
irribarre egin irribarre zopa
aize eman
aize emon sorpresa sorteatu
eraztun sorginkeri geza
gaza, gazbako
aien
aren
susmo etxabe
sotano
legun emeki, legunki
suabe igo
itxaspeko
igon submarino
104
subordinación subterráneo suceder, ocurrir suciedad sucio sudar sudor, savia suegra suegro sueño sueño (acto de dormir) sueño (ganas de dormir) suerte, azar suerte, azar, felicidad sufijo de acción sufijo sufijo de acción acción (en el verbo) verbo) sufij ufijoo de acci acción ón fut futura ura sufijo de futuro sufijo de gerundio sufijo de gerundio sufi sufijo jo de part partic icip ipio io pasa pasado do sufi sufijo jo de part partic icip ipio io pasa pasado do sufijo diminutivo sufijo intensivo sufijo modal sufijo para formar los números sufijo partitivo (sin valor sufijo partitivo (sin valor sufijo sufijo que indica indica abunda abundanci nciaa sufijo sufijo que indica indica la profes profesión ión sufij ufijoo que que indic ndicaa ofic oficio io
menpe lurpeko gertatu zikinkeri zikin izerditu izerdi
jazo loi
amagiarreba aitagiarreba
amagiñarreba, aube aitagiñarreba
logale adur
logura adu
…txo
…txu
amets lo zori zori …tzea …tea …tea …kiz …kizun un …ko …az …ka …ta, …ta, …tak …takoo …da …da
zorte
…xe …z …garren …ik …rik …tsu …tsu …ari …ari …lar …larii
105
sufij ufijoo que que indic ndicaa per periodo iodo sufijo verbal sufijo verbal de futuro sufijo verbal habitual, gerundio sugerir sujeto a suma (cantidad) suministro superior, en encima sur susceptibilidad susceptible, sensible, suscribirse suscripción suspiro susto, congoja susto, espanto suyo (de él) suyo (de ellos) suyo, de aquel, de él, de ella T tabaco tábano taberna tacto también tambor tamboril tampoco tan tan como
…te …te …tu …go burutan ipiñi …peko …keta ornitze
…tzen burura eman
…ten burura emon
gañeko ego, egoalde minberatasun minbera arpidetu arpide asperen larri
T
suspiro izu bere beren, aien aren T kebelar
sustu euren, arein T kebedar
ezpara ardandegi ikumen
T tabako taberna
ere
be(re)
ere ez
be ez
bezin
baizen
danbor tuntun, danbolin ain, orren bezain
106
tan, el mejor tanto tanto como eso tanto, tanto como tapar, cubrir tapón tarde tartamudear tartamudez tartamudo taulón (pez) taza, tazón tea tea, yesca teatro, escenario techo tejado tejer tejón tela, paño telaraña telefonear teléfono telegrama televisión temblar temblor, vibración temperatura templar temporal tendero
onen onenbeste orrenbeste a.inbeste
aña estali txantol berandu toteldu toteltasun tatale, totel
berbartun
sapai
sabai
tapoi belu
duroi katillu zuzi ardagai antzoki egaztegi oialdu azkonar oial, oyal
teilatu tejoi armiarma-sare urruti itz egin urrutizki
urrutidazki telebista, urrutikuskin dardara egin ikara, dardakada ozbero epeldu ekaitze dendari
urrun berba gin urrunizkin urrunidazki urrunikuskin
telefoneatu telefono telegrama
tenperatura tenplatu
107
tendón tenedor tener tener hambre tener poder tercio terco terminar, acabar ternero terquedad, carácter, obstinación terremoto terrestre terrible, espantoso tesoro testamento teta, pezón teta, pezón (de animal) textualmente tía tibia tibio, templado tiempo tiempo atmosférico tiempo de tiempo de la siega tiempo de veda tiempo libre tiempo, época tiempo, época tien tienda da de camp campañ aña, a, caba cabaña ña tienda, comercio
lau ortz iduki gosetu, gose izan al izan eren setati
siets, zain sardetxo eduki
zan euki
bukatu
amaitu
tendoi tenedore
txal seta lur ikara, lurrikara lurtar, legortar ikaragarri altxor azken-nai, ilburuko titi erro itzez-itz aztalezur epel denbora eguraldi …aldi uztaro debekaldi aldi sasoi etxo etxola la denda, saltoki
textualki izeba ankaezur
