Laimai |1
AB(a.be.) abbr förk.för aktiebolag) ki pawlkhawpna Ltd.:Campanies Aktiebolag(et) (used with names of companies) abbe’ (ab’ e:) abb’en abbe’er noun RC Catholic(phongzii) Biakna Sia (fransk) katolsk präst abbedissa (abed’is:a) abbedissan abbedissor noun biakna lam ah numei makai | numei phongzii sung pan amaikai föreståndarinna för nunnekloster biakna maikai |phongzii sanga om thunei makai abborre (ab:år:e) abborren abborrar noun abborre kici ngasa namkhat | ngasa (sötvattens)fisken Perca fluviatilis abborre (ab:`å:e) abborren abborrar noun tawlngakna mun |asang|vasa tuan nang mun|singhiang abbot (substantiv) biakna khat peuhpeuh lam ah thunei amakai abc ( a:be:s’e)abcet(el.abcet)abcn(el.abc)abcna noun laimal/kampau khat i kipatna | akipatna basic skills, alphabet, de första grunderna till ngt: alfabet abdikation noun thungeihna teng piakhia | kumpi zaa nusia abdikerara (abdik’e:rar)abdikerade abdikerat abdikera(i) verb kumpi zaa/ inn nusia avgå (of kings, etc..) kumpi ahihna pan tawp/ khawl | thuneihna teng mi dangtung ap aber (a:ber) ett aber noun lametna khaktan/bei | hoih lohna/kicin lohna | ma’n (oväntat) hinder a khaktan thei| ahih kha thei aberration noun hihkhial/sepkhiat na | hoihtak ngaihsut lohna abnorm (abn’år:m) abnormt abnorma adj normal lo | khial | kicing zolo inte naturlit, onormal a ngeina bang a hi-lo | normal lo abonnemang (abånem’ang) et-en noun khasim ahih kei leh kumsima sum pia´k beställning i förväg el: för längre tid (av tidning, teaterplats etc..) abonnent (abån’en:t) abonnenten abonnenter noun sum apiakhia pa | sum apiakhia nu person som abonnerar på något: fast kund sum apiakhia den pa | sum a piakhia den nu abonnerar (abån`e:rar) abonnerade abonnerat abonnera(i ) verb lutma`n (sum)| kipawlna ah lutma´n beställa och betala i förväg piakhia | kihel-in piakhia abort (ab´år_t) aborten aborter noun nau bawlkia|nausia | kumcing lo aa nausuak nausia (avsiktligt) avbrytande av havandeskap atangtung zolo ngim/gelna abortfientlig nausiat (lauhuaina/gimna) abortive (förkrympt, misslyckad) phattuamna om lo | a tangtung lo abortklinik nuasuahna zato (siikhan) abortpiller nua khamna zatui | nau neih theihloh na dinga kine zatui abort|rådgivning (ab´år_t:rå:dji:vning)- rådgivning noun nuasiat theihna pan bangci kidal ding cih lamlahna| kikupkhawpna| ki hehnepkhawpna abortsökande nau lakhia/bawlkhiat nan´n ngen/siau abrakadabra (a:brakad´a:bra) abrakadabrat noun khiatna neilo kammal |sepna meaninglös ljudföljd, nonsens nuihzak huai| ciimnuih bawlhuai abrupt(abr´up:t) abrupt abrupta adj thakhatthu a| up mawhloh laitak plötslig ; tvärt avbruten absid Christian BiakInn tungdawna khapi phellang lim apua absolut (absol´u:t) absolut absoluta adj ahi ngiat |genbang lo | ahi lian fullständig, fullkomlig tehpih theiloh | ciangtan omlo | akicing absolution syndernas förlåtelse (teologiskt) substantive ngeina bangin mawhna maisak absolutism (absolut´s:m) absolutismen noun ta´ngtawng pekpan akizang/akizui thu (politiskt) envälde, absolutism (substantive)
Laimai |2 absolutist (absolut´is:t)absolutisten absolutister noun khamtheih guihtheih ahihlo te person som inte dricker någon alkohol,helnykterist absorberar (absårb´e:rar)absorberade abosorberet absorbera; verb hu-up khia | ngaihsun dide suga up ciamteh ngetngek | ciamteh tawntung den absorberar (absård´e:rar) absorberade abosorberet abosorbera: verb (hun) kipan | hun la helt uppta (någon) tankar la(zawhna tawh la/keem) abstinens (abstin´e:ns) abstinensen noun akizang lo | ki dawm/dal/kem avhållsamhet (från alkohol, narkotika etc) adiakdiak in khamtheih guihtheih abstraherar (abstrah´e:rar) abstraherade abstraherat abstrahera(i) verb lakhia | thohkhia skapa en abstrakt bild(av); tänkar abstrak ciamteh khiana nei |telkhiana nei abstrakt (abstr´ak:t) abstrakt abstrakta adj lungsimsung bek ah ciamteh huai | akimuh thei lo som bara kan upplevas genom tankar: inte verklig; svårfattlig lungsim ngaihsutna den lim abstraktion (abstraksj´o:n) abstraktionen abstraktioner noun ngahkhia | lungsim ngaihsutna pandet att abstrahera, ren tankeskapelse -ngahkhia absurd (abs´ur:d) absurt absurda absurd upmawh huai lo | zohtih omlo | thu kipaikan nawnlo orimlig, mot förnuftet ahilian bang | khiana/deihna nei lo accelerator (substantive) mawtaw liva (setvan tawh apai khat ahatna dinga kizang liva) apparat som får partiklar att röra sig snabbare accelererar (akseler´e:rar)accelererade accelererat accelerera(i) verb hat semsem | a hatna khang/kah öka hastigheten hisak mengmeng | manglang acceptable (aksept´a:bel) acceptabelt acceptabla adj saantak sanhuai | sangnuam | thuakzawhna godtagbar, som kan accepteras kithukimna tawh sang accis (aks´i:s) accisen acceiser noun siahpiak (sum) skatt på tillverkning eller försäljning av en vara t ex omsättningsskatt,spirit-tobaksskatt,energiskatt m fl acne el. akne (ak:ne) acnen noun tangsiat , mai vuntunga om tangsiat hudsjukdom (hos ungdomar) med utslag (finnar) i ansiktet och på halsen accent (aks´en:t) acceten acceter noun kitepna tha | kinetna tha | kisuukna tha betoning (av ett ord el. en del av ett ord), tonvikt accent (aks´en:t) acceten acceter noun främmadnde sätt at tala , brytning a awkhauh/sanga simkhia | a awsang leh awngiam accentuerar (aksentu´e:rara) accenturade accetuerat accentuera(i) verb awsuah man | awsuah hilian lägga accenten på (also ngive emphasis or prominence ton) acceptabel(aksept´a:bel)acceptabelt acceptabla adj sanzawhna | deihhuai/sanhuai godtagbar , som kan accepteras accepterar(aksept´e:rar)accepterade accepterat acceptera(i) verb sanghi/ngah hi| thukiim/lungkim säga ja till (någon som erbjuds): gå med på, godkänna ackompanjerar(akåmpanj´e:rar)ackompanjerade ackompanjerat ackompanjera(i) verb lasapa´|atu-um pa/nu tawh spela tex piano till(en solostämma etc): följas av kituai a tu-um khawm| tu-um khawm action (eksjen) en action noun tat-dan | hih-dan | he-ekdan spännande handing adel (a´del) adeln noun lungsim | gamtat | gui(nam) samhällsklass som tidigare hade ärvda social förmåner namgol/ namlian/nampii adjö (aj`o) interj. Kikhenna kam ( paita ning ei tahtaa) (used on parting) adoption (adåpsj`o:n) adoptionen adoptioner noun ta dingin nei/kem/khawi upptagande av annans barn som sitt eget för vård och uppforstran address (adr`es) adressen adresser,-na noun omna mun | tenna mun uppgift om var någon bor, bostad addressat (adres`a:t) adressaten adressater noun angahding pa/nu (leihsa neipa) mottagare den som man sänder något till advent el. Advent subst. hongtung ta |ahun hongtung ta |Xmas lungdambawl pawi de fyra veckorna före, det nya kyrkoåret börjar 1:a söndagen i Advent lungdambawl tunma` ni-pi li advokat (advok`a:t) advokaten advokater noun thukhen (sitni) | thukhen zuma sem juridiskt utbildad person som kan hjälpa folk rättsliga frågor aerobics:gymping substantive pumpi ci leh sa ading heksuk hektohna (gtn. kimawl) motionsgymnastik till musik afasi(afas`i:) afasi(e)n noun kam/pau/muk | lungsim sukha ahih manin lungsim kisia
Laimai |3 hjärnskada som medför svårigheter att tala och förstå kampau zo/thei nawnlo ta affisch (af `isj;) affischen affischer noun mipi´ muhding in suang/belh | akiphut aa kisuang laipi/lim stort anslag, plakat (often an advertisement) lim | limgolpi |milimpi affär (af `ä:r) affären affärer, -na noun sai | sumbuk | van kizuakna sai butik aggressiv (agres`i:v (el. `ag) aggressivt aggressiva adj. huang kan/khe`ng | taw´ng |gal piang/suak stridslysten, hotande agnar (ang:nar) chaff gamsa duhtheih Aan plural avfall vid tröskning ngasa an | thang an tah, thang an aj (aj:) interj. Kilatvat/lamdangsakvat ciang akici kha kammal (oh |Uuu | Eee) (cry of pain, etc.) akademiker akademikern akademiker akademikerna subst. (tekkatu) pilnasang sa´ng aa Sia buaih ngahkhinsate´ person som har universitetsutbildning; akademiledamot akt (ak:t) akten akter noun pawi | hun (pawibawlna hunpi) ceremoni akt (ak:t) akten akter noun lasak nang hungelna del av en teaterpjäs akt (ak;t) akten akter noun thu ciaptehna lai | thu kimna lai | lahkhiatna lai document aktar(ak:tar) aktade aktat akta(i) verb en-in vil-in dawn | dal(bang mah acihloh nangin dal) vara rädd om, vara försiktg med, skydda kidawm | kiging | kikeem aktar sig (ak:tar_se) aktade aktat akta(i) verb cidamna´ng in kikem/daw´n vara på sin vark, pass sig cidamna ding thupisak in kidawm aktie aktien aktier subtantive hawm/khen | kihel khawm | a kihawmna pan ngahzah ding andel i ett aktiebolog (bildligt anseende) aktiv (ak:ti:v) aktivt aktiva adj lawp(tha ngah) | ukna ukzawhna verksam , (ivrigt) sysselsatt aktivitet (aktivit´e:t) aktiviteten aktiviteter noun lawpna tawh hih/sem khia | tangza´ang verksamhet, sysselsatt aktuell(aktu´el:) aktuellt aktuella adj tulian aa mite´ lunglut/lunggulh |tu-mahmah|tu-hun|tulian som har intresse för dagen; viktig, angelägen akut (ak´u:t) akut akuta adj hihpah hihlian | zekai zeawlna omlo | ngaksuk ngaktoh omlo hastigt påkommande kritisk.överhängande akut|mottagning (ak´u:tmo:ta.gning)-mottagningen-mottagningar noun cina gim kidonna mun | manlangtak huhna kisamte´ ading sjukhusmottagning för patienter som behöver snabb hjälp, t ex person som råkat ut för olycksfall akvarell (akvar´el) akvarellen akvareller noun tuimel tawh aki suai lim tavla målad med vattenfärg al (a:l) alen alar noun taakkung namkhat | singkung lövträdet Alnus album (al:bum) albumet album albumen noun manbu (photo) samlingsbok (för fotografier, skivor etc) aldrig (al:drig) adv cikmahin | cikmah hunin (ngialna kammal) inte någon gång alert (al´er_t) alert alerta adj navak sinsen | kidawmden | thangahna pigg, uppmärksam alfabet (al:fabe:t) alfabetet alfabet alfabeten noun laimal | pau khat i laimal gtn..a b c skrivtecknen i ett språk:a,b,c, osv alg(al:j) algen alger noun tuipaan | tuisunga po singkung commonly used in the plural form:agae ett slaga vattenväxt alias(a:ljas:) adv adang min även kallad alkohol (al:kohå:l)sprit alkokholen noun zu (kham theih) | aziatpian all (al:) allt alla pron. vekpi | avekpi-in indecilinable, collective hela (mängden av) alldeles (al:deles) adv. Vekpi aa gawm | abuppi in huam-in enkaak | ahi ngiat/lua helt(och hållet), fullständigt, precis
Laimai |4 alle´ (al´e:) alle´n all’eer noun lampi (lampi dung vei leh tak ah singkung po)| lam-ka väg med planterade träd på bägge sidor allergisk (al´är:gisk) allergiskt allergiska adj. sisan tawh kilemlohna | khat peuhpeuh tawh kilem loh ciang sisan in zong deihlo ahiman-in ciithak som har allergi;som beror på allergi; öberkänslig allesamman(s) ( ales´am:an(s) pron. mikhempeuh | pawlbuppi-in pawlmi khempeuh alla (tillsammans) allihop(a) (alih´o:p(a) pron. vekpi | pawlmi khem peuh alla, allesamman allra (al:s) adv. vekpi hi | vekpi-pan used to amplify superlatives av allt, av all alls (al:s) adv. bangbang ahi/aci zongin alltid ( al:tid) adv. atawntung| denkei| den jämt,ständigt,i akka fall,i alla händelser allting (al:tid) pron. na khempeuh | apiang na khempeuh allt, vad som helt alltmer(a) (altm´e:r) adv. tektek ( tam tekek- tawm tektek) mer och mer alltså(al:tså) adv. tua ahihmanin | ahihman in | ahun tawh kizui-in | cihnopna ah således, följakligen allvar (al:va:r) allvaret noun nasia | nasiapha | cihtakpi uppriktig mening; vikt och betydelse allvarig (al:va:rlig) allvarligt allvarliga adj deihtakpi´a | ahi tinten | thupi sa´n/ngaihsut högtidlig,sträng, allvarsam allvarlig (al:va:rlig) allvarligt allvarliga adj lungkham/lungngaihhuai | haksatna/gimna oroande, farlig alm (al:m) almen almar noun a teham in atehtung sing atna hamaa den aom singkungträdet Ulmus glabra -namkhat almanacka (al:manak:a) almanackan almanackor noun celendar laibu|nisima apiang thu abanbanlista över årets dagar; kalender -aa ciaptehna alpin (al´i:n) alpint alpina adj mual atamna mun högfjällsmualsang alex mual tawk kisai alstrar(al:strar) alstrade alstrat alstra (i) verb tampitak bualkhia | bawlkhia/ngahkhia skapa (värme, elektrictet etc), producera akihihtawm hang hilo aa nuasuak alternative alternativt alternativa adj. khat ahih kei leh khat zaw sangsang/pelmawh som kan väljas istället för något annat amatör (amat´ö:r) amatören amatörer noun gualnopna dinga a kimawl mawkmawk lelte´ person som sysslar med konst idrott etc utan att ha sysselsättningen som yrke ambassadör ambassadören ambassadärer sudstantive gam leh lei aitanga thunei leh nasem diplomat som är chef för en ambassad ambitiös(ambisj´ö:s) ambitiöst ambitiösa adj. Ngimna lianpi, ngimna sang full av ambition khensatna neikhinzo ambulans (ambul´an:s (el-´ang:s) ambulansen ambulanser noun cina puakna mawtaw fordon som transporterar sjuka amerikansk (amri´a:nsk) amerikanskt amerikanska adj american minam | american pau som är från el. avser USA amiral (amir´a:l) amiralen amiraler noun tui galkap mangpi pa titel på) en hög sjöofficer (the commander of navy) ammar (am.ar) ammade ammat amma(i) verb nawipia | naungek ading nawi suksak ge mjölk ur bröstet, ge di ( of human beings) amorterar (amor_t´e:rar) amorterade amorterat amortera (i) verb damdamin piakpiakna tawh betala av på (en shuld) sumbat khempeuh lohkik ampere (amp´a:r) amperen ampere (el.amper)amperen(el.amperena) noun elektrisk meitha et/tehna enhet för elektrisk strömstyrka anabol (anab´å) anabolt anabola adj. kimawlna ah zatlohdinga kikham sahual gawlsakna zatui anammar (an´am:ar) anammade nammat anamma(i) verb kimuhkhawpna | ngah/sang /la ta,motta (formal) annas (an:anas) ananasen ananas ananasen (el. ananaser ananaserna) noun lengthei | lengthei kung en tropisk fruk anar anade anat ana(i) verb ngaihsun |upmawkna | upmawkgen
Laimai |5 gissa, tro anblick (an:blik) anblicken noun muhtheih | muhtheih mun gawl/zang åsyn; påssende and(an:d) anden änder noun vatawt sjöfågel av släktet Anas anda (an:da) anda noun diksuk diktoh | deihtaka huihdik | leitunga huih andedräkt;stämning,atmosfär anda(an:da) andan noun lungsim | kha mening ,avsikt enda (en:da) ende adj khatkia/khatbek | khatkiabek ensam i sitt slag andas (an:das) andades andats andas(i) verb huihdik | huihsang khia(huihdiksuk-huihdik khia) dra in luft i ( och skicka ut luft ur) lungorna andas(an:das) andades andats andas (i) verb lakkhia/kawkkhia | kawkin lak uttrycka röja hihdan ding kuppih (idea pia) ande (an:de) anden andar noun lungsim | kha nandren is used of male på plat nummer 2 andrar(an:dra) andragit andra(g) andra(ga) verb piakhia | pahtawina pia | ap ange som argument (för något) anfaller anföll anföllit anfalla verb do| khawh/ dawt gå till anfall (mot) angrip anföll se anfaller ange adj zaa akipiak khit hang, sepding tavuan hihnai lo anger (an:je:r) angav angett ange(i) verb genkhia/ pulak khia meddela , uppge laitawh at/gelh in genkhia | ciamteh anger(an:je:r)angav angett ange(i) verb thupuak | thulamdang anmäla (till polisen) sätta fast angelägenhet (an;jelö:genhe:t) angelägenheter angelägenheter noun thu khatpeuhpeuh | thupiang khat a thu tawh kisai angick se angår angriper (an;gri;per) angrep angripit angrip; angripa verb alanglam pan gen | gensia| do | galbawl anfall, ge sig på,skada( aslo used of rush, pets, etc) angående prep. Hih thutawh kizui/kisai in om, beträffande angår angick angått angå(i) verb kisai hi| kisai kha |en gega | thupi lak/ngaihsut gälla, röra, beträffa anhopning anhopningrn anhopningar substantive khawm | kaikhawm| khangin tam semsem samling, trängsel anhörig (an:hö;rig) anhöriga adj. kinai pih (sanggam-beh leh phung)| tehkak khia only used as a noun släkting anka (ang;ka) ankan ankor noun vatawt no | kanglai en tam and anknyter (an:kny;ter) anknöt anknutit anknyta anknyta verb gawmkhawm| zom khawm also used as a separable compound koppla samman. Förbinda anledning (an;le;dning) en, ar,na noun ngimna/tupna | athu bulpi skäl, orsak,grund anlägger (an;leg;er) anlade anlagt anlägg; anlägga verb lam|phuankhia | bygga, uppföra anläggning (an;leg;ning) anläggningen anläggningar noun Inn | phuankhia/lamkhia byggnad, inrättning anländer (an;len:der) anlände anländ anlända verb tung | painopna mun tung komma fram anmälan (an;mä:lan) anmälan anmälningar noun thuzaksakna | thuzasak | theisak rapportera (till myndighet);meddelande (om deltagande anmäler (an:ma:ler) anmälde anmält anmäla verb sittel/ettel | gen-in langpan recensera gelpha kik/ ngaihsunpha kik anmärkning anmärkningen anmärkningar subst. langpan | thukim lohna teng pulak khia kritisk påpekande langpang in mawhna hoihlohna kicin lohna zong tawm anmärkning anmärkningen anmärkningar subst. langpanna | ciamtehna | muhkhiatna påpekkande , förklaring
Laimai |6 anna (an:an) annat andra pron adang | adangkhat | akhatpen Inte den här, ytterligare , övrig annanstans (an:anstan:s) adv. amundang ah || mundang khat pan På annan plats annars (an:ar-s) adv. adang lamkhat pan | gentehnan hong hih /piang kei kha zenzen leh I annat fall: för dig övrigt tua ban ah | tua bek lo | adang annars (an:ar_s) adv. ahih kei leh | adang ngai/ngim/gelna pan | adang ( mi) | tua bek tawh hi lo lai I annat fall ; för dig övrigt annons (an:ån:s) annonsen annonser,-na noun thu zaksakna | thu zaksak ding | thei ding aki lawm thu Kungöresel, erbjudande i (tidning) att köpa och säjla annorlunda (an:orlun:da) adj. kilamdang | kibang lo ki lamdang | adang tuam | adang Olika, ovanlig annorlunda (an:orlun:da) adj. adangkhat pan | lamdang khat pan På annat sätt anonym (anon´y:m) anonymy anonyma adj. Min kidawk/thei sak nuam lo | ( laigelh leh laipia te min ki Ice namngiven , ökand at lo anorak (an:orak) anoraken anoraker noun lu-tuam aom tui-puan vindtät sportjacka med huva kidalna lum puan tungsilh anordnar (an:å;r_dnar) anordnade anordnat anordna (i) verb gel | lungkim /thukim | kipum khat ordna, organisera kikhawm/kikaikhawm | gelkhiatna anorexi (anoreks´i:) noun gawnnop naman An neklohna hanga An kamlim lo, kampaak sjuklig aptitlöshet anropar (an;ro:par) anropade anropat anropa(i) verb Aw´ng in sam | kizom (telephone,radio) kalla på (via radio etc) anser (an.se:r) ansåg ansett anse(i) verb ngaihsun | lungsim sung ah gel/ngaihsun tyck; betrakta ansikte (an:sik;te) ansiktet ansikten ansiktena noun mai/ maitang | maisuah | amai framsidan av huvudet anslag (an:sla:g) anslag anslagen noun theihsakna (thu)| theihsakna thu lai-suan/sung affisch anslag (an:sla:g) anslaget anslagen noun huhna (sum) pengar beviljade av stat eller kommun anslagstavla (t´a:vla) tavlan tavlor noun laisuan na suang lai-pi affisch (större) platta avsedd för meddelande o dyl anspråk (an:språ:k) anspråket anspråk anspråken noun ngetna | thumna/tauna krav för egen räkning anstånd (an;stan;d) anståndet anstånd anstånden noun ahun anai khin/sawt to uppskrov anställd (an;stel:d) anställda adj. na- sem nominal use person som har anställning anställer (an:stel:er) anställde anställt anställa verb nasem ding kawm | nasep ding pia ge arbete åt anställning (an:stl:ning) anställningen anställningar noun nasep pia/ngah | arbeta, jobb, plats, tjänst nisim aa sep/hih ding |nasep ansvar (an:sva:r) ansvaret noun hihding sepding hong kipia tavuan | tavuan skyldighet att ta på sig skulden (om något går fel) ansvarar ansvarade ansvarat ansvara(i) verb tanvuan nei hi |sepding bawlding in thunei/tavuan nei hi ta ansvar (för), ha ansvaret (för) ansvarig (an.sva;rig) ansvarigt ansvariga adj thuman aa thuneihna | genkik, dawnkik zawhna som tar ansvar (för något) hihding/sepding in tavuan/thunei hi ansvarslös (an:sva:r_slö:s) ansvarslöst ansvarslösa adj. tavuan neihlohna | tavuan theihna lungsimutan ansvarskänsla, oansvarig
