Maria Abrahamsson Svenska 3, pro memoria Katarina Schütt Olsson Arbete, klass och utanförskap Ur fattigdom och utanförskap ”Fattigomen !r och förblir en skuggbil för oss som upplevt en”, skriver Susanna Alakoski i sin bok Oktober i Fattig-Sverige, Dagbok "#onniers, "#onniers, $%&$'( Alakoski ber!ttar sin historia om hur hon upplevt fattigom, utsatthet och hopplöshet uner sin tiiga barnom( )on v!cker fr*gor kring hur vi besk*ar essa samh!llsproblem och förklarar att et inte b+gger p* ett socialt h*llbart samh!lle( )ur skilras fattigomen egentligen ser vi p* fattigomen som ett mentalt hiner eller som en rivkraft till att söka för!nringSusanna Alakoski ber!ttar i sin agbok Oktober i Fattig- Sverige om Sverige om hur hon v!.er upp uner fattigom( )ennes för!lrar var invanrare och e leve p* minimilön( /rots att e arbetae h*rt för att försör0a famil0en, förblev e fattiga( Alakoski förklarar att et trots slitigt arbete, alrig fanns n*gon mö0lighet till att spara pengar utan et hanlae ist!llet om att förhoppningsvis kunna klara sig p* minimilönen uner en kommane m*naen( 1 sin agbok ber!ttar Alakoski om hur hon upplevt att et in te fanns n*gon utv!g u r fattigomen( )ennes famil0 försto innebören av att vara fattig, e uppleve utsatthet och utanförskap, men e talae alrig högt om eras situation eftersom att e ins*g att et alrig skulle för!nra n*gonting( Fattigom har ingen talan och inget infl+tane, om man !r fattig s* förblir man fattig( 1 boken Jag boken Jag är Zatan !brahimovic, min historia "#onniers, $%&&', som !r skriven av 2latan 1brahimovic och avi 4agercrant5, ber!ttas en historia om arbetarklassen i e svenska förorterna( 2latan skilrar sitt liv och ber!ttar om en tuffa uppv!.ten i 6oseng*r och hans lovane fotbollskarri!r( 1 boken Svenska impuser " # Sanoma utbidning, $%&"' kan man l!sa ett utrag ur 1brahimovic bok, !r ber!ttar om hans första agar p* g+mnasiet( )an hae stolt p* sig sin Aias r!kt men rean första agen in s*g han att han inte alls passae p assae in( )an ville g!rna klassas som en cool kille, men et skulle alrig fungera n!r et l+ste 6oseng*r om honom( 1brahimovic ber!ttar i sin bok, min historia, att han provae olika stilar och försökte allt han kune för att passa in p* en n+a g+mnasieskolan men l+ckaes alrig riktigt( )an var fortfarane samma förortskille oavsett va och han hae inte m+cket att komma me( 1brahimovic höll sig ist!llet till hans stora intresse, fotbollen och fann p* s* vis sin egna v!g ut ur fattigomen( Fattigom !r en skam, ett ps+kiskt liane och et förblir en skuggbil för oss som upplevt en förklarar Alakoski( et hanlar om att leva i otr+gghet och i ett römlöst tillst*n( 7tt römlöst tillst*n som hotar samh!llet och b+gger p* ett socialt oh*llbart samh!lle och brist p* socialpolitiskt eng agemang( M!nniskor uts!tt uts! tt för fattigom och hemlöshet hemlös het men inget görs för att förhinra etta ber!ttar Alakoski( Klasskillnaerna v!.er sig större och et r*r en politik som gör att allt k!nns k!nn s hopplöst och ouppn*eligt( oup pn*eligt( 7fter att ha l!st Alakoskis och 1brahimovics ber!ttelse kan man ra en slutsats till att fattigom kan uppfattas som ett mentalt hiner men !ven en rivkraft till att söka för!nring( Alakoski förmelar k!nslor och ger en först*else för e fattigas situation( )on visar att et m*ste öppnas upp för ett större politiskt engagemang för att förb!ttra e fattigas situation( Om man !r fattig s* förblir man fattig eftersom att man inte har n*gon talan eller infl+tane, till
ess att man f*r h0!lp att ta sig ur fattigomen( 1brahimovic har en annan s+n p* fattigomen och hans egna situation uner hans tiiga uppv!.t( Fattigomen !r inte ett mentalt hiner för honom utan framst!lls mer som er rivkraft till för!nring( et m*ste ske ett större politiskt engagemang för att förb!ttra e fattigas situation( Man bör ge e fattiga resurser till att ta sig ut ur fattigomen( et kr!vs en personlig vil0a till förb!ttring men !ven ett politiskt ansvar( Alla m!nniskor har r!tt till liv och ingen bör uts!ttas för fattigom, hemlöshet, utsatthet eller utanförskap( Fattigom r*er iag,
. Därför tycker jag att den oentliga sektorn kan ökas på lite och att föreningar ska kunna sponsra barn och ungdomar med utrustning i början eller åtminstone underlätta det ekonomiskt så att er kan hålla på med det dem vill. Det nns redan många föreningar som gör det men er måste börja. Det kommer också göra att det blir er utövare och !verige kommer få er professionella idrottare som kommer tjäna mycket pengar. Detta leder sedan till att staten får in ännu mer pengar till den oentliga sektorn. !om i sin tur leder till att !verige kan få en ännu bättre välfärd och bli ett ännu bättre land att bo i för alla.