iizzeko bernazur, bernazaki
giro
aro
beta giro, garai
asti aro
tibia
108
tierno, frágil tierra (el planeta) tierra estéril tierra extraña tierra, mundo tierra, suelo, terreno tifus tijera tilo timbre timón timonel, piloto tío tipo (de imprenta) tiritar de frío tiro título tiza tizón toalla, servilleta tobillo tocamiento tocar la flauta tocar, pulsar tocino todas las mañanas todavía todo todo, absoluto todo, total todos
samur ludi elkor erdalerri lurbira lu r
mundua sukar beltz goraize, guraize
tifus artazi
ezki tirrin lema, endaitz lemazai
lemazain
osaba elatz otzikaratu danbada idazburu klera illenti eskuzapi
timbre timoi timonel
tiro titulo, titulu tiza toalla, serbilleta txorkatilla ikutze
ukutze
ikutu
ukutu
guzi oro
guzti
txistu jo urdai goizero oraindik guzti dana danak
109
todo todoss (inc (incl. l. el que que habl habla) a) todos los (tiempo) todos los… (tiempo) tomar en cuenta tonada tonel, cuba tónico tontamente tontería, estupidez tonto topo torcedura torcer, curvar, inclinar torcido, travieso, revoltoso, tormenta tormentoso tornillo torno toro torpeza tortilla tórtola tos tosco toser trabajador, empleado trabajar trabaj trabajoso oso,, labori laborioso oso,, penoso penoso tradicional, habitual traducción tradu raducctor tor, inté intérrpre prete
dano danok k …ro …ero gogoan artu abes olerki
tonada upel
indargarri kirtenteri lelo sator okertasun okertu oker
toniko ergelki iñozokeri
ekaitz
tontakeri tontoa bior, biur biurtu bior, biur ekatx
ekaitsu garranga estoka zezen baldarkeri arrautzopil usapal eztul dangil eztul egin
tornillo torno
tortilla
langille lan egin nekets neketsu u oidan itzulpen itzu itzult ltza zall llee
beargin bear egin
biurketa
tradukzio
110
traer tragar, ingerir, devorar trance tranquilamente tranquilidad tranquilizar(se) tranquilo transfiguración transfigurar transitorio transversal trapo trasero, culo trasluz traspasado mañana trastada trato traza, forma traza, tipo, destreza, maña trébol trece treinta tremendamente tren tres trescientos trigal trigo trineo trío triple, trébol, trillizo
ekarri irentsi, irintxi
iruntsi
pakean
bakean
paketu
baketu, baretu
estuune, estualdi baretasun
trankilitate
baretsu antz-aldatze antz-aldatu igarokor zearreko
trankil transfigurazio transfiguratu transbertsala trapu
zatar ipurdi zear argi etzidamu okerkeri arreman tankera molde irusta amairu ogeitamar ikaragarrian bultzi iru irureun garitza gari lera irukote
biurrikeri artu emon
tratu
sekula-bedar
galsoro trineo irukoitz
irukotx
111
tripulación triste tristeza triunfo trompo tronar tronco, cepa tropezar trucha trueno tú tú mismo tú, usted tumbarse, acostarse, yacer tumulto, cisco, disputa túnel turno, vez tutear tuteo tuyo tuyo, de usted U ubre, teta (de mujer) últimamente último último, final uña una vez uncir unidad, unión unir, sumar
tostartekoak goibel goibelaldi garaitza txiba odeiak jo, ostots egin, ostots
tripulazio triste tristura gurenda ziba enbor beaztopatu amuarrai
ar arrankari
zerori
zeu
etzan iskanbilla
etzun
ostots i zu
mendi-zulo, lurpe-bide txanda ika itzegin, ikatu iketa i re zure U ugatz azkenik azkenengo azken azkazal, atzazal bein batasun bat egin
tunel
U
U
uztartu
buztartu
U
batu
112
universal universidad uno uno mismo untar urgente urraca uso, manojo usualmente utensilio, instrumento, útil uva V vaca vacación vaciar vacío (adjetivo) vací vacío, o, neto neto,, solo solo,, puro puro,, erro errorr vago, perezoso vaina valer, ser útil valle vapor, vaho vara, palo vasco vasco (gentilicio) vascófilo vascófono vaso, copa veces vecindario
orokor, orotar ikastetxe nagusi bat
unibertsala unibertsitate norbera igortzi