- nei lo | tavuan omlo
ansätter (an:set:er) ansätte ansatt ansätt; ansätta verb mun citeng/khempeuh pan do attackera hanthawn | nen/mek ansätter( an:set.er) ansätte ansatt ansätt;ansätta verb deihtak do | um-cih in do attackera gim pia | buaina pia | nen cip | hekcip ansökan (an:sö:kan) ansökan ansökningar ansöka verb ngetna lai | siuahna lai (gtn.. nasep siau)
Laimai |7 (skriftigt) begära antal (an:ta:l) antalet antal antalen noun nambat | aphazah | agolna | amalzah mängd antar(an:ta:r) antog antagit anta(i) verb ta dingin kem/khawi (muisaa)| deihna tak tawh sang göra till sin, anamma aituam bawl antar (an;ta:r) antog antagit anta(i) verb ahih/aman ding in ngaihsun | tavuan la | ki ngeihkhem tänka sig, fömoda ciamteh | um (upna/muan na) | ngaihsunna/ gelna /lamet na antar(an;ta:r) antog antagit anta(i) verb thukim/lungkim | kawm(na) | za-a pia | lut sak | lumsak ta emot, acceptera hi-sa | thukimna antecknar antecknade antecknat anteckna(i) noun ciaptehna lai at | thu ciaptehna lai at skriva upp anteckning (an;tek:ning) anteckningen anteckningar noun ciaptehna lai | hih ngeihna kantelna någon som skrivits upp: notering thuciaptehna laibu | thu tom no antenn (ant´en) antennen antenner noun adio line puak/khah khia | radio mat theih nang khau anordning som tar emot radiovågor (an insect´s antenna (feeler) khuam(inn khuam) antingen (an:tingen) conj. Nihlakpan khat | a hithei nih te sung pan akhat na pen gen/lak khia used with norn to express choice antydning (an:ty.dning)antydningen antydningar noun kidawm khinkhian | kidawm khikhe mostly used in the plural vink, försiktig upplysning;insinuation buangnai na sepna anvisar (an:vi.sar) anvisade anvisat (pengar) kawm | ngah zahding kawm | kawmsak använder(an:ven:der) använde använt använd! Använda verb zang (van) | ki zang thei begagna,ta i anspråk; bära pua(la) aort (a´år_t:a) aort(el.aortan) noun athupi pen siihui pi ( sii tha gui pi) stora kroppspulsädern apa (a:pa) apan apor zawng (gan hing) ett människoliknande däggdjur apar efter (a:par´ef:ter)apade apat apa(i) verb ciamnui | mi ciinbawl in ciamnui | mi /na ciin siam härma apelsin (apels´i;n) apelsinen apelsiner,-na noun lengmaw (sing gah) lengmaw gah en citrusfrukt apotek (apot´e:k) apoteket apotek apoteken noun zatui kizuakna sai försäljningsställe för läkemedel apparat (apr´a:t) apparaten apparater noun van tuamtuam tawh kisai (teknisk) anordning,instrument ;maskin set van tuamtuam te´ appell (ap´ei) appellen appeller noun thumna / ngetna | nget beh/kik na | ngen/thum vädjan, uppmaning deih applåderar (aplåd´e:rar)applåderade applåderat applådera(i) verb khutbeng in thukimna thapia klapp(i) händerna, ge sitt bifall till deih/lungkim khawm april(apr´il:) noun april kha (khali na) årets fjärde månad arbetar (ar:betar) arbetade arbetat arbet(i) verb nasem | nasep utföra ett arbete, vara verksam, jobba arbetare (ar:be:tar) arbetar(e)n arbetare arbetarna noun nasem te´ person som arbetar (med kroppsarbete);jobbare arbetar över (ar:betar´ö:ver) arbetade arbetat arbeta(i) verb ahun val nasep(nasem) arbeta (på) övertid arbeta (ar:be;te)arbetet arbeten arbetena noun nasep | nuntak na´ng kivak na´ng aa nasep tjänst ,anställning,yrke,arbetsplats,job arbetsamm arbetsamt arbetsamma adj. gim / nasep haksa | tha leh ngalzat aa nasep mödosam arbetsdag,- en ,- ar,- na noun nasep ni ( tu ni nasep ni) arbets| förmedling (ar;be;tsförme:dling)-förmedlingen-förmedlingar noun nasep zon-na zum pi allmän (kostnadsfri)förmedling av arbete,inrättning som förmedlar,mäklande nasep tawk kisai zum arbets|givare (ar:be:tsji:vare)-givar(e)n-givare-givarna noun nasepna pu/pi | nasep hong pia te´ juridisk eller fysisk person som i ett anställningsavtal försäkrar sig om att mot vederlag (lön) erhålla en arbetsprestation av arbetstagaren arbetslivs|erfarenhet(ar;be:tsli:vserfa:renhe:t)-erfarenheten-erfarenheter noun nasep ngeina tawh kisai erfarenhet från yrkesverksamhet na sepna lam ah sepngei na/ hih ngei na arbetlös(ar:be.tslö:s) arbeslöst arbetslösa adj. nasep nei lo | nasep khawl som saknar arbete
Laimai |8 arbets|marknad (ar:be.tsmar:knad)-marnaden-marnader noun nasep zon-na zum | nasep tawh kisai zum (område för) utbud och efterfrågan på arbetskraff nasep zum | nasem mite´ nuntakna arbets|plats(ar:be:tsplat:s)-platsen_platser,-na noun nasepna mun | nasepna ställe där man arbetar;arbete kawm na | mi hingkhat i nasepna tawh ki vakna arbets|vägledare (ar:be:tsle:dare)-vägledar(e)n-vägledare-vägledarna noun nasep danding hong hilh leh hong lak mite´/sia tjänsteman inom arbetsförmedlingen som ger yrkesvägledning nasep ngah/neih zawh nang hong huh leh hong panpihte´ area (a:rea) arean areor noun aphazah/agolzah | mun yta, område arg(ar:j) argt arga adj. hehsuak| lungtom/sintom | heh som (tillfälligt) känner vrede,uppretad argsint(ar:jsin:t) argsint argsinta adj. Hehbaih | lungtom som lätt blir arg, lättretad arm (ar.m) armen armar noun khut tawn (khut) över extremitet hos människa arm (ar:m) armt arma adj. Zawng(bang mah nei lo) | lungsim zawngkhal fattig, stackars vul(thanem) | ciim | buaina/siatna/ haksatna arm|band (ar:mban:d)-bandet-band-banden noun khutbulh |khut kol (khut khih) smycke som bärs runt handleden armbandsjur (ar.mban:dsu:r)-uret-ur-uren noun khutbulh nai | naii klocka att bära om handleden arm|bågar (ar:mbå:gar)-bågade-bågat-båga(i) verb kiu tawh sun | kiu tawh su armen vid armleden arme armen arme´er subst. Galkap krigsmak;markstridskrafter(även bildligt stor skara) armenisk(arm´e:nisk)armeniskt armeniska adj. armenisk mite´ | armenisk minam som är från el. avser Armenien arm|håla (ar:mhå:la)-hålan-hålor noun le-nuai vecket mellan arm och bröst artig(a:r_tig)artig) artigt artiga adj. thu dik/nuam | pahtak huai hövlig artikel(ar_t´k:el) artikeln artiklar noun thu(tangthu)| muh/theihna bang aa at (thu) uppsats,reportage (i tidning el.tidskrift) artikel(ar_t´ik:el) artikeln artiklar noun van zuak/ zuaktheih van | sazian sung a om van min vara, varusort artistisk(ar_t´is:tisk) artistiakt artistiaka adj. la-sak/ tumtheih | lasak/tumtheih khutma konstnärlig artär(ar_t´a:r)artären artärer noun thagui si-hawm/si puakkhia thagui pi pulsåder arv(ar:v)arvet arv arven noun gaamluah | gaamluah za ngah kvarlåtenskap;ärflighet,arvsanlag sihkhit cianga gamluah ding van ask(as:k)asken askar noun buu | a thoh/bu neu | abung neu liten låden aska(as:ka) askan noun zaa vu pulver som blir kvar när något har brunnit askar(as:kar)askade askat aska(i) verb zaa vu khawlna slå av aska från cigarett e dyl ask|fat (as:kfa:t)-fatet-fat-faten noun zaa vu khawlna bung/kuang tallrikel dyl för cigarettfimpam ask etc asiat(asi´a:t) asiaten asiater noun asian mi, asian mite´, asian minam person från asien atom(at´å:m) atomen atomer noun dat khat i aneu penpen khenkhat minsta del avmaterien (often used intead of nkärn-n(nnuclearn) att infinitive verb pan| ding | ading attackerar(atak´e:rar)attackerade attackerat attackera(i) verb do | nasia tak aa supna anfalla,angrip langpan | buaina/lauhuaina piangsak | tawng/galbawl auktion(a_oksj´o:n) auktionen auktionen noun zuak khia | van zuakna pawi försäljning (efter utrop)till den som bjuder högt auktoritet auktoniteten auktoriteter subst. Thunei (aa na nei) | thunei te´(aa na nei te´)| sep theihna
Laimai |9 (person som har) anseende el. Pondus automatisk automatiskt automatiska adj. ama thu in | a ma thu aa ahi/ apian av sig själv, självverkande, mekanisk av (a:v) adv. i|pan | tua pan | tawh | in (indicates the origin of an object or event) av(a:v) adv. Mun/hun cih aa kipante´ gamla | agamla ah | atuam dang | atuaciat/tek verbal praticle:indicates abreak in process av(a:v) prep. Akipata tawhkisai lak khia | kizopna | kisai na beträffande,med avseende på avancerad (avans´e:rad)anvancerat anvancerade adj. ase´n sang | khang to långt utvecklad. Sofistikerad; djärv avancerar(avans´e:rar) avancerade avancerar(i) verb mai ah kigual | hong khangto ta gå framåt (mil);bil befordrad avbrott avbrottet avbrott avbrotten subst. at khia/tan | khak cip /khak tan | khawl stopp, uppehåll avbryter (a;vbry:ter) avbröt avbrutit avbryt avbryta verb man zo/sak | khawl sak/bawl/ta få att upphöra, stoppa avbön (a:vbö:n) avbönen avböner noun thum /maisak nang ngen | panpih kawmna tawh genna avdelning (av:vde:iking) avdelningen avdelningar noun zum neu/khenkhat |zum kibang ahih hang amun dang khat aa zum | khenkhia hawmkhia avskild del inom företag el. sjukhus el. ämbetsverk etc ga- nan tuak/kawm | lungsim kikhen thang avdelning (a:vde:Ining) avdelningen avdelningar,-na noun mun cihte´/cihkhawng khen avskild del inom företag el. sjukhus el. ämbetsverk avel(a:vel) noun ganhing khaw-iin suaksak/pungsak uppfödning av djur ganhing khawi-in pungsak avfart(a:vfa:r_t) avfarten avfarter noun paikhiatna (a vang/kawngkhak)| paikhiatna/ kipanna mun avtagsväg(från en större väg) avföring(a:vfö:ring) avföringen avföringar noun Ek (dai leng) (det som kommer ut vid) tömning av tarmen avgas (a:vga:s) avgasen avgaser noun set sungpan a paikhia meikhu/ set khu |akhu, meikhu mostly used in the plural gas somm bild vid förbränning i motor avgift (a:vjit:t) avgiften avgifter noun amán(sum) | aman zah ding a kilawm |hihman/bawlman resättning (för en rättighet), betalning, pris avgränsar (a:vgren:sar)avgränsade avgränsat avgränsa(i) verb gamgi |ciangtan-na avskilja med en gräns ciamteh ( dai|huang|leitang) khen/gi khen in ciamteh avgår avgick avgått avgå(i) verb pensen la/nasepna pan tawlnga | nasepna pan tawm/khawl lämna sin tjänst avgår avgick avgått avgå(i) verb kipan khia | paikhia | nusia starta, lämna en plats (om trafik som går efter tidtabell) avgör avgjorde avgjort avgöra verb khensatna nei | khensat | khensatna pia bestämma, fälla utslag avi (av´i) avi(e)n avier noun thu leh la theisak/gen | taden pia kort skriftlig meddelande från posten a thu tawh kisai (thu leh la) (om att en försändelse kan avhämtas) theihsakna lai (caw nge lai) | zui/ngai/kem avklinga bei/kan´ng (gtn tha bei) | uaih-muat/ namsia avkräver (a.vkrä:ver)avkrävde avkrävt avkräva verb ngen tinten/ngen ngaungau | ngen/dawh begära (något) av ( någon) avlider avled avlidit avlida(i) verb si ( nuntakna nei nawn lo) si dö avlossar(a:vlås.ar) avlossade avlossat avlossa(i) verb kap(thautawh kap) skjuta av (ett skott) avlång ( a:vlång) avlång avlånga adj. sau/asauna/ adung |sau diudeu oval; långasmål akikim lo kiuli nei sikli | vatawt tui lim apua/anei avlägger (a:vleg:er) avlade avlagt avlägga verb lam(gtn Inn) | sem/bawl /hih klara ,fullgöra avlägger (a:vla:ser) avlästa avläst avläsa verb meta sung et in kan telna pan in theihtelna ngah kontrollera (vad t ex en mätare visar) mita (gtn…mawtaw/meileng/vanleng cihte´ mita) avlöning (a:vlö:ning) avlöningen avlöningar noun ma´n anei sum |sum piak| kha sum/nasepna khasum lön ,ersättning för arbete
L a i m a i | 10 avlöser (a:vlö:ser9 avlöste avlös! Avlösa verb noptuamna ngah |phatuam| efterträda, ersätta tavuanla in hih/gel khiat na | makai in sem/bawl khia avrättar (a:vret:ar) avrättade avrättat avrätta(i) verb sihna dan/sihna thuaksak | hih/gel khiatna låta ett dödsstraff verkställas avseende (a:vse:ende) avseendet avseenden avseenden noun hehpih panpihna vikt, hänys kidawpna | daw´n na | ki´n avseende (a:vse.ende) avseendet avseenden avseendena noun ngimna| et the/kak na hänseende zahtakna | thupisan na | thupi saknn /thudon na avsevärd avsevärt avsevärd adj. gol | tampi betydande,ansenlig (formelt) avsikt (a:vsik:t) avsikten avsikter noun gel/ngim hi| gel/ngim na | mening,vilja, syfte hihding/sepna ding aa ngimna/gelna avsky ( a:vsjy;) avskn noun lunggulh lohna | muhdah na | et/en san na motvilja, avsmak avskyr (a:vsjy) avskydde avskytt avsky (i) verb muhdahna |deihloh luatna| pampaihna | en/et satna starkt ogilla avslag avslaget avslag avslagen subst. ngial | sang lo nekande svar avslagen avslaget avslagna adj. lunglut lo | lungsim ah om/teng lo | ciimtak inte fräsch (även bildligt) avslutar (a:vslu:tar) avslutade avslutat avsluta(i) verb mata | ma siang sitset | masiang kiutkeut sluta, fullborda avslutning (a:vslu:tning) avslutningen avslutningar noun zawh/khawl bawl | mansiang ta slut, fullborda avslöjar (a:vslöj:ar) avslöjade avslöjat avslöja(i) verb lak khia | hong khia | pulak khia tala om (något hemligt), röja eipsim teng pulak khia avspärrar avspärrade avspärrat avspärra(i) verb khak | khak tan | khak bit stänga av (ett område) avstavar (a:vsta.var) avstavade anstavat avstava (i) verb laimal gawm | amal gawm dela upp (ett ord) i stavelser avstänger (a:vsteng:er) avstängde avstängt avstänga see stänger av khawl hi | khak hi |khak tan avsändare (a:vsteng:er) avsändar(e)n avsändare avsändarna noun a khakte´ | apuakte´ person som slickar ett brev etc avtal (a:vta;l) avtalet avtal avtalen noun thukim/lungkim na lim | thukim/lungkimna lai (rättsligt bindande)överenskommelse, uppgörese thuman/thudikna kamciam avundas ( a:vun:das) avundades avundats avundas(i) verb hazatna | deihloh na |muhdahna känna avund (mot) ngial/deih lo avund|sjuk (a:vun:dsju:k) –sjukt-sjuka adj. hazatna | hazatna lak khia missunnsam haza | deihlohna/lunglut lohna avvarar avvarade avvarat avvara (i) verb paa lo | kihel lo| om kha lo | hawi vra utana avverkar avverkade avverkat avverka (i) verb phuk tan/paai |vat tan| tan (kitansak) hugga ner (skog) avverkar avverkade avverkat avverka(i) siin/khu´p sak | ama´n dong hih/gel/sep sak lägga bakom sig.klara av avvikelsa (vanligen plötslig) (substantiv) kipelh/kituak lo | lungsim nawngkai sak avvisar avvisade avvisat avvisa (i) verb heem | pelh | hawl | ngil khia | ngial | paai khia mota bort; avfärda avvikande ax (ak:s) axet ax axen noun buhvui(buhgui) | ciangdawn a paak palk ett slag blomställning,sädesax axel (ak:sel) axeln axlar noun leng zawl (leng pei azawl) | leng mawtaw cih te i azawl stång som ett hjul roterar kring axel (ak:sel) axeln axlar noun lia´ng | liangsa | linag nawl skuidra axlar ( ak:slar) aclade axlat axla(i) verb pua | sem/dom/hih överta en uppgift
L a i m a i | 11
baby el. bäbis, bebis [b'ej:bi el. b'ä:bi (el. -y)] babyn babyar (el. babyer) noun Naungek|Nausuak tung te. spädbarn back [bak:] backen backar noun Nungzang|Nungguh bakåt backar [²b'ak:ar] backade backat backa(!) verb Nungkik kik hi|Leh suan hi| gå el. köra bakåt back|spegel [²b'ak:spe:gel] -spegeln -speglar noun nunglam et na man|(motor anung lam a ki muh theih na ding a ki thuah man) spegel för uppsikt bakåt i en bil etc bad [ba:d] badet bad baden noun ki sil na,tuibual na,tui tawh ki mawl na doppning i vatten, dopp (Tui sung ah ki phum/diah na) badar [²b'a:dar] badade badat bada(!)verb ki sil hi| tui sung ah ei leh ei ki sil doppa (sig) i vatten bad|kar -karet -kar -karen noun. Ki sil na bual| ett slags kar (i badrum) att bada i bad|rum [²b'a:drum:] -rummet -rum –rummen noun ki sil na buk|ki sil na khan| ett rum med badkar bagage [bag'a:sj] bagaget noun khualzit ciang a van puak na ding a aki zang thungkuah te|van packning, väskor, resgods bagge [²b'ag:e] baggen baggar noun tuu a pa|tuu a tal| hane av får bajsar [²b'aj:sar] bajsade bajsat bajsa(!) verb sungpai|ek tha| ha avföring (used by and when speaking to children) bak [ba:k] baken bakar noun taw|nunglam mostly used in compounds baktill| på ryggsidan, på baksidan bak [ba:k] baken bakar noun nungzang|nungzang guh| bakar [²b'a:kar] bakade bakat baka(!) verb moh bawl |moh em| tillverka bröd bak|grund [²b'a:kgrun:d] -grunden noun nungdal na|maan ki zaih ciang a anung a a hoih ding a akoih uh.| det som ligger längst bort från åskådaren bak|länges [²b'a:kleng:es] adv. anung lam ah tillbaka, bakåt bakom [²b'a:kåm:] prep. Nunglam pan| på andra sidan av, på baksidan av bak|sida [²b'a:ksi:da] -sidan noun nungzang|nunglam|anung lam pan| motsatt sida, ryggsida bak|åt adv. Nungthu|abei sa hun a ih gamtat na sa te| tillbaka, baklänges bal [ba:l] balen baler noun nitum na lam a te hi kopkhat a lam na pawi|kumpi inn sung a lam na pawi pi| stor danstillställning balanserar [balans'e:rar] balanserade balanserat balansera(!) verb sum sazian sit hi| a kikim ding a bawl/sem hålla (i) jämvikt balja baljan baljor noun bung golpi| kar, ho balja baljan baljor noun. Singgah koih na ciang/lawh sau långsträckt fröhus för ärtväxt balk [bal:k] balken balkar noun paunam tuamtuam,lai thulu hi deih na huvudavdelning i lagbok balkong [balk'ång:] -en, -er, -na noun tau| tau sang|atung a kidawh tau| öppet utrymme som skjuter ut från väggen i ett hus bana [²b'a:na] banan banor noun lampi|khekhap väg (mostly used figuratively; also used of railway tracks, etc.) banan [²b'a:na] banan banor, -na noun nahtang en gul böjd tropisk frukt baner [ban'e:r] baneret baner baneren noun puansaupi tunga thukigelh|
L a i m a i | 12 fana som bärs i strid bandar [²b'an:dar] bandade bandat banda(!) verb ciapteh na nei|aw khum spela in på band bank [bang:k] banken banker, -na noun ban(sumkoih na inn|sum khol na inn) företag som lånar ut pengar, sysslar med värdepapper etc bank banken bankar subst. tuidal na|tui khol na| vall, underlag för väg el. järnväg bankar bankade bankat banka(!) verb khawng |keu |sat |gawi | slå hårt, bulta bantar [²b'an:tar] bantade bantat banta(!) verb pumpi a gihna kiam |pumpi sung a athau te kiam | försöka magra, svälta sig bar [ba:r] bart bara adj. Puansilh lo|tangguak| bangmah aom lo| öppen; naken bar [ba:r] bär ( ah en in) (verb) bar [ba:r] baren barer noun ei leh ei laktawm a nekna ansai servering, matställe bara adv. bek(hizah lian bek|hi dan bek hi ei) endast bar|fota [²b'a:rfo:ta] adj. Akem/cing om lo,ki dal na neilo| mawzar leh khedap a bulh lo khe indeclinable utan strumpor och skor barn [ba:r_n] barnet barn barnen noun naupang neu|naupang en ung människa från födseln och något tiotal år framåt; en persons son eller dotter barnavdelning, -en, -ar, -na noun naupang te ading a tuam vivel a aki seh sa na mun barnbarn [²b'a:r_nba:r_n] -et, -, -en noun tu|mi khat hi a ta te’ ta te| barn till någons barn barnbidrag [²b'a:r_nbi:dra:g] -bidraget -bidrag -bidragen noun naupang neu te ading huh na sum |innkuan tawh a om naupang te huh na a aki pia sum| ekonomisk hjälp till barnfamiljer barnbok [barnbo:k] boken böcker, -na noun naupang neu te sim ding laibu|tangthu bu barn|morska [²b'a:r_nmor_s:ka] -morskan -morskor noun nausuak sak siamah nu| sjuksköterska med specialutbildning som hjälper kvinnor under graviditet och förlossning barn|omsorg -omsorgen noun Naupang kep na/dan| den service som samhället ordnar för barnens omvårdnad och tillsyn, t ex förskolor (daghem), deltidsgrupper (lekskolor), familjedaghem och fri- tidshem barnskötare [²sj'ö:tare] skötar(e)n skötare skötarna noun naukem,naupang kem te barnvagn [vang:n] vagnen vagnar noun naungek sawn na aki zang khutsawn leng|nauleng barnvakt [²b'a:r_nvak:t] -vakten -vakter, -na noun naupang kem te barnpassare barnvänlig [ve:nlig] -vänligt –vänliga noun naupang te tawh aki tuak|a it huai nangpang| lämplig, bra barr [bar:] barret barr barren noun khuttawh puankhui na phim blad (på gran etc) som liknar en nål barr [bar:] barren barrar noun awmtha lak na mun| ett slags gymnastikredskap barsk [bar_s:k] barskt barska adj a gitloh gamtat| hoih lo(khuahun)| aki lek cip bister, sträng bar|tender -tendern -tendrar subst. Zuzuak te|(bar aki ci na mun te ah zu hel a azuak te) person som blandar och serverar drinkar på en bar baryton [b'ar:itån] barytonen barytoner noun lasak na ah pasal te zuihtheih aw tuam | manlig sångstämma i läge mellan tenor och bas bas [ba:s] basen baser noun zatui lamtawh ki sai vankhat hi asung a aki hel van te(gentehna-zatui sung a aki hel za te) kemiskt ämne som kan uppta vätejoner bas [ba:s] basen baser noun zum|ki phualna zum| militär stödjepunkt bas [ba:s] basen baser noun abul pi|deihna bul pi|ngim na | fundament som något vilar på; grund
L a i m a i | 13 bas [ba:s] basen basar noun tungsiah te|ulian te| set tawh na sep na zum anei te| arbetsförman, chef basar basaren basarer noun Zii|bazar(nisuahna lam gam te sap dan)|aki gawmpang van tuamtuam zuak na sai | tillfällig försäljning (för välgörande ändamål); lopp- marknad basar basade basat basa(!) verb uksak hi, makai hi. vara bas (för), leda (vardagligt) bask basken basker noun. Nitumna lam a om Basque a ki ci minam khat person från Baskien basker baskern baskrar noun Lukhu nam khat| ett slags mössa baskisk [b'as:kisk] baskiskt baskiska adj. Basque minam|tuate pau tawh a ki sai| som är från el. avser Baskien bassäng [bas'eng:] bassängen bassänger noun Bualneu stor vattenbehållare, damm; pool bast basten subst.ongkun/|Thaankung pan a ki ngah khauzang namkhat|khauzang växtfibrer använda till flätning el. som snöre bastar [²b'as:tar] bastade bastat basta(!) verb pumpi siansuah na dinga aki bawl khan sung ah om hi.Khuaul suak sak hi. bada bastu (informal) bastu [²b'as:tu] bastun bastur noun tui lu’m sak na khan|tuilum suan na khan| ångbad, värmebad bearbetar [²b'e:ar:be:tar] bearbetade bearbetat bearbeta(!) verb na sem sak | tangzang sak| pilvang sak| arbeta med; omarbeta, förädla bebor [beb'o:r] bebodde bebott bebo(!) verb teeng bo i el. på; befolka beder [b'e:der] bett (el. bedit) bed! (el. be!) bedja (el. be) ber ah na en in bedriver bedrev bedrivit bedriv! bedriva verb kem |gamluah | ägna sig åt, syssla med bedrägeri [bedrä:ger'i:] bedrägeri(e)t bedrägerier noun khemna|mikhem| handling som innebär att man lurar någon så att man vinner på det själv; svek bedrövar [bed:r'ö:var] bedrövade bedrövat bedröva(!) verb dahsak |dah | göra sorgsen bedrövlig bedrövligt bedrövliga adj. Anak siat mahmah| som man blir nedstämd av, sorglig bedömer [bed'öm:er] bedömde bedömt bedöm! bedöma verb genkhol |upmawh gen |man ngen | upmawh tuat| avgöra; värdera; bilda sig en uppfattning om bedömning [bed'öm:ning] bedömningen bedömningar noun aki naih bel a khensat na|upmawh na värdering bedövning bedövningen bedövningar noun Ki at ma a khuaphawk loh na ding a khuaphawk loh na zatui piak na smärtlindring, narkos; avtrubbat eller utsläckt medvetande befinner sig[bef'in:er_sej]befann befunnit befinn! befinna verb kizom |om hi. sin sin hi|lungsim sung pan piang |um mawh | vistas, uppehålla sig, vara; känna sig befolkar [bef'ål:kar] befolkade befolkat befolka(!) verb bel |Mi khat bel a nungta.| bebo, bebygga befruktning [befruk:tning] befruktningen befruktningar noun khaici tuh na|pun na| naupaina| sammansmältning av hanlig och honlig könscell; avlelse befästning [bef'es:tning] befästningen befästningar noun athahat na sem te| försvarsanläggning begraver [begr'a:ver]begravde (el. begrov)begravt (el. begravit)begrav! begrava verb phum |vui | lägga i graven begriper [begr'i:per] begrep begripit begrip! begripa verb adeih na thei |.Akhiat na tel |tel | förstå, fatta, inse begår [beg'å:r] begick begått begå(!) verb kantan hi|ap hi|tawan khan hi| azawh dong sem| föröva; utföra (en handling) begåvad [beg'å:vad] begåvat begåvade adj. Pilna anei|siamna anei|atheih tawm|pianpih siamna anei|
L a i m a i | 14 med goda anlag, intelligent begär [bej'ä:r] begärde begärt begär! begära verb Ki sam|deih| khen sat| be om; fordra, kräva; ansöka om begär [bej'ä:r] begäret begär begären noun Ut na|kisap na|deih na.| stark längtan; beroende begäran [bej'ä:ran] begäran noun Nget na|thum na önskan, anhållan; fordran; ansökan behaglig behagligt behagliga adj. Lungnop huai|nop ci.| Angenäm behandlar [beh'an:dlar] behandlade behandlat behandla(!) verb Cina khoi|mi tawh ki ho| Tawan la|gel|uk| sköta, vårda; handskas med behandlar [beh'an:dlar] behandlade behandlat behandla(! ) verb Kem|khoi|gel|uk|len| hantera, ta upp, handlägga; dryfta behandling [beh'an:dling] behandlingen behandlingar noun Ki kup na|Ki gin khol na|ngaihsut na| hantering, bearbetning behandling [beh'an:dling] behandlingen behandlingar noun Khoi na|bawldan|kiho kizop zia| skötsel, vård behov [beh'o:v] behovet behov behoven noun Ki tangsap na| något man måste ha; nödvändighet (Neihding aki sam pawl khat) behåller [beh'ål:er] behöll behållit behåll! behålla verb Kem khinkhian|nei khinkhian| koih|seng ha kvar, spara behörig [beh'ö:rig] behörigt behöriga adj. Akigen sa khat puahpha/khel kik na | aki cing pilna siamna nei|makai zo kompetent; vederbörlig; lämplig behörighet noun akicing hih theih na|pil na siamna ki cing neih na| behöver [beh'ö:ver] behövde behövt behöva verb ki sam ha behov av bejakar [bej'a:kar] bejakade bejakat bejaka(!) verb theihpih na nei| lungkim tak a sang säga ja till; erkänna förekomsten av Thuman ahih lam lak/gen khia bekant [bek'an:t] bekant bekanta adj. Mi hi theih kim|a minthang känd, välkänd bekant [bek'an:t] bekanta noun Theih na,tawmbek athei te|ki thuah pih lawm person som man känner (ytligt) bekantar sig med [bek'an:tar_sej] bekantade bekantat bekanta(!) verb ei leh ei zong/kan tawm a thei lära känna beklagar [bekl'a:gar] beklagade beklagat beklaga(!) verb Dah|lungsim sung ah ih kepte theihsak na/gen khiat na| uttrycka el. känna sorg över; vara ledsen över bekostnad [bek'ås:tnad] noun Sumpiak na|Zatna sazian| omkostnad, räkning bekräftar [bekr'ef:tar] bekräftade bekräftat bekräfta(!) verb Kipsak |thukim intyga, styrka, försäkra bekymrar sig bekymrade bekymrat bekymra(!) verb Ong beidong sak|ong lungkham sak| oroa sig, ängslas belopp [bel'åp:] beloppet belopp beloppen noun Apha zah|a ki gawm ciang a aphazah| summa belysning belysningen belysningar noun. Mei vak pusauk sak|mei taan dan. ljus (från lampor) belysa verb vaak|tang belysning belysningen belysningar noun hilhcian na| hilhna| förklaring, illustration belåten belåtet belåtna adj. Alung kim|deih na aki cing nöjd, tillfreds belönar belönade belönat belöna(!) verb pahtawi na pia|sum tawh ge belöning; gottgöra; tilldela pris bemästrar [bem'es:trar] bemästrade bemästrat bemästra(!) verb kantan|zo| gualzo klara av (en svårighet) ben [be:n] benet ben benen noun khe|guh del av skelett
L a i m a i | 15 bena [²b'e:na] benan benor noun ngi|sam hiat ciang a alang leh alang a ki khen na mun linje som delar håret bensin [bens'i:n] bensinen noun sathau|Motor sung a aki thu sathau nam khat|datsi ett slags motorbränsle be|nämner -nämnde -nämnt -nämn! -nämna verb laithulu bulh|minpia kalla, tilldela särskild beteckning ber [be:r] bad bett be(!) (el. bed! bedja) verb thungen|deihna tak tawh ngen|ngen anropa Gud, förrätta bön ,begära, beredd [ber'ed:] berett beredda adj akiging sa a om|mansa a om khawl färdig, redo berg [bär:j] berget berg bergen noun Mual stor upphöjning av sten i jordytan; kulle; berggrund bergs|kedja [²b'erjsced:ja] -kedjan -kedjor noun mual khat leh khat a kizop na mun sammanhängande bergsystem som består av mer eller mindre parallella bergryggar berikar berikade berikat berika(!) verb ahih theih na sangkhan|kicing sak|hausak göra rikare (bildligt) , tillföra närande ämnen beror på [ber'o:rpå:] berodde berott bero verb muang|be’el|kinga ha till orsak berusad [ber'u:sad] berusat berusade adj. Zu akham påverkad av alkohol (figuratively, "captivated, fascinated") beräknar [ber'ä:knar] beräknade beräknat beräkna(!) verb sim|um mawh| khanman räkna ut; ta med i beräkningen , berättar [ber'et:ar] berättade berättat berätta(!) verb genkik|gen tala om, meddela; skildra, beskriva beröm[ber'öm:] berömmet noun phatna|lungkim pihna|thukim pihna uttryck för uppskattning, lovord, ge beröm berömd berömt berömda adj. Aminthang| mitampi te hi gen theih zel ahi känd, ryktbar berömmer [ber'öm:er] berömde berömt beröm! berömma verb phat|thukimpih|um ge beröm berömmelse [ber'öm:else] berömmelsen noun minliat na|minthan na ryktbarhet, ära berör [ber'ö:r] berörde berört berör! beröra verb bih|lawng|kisai röra vid berövar [ber'ö:var] berövade berövat beröva(!) verb kheh|suah|laksak| na khat peuhpeuh pia lo a koih ta ifrån besiktning besiktningen besiktningar noun sitna| undersökning, kontroll , jfr årlig kontrollbesiktning besk beskt beska adj. Agimnam akhauh|akha|athak skarp, bitter (om smak; även bildligt) besked [besj'e:d] beskedet besked beskeden noun dawn na|dawnkik na(tui dawn na hi lo,kham tawh a hizong ,lai tawh a hi zong a dawn na) svar, upplysning beskriver [beskr'i:ver] beskrev beskrivit beskriv! beskriva verb ahihna kilangh sak|genkik|genkhia berätta om, redogöra för, framställa; skildra beskär beskar beskurit beskär! beskära verb siak(singhiang siak)|vat(buhvat)|phelkham skära av grenar på (fruktträd etc), tukta; reducera beslag|tar -tog -tagit -ta(g)! -ta(ga) verb phallo pipi a laksak|thuneih na tawh lasak ta i förvar, konfiskera beslut [besl'u:t] beslutet beslut besluten noun thukhen na|khentat na något som är bestämt, avgörande, utslag beslutar [besl'u:tar] beslutade beslutat besluta(!) verb thukhen|khentat bestämma, avgöra; stadga besparing besparingen besparingar noun Zekkhiat na|kholna| mest i plural sparad penningsumma beställer [best'el:er] beställde,- beställt,- beställ! verb leikhawl|vaikhak|ciamkhawl| i förväg be att få boka bestämd [best'em:d] bestämt bestämda adj. Akikhel lo|adik lian|aki khentat sa ahi fast, resolut, tydlig, klar
L a i m a i | 16 bestämmelse [best'em:else] bestämmelsen bestämmelser noun tawan|kam avsett mål; öde bestämmelse [best'em:else] bestämmelsen bestämmelser noun ukna|thunei te|sawlna regel, föreskrift; villkor bestämmer [best'em:er]bestämde bestämt bestäm! bestämma verb adik lian a zong a ciamteh| khentat besviken [besv'i:ken] besviket besvikna adj. Alungkia|alungsim bei|adeihbang lo ledsen på grund av sviken förhoppning besvär [besv'ä:r] besväret besvär besvären noun haksatna|senpi loh na möda, obehag, trassel, svårighet besvärar besvärade besvärat besvära(!) verb lungkak|lunsim buai vara till besvär, störa besvärjer [besv'er:jer]besvor besvurit besvär(j)! besvär(j)a verb mitphial lak|lik| sangkhan Lungsim khawi| cing|lam uttala besvärjelser besvärlig besvärligt besvärliga adj. Lungkham na apiang sak|ahaksa|abaih lo svår, mödosam, jobbig besynnerlig besynnerligt besynnerliga adj. Alamdang| atuamdang| underlig, konstig besök [bes'ö:k] besöket besök besöken noun Hawh na,khualzit na påhälsning, visit; vistelse besöker [bes'ö:ker] besökte besökt besök! besöka verb Hawh| vavil|va kimu hälsa på, komma till betalar [bet'a:lar] betalade betalat (el betalt) betala verb pia|khasumpia|leibapia|lawmman pia| sum tawi khia ge pengar som ersättning för (något); bekosta betalning [bet'a:lning] betalningen betalningar noun sumpiakdan|sumtawi na|piakkhiat zah det att betala; pengar som betalas, ersättning betar [²b'e:tar] betade betat beta(!) verb lungthat|ci-na bawl behandla (utsäde) mot sjukdomar betar [²b'e:tar] betade betat beta(!) verb kiak ne äta gräs (said of animals) bete [²b'e:te] beten betar noun ha(ganhing ha) |gentehna:saiha huggtand (t ex på elefant) betecknar [bet'ek:nar] betecknade betecknat beteckna(!) verb kilangh sak|ciamteh|minpia|genkhia ge namn (åt), kalla; symbolisera beter sig betedde betett bete(!) verb dawngkik uppföra sig betong [bet'ång:] betongen noun suangpek formbar hårdnande blandning av cement, sand, grus och vatten betoning [bet'o:ning] betoningen noun zahtakpiakna|thupisim na| tonvikt, accent betraktar [betr'ak:tar] betraktade betraktat betrakta(!) verb ngaihsut na sung hel|lungsim sung ah ngaihsun|um mawh betraktar [betr'ak:tar] betraktade betraktat betrakta(!) verb en|hoihtak in en in se på beträder [betr'ä:der] beträdde beträtt beträd! beträda verb kalsuan| paisuak gå på beträffar beträffade beträffat beträffa verb – en|thupi ngaihsut|ki sai angå, röra (i fraser) betydelse [bet'y:delse] betydelsen betydelser noun akhiat na mening, innebörd betydelse [bet'y:delse] betydelsen betydelser noun athupit na värde, vikt betyder [bet'y:der] betydde betytt betyda verb akhait na gen|acihnop na gen|ci in ki genthei ha betydelse; innebära betyg [bet'y:g] betyget betyg betygen noun gualzawh na leh mat|tentan zawh na letmat (skriftligt) omdöme om ens kunskaper och färdigheter inom olika ämnen betänke|tid [²bet'eng:keti:d] -tiden noun tawlngak na|khawlsak na tid att fundera på en sak; frist
L a i m a i | 17 bevakar [bev'a:kar] bevakade bevakat bevaka(!) verb dal|kepsak|kem vakta; övervaka bevakning noun thupit kep na|anai thei pen a cing bevarar [bev'a:rar] bevarade bevarat bevara(!) verb kem|cing| khol|lauhuai n apan kem ha kvar, spara, behålla; skydda beviljar [bev'il:jar] beviljade beviljat bevilja(!) verb phana tawh thukim|pia|pahtawi|phal na pia gå med på; tilldela; medge bevis [bev'i:s] beviset bevis bevisen noun ahi ahih lam lah theina| det som tydligt visar att något är sant; vittnesbörd; intyg bevisar [bev'i:sar] bevisade bevisat bevisa(!) verb ahih na lak khia|kilang tak a lak sak visa sanningen i (ett påstående etc); bestyrka; leda i bevis; visa bevittnar [bev'it:nar] bevittnade bevittnat bevittna(!) verb mitmuh tang a piang| vara åskådare till, se bevittnar [bev'it:nar] bevittnade bevittnat bevittna(!) verb theihpih na tawh letmat thu skriftligt intyga att något är sant genom att skriva sin namnteckning beväpnar beväpnade beväpnat beväpna(!) verb utrusta med vapen bi [bi:] biet bin bina noun en insekt som samlar honung
galvan thuah khuai| nasep tam a abuai te
bibliotek [bibliot'e:k] biblioteket bibliotek biblioteken noun laibu tampi ki koih na mun|laibu kawm theih na mun|pilna sal|sakyih taih(kawlpau) (lokal med) boksamling bibliotekarie [bibliotek'a:rje] bibliotekarien bibliotekarier, -na noun pilna sal a nasem te person som arbetar på bibliotek biff [bif:] biffen biffar noun bawngsa|asa neik ding a aki khawi bawngtal (maträtt av) slags finare nötkött bifogar [²b'i:fo:gar] bifogade bifogat bifoga(!) verb kizui in|ki hen (gentehna: atung a thu tawh kizui in) lägga till; skicka med biktar biktade biktat bikta(!) verb mawhna pulak|atan na gen bekänna synder (för en präst) (allmänt "bekänna öppet") ta emot bikt (om präst) bil [bi:l] bilen bilar, -na noun motor ett slags motordrivet fordon bil|bälte [²b'i:lbel:te] -bältet -bälten -bältena noun motor tutna a aom motor ih tuan ciang a aki zang kawnggak sele i bil som håller fast den åkande bild [bil:d] bilden bilder ,na noun aki suai liim|liim|lungsim liimlangh återgivning (av något) genom teckning, foto etc (figuratively, "representation") bilist [bil'is:t] bilisten bilister noun motor hawl pa|motor hawl te person som kör bil biljard biljarden noun biljard ki mawl dan ett spel med bollar som stöts med långa käppar på ett bord biljett [bilj'et:] biljetten biljetter noun letmat|khualzit ciang a akizang letmat bevis på att man betalat inträde el. resa osv… billig [²b'il:ig] billigt billiga adj. Aman ol|kima’n|van man atawm som inte kostar mycket (figurative, "bad, banal") bilmekaniker, -n, -, na noun set puahsia(motor puah sia) bilverkstad [v'är:ksta(:d)] verkstaden verkstäder noun motor sia puah na mun|workshop arbetsplats för mekaniska arbeten, hantverk mm bindande adj akilangh| aki tawsawn| mi te aki um sak binder [b'in:der] band bundit bind! binda verb khih|hen|uk knyta, fästa, surra (also used figuratively) bio [b'i:o] bion noun video lah na sai/mun plats där man ser på film, biograf biograf [biogr'a:f] biografen biografer noun video lah na sai/mun | video khui|video ka te lokal där film visas (mot betalning) biologi biologi(e)n noun. Nutak na nei gamhing,mihing leh singkung lopa te thu sin na vetenskapen om levande ting
L a i m a i | 18 bira [b'i:ra] biran biror noun öl bi|sats [²b'i:sat:s] -satsen -satser noun
bear(bia) grammar sung a aki zang (amah laigual khat bek hi leh a khiat na neilo a,laigual dangkhat tawh akizop ciang a akhiat na anei pen bisats(subordinate clause)ki ci hi.