estuzko, leiazko mika erabilketa oi-danez, geienean tresna …rako gai mats
usualki
bei oporraldi ustu utsik uts uts alper leka gauza izan ibar, aran lurrin
lurrun
euskelzale euskeldun
eu euskalzale eu e uskaldun
bailara, ballara bapore
aga eusko euskotar
edontzi, edanontzi …tan auzotegi
baso auzune
113
vecino vecino, vecindad, barrio vegetal veinte vejez vela (de barco) velada veleta velocidad vena vena, tendón, raíz vencedor, triunfador vencejo vencer, triunfar vendaval vendedor vender vendimia veneno venenoso venganza vengarse vengativo venir venta ventana ventanilla, taquilla ventilador ventilar ver verano
alboko auzo belarki
auzune bedarki
zartza, zartasun
zaartasun, zartzaro
begetala
o.gei aizoial, aizoyal gau-billera aizeorratz abiadura
irabazle udatxori garaitu, gaillendu
beleta belozitate zainurdin zain garalle
zan txirritxori
aldaize saltzalle saldu mordoketa eden, pozoi pozoitsu mendeku aiertu, mendekatu mendekati etorri salketa, saltze leio, leyo leiatilla aizegallu aizetu ikusi uda
maspatze
bendimia
benta bentanua
aizeberritu
bentiladore bentilatu
udara
114
verbo verdad verda erdade derro, auté autént ntic icoo verde verd verdee (no (no madu maduro ro), ), húme húmedo do verdura, hortaliza verg vergon onzo zoso so,, boch bochor orno noso so vergonzoso, corto verg vergüe üenz nza, a, pudo pudor, r, resp respet etoo verruga verso vestido, traje vestir, prenda de vestir vez vía del tren víbora vibración, temblor vicio víctima victoria, triunfo vid vida viejo-a viento sur vientre viernes viga, poste vigilante vigilar, cuidar, proteger vigor, ánimo, valor, energía vigoroso, animoso
aditz egi egia egiazk zko, o, egiz gizko oriurdin, orlegi eze eze
berde barazki
ortuari
lots lotsag agar arri ri lotsati lots lotsaa enor itz neurtu soñeko
bultzibide sugegorri dardara makurkeri opagai garaipen matsondo bizi, bizitza
jazki jantzi bider burnibide
b idar bi
zar
zaar
ostiral
bariku
zaitzalle zaitu kemen kementsu
zain zaindu, jagon
bertso traje
trenbide
egoa sabel ab e
115
vil vileza viña vinagre vino violencia virgen virtuoso viruela viruta viscoso visión, visita visita, vistazo visitante visitar, explorar víspera víspera, día anterior vista vista (facultad de ver) vist vista, a, esce escena na,, pano panora rama ma viudo vivamente víveres vivienda, domicilio vivir volador volando volar volcán volcar, traducir volcar, volver, traducir, regresar
zatar zatarkeri ardantza ozpin ardo
ardao
indarkeri neskuts onbidetsu baztanga txirbil
biruela
likin ikusketa ikustaldi ikerle ikertu aurregun egulen ikusbide ikusmen ikus ikuski kizu zun n alargun
bisita bisitari bisitatu, exploratu
bista bista
biziki
biziro
orni bizitegi bizi izan egalari egan, egaz, egazka egatu, egaz egin sumendi, garmendi irauli itzuli
116
vosotros, ustedes voz vuelco vuelo vuestro, suyo (de Vds) y Y y etcétera ya (adverbio) ya (afirmativo) ya…ya… yegua yema del dedo yema del huevo yerno yeso yo yo mismo yugo yuguero, yuntero yunta Z zambo, patituerto zambomba zambullida zambullirse zanahoria zángano (insecto) zapatería zapato zarza
zuek aots iraulketa egada zuen eta, ta
egaldi
ta abar onezkero, ordurezkero ba naiz…naiz, bai…bai… beor atz-mamin gorringo
bior
sui igeltso
suin
neroni uztarri uztargin
neu buztarri buztargin idibuztarri Z
yerno
ni
ipuztarri Z ankazabal, ankaoker
Z eltzagor
murgil urperatu, murgil egin arbigorri, zain-ori erlemando, erlenagi oskitegi oski, oñetako sasi
yugo
Z zanbonba
txonbo txonbo egin azenario zapategi zapata
117
zarzoso zócalo zorro zurcir zurdo zurra zurrar
sasitsu o.rma-oin azeri saretu ezkerti
luki
jipoi ederrak eman, jipoi eman
ederrak emon
118