underordnad sats (grammatical term) bister [b'is:ter] bistert bistra adj. Ahamsa |teltheih na ding ahamsa |akip| asiat tat hård; sträng bistånd [²b'i:stån:d]biståndet bistånd bistånden noun huhna|huhna piapa/te hjälp (particularly used of social assistance provided by the public authorities biståndsminister noun leitungbup mihing te kizop na tawh ki sai thunei te bit [bi:t] biten bitar, -na noun aneng atawng| akhen tuamtuam|thuneu cik del, stycke, avsnitt, siffra i binärt talsystem; informationsenhet biter [b'i:ter] bet bitit bit! bita verb pet|dawtvang sätta tänderna i (för att äta, attackera osv) biträde [²b'i:trä:de] biträdet biträden biträdena noun ahuh pa/nu| vanzuak na a ahuh te|(letthauh-kawlai) medhjälpare, hjälpreda; expedit bit|socker [²b'i:tsåk:er] -sockret noun cikhum khal| socker i fyrkantiga stycken bitti [²b'it:i] adv. angeina sang lol zaw in|loltak in bjuder [bj'u:der] bjöd bjudit bjud! bjuda verb sam|ko|cial| be (någon) komma hem till sig; erbjuda (mat), bekosta björk [björ:k] björken björkar noun taakkung namkhat( ahiang neu in,akung kang hi) trädet Betula alba björn [bjö:r_n] björnen björnar noun vom(nawi ne ganhing) däggdjuret Ursus black blacken blackar noun khaktan na|ling| blad [bla:d] bladet blad bladen noun singteh|singteh neu sel kik na| apa pha mahmah sikpek|tem mai| lai mai| gunkuang hawtna löv, pappersark,platt och bred del av redskap bland [blan:d] prep. Alai ah| akawm ah mellan; i kretsen av; förutom, jämte bland annat prep. adang na khat peuhpeuh tawh ki hel in blandar [²bl'an:dar] blandade blandat blanda(!) verb ki hel|ki nok|aki bang in föra samman till ny helhet blandar sig i [blan:dar_sej'i:] blandade blandat blanda(!) verb khak tan|buaisak lägga sig i verb khat leh khat hi ki kal va nawngkai sak blank [blang:k] blankt blanka adj a vaak| a zo’ol| a tang glänsande, skinande; utan skrift, tom blankett [blangk'et:] blanketten blanketter, -na noun form(manglai pan a ki la hi) papper med (förtryckt) text där man fyller i uppgifter som erfordras eller krävs blek [ble:k] blekt bleka adj. Akang| a colour nei mel lo| anel(savun nel) färglös, vitaktig bleker [bl'e:ker] blekte blekt blek! bleka verb aza kia(a colour teng kia)|kang| göra (ett material) blekare blick [blik:] blicken blickar noun etna|muhna|etvat na sätt att se, ögonkast blickar [²bl'ik:ar] blickade blickat blicka(!) verb en ngeungau|en vat titta (somewhat formal) blid [bli:d] blitt blida adj. Adik tat|a dik mild, vänlig blind [blin:d] blint blinda adj. Amu thei lo|mit khuamu lo som inte kan se blinkar [²bl'ing:kar] blinkade blinkat blinka(!) verb mit sin| mit phelep| mei phelelep knipa ihop ögat snabbt blir [bli:r] blev blivit bli(v)! bli(va) verb hi| ding| ngah| la börja vara, komma att vara blir av blev blivit bli(va) verb piang| gualzo komma till stånd
L a i m a i | 19 blir till sig blev blivit bli(va) verb lungsim nawngkai sak| bli upphetsad blir över blev blivit bli(va) verb cian|om suak| återstå blixtrar blixtrade blixtrat blixtra(!) verb cim|tangvat(mei)| thakhatthu a meitang förekomma blixtar (även bildligt) block|flöjt [²bl'åk:flöj:t] -flöjten -flöjter noun aw khum na set| avang te khutmal mal 10 tawm hubit a aki tum phit namkhat ett blåsinstrument blod [blo:d] blodet noun si| sisan luan na röd vätska i kroppen blomma [²bl'om:a] blomman blommor, -na noun pak växt, ört blommar [²bl'om:ar] blommade blommat blomma(!) verb pak pak|pak palh| khang|gol utveckla blommor, slå ut; visa (utslagna) blommor blomster blomstret blomster blomstren (el. blomsterna) noun pak blomma blomsteraffär, -en, -er, -na noun pak zuakna sai blond [blån:d] blont blonda adj. Suai young tawh kibang sam anei| mangkang sam tawh aki bang som har ljust hår blondin [blånd'i:n] blondinen blondiner noun mangkang sam anei numei ljushårig kvinna blundar [²bl'un:dar] blundade blundat blunda(!) verb mitsi| stänga ögonen (also used figuratively, "pretend not to notice") blunder [bl'un:der] blundern blundrar noun khialhna lianpi| khialh na bawl na misstag, fel blus [blu:s] blusen blusar, -na noun blus puan|numei te silh thei puan pan damskjorta blyg [bly:g] blygt blyga adj. Alau baih thei| alung himawh thei| amai zum thei|a zum thei osäker i sällskap med andra, generad blå [blå:] blått blå (el. blåa) adj dum van mel ( a dum) som har samma färg som himlen utan moln blå|märke [²bl'å:mär:ke] -märket -märken -märkena noun ki kuaihkhakna ma- liamna ma blånad på huden efter slag blåsa [²bl'å:sa] blåsan blåsor noun zunbu behållare för vätska inuti kroppen blåsa [²bl'å:sa] blåsan blåsor noun alum| kitat a alum ciang abawk| apol(mei in ong kat ciang a apol) svullnad på huden (som innehåller vätska) blåsare [²bl'å:sare] blåsar(e)n blåsar blåsarna noun muttheih tumging a mut te musiker som spelar blåsinstrument blåser [bl'å:ser] blåste blåst blås! blåsa verb huih nung|mut (om vind:) röra sig, fläkta; (om människa:) sätta luft i rörelse (med lungorna) bläddrar [²bl'ed:rar] bläddrade bläddrat bläddra(!) verb lai mai lem/phen| laimai thak lem vända blad , vi bläddrade igenom tidningshögen blänger [bl'eng:er] blängde blängt bläng! blänga verb en ngeungau| hehna mai tawh en| lunglut tak in en stirra, glo (informal) blöder [bl'ö:der] blödde blött blöda verb sisan luang| sisan pu sauksuak| ge ifrån sig blod, förlora blod blöt blött blöta adj. Akawt våt, fuktig, sur blöta blötan noun guah| kawt regn, slask blöter blötte blött blöt! blöta verb kawtsak|diah göra våt bo [bo:] boet bon bona noun pianna mun| bu| tenna mun bostad för djur (rede, ide etc) bock [båk:] bocken bockar noun kel tal hanne av get
L a i m a i | 20 bock [båk:] bocken bockar noun sabuai khe trästöd (med fyra ben) under t ex en bordsskiva bod boden bodar noun buk (Inn neu) skjul boende [²b'o:ende] boendet noun om nang mun|ten nang mun| mi hon om na innte det att bo (på ett visst sätt) boja [²bå:ja] bojan bojor noun khekol –( thongkia te a khe aa khihna sikkol) fångkedja bok [bo:k] boken böcker noun Laibu tryckt skrift, volym, band bok [bo:k] boken bokar noun singkung namkhat- singkung min lövträdet Fagus silvatica bokar [²b'o:kar] bokade bokat boka(!) verb khamkhol beställa bokhandel [²b'o:khan:del] -handeln –handlar noun laibu zaukna sai affär som säljer böcker; bokförsäljning bokhandlar [²b'o:khan:del] -handeln -handlar -na noun laibu zuak te affär som säljer böcker; bokförsäljning bokhylla [²b'o:khyl:a] -hyllan -hyllor, -na noun laibu sal hylla för böcker bokstav [²b'ok:sta:v] bokstaven bokstäver, -na noun laimal| laimal gawm skrivtecken bolag [²b'o:la:g] bolaget bolag bolagen noun company gol pi (or) company tampi te ki pawl na khat hi uk na ekonomisk sammanslutning; företag bollar bollade bollat bolla(!) verb tukpeng ki maw| bawlung lot ki mawl kasta boll, jonglera bolmar bolmade bolmat bolma(!) verb pusuak khia|mutkhia| meikhu pusuak khia ryka kraftigt (bildligt "röka") bomb [båm:b] bomben bomber noun bom| apuak tam thei van sprängvapen som fälls från luften (figuratively, "surprise") bonde [²b'on:de] bonden bönder, -na noun lokho te/pa/nu person som odlar jorden, jordbrukare, lantbrukare; lantbo bonde [²b'on:de] bonden bönder noun chess kimawl ciang a atawm bel leh a tom bel ki mawl na lim den svagaste pjäsen i schack bonus [b'o:nus] bonusen noun sum val|a val a ih san sum andel i vinst bor [bo:r] bodde bott bo(!) verb teng ha sin bostad bord [bo:r_d] bordet bord borden noun sabuai|laiet na sabuai en möbel borg [bår:j] borgen borgar noun galkap len| chess ki mawl ciang a aki zang galkap len lim|len slott, fästning borgerlig borgerligt borgerliga adj. ,athu dik|om dan asiam| khat leh khat ki zop na tawh aki sai civil, icke-kyrklig , motsats kyrklig borr [bår:] borren borrar (el. borret borr borren) noun singvuh na| siksem verktyg som man gör hål med borrar [²b'år:ar] borrade borrat borra(!) verb vangsak| leito| sing vutvang göra hål (med borr) borstar [²b'år_s:tar] borstade borstat borsta(!) verb nawt|tat|sam hiat behandla med borste bort [bår_t:] gå bort till någon adv. agam la na mun ah iväg, undan, härifrån borta [²b'år_t:a] adv. Agam la mun ah,mun gamla ah på annat ställe, inte hemma bort|ser -såg -sett -se(!) verb thupisim lo (endast i frasen bortse från "(=inte ta med i beräkning- en)") bo|satt [²b'o:sat:] -satt -satta adj ateng| aom boende bort|skämd -skämt -skämda adj. Adeih na zui lua in asiat lawh
L a i m a i | 21 van att få som man vill, klemig boss [bås:] bossen bossar noun nasep nei pa| nasep na pu ledare som bestämmer allt (negative connotations) bostad [²b'o:sta:d] bostaden bostäder, -na noun ten na mun|ten na inn hem; utrymme att bo permanent i bostads|bidrag [²b'o:sta:dsbi:dra:g] -bidraget -bidrag -bidragen noun inn sap huh na sum bidrag till hyra för barnfamiljer, till vissa ensamstående och pensionärer bostads|förmedling [²b'o:sta:dsförme:dling] -förmedlingen -förmedlingar noun inn lam te| inn nei te kommunal byrå som utan avgift förmedlar bostäder åt bostadssökande bo|sätter sig [²b'o:set:er_sej] -satte -satt -sätt! -sätta verb teng slå sig ner, skapa sig ett hem bot [bo:t] boten böter noun leau sum| leau na mostly used in the plural straff som innebär att man blir dömd att betala pengar (böter) bot [bo:t] boten noun zatui tawh ki bawl na hjälp, botemedel; läkemedel (also "penance for a sin") boxare boxar(e)n boxare boxarna subst. Boxing ki mawl te person som sysslar med boxning bra [bra:] komp.: bättre bäst adj ahoih indeclinable god, fin, prima bra [bra:] komp.: bättre bäst adv. alungkim huai mahmah fint, prima, väl bragd [brag:d] bragden bragder noun ei a ding ngaihsut na tawh midang khat peuhpeuh aki lawm lo a bawl na djärv och skicklig handling, bedrift brand [bran:d] branden bränder noun Mei eld, eldsvåda brandsläckare noun Mei phelh na bung brant brant branta adj. A sawi| anak sawih mahmah ahi starkt stigande el. fallande brant noun ki taal stup; rand brasa [²br'a:sa] brasan brasor noun mei lom| nei hal na mei lom pi eld, bål brass [bras:] brasset noun sik san tawh a ki hel khawm ankam pak mel a pua sik| sum bleckblåsinstrument i en orkester bred [bre:d] brett breda adj. azai utsträckt, vid (also used figuratively) breder el. brer [br'e:der] bredde brett bred! breda verb khah khia| ki zel| zai sprida ut (något över en yta) bredvid [²br'e:(d)vi:d] prep. Pangah| apang vid sidan av, jämsides med; gränsande till, intill brer [bre:r] breder ah na en in brev [bre:v] brevet brev breven noun laikhak ett längre, skrivet meddelande, post brevlåda [²br'e:vlå:da] -lådan -lådor, -na noun lai ong ki khak te ong ki khiat zel na lai bung/bawm låda för avgående eller ankommande post brevpapper, -et, -, -en noun lai at nang lai dal|lai khak at nang lai dal bricka [²br'ik:a] brickan brickor noun an sai a an nek ciang a aki zang kuang leh keu koih na|awm suan en slags skiva att bära mat etc på vid servering bringa [²br'ing:a] bringan bringor noun awm dal| awm tha| nawi| bröstparti (på djur) brinner [br'in:er] brann brunnit brinn! brinna verb meikaang|kaang stå i lågor; lysa (figuratively, "be enthusiastic") brist [bris:t] bristen brister noun ki cin loh na|mibat loh na| för liten tillgång (på något), underskott (figuratively, "human failings, weakness") brister [br'is:ter] brast brustit brista verb ki thehthang|kikhen| ciak|kek|kitan|ki sia|puakkham gå sönder, spricka bro [bro:] bron broar, -na noun leei(gal khat leh gal khat ki kawm na)| nak atunglam guh förbindelseled över vatten el. annan trafikled etc
L a i m a i | 22 broms [bråm:s] bromsen bromsar noun brake (motor,siksakol cih bang te tung a aki zang brake) det som minskar farten, fartspärr (also used figuratively) bromsar [²br'åm:sar] bromsade bromsat bromsa(!) verb ahat na khiam|khawl| brake kang använda bromsen, minska farten, stoppa (also used figuratively) bror el. broder [bro:r] brodern, broder, -na noun sanggam pal| u pasal |nau pasal manligt syskon brott [bråt:] brottet brott brotten noun tapkhap na bristning, spricka brott [bråt:] brottet brott brotten noun numei buan na| mawh na det att bryta mot lagen, olaglig handling brott [bråt:] brottet brott brotten noun suangsi|suang nen(atam zaw huang dal na a aki zang) mostly used in compounds plats där man bryter sten brotts|balken [²br'åt:sbal:ken] noun thukhen na nambat| thukhen zum pan a ki khen sat thukhen neu tuamtuam te definite form avdelning i lagen som behandlar brott och straff brottslighet [²br'åt:slighe:t] brottsligheten noun khialhna|mawhna| numei buan na| brottslig verksamhet brottsling [²br'åt:sling] brottslingen brottslingar noun thukhun palsat te|numei buan te person som gjort sig skyldig till ett (grovt) lagbrott; förbrytare brud [bru:d] bruden brudar noun mo nu| ki tenna ah aki hel ding monu kvinna på sin bröllopsdag (informal, "girl") brudgum [²br'u:dgum:] brudgummen brudgummar noun mopa|ki tenna ah a ki hel ding mopa man på sin bröllopsdag brukar [²br'u:kar] brukade brukat bruka(!) verb Mehteh mehgah cing|cing| lo bawl na a lei zang använda; odla leitang mehteh mehgah suanna ding in zang brukar brukade brukat bruka(!) verb zang|sem|hihding nei ha som vana att brun [bru:n] brunt bruna adj avom mel a pua om som är färgad som choklad etc; solbränd brunn [brun:] brunnen brunnar noun tuikhuk hål i marken att hämta vatten ur; schakt brunn [brun:] brunnen brunnar noun zatui a akizang thei ciktui|mualtung pan a aluang ciktui kurort brusar [²br'u:sar] brusade brusat brusa(!) verb hap|thakhat a taivat| ahat na tawh tai låta med brus brusar upp brusade brusat brusa(!) verb thakhat thu a thovat| piang pah lian plötsligt bli arg brutit [²br'u:tit] bryter ah en in brutto [²br'ut:o] bruttot brutton bruttona noun akigawm summa eller inkomst utan avdrag brutto|lön [²br'ut:olö:n] -lönen -löner noun nasep na pan a aki ngah sum ki gawm|sum ngah zah ki gawm lön innan skatten är dragen brygga [²br'yg:a] bryggan bryggor noun leidawh na| tembaw khawl na utbyggnad i vatten; plattform (på båt) , konstgjord tandrad brygger [br'yg:er] bryggde bryggt brygg! brygga verb piang sak|bawl| (om vissa drycker:) framställa, göra bryn [bry:n] brynet bryn brynen noun alek |adawn|gamgi|a zum na| långsmal kantlinje bryner [br'y:ner] brynte brynt bryn! bryna verb vomsak| avom mel pua sak| göra brun genom stekning bryr sig [br'y:r_sej] brydde brytt bry(!) verb awlmawh|deih| deih na pulak|deihna nei| patau bry sig om (informal) bryter [br'y:ter] bröt brutit bryt! bryta verb nawngkai sak| susia| tamkhamsak komma i konflikt med (lagar etc), inte uppfylla, kränka bryter [br'y:ter] bröt brutit bryt! bryta verb kuaiciak|kuaitan blanda (med avvikande färg el. smak) , bli oense, forcera ett motstånd bryter ned [bry:tern'e:r] bröt brutit bryt! bryta verb lel| muan in namsia| set sia| set khawl| ki cim| ki sia sak dela i beståndsdelar
L a i m a i | 23 bryter samman [²bry:ter_s'am:an] bröt brutit bryta verb thakhat thu a luvai a tuk | cihmawh luat man a lungsim kem zolo få en (psykisk) kollaps bryter upp [bry:ter'up:] bröt brutit bryt! bryta verb khen |kikhen| khaktan| khawl bawl |mansak förbereda avfärd, ge sig av bryter ut [bry:ter'u:t] bröt brutit bryta verb thagum hat na hang a tai khia a suakta |phulet utlösas, urladdas, ta sin början bråk [brå:k] bråket bråk bråken noun aw gin ngiah | fientliga handlingar med oväsen och/eller slagsmål; upp- ståndelse bråk [brå:k] bråket bråk bråken noun seh suah(gentehna- ¾ seh 4 suah seh thum) division som inte går jämnt upp (t ex 3/4) bråkar [²br'å:kar] bråkade bråkat bråka(!) verb do| lunggim na piangsak | haksat na piangsak ställa till bråk; slås bråkig [²br'å:kig] bråkigt bråkiga adj. Agamlum| haksat na ong thuak sak |ki tawt na a piang sak atawn tung a anawng kai sak som ställer till bråk; besvärlig; oregerlig brås på bråddes bråtts brås verb (nu leh pa ,meltheih te ) tawh gamtat luhek ki bang ha ärftliga anlag från, likna bråttom adv. ki nawh tak in| nawh sa tak in ont om tid, jäktigt, stressigt bräda [²br'ä:da] brädan brädor noun singpek sågad, långsmal skiva av trä bränner [br'en:er] brände bränt bränn! bränna verb helkhawm| mei hal| lum framställa med hjälp av stark värme (of spirits, "distil") bränn|vin -vinet noun zuhang | akang thei zu en spritdryck bröd [brö:d] brödet bröd bröden noun pongmoh(moh namkhat) mat av mjöl som bakas i ugn bröllop [²br'öl:åp] bröllopet bröllop bröllopen noun mo pawi| kiten na pawi fest när man gifter sig bröst [brös:t] bröstet bröst brösten noun awm| nawi övre framsidan på (människo)kroppen; kvinnans barm Bröstoperation noun awm sung ki at na | nawi at na bröt [brö:t] bryter ah en in buar [²b'u:ar] buade buat bua(!) verb deih loh na pulak khia| lungkim loh na pulak khia ropa bu (åt något som man ogillar) bubblar bubblade bubblat bubbla(!) verb tat | nawt bilda bubblor, sjuda bud [bu:d] budet bud buden noun theihsak na kamal| thuthak |man piak na| vaikha na meddelande, budskap; erbjudande bud [bu:d] budet bud buden noun thupiak| vaikhak na lai befallning bud [bu:d] budet bud buden noun vaikhak na kammal| thuhilh na| cipteh huai thu cih nop na meddelande, budskap; erbjudande budget [b'ud:jet] budgeten budgeter (el. budgetar) noun paihkhiat nang gel khol na| sum zat na ding gel kholh na beräkning av kommande inkomster och utgifter buffé el. byffé [buf:'e:] buffén bufféer noun dawn theih a vot tuamtuam te lei ciang a sumpiak na mun| mun | bangtung a aki belh kuang koih na tau | bizu| vuak na| (bord med) drycker och smårätter bugar sig bugade bugat buga(!) verb lusu| theihpih böja huvudet (till hälsning, tack etc) buk [bu:k] buken bukar noun gil hålighet i kroppen för mage och tarmar etc; mage bulle [²b'ul:e] bullen bullar noun singgah keu aki hel moh namkhat; litet runt (vete)bröd bullrig [²b'ul:rig] bullrigt bullriga adj. a ngaih| agamlum bullersam, skrällig bultar [²b'ul:tar] bultade bultat bulta(!) verb keu|khawng
L a i m a i | 24 slå hårda slag, banka; knacka bur [bu:r] buren burar noun vasak khawi na buk/inn| låda eller rum med gallerväggar burar in [bu:rar'in] burade burat bura(!) verb tawh kalh| tawh khak| khum låda eller rum med gallerväggar burk [bur:k] burken burkar, -na noun bel| sing bung förvaringskärl (med lock) buske [²b'us:ke] busken buskar noun gam mang| gam bu| ett slags litet träd som grenar sig vid roten buss [bus:] bussen bussar noun bus(motor namkhat) ett slags stor bil med plats för många människor; turist- buss busschaufför noun bus hawl pa/nu ett slags stor bil med plats för många människor; turist- buss busshållplats, -en, -er, -na noun bus khawl theih na mun bussig [²b'us:ig] bussigt bussiga adj. Anop ci| aki tuak| athu nuam| hehpih na anei| thuak zawh hat na a nei snäll, hygglig busstation, -en, -er, -na noun bus khawl zel na mun| bus tuan theih na mun butik [but'i:k] butiken butiker noun van puah/bawl na mun| sai | bazaar affär, handelsbod by [by:] byn byar noun khua neu en liten grupp med hus, samhälle bygger [b'yg:er] byggde byggt bygg! bygga verb lam(innlam)| phuan| uppföra (en byggnad) (figuratively, "be based on, founded on") bygg|mästare [²b'yg:mes:tare] -mästar(e)n -mästare -mästarna noun innlam te person som har till yrke att (låta) bygga hus byggnad [²b'yg:nad] byggnaden byggnader noun inn | aki lam inn hus byggnads|nämnd [²b'yg:nadsnem:d] -nämnden -nämnder noun innlam na tawh ki sai thunei te den nämnd i kommunen som ger byggnadslov när man t ex tänker bygga ett hus byrå [²b'y:rå] byrån byråer noun zum nasep| zum khan| thuneih na| zaa mindre kontor byrå [²b'y:rå] byrån byråar noun bizu| insung van zat a hi a tuamtuam guan theih na bizu en möbel byte [²b'y:te] bytet byten noun Ki kheen na,ki laih na utbyte, bytande, utväxling byter [b'y:ter] bytte bytt byt! byta verb Ki kheng,ki laih,ki khel ge (något) och få (något annat istället); (ut)växla byxor [²b'yk:sa] byxan byxor -na noun pheituam sau| mostly used in the plural ett klädesplagg både ... och [²b'å:de] conj nih (ahih kei leh) nih tawh a ki sai (anih in) Only used with "and" inte bara ... (utan också) bål [bå:l] bålen bålar noun singluang|pumpi kroppen utom huvud, armar och ben bål [bå:l] bålen bålar noun zutawh aki hel cikhum tui namkhat dryckblandning bål [bå:l] bålet bål bålen noun nihal na mei lom| sing lom eld, brasa bår [bå:r] båren bårar noun kaihna| zai sak na| damlo puak na ett slags säng att bära en sjuk på båt [bå:t] båten båtar, -na noun gunkuang|tembaw farkost för resa på vatten bäddar [²b'ed:ar] bäddade bäddat bädda(!) verb lupna seng göra iordning (en säng) (also generally, "prepare") bänder [b'en:der] bände bänt bänd! bända verb thupi ng pressa, bryta, bräcka bälte [²b'el:te] bältet bälten bältena noun kawnggak| savun tawh aki bawl kawnggak| mun thupi rem att bära om midjan, livrem (figuratively, "long, narrow area, zone") bänk [beng:k] bänken bänkar noun sing,suang khawng tawh a ki bawl tutphah sau sittmöbel med plats för flera människor bredvid varandra
L a i m a i | 25 bär [bä:r] bar burit bär! bära verb pua|la|silh| gå med en börda; ha på si bär [bä:r] bäret bär bären noun singgah neu(gentehna=lingmin) liten frukt bär sig åt [bä:r_sej'å:t] bar burit bära verb gamtang uppföra sig bärgar [²b'är:jar] bärgade bärgat bärga(!) verb huh| lauhuai na pan huh| kemcing rädda bärgar [²b'är:jar] bärgade bärgat bärga(!) verb Khawm|tawm| lo skörda bärgning bärgningen bärgningar noun gupkhiat na|hotkhiat na det att bärga bäst [bes:t] gilla bast att göra något adj ahoih bel superlative mest bra, mest god bättre [b'et:re] adj ahoih zaw deuh mera bra el. god bäver [b'ä:ver] bävern bävrar noun a ha tu ahiam singkung lopa te apet thei gamhing namkhat gnagaren Castor fiber böcker, -na noun laibu(atam a lawh na) tryckt skrift, volym, band böjer [b'öj:er] böjde böjt böj! böja verb kawi|vum|kul| sia| kröka,bocka;sänka böjer [b'öj:er] böjde böjt böj! böja verb grammar tawh ki sai akhait na a cin theih na ding a amal laih | aw gingmel ginglomel a laih bilda olika grammatiska former av ord böjlig böjligt böjliga adj. A zaw|anem|akawi thei elastisk böld [böl:d] bölden bölder noun meima tum varbildning, bulnad bölja böljan böljor subst. våg (litterärt; bildligt om något som pågår intensivt under kort tid) böljar böljade böljat bölja(!) verb röra sig som vågor bön [bö:n] bönen böner noun nget na| ki niamkhiat na| thum na| begäran, önskan; anropande av Gud, tillbedjan bönar [²b'ö:nar] bönade bönat böna(!) verb ngen|thum| be enträget (om något) bön|hus [²b'ö:nhu:s] -huset -hus -husen noun thunget na inn| thunget na buk mindre (frikyrklig) gudstjänstlokal bör [bö:r] borde bort böra verb hihhuai|sep huai|ahih thei ding (indicates suitability), kunna förväntas bördig [²b'ö:r_dig] bördigt bördiga adj. alawhcing| a mapai fruktbar bördig [²b'ö:r_dig] bördigt bördiga adj. Apian na a hi härstammande bärgning bärgningen bärgningar noun. Gupkhiat na det att bärga början [²b'ör:jan] början noun kipatna start, inledning börjar [²b'ör:jar] började börjat börja(!) verb kipan starta, inleda börs [bör_s] börsen börser noun sum donna| aki kem cing van te khek na portmonnä, mostly used in the definite form institution för handel med värdepapper bössa [²b'ös:a] bössan bössor noun thau gevär, skrin att lägga pengar i sum koih na singkuang bösspipa noun Thau mam böter [b'ö:ter] bot ah en in
L a i m a i | 26
ca = cirka adj aman tungpan upmawh zah ciangtan cirka, ungefär campar [²k'am:par] campade campat campa(!) verb giah phual sat ägna sig åt camping camping [k'am:ping] campingen noun giah phual bawl a kithuah na friluftsliv som bla innefattar att man bor i tält, husvagn etc cancer [k'an:ser] cancern cancrar noun nat na gilo kensar kräfta; elakartad svulst, tumör CD, -n Aw kikhum na palastik pek compact disc cello cellon cellor (el. celli) noun tum ging githa nam khat ett stråkinstrument, violoncell center [s'en:ter] centern noun alai hawl gam kiuk na| kipawl na politiskt mittparti center [s'en:ter] centern noun tukpeng ki mawl na ah alai a| akah te mittspelare i fotboll center [s'en:ter] centret centrer noun khua lai zang a sumbukpi affärscentrum el dyl centi|meter [sentim'e:ter]-metern-meter(el -metrar)-meterna noun atom/asau teh na| hundradels meter meter khat i seh 100 suah seh 1 central [sentr'a:l] centralt centrala adj alai zang lian| athupit na pen of or located in the middle centrum [s'en:trum] centrumet (el. centret el. centrum) centrum (el. centrer el. centra) centrumen (el. centrerna el. centra) noun alai zang| khua lai zang mittpunkt (esp. in the central parts of a city) chans [can:s (el. cang:s)] chansen chanser noun hunpha| kaam|hunhoih möjlighet att lyckas, tillfälle charm [sjar:m] charmen noun adeih huai hoihna| hong kuai thei förmåga att bli omtyckt, attraktiv förmåga chaufför [sjåf'ö:r] chauffören chaufförer, -na noun set hawl|mawtaw hawl| (bil)förare check [cek:] checken checkar (el. checker) noun sum tang aki zang letmat/lai dal no ett slags betalningsmedel, bankanvisning chef [sje:f] chefen chefer noun makaipi,vai hawmpi ledare chips chipset chips chipsen noun Computer a, kizang van neu elektronisk kretsplatta i datorer (engelska) chips chipsen noun aalu kan keu plural flottyrkokta potatisskivor chock [sjåk:] chocken chocker noun thakhat a lauthawng vat na hastigt nedsatt allmäntillstånd (i samband med kroppsskada) choklad [sjokl'a:d] chokladen noun moh|muamkhum godsak med kakao; dryck med kakao cider [s'i:der] cidern noun apple tui/zu|singah tui jäst dryck av äpple el. päron cigarett el. cigarrett [sigar'et:] cigaretten cigaretter noun zatep rulle av röktobak omgiven av papper cigarettändare, n, -, -na noun meisah apparat med vilken man kan tända något cigg noun zatep(khang thak te min phuah) (slang) cirka [²s'ir:ka] ungefär, omkring adv aki nai thei pen tehkak na, cirkel [²s'ir:kel] cirkeln cirklar noun lim abem , lampi kot ring, studiegrupp (utanför skolan) citron citronen citroner noun singgah thuk| civilstånd [²siv'i:lstån:d] -ståndet -stånd –stånden noun zi,pasal nei/nei lo| kitenglo| kikhen|meigong|
L a i m a i | 27 en persons ställning i förhållande till äktenskapet (gift, ogift, skild, änka el. Änklingcollage el. kollage [k'ål:'a:sj] collaget collage collagen noun aliah a belh na| aliah a kibelh lim konstverk av olika föremål som klistras på varandra cup [kup:] cupen cuper noun Hai|pahtawi na hai| tävling om prispokal cykel [s'yk:el] cykeln cyklar noun saikel ett slags trampfordon med två hjul cyklar [²s'yk:lar] cyklade cyklat cykla(!)verb saikel hawl åka cykel cyklist [sykl'is:t] cyklisten cyklister noun saikel hawl nu/pa person som åker cykel
dag [da:g] dagen, dagar, -na noun ni sim na| ni | dagas dagades dagats daga(!) verb phalvak|nithak kipan| khuavak kipan|zingsang tung| grydager dagern dagrar noun zing nisuah tung| belysning; dagsljus dagg [dag:] daggen noun vuuk khi| tawh kibang a ci/mel| små vattendroppar som bildas på marken under natten dag|hem [²d'a:ghem:] -hemmet -hem -hemmen noun naupang don na mun| muchu sang| en form av kommunal förskola dagis [d'a:gis] dagiset dagis dagisen noun nau don na sang daghem (informal) dag|ordning [²d'a:gå:r_dning] –ordningen noun thu kikup khop na|geel na| lista på frågor som ska diskuteras vid ett sammanträde dal dalen dalar noun guam| mual kuam| fördjupning mellan två höjder, sänka dam [da:m] damen damer noun Numei khat zahtak na tawh sap na kvinna (also used as a polite form of address) dam [da:m] damen damer noun kumpi nu lim drottning i kortspel och schack dam [da:m] damen damer noun sahang kimawl dan, sahang kimawl na ett spel med brickor på schackbräde damm [dam:] dammen dammar noun bual tui|tui kuang|tuipek na tuikuang vattensamling, bassäng bualtui kang, khe 4 nei ganing te nu dammar [²d'am:ar] dammade dammat damma(!) verb lei vui singkhia/nul/siangsak| avlägsna damm (från), rengöra dammsuga [²d'am:su:ger] -dammsög -dammsugit -dammsug! -dammsuga verb leivui hup(settawh) göra rent från damm med dammsugare dansar [²d'an:sar] dansade dansat dansa(!) verb laam röra sig rytmiskt till musik dansk danskt danska adj. Danmark mite som är från Danmark danska danskan danskor noun Danmark numei kvinna från Danmark danska danskan danskor noun Danmark kampau endast singular språk i Danmark dar [da:r] see dag dask dasket (el. dasken daskar) noun Khutpek tawh bet na (lätt) slag (med handflatan); stryk dass [das:] dasset dass dassen noun inn mai buk| inn meng, dailen buk (torr)toalett (informal) data [²d'a:ta] datan,dator noun kompiuta dator, datamaskin data [²d'a:ta] noun athu tom no te
L a i m a i | 28 plural fakta, uppgifter datakunskap, -vetenskap noun kompiuta pil na/siam na dataspecialist noun kompiuta siam na nei pa/nu dato[d'a:to]datot ,daton noun ni phazah,tung kha ni pha zah datum dator [²d'a:tor] datorn datorer noun kompiuta en maskin som snabbt kan ta fram faktauppgifter, datamaskin datum [²d'a:tum] datumet (el. datum) datum (el. data) datumen (el. data) noun ni|kha|kum dag (och månad och år) de pron. amaute deictic and sometimes stressed debatt [deb'at:] debatten debatter noun kampau kinial meningsutbyte, diskussion thu kikup tuah na deci|liter [desil'i:ter] -litern (el. -litrar) -literna noun tui tam/tawm teh na (liter khat seh 10 suah seh 1) en tiondels liter deckare [²d'ek:are] deckar(e)n deckare deckarna noun thukan te detektiv deg [de:g] degen degar noun moh bawl ding mangbuh vui tui ki hel sa atui lua lo hopknådad massa som ska bli bröd degar [²d'e:gar] degade degat dega(!) verb hun mawk bei sak förspilla sin tid genom brist på initiativ dej [dej:] see dig deklarerar [deklar'e:rar] deklarerade deklarerat deklarera(!) verb thukim na tawh pulak förklara, ange deklaration [deklarasj'o:n] deklarationen deklarationer noun akhiat na nei thuk tak in gen uppgift om inkomst, uppgift om hur en vara är sammansatt del [de:l] delen delar noun |kikhen |akhen neuneu|pawl khat |tang thu lut na mindre bit av en helhet del [de:l] delen delar noun sepding|kiciam na lai| khen neu no khat| mindre bit av en helhet delaktig [²d'e:lak:tig] delaktigt delaktiga adj hi nianua| sianglo|hi sinsen lo som har del i något, inblandad; medskyldig delar [²d'e:lar] delade delat dela(!) verb hawm| ai ngah|ai pia avskilja i delar delar delade delat dela(!) verb zangkhawm|ngahkhawm|omkhawm ha gemensamt delfin [delf'i:n] delfinen delfiner noun ganing(vasa)nam khat ett slags val del|ger [²d'e:lje:r]-gav-gett(el.-givit)-ge(!)(el -giv!-giva) verb thei sak|athu zasak meddela, underrätta delta [d'el:ta] deltat deltan deltana noun tuipi lai a|lei mengte mun| förgrenad flodmynning del|tagare [²d'e:lta:gare]-tagar(e)n-tagare-tagarna noun nasep na ah kihel nu/pa person som är (aktivt) närvarande (i en aktivitet) del|tar [²d'e:lta:r] -tog -tagit -ta(g)! -ta(ga) verb nasep na ah ki hel ta del, medverka; närvara del| tar [²d'e:lta:r] -tog -tagit -ta(g)! -ta(ga) verb hehpih, thukimna medkänsla del|tid [²d'e:lti:d] -tiden noun ahun khen,anai khen,ani khen kortare arbetstid än heltid delvis adv. Akhen khat|na khat peuh ateh na tan| till en del dem [dem: (el. dåm:)] pron. see den demokrati [demokrat'i:] demokrati(e)n demokratier noun mipi deihna tawh kiukna|mipi sungpan khat i uk na (stat med) folkstyrelse demokratisk [demokr'a:tisk] demokratiskt demokratiska adj. Mipi ukna tawh kisai mikhempeh kikim na ding masak som präglas av demokrati, folkstyrd demonstration [demånstrasj'o:n] demonstrationen demonstrationer noun mimal hat na lak| deih na pulak na
L a i m a i | 29 förevisning , gemensam opinionsyttring den, det, de pron. hih pen| hih te(kawkna)| den här, det här, de här pron. hih takah denna [²d'en:a] denne detta dessa pron i kiang nai aom na khat peuh den här kawkna depression [depresj'o:n] depressionen depressioner noun lungkiat na, lung kiat natna (sjuklig) nedstämdhet depression [depresj'o:n] depressionen depressioner noun sumzon na kisia,sumzon na kiam lågkonjunktur, dåliga tider deprimerad [deprim'e:rad] deprimerat deprimerade adj lungkia, dah| lung nuam lo svårt nedstämd (under längre tid) (also, mildly, "sad") deras [²d'e:ras] see den pron. amaute na/van| dess [des:] adv. Tuaban ah|tua khit| tua hunin| only used in phrases den tiden dessa [²d'es:a] see denna dessutom [²des'u:tåm] adv. tua zong|bek tham lo|cih thap loh| för övrigt, till på köpet det [de:t (el. de:) pron. abei sa a na/thu khat genkik na(kawk na) impersonal subject detalj [det'al:j] detaljen detaljer noun ateel cian athu tom no|ateel akhawk a lak lai| småsak, enskildhet detalj [det'al:j] detaljen detaljer noun athem neng, akim alang, nasep ding smådel, arbetsstycke detektiv [detekt'i:v] detektiven detektiver noun thu kan|thu zong person (vanligen polis) som har till uppgift att avslöja brott det här ; se den här pron. hih na(kawk na) detsamma adj akibang in, akikim in samma sak (mostly used in phrases) detta [²d'et:a] see denna devis [dev'i:s] devisen deviser noun paunak, akiciing ngei na kort inskrift; pregnant tanke (med etiskt innehåll) diabetes [diab'e:tes] noun zunkhum natna sockersjuka diagnos [diagn'å:s] diagnosen diagnoser noun natna sit in natna amin| anam khen na| bestämning av vilken sjukdom en person lider av dialekt [dial'ek:t] dialekten dialekter noun minam pau folkmål (t ex skånska, dalmål) dialog [dial'å:g] dialogen dialoger, -na noun kiho|kidong|kigen |mi nih kiho na samtal (mellan två personer) diar [²d'i:ar] diade diat dia(!) verb teep, hup|nawipia suga i sig (modersmjölk); ge mjölk från bröstet diet [di'e:t] dieten noun annek tuidawn regler (ofta bestämda av läkare) för vad man får äta och dricka dig [dej: (el. di:g)] see du pron. Nang|nang tawh kisai | dike [²d'i:ke] diket diken dikena noun hawkguam| guamkuak grävd ränna i marken (ofta på bägge sidor av en väg) dikt [dik:t] dikten dikter noun lakam, lungsim tawh gelkhol a kigelh lai poem; saga, påhitt diktator [²dikt'a:tor] diktatorn diktatorer noun ki teel lo napi hahkat thu a uk na envåldshärskare thu nei nuam pa, thu nei pa,ama thubek a auk nuam kumpi diktatur [diktat'u:r] diktaturen diktaturer noun thu neih na tawh ki uk na styrelseform där makten utövas av en person, envälde dimma [²d'im:a] dimman dimmor noun mei lum|meilum kai| moln i marknivå, dis, tjocka din, ditt, dina pron. nang i, nang a som tillhör dig dis [di:s] diset noun mawk kai |lung sim navak lo| (lätt) dimma disk [dis:k] disken diskar noun sum piak na mun|sabuai| smalt och högt bord där kunder (i butik, bank, bar etc) betjänas
L a i m a i | 30 disk [dis:k] disken diskar noun aw khum na palastik pek magnetisk skiva på vilken man lagrar data (computer technology) diskar [²d'is:kar] diskade diskat diska(!) verb pakan sawp|kuang sawp| tvätta och skölja (matservis etc) diskar [²d'is:kar] diskade diskat diska(!) verb thukhun tawh kituak lo in hemkhia|lakhia| diskvalificera (informal) diskare [²d'is:kare] diskar(e)n diskare diskarna noun pakan sil nu/pa person som diskar diskmaskin [²d'is:kmasji:n] -maskinen -maskiner, -na noun pakan sil na set apparat som diskar automatiskt disko [d'iskå] diskot diskon noun Laam diskotek diskotek [diskot'e:k] diskoteket diskotek diskoteken noun Laam na mun danslokal med grammofonmusik disk|plockare [²d'is:kplåk:are] -plockar(e)n -plockare –plockarna An sai ah nasem te(niin phiat), kuang sawpte person som plockar ihop disk (från restaurangbord etc) diskriminerar diskriminerade diskriminerat diskriminera(!) verb deidan, deidan hopih utsätta för diskriminering diskriminering diskrimineringen diskrimineringar noun Ki deidanna| nedsättande särbehandling av människor eller grupper av människor förbud mot diskriminering är inskrivet i grundlagen diskussion [diskusj'o:n] diskussionen diskussioner noun Ki kupkhopna|Ki nialna samtal, överläggning, debatt diskutabel [diskut'a:bel] diskutabelt diskutabla adj Kikuptheih|kupkhoptheih |uphuai lua lo tvivelaktig diskuterar [diskut'e:rar] diskuterade diskuterat diskutera(!) verb thu kikum |thugen khop samtala (om), överlägga (om) dispens [disp'an:s (el. -'ang:s)] dispensen dispenser noun ki sukhaklona|kihalna|ki saikhaknawnlona| suaktana| befrielse från en skyldighet; tillstånd från myndighet att avvika från gällande lag disposition [disposisj'o:n] dispositionen dispositioner noun nin paihkhiatna, förfogande(rätt) disposition [disposisj'o:n] dispositionen dispositioner noun Gelkholhna planläggning (av skrift el. tal) disposition [disposisj'o:n] dispositionen dispositioner noun Lungsim ngaihsutna, lungsim puakzia anlag, mottaglighet distrikt distriktet distrikt distrikten noun Gamkee| myonee sang a golzaw deuh gamkhen| område distrikts|läkare -läkar(e)n -läkare -läkarna noun Gamkhen na mun a syavuan Läkare inom den öppna vården som bedrivs i landstingets regi dit [di:t] pron. Tua lai ah till det stället, till vilken plats; till vilket ställe ditåt [d'i:tå:t] adv Tua lam ah åt det hållet tua lampang diva divan divor noun Numei lasa siam minthang känd person som är firad och bortskämd division [divisj'o:n] divisionen divisioner noun Khenna, (militär) avdelning; klass i fotbollsserie etc djup djupet djup djupen noun Thuk, dailo thuk, tuithuk avståndet från ytan till botten; ställe långt ner (eller in) djup|fryser [²j'u:pfry:ser] -fryste -fryst -frys! -frysa verb kivotsak, kikhalhsak frysa ner (till minst --18 grader) djur [ju:r] djuret djur djuren noun Ganhing levande varelse som inte är en växt (el. människa) djurpark noun Ganhing koihna huan djäkel el. jäkel [²j'ä:kel] djäkeln djäklar noun Kampau hoihlo|hehciang a kizangh | (dawi icihsang a nemzaw deuh in zat) (mild variant av djävel) (euphemism for "the devil") djävel el. jävel [²j'ä:vel] djäveln djävlar noun Lamlah ta/konglah ta, kitenglo taneih, hehciang a,
L a i m a i | 31 kikona kizangh |Pahtaak khollo te tung aa a kizangh (used pejoratively of persons) djävla el. jävla adj. Nenniamna| simmawhna a kizangh (svordom) djäklar el. jäklar interj. Mawhsakna| totna|hehpau (mild variant av djävlar) doar [²d'o:ar] doade doat doa(!) verb Background music| Lasak nungzui music sjunga i bakgrunden (med betydelselösa stavelser) dock [dåk:] adv. , ahitazongh in, ahihhang, ahizaw in i alla fall, ändå, likväl; emmellertid docka [²d'åk:a] dockan dockor noun nau milim, kimawlna nau milim leksak som ser ut som en människa; skyltfigur doft [dåf:t] doften dofter noun gimnam (behaglig) lukt doktor [d'åk:tor] doktorn doktorer noun Syavuan läkare (also used as a title) dokumenterar [dokument'e:rar] dokumenterade dokumenterat dokumentera(!) verb Ciapteh |Ciaptehna -tawh lakkhiatna bevisa genom dokument dollar [d'ål:ar] dollarn dollar dollarna noun Sum|USA khawng a a kizangh| sedel eller mynt i USA (och andra länder) dom see den pron. Tua te, dom [dom:] domen domar noun Thukhensatna rättens beslut efter rättegång dom [då:m] domen domer noun Khawlaizang Biak Innpi; domkyrka, katedral domare [²d'om:are] domar(e)n domare domarna noun Thukhen mang|Thukhen|thuneipi person som leder en rättegång eller en tävling dom|kyrka [²d'om:cyr:ka] -kyrkan -kyrkor noun Biakinn pi| Biakinn thupipenpen katedral, huvudkyrka i ett stift dom|stol [²d'om:sto:l] -stolen -stolar noun Thukhenna zumpi myndighet som dömer i rättsfall donerar [don'e:rar] donerade donerat donera(!) verb Piakhia (officiellt) skänka bort dopar [²d'o:par] dopade dopat dopa(!) verb Guitheihza zangh ge stimulerande medel (till idrottsmän för att de skall prestera bättre resultat) doppar doppade doppat doppa(!) verb Papsuk| moh khawng niangtuisung pap| sänka ner i vätska dotter [²d'åt:er] dottern döttrar noun Tanu; barn (till någon) av kvinnligt kön, flicka drabbar [²dr'ab:ar] drabbade drabbat drabba verb Tuahsia, tuakkha |Tuakkha, sat, vua träffa, slå dramatisk [dram'a:tisk] dramatiskt dramatiska adj. Kineihtawm|val deuh| skådespels-; spännande, effektfull drar [dra:r] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Khut tawh kai| thaneihzahkai föra till sig (med handen), släpa, bogsera drar [dra:r] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Paikhia |nusia förflytta (sig) drar [dra:r] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb huih in zap blåsa, fläkta drar [dra:r] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Zangh förbruka, behöva drar av [dra:r'a:v] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Kidok khia göra avdrag (i deklaration) drar igång [dra:rig'ång:] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Kipan starta drar in [dra:r'in:] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Lakik| tawikik| samkik susia|phiatsia| återta, avskaffa drar in [dra:r'in:] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb dokkhia| tawmsak| minska
L a i m a i | 32 drar sig [dr'a:r_sej] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Hun bei|hun beisuah | gå för sakta drar sig [dr'a:r_sej] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Kidiah| utphalo| khensatngamlo| vara ovillig, vara tveksam drar åt [dra:r'å:t] drog dragit dra(g)! dra(ga) verb Kigaksak spänna, sträcka dras med drogs dragits dras verb Natna thuak lida under, utstå (sjukdom etc) drastisk [dr'as:tisk] drastiskt drastiska adj. Hi vengvung phadeuh starkt verkande dravla noun Khiatna neikholo kampau| nap| pau tangzang| dricker [dr'ik:er] drack druckit drick! dricka verb -Dawn dricka sprit driva [²dr'i:va] drivan drivor noun vuuk dan aa a kikhol hög av snö driver [dr'i:ver] drev drivit driv! driva verb hawl jaga, fösa, tvinga driver [dr'i:ver] drev drivit driv! driva verb sem| bawl| lam| gel | bedriva, ägna sig åt driver [dr'i:ver] drev drivit driv! driva verb Hehna ding in ko| ciamuih| skoja, skämta med driver [dr'i:ver] drev drivit driv! driva verb Lungleng| sin le lung kholo| hi hiai huai| föras omkring utan egen vilja; irra drog [drå:g] drogen droger noun Guithei| khamthei za| narkotiskt medel drog see drar drottning [²dr'åt:ning] drottningen drottningar, -na noun Kumpinu kvinnlig regent; fru till en kung drucken [²dr'uk:en] drucket druckna adj. Zugui| zukham| berusad (av alkohol) drunknar [²dr'ung:knar] drunknade drunknat drunkna(!) verb Tuikia |tuikia aa si| dö genom att vara för länge under vatten druva [²dr'u:va] druvan druvor, -na noun Lengah frukt av vinrankan dryck [dryk:] drycken drycker, -na noun Tuidawn, dawnthei något man dricker, vätska dryg [dry:g] drygt dryga adj. Tampi|tuazah kim| Tehna tuamtuam|valkai saklo| riklig, rundlig (of times, weights and measures) dryg [dry:g] drygt dryga adj. Agitlo|gal a deih| högfärdig, mallig dryg [dry:g] drygt dryga adj. Giklua| lapto ding haksa |haksasak| hamsasak besvärlig, betungande drygt [dry:kt] adv. – a tampi| a cingval| gott och väl (of times, weights and measures) dråp [drå:p] dråpet dråp dråpen noun Misihna (oavsiktligt) dödande av en människa dräkt [drek:t] dräkten dräkter noun Ngeina puan| puansilh| klädsel, kläder dröm [drö m:] -men, -mar, -na noun Mang- zanmang fantasi under sömnen drömmer [dr'öm:er] drömde drömt drömm! drömma verb Mangman|sun mang| ngaihsutna| ha en dröm, fantisera – du [du:] dig (el. dej) pron. Nang the inflected form is used as an object and after prepositions (refers to the person being addressed) dubbel [d'ub:el] dubbelt dubbla adj. Thuapnih|azah nih| med två av samma slag, tvåfaldig duell [du'el:] duellen dueller noun khat le khat kituah, kidemna vapenkamp mellan två personer , duger [d'u:ger] dög (el. dugde) dugt duga(!) verb hoih mialmial (sepna)| Hoih bek ei- | vara lämplig, passa
L a i m a i | 33 duk [du:k] duken dukar noun Sabuai puan tyg att lägga på bord , tyg som man visar film på dukar [²d'u:kar] dukade dukat duka(!) verb Sabuai puan phah|siangsak |atung ah koih| tyg att lägga på bord, göra iordning (ett bord) för mat, duktig [²d'uk:tig] duktigt duktiga adj. Asiam|apil| Hihzawhna, hihtheihna nei, a santham cing som har god förmåga, skicklig, duglig dum [dum:] dumt dumma adj. Ahaipian|a pilvanglo |siamna mel neilo obegåvad, enfaldig dum [dum:] dumt dumma adj. Lungsim puak a hoihlo| gamtat luhek a hoihlo elak, stygg dumhet [²d'um:he:t] dumheten dumheter noun Haihna, pilvanglona enfald; obetänksamhet dummar sig [²d'um:ar_sej] dummade dummat dumma(!) verb Mikhembawl| khelbawl| hehsak| göra något dumt; vara fånig dumpar [²d'um:par] dumpade dumpat dumpa(!) verb Ninkhol| sänka (avfall etc) i havet dumpar [²d'um:par] dumpade dumpat dumpa(!) verb Khiam, aman khiam sälja en vara till ett billigare pris (särskilt på en utländsk marknad) dunkel [d'ung:kel] dunkelt dunkla adj. A haideuh|a mawldeuh| skum, otydlig; halvmörk (figuratively, "difficult to interpret") dusch [dusj:] duschen duschar, -na noun Tui kikapsak kisilna apparat som strilar vatten och som används när man tvättar kroppen duschar [²d'usj:ar] duschade duschat duscha(!) verb na kisin, Tui kikapsak kipumsilna tvätta sig i en dusch, stänka (med en dusch) dust [dus:t] dusten duster noun Hanciamna| kidona| leivui| sik kikiatsak| kisim|kido| kamp, strid duva [²d'u:va] duvan duvor noun Vakhu fågel av släktet Columba dvs [²de(t)vil:s'ä:ga (el. -s'ej:a)] see d v s d v s el. dvs [²de:vils'ej:a] abbr. Tua dan| gennopna|cihnopna det vill säga, det betyder, alltså dygn [dyng:n] dygnet dygn dygnen noun Sun leh zan |nikhat bup| nai 24 hunsung en natt och en dag, 24 timmar, dyker [d'y:ker]dök(el.dykte)dykt dyk! dyka verb Tui luut |Lu nuailam ngat in tuisung kikhawh suk| störta sig el. hoppa med huvudet före (i vatten); simma under vatten (also used of aircraft, birds, etc., in the air) dyker upp [dy:ker'up:] dök dykt dyk! dyka verb Kilang khia|mi tampi ten thei| visa sig, komma fram dyna [²d'y:na] dynan dynor noun Lukham|kingapna| a natvat lohnang kidalna| kudde dyr [dy:r] dyrt dyra adj aman tam| tam manh| som kostar mycket, dyrbar dyrbar dyrbart dyrbara adj. Aman pha, a man tam som kostar mycket, dyr; värdefull dyrk [dyr:k] dyrken dyrkar noun Tawhtang bulpi (master key)| tawhtang lo tawh tawhbu hon theihna| verktyg att öppna lås med utan att använda nyckel dyster [d'ys:ter] dystert dystra adj. Hi ngeungau|maitailo|dahmai| ledsen, nedstämd dyster [d'ys:ter] dystert dystra adj a lunggulh huailo, a cimtaak huai tråkig, trist då [då:] ; då och då adv. Tua hun lai, khat veivei| tua hun, tua pan kipan när, sedan , dåd [då:d] dådet dåd dåden noun hih khialna| sepkhialhna| khialhna| upadi palkhitna| förbrytelse dålig [²d'å:lig] dåligt dåliga; komp.: sämre sämst adj a sia| ahoihlo|santham cinglo| ginalo| hoihlolua(cina)|thanem /nangh oduglig, usel , sjuk, svag – däck [²dek:] see kassettdäck däck [dek:] däcket däck däcken noun Tembaw kiimkot a om sualte golv (på fartyg)
L a i m a i | 34 däck [dek:] däcket däck däcken noun leengpei kimkot siik kual| mawtaw taazaa kual| ytterring (av gummi el dyl) på hjul där [dä:r ] ; där borta adv. Tua lai ah, tua mun ah på det stället där [dä:r] adv. Tua mun|hih mun| på det stället som därefter [där'ef:ter] adv. Tua khit ciang, tua ban ah efter detta därför [d'är:fö:r] adv. Tua man in, tua hangin|Hih thu hangin| av den orsaken, på grund av detta därifrån [d'ä:rifrå:n] adv Tua hun pan|tualai mun pan kipan| från det stället därpå [d'ä:rpå:] adv. Tu khitciang|tua nungam| efter detta, efteråt, sedan dödar [²d'ö:dar] dödade dödat döda(!) verb That|thatlum| Ngaihsutna susia| nuntakna beisak| ta livet av (figuratively, "repress") död|förklarar [²d'ö:dförkla:rar] -förklarade -förklarat -förklara(!) verb Sihlam theisak/pulak| juridiskt förklara död döljer dolde dolt dölj! dölja verb kiselsim| busim| tuam/siin| gömma, täcka (över) dömer [d'öm:er] dömde dömt döm! döma verb Thukhen|thukhen zum ah thukhen| Etkaak| bedöma (used in phrases) dör [dö:r] dog dött dö(!) verb si|nungta nawnlo| nungta kha nawnlo| sluta att leva, mista livet dörr [dör:] dörren dörrar, -na noun Kongkhak|kong | ingång i en byggnad döv [dö:v] dövt döva adj Beng ngong, khua za lo |khuzakna kisia som inte hör, hörselskadad –
efter ['ef:ter] adv. Nungah, a nungciangin, a khit, ciangin,a zawh ciang in, a nungah sedan (informal) efterfrågan [²'ef:terfrå:gan] efterfrågan efterfrågningar noun kkisapna, ngetna verb kisam,ngen (konsumentens) lust att köpa eftermiddag [²'ef:termid:a(:g)] eftermiddagen eftermiddagar, -na noun sun nung,nitaklam, tiden från klockan tolv till kvällen (sun nai 12 khit hun) efternamn [²'ef:ter_nam:n] efternamnet efternamn efternamnen noun . behmin, phungmin släknam nammin, min tawpna eftersom ['ef:ter_såm:] conj. Ahang in, hangin, banghanghiam cih leh efteråt [²'ef:terå:t] adv. khitteh, tuakhitciang, senare, efter den tiden egen [²'e:gen] eget egna adj nei, aituam, a, nang a, kei a som man rår om, personlig egen [²'e:gen] eget egna adj. A pia’nzia hi lo, kilamdang, tuam pia’n underlig, egendomlig egendom [²'e:gendom:] egendomen egendomar noun neihsa, lam sa,aituamvan tillhörighet, ägodel; fastighet på landet egendomlig egendomligt egendomliga adj. Alam dang, a tuampian,piandang konstig, underlig egenskap [²'e:genska:p]egenskapen egenskaper noun a hoihna, a ci, a pia’nzia
L a i m a i | 35 beskaffenhet, kännetecken; sätt att vara egenskap [²'e:genska:p] egenskapen egenskaper noun a thuak zawh zah , a hithei zah, a ta thei zah, (used in certain expressions) a golna, azaina egentligen [ej'en:tligen] ataktak in , amantak in, i själva verket aman in, a hi bang in egg eggen eggar subst. A kiu, a nol ,a mong,tema vass kant på skärande verktyg eggar [²'eg:ar] eggade eggat egga(!) verb hansuah, hehsak, tha lawpsak, thumuam, hang san sak hetsa; uppmuntra egoist [ego'is:t] egoisten egoister noun ansung khualna, angsung bek etna,huaihamna självisk person ej [ej:] adv omlo, hilo ( lo) inte, icke ekonom [ekon'å:m] ekonomen ekonomer noun sum le paai zeek zia a saimmi person som yrkesmässigt sysslar med ekonomi ekonomi [ekonom'i:] ekonomi(e)n noun zeek thiamthiamna ,thaang zatgawp lohna,cilzatna, sparsamhet; hushållning ekonomi [ekonom'i:] ekonomi(e)n noun kholsum, sum kepna, sum bawlna, sum lei sum zuakna, sum le paai bawlna sätt att använda pengar; finanser ekonomi|biträde -biträdet -biträden -biträdena subst. Sum bawlna lamah ahuh, thuhilhna, ahih ding dangen na hjälpreda i storkök (på ålderdomshem m m) ekorre [²'ek:år:e] ekorren ekorrar noun zulei liten gnagare som klättrar i träd eksem [eks'e:m] eksemet eksem eksemen noun cithak natna, vuntungah ciphual utslag på huden ekvator ekvatorn subst. Leitungsak le khang kik henna, alaizangteng, leitungtung buppi gamlim sung sak le khang kikim a ki khenna mest i bestämd form en tänkt linje runt jorden lika långt från bägge poler el förk. Khawphelep mei mest i sms elektricitet elak [²'e:lak] elakt elaka adj. Migolo, miginalo,naak hoihloh lua, khih huai,sia, agina lo, kiman na neilo, asia lam gen na, som vill andra människor illa gamtat hoih lo, mawh nei, vaang nei lo, haivai, eld [el:d] elden eldar noun mei flamma, låga; brinnande material eldar eldade eldat elda(!) verb meitawh,mei kuantawh,mei tawh hal,mei kuang sak hålla en eld igång, driva (en värmeanläggning); bränna (bildligt "hänföra") elefant [elef'an:t] elefanten elefanter noun sai ,saipi det största nu levande landdjuret elektriker elektrikern elektriker elektrikerna subst khaw phelep mei bawl siam pa person som yrkesmässigt gör elinstallationer elev [el'e:v] eleven elever, -na noun sangnaupang, a sinte, a kisinte person som lär sig, lärjunge elfte [²'el:fte] numeral a sawm le khat na på plats nummer 11 elgitarr elektrik githa elit [el'i:t] eliten eliter noun a hoihpen, aphapen a sang pen de bästa (personerna) inom en grupp eller ['el:er] conj. Aihkeh, a hi keileh, nih lak ah khat tel (indicates alternatives) el|ljus -ljuset subst. Khawphelep mei tang, meivang tang elektriskt ljus elva noun sawmle khat (11) siffran 11; nummer 11 i ordningen eländig [²'e:len:dig] eländigt eländiga adj lungkamna,dahna,kamsiatna, lungkia thaneem som lever under svåra förhållandensiatna, kamsiatna emalj emaljen emaljer subst. ha ii a thuap tungnung pen- a dal tungnung pen glasliknande skikt (på metallföremål); tändernas yttersta lager
L a i m a i | 36 emellertid [em'el:er_ti:d] adv. Hita se leh,a hih hang, ahizong, bangbang a hizong dock emigrant [emigr'an:t] emigranten emigranter noun gampualam paikha pa, utvandrare emot [em'o:t] adv ki maingat in, ki mai tuah in often used as a verbal particle mot alang khat, a leh lam en [en:] ens pron khat(1) na khat, mi khat stressed 1, indefinite; not as subject man en [e:n] enen enar noun khat barrträdet Juniperus communis a tawntung aa engden lopa namkhat ena [²'e:na] ene pron. A khat, a lang khat, (genteh na in) khelang khat en av två enar [²'e:nar] enade enat ena(!) verb ki pumkhat, ki thukim, ngaihsutna ki bang, kipawl khawm, göra enig, förena enbart adv. Bek, khat bek, a tua cite bek bara enda [²'en:da] ende adj khatguak, khatbek, a om sunsun ensam i sitt slag endast [²'en:dast] adv. Khat bek,khatguak- bek-vuak bara, enbart, blott energisk [en'är:gisk] energiskt energiska adj. thadim, thakhauh som har el. kräver energi, ihärdig, arbetsam thahat, thasaan a nasep, gampai, khauhpai enformig [²'e:nfår:mig] enformigt enformiga adj. cimtakhuai, lunglutlo långtråkig, utan omväxling engagerar [anggasj'e:rar] engagerade engagerat engagera(!) verb hun zat ding dan kiciam, kham anställer vasem vabawl pih, engagerar [anggasj'e:rar] engagerade engagerat engagera(!) verb lunglut, pi ngaih sut, kin ngaihsut intresserar lunglut, pi ngaih sut engelska ['eng:elska] engelskan noun manglai, mangkangte mi kangte, mikanglai,; som är från el. avser England, språk som talas i England (m fl länder) enhet [²'e:nhe:t] enheten enheter noun khat, nakhat,zunit khat, na tehna namkhat (minsta) sammanhängande helhet inom en större grupp enig [²'e:nig] enigt eniga adj. Kithukim, kippum khat, ki thu tuak överens, sams enkel ['eng:kel] enkelt enkla adj. Amawk mawk, hi ziau, menmen , lätt att förstå, okomplicerad ol no tak a tel theih ziau, baih enkel ['eng:kel] enkelt enkla adj. Khat guak,khatbek inte dubbel enkät [angk'ä:t] enkäten enkäter noun dotna ,kanna,zona rundfråga, opinionsundersökning siik tawlai tawh kik hen dotna te enligt [²'e:nli(g)t] prep adv tawh ki tuak in, dan in, a gen bangin, a cih bang in i överensstämmelse med, efter, på grund av a hun kikhel sim,aki gelna enorm [en'år:m] enormt enorma adj atampi, alianpi, naakpi, naak golmahmah, mycket stor ens adv. na ngawn, lo in, inte ens tua nangawn hi lo, utan att ens sägea gen zong gen melo en|sak subst. A thu a la khat, thu ,thu piang tuamtaum, a thu ensam [²'en:sam:] ensamt ensamma adj khat guak, a mah bek, a mah guak utan sällskap ensam|stående [²'en:samstå:ende] adj. mi awnglai, ki thuah pih nei lo a mah bek , amah guak som bor utan annan vuxen khat tang en|sidig -sidigt –sidiga adj. A lang khat, muhna neu, mun khat beka pang, deihsak tuamna som bara berör ena sidan; partisk, trångsynt en|skild [²'e:nsjil:d] -skilt -skilda adj. aituam, a tuam , , mi khat beka privat; enstaka a tam tawh kisailo, a tuamvivel enslig ensligt ensliga adj. khattang,khatguak som har isolerat läge; ensam ensling enslingen enslingar subst. A amh bek a teng, tang om, tuam om enstöring envis [²'e:nvi:s] envist envisa adj. Lungkhauh, genhak, thu khiamnuam lo, som inte ger sig, enveten, ihärdig , ama utdan beka sem era [²'e:ra] eran eror noun a hun , taanglai akipan, huh khat pepeuh
L a i m a i | 37 tidevarv erbjuder [²'e:rbju:der] erbjöd erbjudit erbjud! erbjuda verb pia,sam säga sig vilja ge, ha att ge erbjuder sig [²'e:rbju:der_sej] erbjöd erbjudit erbjud! erbjuda verb lunggulhna gen, sam förklara sig villig erbjudande [²'e:rbju:dande] erbjudandet erbjudanden erbjudandena (N) ngetna, förslag, anbud piakna, thu ngetna, thu gelna erhåller [²'e:rhål:er] erhöll erhållit erhåll! erhålla verb ngah, sang, la få, ta emot erfaren [²'e:rfa:ren] erfaret erfarna adj. Tuahna tawh theihna, thuak in,tuak in thei/siam kunnig (genom egna upplevelser), van, rutinerad lui,tak, gil erfarenhet [²'e:rfa:renhe:t] erfarenheten erfarenheter noun tuahna/thuakna tawh siamna upplevelse; kunskap (genom egna upplevelser) lai bek hilo, a sep abawl tawh kisimpah erkänner [²'e:rcen:er] erkände erkänt erkänn! erkänna verb hi hi ci a gen kik, ko kik, hilh kik, theisak kik hålla med om, medge; acceptera, uppskatta ersätter [²'e:r_set:er] ersatte ersatt ersätt! ersätta verb a laih ding a pia, a laih ding a koih vara istället för, vikariera för ersätter [²'e:r_set:er] ersatte ersatt ersätt! ersätta verb liau sum pia, liau betala ersättning [²'e:r_set:ning] ersättningen ersättningar noun liau sum, betalning ersättning [²'e:r_set:ning] ersättningen ersättningar noun mi ,tangmi, na khat tang a, a dang khat koihna dingmun- taang något som ersätter något, reserv etta [²'et:a] ettan ettor noun a masapen ganan, nambat (1) siffran 1; nummer 1 i ordningen etapp [et'ap:] etappen etapper noun pawl bawl ciang mipi mai a, tau, lasak na thu gen na mun ( stage) pulpit delsträcka (also figuratively) etikett etiketten etiketter subst. Lai dalneu, vantung, na tung ah ciaptehna (lapp) tazeih ett slags lapp med text etikett etiketten etiketter subst. Mitawh kikawm na ah zuih ding thu, sikaan, mi tawh ki kholh na a hih kei le pilna lam ah ki kep danding, zuih ding, om dan khawl dan regler för hur man umgås med andra etnisk ['et:nisk] etniskt etniska adj. Minam tawh ki sai folk-, folklivs etsar[²'et:sar] etsade etsat etsa(!) verb khuaimeitui ki zut sikk. med syror fräta (bilder i metall mm) ett [et:] noun khat, na khat, mi khat indefinite article evenemang evenemanget evenemang evenemangen subst. Thu piang, a pia’n na hang uppmärksammad händelse eventuell [eventu'el:] eventuellt eventuella adj. Hithei, sangthei,sem thei som möjligen inträffar evighet evigheten evigheter subst. A tawntung, a bei thei lo oändlighet, mycket lång tid exakt [eks'ak:t] adv. Tua lian, Lian , kituak,kilem, noga, precis, noggrant examen [eks'a:men] examen examina examina noun sittel,teh, dotna te sittel prov, förhör;avslutning i skolan; godkänd högre utbildning exempel [eks'em:pel] exemplet exempel exemplen noun gen tehna, a sinna föredöme, mönster, (typiskt) fall, belägg hipakna, sinpakna exempelvis [²eks'em:pelvi:s] adv. Gentehna in, teh kaaknain till exempel exil [eks'i:l] exilen noun gampan ki hawl khia, notkhia, hawlkhia landsflykt, förvisning expedit [eksped'i:t] expediten expediter, -na noun a zuak, van zuak,sai van zuak butiksbiträde, försäljare i affär exploderar [eksplod'e:rar] exploderade exploderat explodera(!) verb puakkham sprängas, flyga i luften (also used figuratively) kitam, hih kham
L a i m a i | 38 export [eksp'år_t:] exporten exporter noun gamdang ah khak khia, puakhia mun dang ah puak utförsel extra [²'ek:stra] adj. a tuam, a val, ki sam sung a ki hel lo indeclinable särskild, tilläggs extra [²'ek:stra] adv a tuam deuh, a ngeina sang val zaw mer än vanligt, ovanligt extrapris [²'ek:strapri:s] -priset -pris (el. -priser) -prisen (el. -priserna), -na noun vanman niam piak, - khiam nedsatt pris under kortare tid eventuell eventuellt eventuella adj. hoih lungkim huai, hi thei , bangbang a hi zong
fabrik [fabr'i:k] fabriken fabriker, -na noun set lamtawh ki sai nasep na mun|set zong| industri, verkstad fabriksarbetare, -n,-,-na noun setzong ah nasem te fack [fak:] facket fack facken noun kigawm na| ki thu tuak na fackförening; fackförbund; fackklubb (informal) Fack [fak:] facket fack facken noun vanzuak na|nasep| verksamhetsområde, ämne fack [fak:] facket fack facken noun innkhan|singkuang förvaringsutrymme fackförening [²f'ak:före:ning] -föreningen -föreningar, -na noun nasem te’ kipawl khawp na| lokal avdelning inom fackförbund facklig fackligt fackliga adj. Akigawm| aki thutuak| som rör en fackförening fadd fadda adj athutang|athu man| ej i neutrum singular smaklös, jolmig fader [²f'a:der] fadern fäder noun Pa(nidang a aki zang kammal) faktisk [f'ak:tisk] faktiskt faktiska adj athu man|a dik|a man takpi| verklig faktum [²f'ak:tum] faktumet ,faktum ,faktumen noun thumaan thutak| aman taktak na något som är sant falk [fal:k] falken falkar noun mu vanlai –mu sii- sut aa aneksak rovfågel (känd för sin goda syn) av släktet Falco fall [fal:] fallet fall fallen noun kiatna|pukn|pulhna|luanna störtning, ramlande (fig: "ruin, downfall, destruction") fall [fal:] fallet fall fallen noun tuitak na|guahzuk na| tuiluan na| fors; stup faller [f'al:er] föll fallit fall! falla verb kia|tuk|pulhluang ramla (ner), trilla , dala, sjunka , kapitulera, erövras falnar [²f'a:lnar] falnade falnat falna(!) verb thanem hålla på att slockna fals [fal:s] falsen falsar noun a kikhepna ma- akhuina ma- khep- tonsak in khep fog som uppstår då två plåtkanter (el. dyl.) böjs om varandra falsk [fal:sk] falskt falska adj aman lo|a thuman lo| akhial|adik tat lo inte sann, oriktig inte ärlig, opålitlig inte äkta, förfalskad falu|korv [²f'a:lukår:v] -korven -korvar noun vokgilzang ett slag korv som byukar stekas:bräckkorv fantasi [fantas'i:] fantasi(e)n fantasier noun ngaihsutna|ngaihsutna tawh a ki hih thei na te| ahoih bel påhitt, inbillning, förmåga att hitta på familj [fam'il:j] familjen familjer,-na noun innkuan föräldrar och barn; hushåll fantastisk [fant'as:tisk] fantastiskt fantastiska adj ahoih bel a hi| amawkmawk a hi lo| aham ahi| thu a nak ngaihsut mahmah a hi|a up mawh huai lo otrolig, overklig
L a i m a i | 39 fantastiskt [fant'as:tist] adv khauhtak in|nakpi in| lauhuai tak in oerhört, väldigt far el. fader [fa:r] fadern fäder, -na noun pa manlig förälder, pappa far [fa:r] for farit far! fara verb pai|pai lai tak- kalsuan förflytta sig fara [²f'a:ra] faran faror noun lauh huaina| risk, farlighet farbror el. farbroder [²f'ar:bror:] -brodern, -bröder, -na noun papi|paneu pappas bror farfar el. farfader [²f'ar:far:] -fadern, -na noun pa hi a pa| pu| pappas pappa farlig farligt farliga adj. Alauh huai|alungnop huai lo| som innebär fara; riskabel, äventyrlig farm [far:m] farmen farmar (eller farmer) noun lo|mehteh mehgah ki cin na mun| lantgård (i USA); ställe där man föder upp djur farmaceut el. farmacevt [farmas'ev:t] farmaceuten farmaceuter noun zatui bawl a a zuak te person som har apotekar- eller receptarieexamen farstu [²f'ar_s:tu] farstun farstur noun innpi sung lut na kongvang|kongvang| lut theih na mun förstuga, tambur, vestibul fart [fa:r_t] farten farter noun ahat na| aman lan na| hastighet, snabbhet fartyg [²f'a:r_ty:g] fartyget fartyg fartygen noun hai| tembawpi| gunkuangpi| khutsiam na| båt, skepp fars [far_s:] farsen farser noun ciamnuih lustspel, gyckelspel farsa [²f'ar_s:a] farsan farsor noun pa far (informal) fast [fas:t] fast fasta adj a kip |akoh| alinglawng lo|akhauh hård, massiv fast [fas:t] fast fasta adj. Ato| aki ciamteh khol sa a hi| som har stabilt läge fast [fas:t] conj ahih ciang in| tua ahih leh| trots att, fastän fastighet [²f'as:tighe:t] fastigheten fastigheter noun inn leh lo a nei te| mi khat peuhpeuh hi a neih leitang inn leh lo cih bang a a tawntung a ih nei det te| fast egendom fastnar [²f'as:nar] fastnade fastnat fastna(!) verb man|matsak| man kha| bli sittande (utan att komma loss), bli fast; stanna kvar fast|ställer [²f'as:tstel:er] -ställde -ställt -ställ! -ställa verb nasem| zaguan| hun khensat| kiciam| bestämma, föreskriva; konstatera fastän [f'as:ten:] conj himah tase leh|ahi zong in| fast, trots att; men fat [fa:t] fatet fat faten noun kuang|kuangkum|kungdai tallrik fat [fa:t] fatet fat faten noun a lawng- khuang abawlding sing khuaksa asung vang tunna fattar [²f'at:ar] fattade fattat fatta(!) verb man|hum|lamdangsa| ta, gripa fattar [²f'at:ar] fattade fattat fatta(!) verb tel cian| förstå, begripa fattig [²f'at:ig] fattigt fattiga adj. azawng| mizawng|sumnei lo (nästan) utan pengar, utblottad favorit [favor'i:t] favoriten favoriter noun ih deih belbel van/na khat| person (eller sak) som man tycker bäst om, älskling feber [f'e:ber] febern febrar noun cisa| hög temperatur i kroppen feg [fe:g] fegt fega adj ahangsan lo| ameidawi ovillig att utsätta sig för risker, rädd
L a i m a i | 40 fejkar [²f'ej:kar] fejkade fejkat fejka(!) verb khem|ki neih| förfalska (informal) fel [fe:l] adj. a dik lo| akhial| inte rätt, felaktig felaktig [²f'e:lak:tig] felaktigt felaktiga adj. a dik lo| aman lo| akilawm lo| oriktig, tokig, galen fem [fem:] noun nga| nambat nga| 5 ferie [f'e:rje] ferien ferier noun hun awl| tawlngak ni| ledighet, lov, semester fest [fes:t] festen fester, -na noun gualnop pawi|an nek khawp pawi| sammankomst där man äter och dricker gott och har roligt fet [fe:t] fett feta adj. Athau| Athau a ki hel sa| som innehåller mycket fett fet [fe:t] fett feta adj thau tjock, omfångsrik, knubbig ("figuratively, also "large") fetma [²f'et:ma] fetman noun thau na| alltför stort kroppsomfång på grund av för mycket fett, övervikt fett [fet:] fettet fetter noun sathau| athau ämne som människor och djur har under huden som reservnäring ficka [²f'ik:a] fickan fickor, -na noun ip| puansilh tung a a om ip tygfack som sys fast på kläder fick|tjuv -tjuven -tjuvar noun. Ipsung sawk guta| guta person som stjäl ur fickor eller väskor fiende fienden fiender noun gal| galte ovän, motståndare fientlig [fi'en:tlig] fientligt fientliga adj gal adeih | gal a nei| deih loh na| negativt inställd som en fiende fiffel [f'if:el] fifflet noun thuneu no| mikhem|khemna| ohederlig ekonomisk sysselsättning (on a small scale) fika [²f'i:ka] fikan (eller fikat) noun coffe| kaffe (informal) fikar [²f'i:kar] fikade fikat fika(!) verb coffe dawn| dricka kaffe (informal) fikus [f'i:kus] fikusen fikusar noun pasal leh pasal/numei leh numei a lum khawm te| homosexuell man (very derogatory) fikus [f'i:kus] fikusen fikusar noun buangkung| buangnai ki ngah theih na kung| ett slags rumsväxt fil filen noun nawi thuk|bawngnawi namkhat| ett slags surmjölk, filmjölk fil filen filer noun laidal kep na| computer sung a aki hel min sap na nakhat del av datorminnet där enheter som hör ihop lagras fil filen filer noun kigual – hawt (gunkuang hawt) rad fil filen filer noun lamneu| lamkawm lamkal| motorlam körbana, körfält fil filen filar subst. phiaukawi-( phiau kawi buh at na) verktyg av stål som används för att slipa en yta jämn film [fil:m] filmen filmer, -na noun film| maan a hi kei leh video| tunn celluloidremsa som används vid fotografering fil|mjölk [²f'i:lmjöl:k] -mjölken noun nawithuk|bawngnawi namkhat| ett slags surmjölk filmstjärna, -n, -or, -na noun mi tampi hi a deih video minta/mintami filosofi filosofi(e)n filosofier noun ngaihsut na tawh ki sai a ki sin kha laipil na namkhat (vetenskap som sysslar med) världs- och livsåskådning filosoferar filosoferade filosoferat filosofera(!) verb thu ngaihsun| tänka på livsfrågor (som en filosof) filter [f'il:ter] filtret filter filtren (eller filterna) noun tui leh meikhu gawmkhawp nang a aki zang van namkhat| nidal na poröst material varigenom något silas
L a i m a i | 41 filur [fil'u:r] filuren filurer noun gamui| ui hang| skojare, spjuver fimp [fim:p] fimpen fimpar noun zatum bang| rest av en cigarett; cigarettstump fin [fi:n] fint fina adj ahoih| snygg, vacker finans [fin'an:s (eller -'ang:s)] finansen finanser noun sum leh pai tawh ki sai gamsung mi te vaihawm na| sum leh pai tawh ki sai mostly in the plural and as a separable compound ekonomi, förmögenhetsförhållanden finansminister noun sum kempipa|sum uk pipa finger [f'ing:er] fingret fingrar noun khutmal te en del av handen finns [fin:s] fanns funnits finnas verb om| nungta lai vara, existera, förekomm finner [f'in:er] fann funnit finn! finna verb mukhia|ngahkhia|theikhia| hitta, upptäcka; märka finsk finskt finska noun Finland minam| som är från eller avser Finland finska finskan noun Finland pau| Finland gam sung a aki zang pau språk i Finland fiol [fi'o:l] fiolen fioler noun pekging, tumging, lasakna nam khat ett musikinstrument firar [²f'i:rar] firade firat fira(!) verb zawhna pawi kham| pawi bawl| ha fest för att markera (ett speciellt tillfälle) firma firman firmor noun sum leh pai zon na| company| företag, bolag fisk [fis:k] fisken fiskar, -na noun ngasa|tusung ganhing namkhat also used as a mass noun |ett slags djur som lever i vattnet fiskar [²f'is:kar] fiskade fiskat fiska(!) verb ngasa beng|ngasa siah| ngasa man| (försöka) fånga fisk, meta fiskbulle, -n, -ar, -na noun ngasa sa tawh aki bawl sa namkhat fixar [²f'ik:sar] fixade fixat fixa(!) verb puahpha|gel| thuah| a man dong hih| ordna, dona; klara, laga (informal) fjol el. fjor [fjo:l] noun abeisa kum| nungkum| fjorton [²fj'o:r_tån] numeral noun sawm leh li (14) fjäder [fj'ä:der] fjädern fjädrar noun vasa mul| del av fågelns dräkt, fjun, dun fjäll [fjel:] fjället fjäll fjällen noun mual|mualtung| berg som når över trädgränsen fjäll [fjel:] fjället fjäll fjällen noun na tehna van namkhat liten hudflik (på fiskars skinn) flackar flackade flackat flacka(!) verb vak kawikawi| mawk vak fara (planlöst) hit och dit (även bildligt) flagga [²fl'ag:a] flaggan flaggor noun dial khai| duk som hissas i mast eller stång för igenkänning; fana flera [fl'e:ra] adj atam mahmah|khatsang a tam zaw| mer än en, åtskilliga, många flest(a) [²fl'es:t(a)] see fler adj atam zaw| flex|tid [²fl'ek:sti:d] -tiden noun aki khel phapah nasep hun a kang a kiam a ki zat dan| flicka [²fl'ik:a] flickan flickor, -na noun numei|numei neu barn av kvinnligt kön, ung kvinna flinga [²fl'ing:a] flingan flingor noun apa mahmah van namkhat| litet bladliknande stycke, flaga flitig [²fl'i:tig] flitigt flitiga adj Anasep a zo| a citak| a hahkat| ständigt verksam i nyttigt arbete flop el. flopp [flåp:] floppen floppar noun a hi nengnang a vaksuk vaktoh na| lelna| gualzawh loh na| misslyckande (informal) flott flott flotta adj ahi sitset| asiangthi sitset|a ki cian| elegant; generös
L a i m a i | 42 flott flottet subst. athau suak| a kawt| smält fett fluga [²fl'u:ga] flugan flugor noun thopi|ek tho| ett slags insekt av ordningen Diptera flyg|vapen -vapnet noun huih lak galkap| gal vanleng tawh gal do a apai galkap te ett lands luftstridskrafter flyger [fl'y:ger] flög flugit flyg! flyga verb vanleng tawh leng| leng| resa eller forsla med flygplan flykt flykten noun taisim na| ki nemnum a pai khiat na| rymning, flyende , flygning flykting [²fl'yk:ting] flyktingen flyktingar noun gal te khiang pan tai sim na| huhna ngah lo te| person som har flytt, rymling (from danger) flyr [fly:r] flydde flytt fly(!) verb tai sim|pusauk sim| lauhhuai na pan ki hem| rymma, smit flyter [fl'y:ter] flöt flutit flyt! flyta verb luang| let khia| tuikhang| rinna flyter [fl'y:ter] flöt flutit flyt! flyta verb tuitung ah lam| hålla sig uppe på ytan av en vätska flyttar [²fl'yt:ar] flyttade flyttat flytta(!) verb pemkhia| gamtang|ki hem khia|ki khin khia| föra till annan plats flyttar sig [²fl'yt:ar_sej] flyttade flyttat flytta(!) verb ki khinkha| ki hem khia|omna mun laih| ändra läge flyttbar [²fl'yt:ba:r] flyttbart flyttbara adj. A hepkhiat theih| aki hemkhia thei| som lätt kan flyttas flåsar [²fl'å:sar] flåsade flåsat flåsa(!) verb huihdik manlang| huih dik hak sa| andas tungt och häftigt fläkt [flek:t] fläkten fläktar noun huihdam| vinddrag fläkt [flek:t] fläkten fläktar noun maizap| pangka| apparat som ger luftdrag flöjt [flöj:t] flöjten flöjter noun tamngai|phit|tumging namkhat| ett musikinstrument fnissar [²fn'is:ar] fnissade fnissat fnissa(!) verb nui thutthut| nui sim| småskratta; fnittra foder [f'o:der] fodret noun puanneel sungthuapna, tungsilh sung thuap tyg som sys fast på insidan av kläder foder [f'o:der] fodret noun ganhing an| mat för djur fokus [f'o:kus] fokus (eller fokusen) fokusar noun aki tuah na| meipi tawh kap/det| brännpunkt folk [fål:k] folket folk folken noun mi|gammi| collective mass noun människor, personer folkdräkt, -en, -er, -na noun minam puan| folklig [²f'ål:klig] folkligt folkliga adj. Minam it| som kännetecknar folket folk|skola [²f'ål:ksko:la] -skolan noun kumtawm sang naupang te kah na sang| kum 16 nuai pawl te kah na sanginn| äldre form av grundskola folk|tandvård [²f'ål:ktan:dvå:r_d] -tandvården noun kumpi ha sai| ha bawl na sai| allmän tandvård fond fonden fonder noun nungthu| bakgrund (på teaterscen) fond fonden fonder noun. Ei tangthu| ih nungthu grundkapital vars ränta går till ett bestämt ändamål (även allmänt "förråd, rikedom") fordon [²f'o:r_do:n] fordonet fordon fordonen noun lamtung a set tawh atai pei nei khempeuh| mawtaw tawh ki sai något som används för att transportera människor och saker på vägar fordran [²f'o:r_dran] fordran fordringar noun thumna| ngetna| ki sapna| begäran, anspråk
L a i m a i | 43 fordrar [²f'o:r_drar] fordrade fordrat fordra(!) verb ngen| ki sam| kräva, begära fordring [²f'o:r_dring] fordringen fordringar noun lei nopna| ki sapna| ekonomiska krav, anspråk form [får:m] formen former, -na noun alim amel| sätt på vilket något är anordnat form [får:m] formen former noun form|laidal tung ah phih thei ding a ki bawl form| ett ords växlande utseende inom ett böjningsmönster formar [²f'år:mar] formade format forma(!) verb limla| na khat ih bawl ding ciang a ih hi ding dan a lim la| ge form, skapa, bilda formbar [²f'år:mba:r] formbart formbara adj. Limlak theih ding| limlak ding a ahoih| som kan formas formel [f'år:mel] formeln formler noun akibawldan, angeina, ahih ding dan, apaizia beteckning för ett ämnes kemiska sammansättning, regel uttryckt i siffror och tecken formulerar [fårmul'e:rar] formulerade formulerat formulera(!) verb aki bawldan hilh| angeina dan hilh| ahih ding dan hilh| uttrycka, utforma formulering [fårmul'e:ring] formuleringen formuleringar noun geelkhiatna, ahih ding dan pulaakna uttryckssätt formulär [fårmul'ä:r] formuläret formulär formulären noun adan| alim| anam| förebild (i en bestämd språklig form); blankett forn [fo:r_n] fornt forna adj nidang hun ahi| abei sa hun a hi| (ur)gammal; tidigare (also general "earlier") fors [får_s:] forsen forsar noun Zeau| Tuizeau| ställe (i en älv) där vattnet forsar; ström forsar [²f'år_s:ar]forsade forsat forsa verb amanlan na tawh tai| phulkhia| luang| rinna hastigt forskar forskade forskat forska(!) verb kankhiat|sittel na bawl| syssla med forskning (allmänt "leta efter, försöka utreda") forskare [²f'år_s:kare] forskar(e)n forskare forskarna noun akan khia mi| a sittel mi| person som forskar forskning forskningen forskningar noun kankhiat na|sittel na| vetenskapligt arbete fort [for_t:] adv manlangtak in| med stor hastighet, snabbt fortfarande [²f'or_t:fa:rande] adv. Tuciang dong|hi mah tase leh zong| ännu, alltjämt fort|körning -körningen -körningar noun aki ciangtan na zah sang a a hat zaw a hawl na| aki ciangtan na zah sang a motor hawl man a leau tuahna| det att köra (bil) fortare än tillåtet um fortsätter [²f'or_t:set:er] fortsatte fortsatt fortsätt! fortsätta verb kemcing suak|zomsuak| hålla på, hålla igång fortsätter [²f'or_t:set:er] fortsatte fortsatt fortsätt! fortsätta, verb hihsuak|zomsuak|paisuak| tawlnga lo a hihsuak| hålla på, hålla igång, gå vidare med forum [²f'o:rum] forumet (eller forum) forum (eller fora) forumen noun akuamahpeuh thu kikup khawp thei na mun| ställe där något diskuteras forward [f'å:rvar_d] forwarden forwardar (eller forwards) noun kimawl ciang a amai a a tai te| mainawtna| anfallsspelare foster [f'os:ter] fostret foster fostren (eller fosterna) noun atawm pen kal giat (8) apha nawine ganhing hi ta| ofött barn, embryo fostran fostran noun pattah na| social träning av barn och ungdomar inför vuxenlivet, uppfostran fostrar [²f'os:trar] fostrade fostrat fostra(!) verb pantah|kem| khawi| nek leh dawn tawh vak| ge fostran fot [fo:t] foten fötter noun khe nedersta delen av benet fotar [²f'o:tar] fotade fotat fota(!) verb maan la| fotografera
L a i m a i | 44 fotboll [²f'o:tbål:] -bollen -bollar, na noun tukpeng| bawhlung| boll använd vid fotbollsspel fotbollsäsong [ses'ång:] säsongen säsonger noun tukpeng/bawhlung ki dem pawi/hun regelbundet återkommande tidsperiod (för viss verksamhet) foto [f'ot:o] fotot foton fotona noun maan fotografi fotograf [fotogr'a:f] fotografen fotografer noun maan la pa|maan zaih pa| person som fotograferar fotograferar [fotograf'e:rar] fotograferade fotograferat fotografera(!) verb maan la|maan zaih| avbilda med kamera fram [fram:] adv mai ah| akizom in| framåt (in the direction of a goal) framför [²fr'am:för] prep ki mai ngat| mai ah| före, i spetsen för framför [²fr'am:fö:r] framförde framfört framför! framföra verb anei ki khel|anei ki laih| piakhia-ap|pia| uttala; uppföra framstår [²fr'am:stå:r] framstod framstått framstå verb kilak khia|kimu thei| um mawh| mipi lak ah theisak/lakkhia| verka, tyckas framställer [²fr'am:stel:er] framställde framställt framställ! framställa verb bawl| phuak khia| tillverka framställer [²fr'am:stel:er] framställde framställt framställ! framställa verb gen| theisak| genkik| beskriva, skildra franska [²fr'an:ska] franskan noun Pintit mina| Pintit pau| som är från Frankrike, språk i Frankrike fred [fre:d] freden freder noun kilem na| gal ven na| tillstånd utan krig, lugn och ro fredag [fr'e:da(:g)] fredagen fredagar, -na noun ni nga ni| kal khat sung a ni om te lak pan a ni nga ni| veckans femte dag fredlig [²fr'e:dlig] fredligt fredliga adj dai dide| a lungnop huai| lungnop tak a aom nuam| lugn, stillsam, fridsam, fredsälskande frestad adj lungsim hoihlo tawh a zol| lockad till ett visst beteende frestar frestade frestat fresta(!) verb zol|lungsim hoihlo tawh zol| locka till ett visst beteende fri [fri:] fritt fria adj a suakta| a man( abuailo)|nawngkai na a om lo| lös, obunden, ledig friar [²fr'i:ar] friade friat fria(!) verb genkhia|theisak| be någon om giftermål friar [²fr'i:ar] friade friat fria(!) verb mawhna pan suakta| mawh neih loh lam theikhia sak| frikänna friare [²fr'i:are] friar(e)n friare friarna noun mo dong| numei khat kitenpih ding a dong| man som ber en kvinna gifta sig med honom fri|ger [²fr'i:je:r] -gav -givit -ge(!) (eller -giv! -giva) verb suakta|theikhaisak| hawmkhia| släppa lös, försätta på fri fot frihet [²fr'i:he:t] friheten noun suahtakna| makt att själv bestämma över sina handlingar fri|idrott -idrotten noun ki mawl kidemna tuamtuam te ki sin na mun(gtn. Kantehkan) allmän idrott (löpning, hopp, kast och mångkamp) frimärke, -t, -n, -a noun lailu| laikhak ciang a laikhak bawm tung a akibelh lai lu| kvitto på avgift för brev, porto frisk [fris:k] friskt friska adj acidam| som har (god) hälsa frisk|intyg -intyget -intyg -intygen noun cidamna tawh ki sai theihpihna/thukim pihna| siavuan letmat| läkarintyg som visar att man är frisk frisör, -en, -er, -na noun sammet pa/nu| person som har till yrke att sköta andras hår fri|tar [²fr'i:ta:r] -tog -tagit -ta(g)! -ta(ga) verb piakhia|tang a lut|suakta|genkhia| hawmkhia|
L a i m a i | 45 lösa, frigöra friterar [frit'e:rar] friterade friterat fritera(!) verb sathau sa mahmah sung ah thun in kang| kang (mehkang)| koka i het olja fritid [²fr'i:ti:d] -tiden noun hun awng| nasep loh sung| den tid då man är ledig från arbete fritids|gård [²fr'i:ti:dsgå:r_d] -gården -gårdar noun khangno/naupang te’n hun awng a neih ciang aom na mun uh/ahun beisak na mun| lokal (som drivs av kommun eller organisation) där barn och ungdom har möjlighet att vistas under sin fritid fri|villig [²fr'i:vil:ig] -villigt -villiga adj ei hi kizawh na dan a hi| deihsak na tawh nasem te| som görs av fri vilja, självvald fru [ fru:] frun fruar, -na noun zi| inn nupi|pasal nei numei| gift kvinna, hustru (also used as a form of address) frukost [fr'uk:ost] frukosten frukostar, -na noun kial lap| morgonmål frukt [fruk:t] frukten frukter, -na noun singgah| den del av en växt där fröna finns fruktans|värd [²fr'uk:tansvä:r_d] -värt -värda adj haksat na alian| alauh huai| ahih theihna a thanem| förskräcklig fruktdisk, -en, -ar, na noun singgah atawm ngiat a aki koih na mun| frys [fry:s] frysen frysar noun avot singkuang sung a tuikhal omna mun skåp eller box för djupfryst mat fryser [fr'y:ser] frös frusit frys! frysa verb votsak| damsak(khuadam)| känna kyla, huttra, förvandlas till is, få isbeläggning fryser ut [fryser'u:t] fryste fryst frys! frysa verb apua lam ah tuikhal| adam lai tak| utestänga ur gemenskap fryst, -a adj tui akhal| fråga [²fr'å:ga] frågan frågor -na noun dotna| ärende, sak, begäran om svar, förfrågan frågar [²fr'å:gar] frågade frågat fråga(!) verb dong| begära svar (av); undra frågetecken, -tecknet, -, -tftcknen noun dotna lim| ?| skiljetecknet ? från [frå:n] see ifrån adv pan|khiang pan| frånvarande [²fr'å:nva:rande] adj aom lo| inte närvarande, borta frånvaro [²fr'å:nva:ro] frånvaron noun pelhna|omloh na| neihloh na|ki cinloh na| det att vara på annan plats än den förväntade främling [²fr'em:ling] främlingen främlingar noun gamdang mi| ih theih ngei loh mi|khualmi| obekant person, främmande främmande [²fr'em:ande] adj khualmi ahi| alamdang| gamdang ahi| ny och obekant (particulary "foreign") främmande [²fr'em:ande] främmandet noun zin|lengla| khualmi gäster fräs [frä:s] fräsen fräsar noun na khat peuhpeuh tanna van| roterande verktyg av härdat stål som skär bort material från den bearbetade ytan fröken [fr'ö:ken] fröken fröknar noun pasal nei nailo nungak| nungak pi| ogift kvinna, flicka (also a form of address (to waitresses etc.) fröken [fr'ö:ken] fröken fröknar noun sang siamah| lärarinna (commonly as a form of address) fukt [fuk:t] fukten noun kawt na(keulo) oönskad väta fuktig fuktigt fuktiga adj akawt| lätt våt, lite blöt ful [fu:l] fult fula adj mel ahoih lo| mel a sia| inte vacker att se på ful [fu:l] fult fula adj gamtat luhek a hoih lo| som är obehagligt genom att bryta mot normen full [ful:] fullt fulla adj adim|
L a i m a i | 46 som inte rymmer mer, fylld fullföljer [²f'ul:föl:jer] fullföljde fullföljt fullfölj! fullfölja verb man| ki cingsak|tel| hålla fast vid, slutföra fullkomlig fullkomligt fullkomliga adj mawh a neilo| ahoih|aki cing tak a aom| felfri , fullständig (även allmänt förstärkande) fullmakt [²f'ul:mak:t] fullmakten fullmakter noun phalna| thuneih na| hih theih na | (skriftligt eller muntligt) tillstånd för en person att göra något i en annan persons ställe fullständig [²f'ul:sten:dig] fullständigt fullständiga adj. Avek in a hi| akim tak a hi| som omfattar allt, total fullständigt [²f'ul:sten:dit] adv Kicing tak in| alldeles funderar [fund'e:rar] funderade funderat fundera(!) verb ngaihsun| ki cing tak a ngaihsun| tänka (also with the secondary meaning: contemplate) fundersam adj hioh tak a a ngiah sun dan a| fungerar [fungg'e:rar] fungerade fungerat fungera verb nasem| sawl| na khat sem| zat theih| ha normal funktion, gå, fungerar [fungg'e:rar] fungerade fungerat fungera verb sem| tjänstgöra, verka funkar [²f'ung:kar] funkade funkat funka verb sem| sawl| fungera (informal) funktionär [fungksjon'ä:r] funktionären funktionärer noun thunei/u lian| mi khat hi nasep pen phalna tak tawh sepna| medhjälpare (vid idrottsarrangemang etc) funnits se finns fusk [fus:k] fusket noun mikhem| khemna| zolna(ahoih lo )| a zum huai mi khem na| användning av otillåtna metoder för att vinna fördelar, slarv fuskar [²f'us:kar] fuskade fuskat fuska(!) verb khem| zol| använda otillåtna metoder för att vinna fördelar futurum [²fut'u:rum] futurumet (eller futuret eller futurum) futurer noun mailam ih tuah nai loh hun| mailam hun| en verbform som anger framtid (t ex skall komma) fylla [²f'yl:a] fyllan fyllor noun zukham a ihmut na| berusning fyller [f'yl:er] fyllde fyllt fyll! fylla verb dim| adim dong dim/guang| zu kham| göra full fylleri fylleri(e)t noun zukham dan| zukham hang a apiang thei thu| det att vara berusad fyllig [²f'yl:ig] fylligt fylliga adj. Abem| aki um| som har stort omfång fyllo fyllot fyllon fyllona noun zudawn mi| person som (ofta) är berusad (nedsättande; vardagligt) fyra [²f'y:ra] noun li| nambat li| av; (4)siffran 4; nummer 4 i ordningen fyrkant [²f'y:rkan:t] fyrkanten fyrkanter noun pangli anei lim| ruta, kvadra fyrverkeri [fy:rvär:ker'i:] fyrverkeri(e)t fyrverkerier noun kep lawtna| skådespel med raketer och smällare etc fysik [fys'i:k] fysiken noun pumpi ki lam zia leh khantoh zia| cidam na| vetenskapen om naturkrafterna, kroppsbeskaffenhet, constitution få färre pron. Atawm| amal tawm| plural; superlativ saknas inte många fåne [²f'å:ne] fånen fånar noun mipil lo| ngaihsut na neilo mi| mentalt efterbliven person (derogatory) får [få:r] fick fått få verb ngah| ta emot, erhålla får [få:r] fåret får fåren noun tuu(ganhing) ullhårigt gräsätande djur av släktet Ovis får [få:r] fick fått få verb nei| vara tvungen
L a i m a i | 47 fåtölj, -en, -er, -na noun khat bek tutna tutphah/khunphah|thadah tutpha| ett slags bekväm stol fä [fä:] fä(e)t fän fäna noun gamsung ganhing| gam gan| (hus)djur (also derogatory, of people) fälla [²f'el:a] fällan fällor noun thaang| ganhing mat nading a aki zong thaang| redskap som man fångar djur i fällandedom noun mawhna hang a thukhen na| fäller [f'el:er] fällde fällt fäll! fälla verb phuk| singphuk|tuksak| slå omkull, få att falla fäller [f'el:er] fällde fällt fäll! fälla verb danpia| mawhna hang a dan tuak ding khensat| döma fäller [f'el:er] fällde fällt fäll! fälla verb luang| ki pei| förlora färg fäller [f'el:er] fällde fällt fäll! fälla verb kia| khahsuah| hisak| yttra, säga fängelse [²f'eng:else] fängelset fängelser noun thong|thonginn| anstalt där man avtjänar fängelsestraff fängslar [²f'eng:slar] fängslade fängslat fängsla(!) verb thongkhia| thong sung ah khum| sätta i fängelse färd [fä:r_d] noun khual| khualzit na| resa färdig [²f'ä:r_dig] färdigt färdiga adj. Aman| abaih sa a aom| kla färdig [²f'ä:r_dig] färdigt färdiga adj. Amin dektak| nära, redo färdighet [²f'ä:r_dighe:t] färdigheten färdigheter noun siamna| pilna| nalna| förmåga att göra något praktiskt färg, -en, -er, -na noun colour (gtn- asan|akang| avom...)a mel ett slags synintryck; kulör, nyans färg [fär:j] färgen färger noun innzut na| limsuaih na| lim zep na| ämne som man målar med färg [fär:j] färgen färger noun puan| puan kopkhat| en av serierna hjärter, spader, ruter och klöver i en kortlek färgar [²f'är:jar] färgade färgat färga(!) verb colour nei sak| limzem| ge (en viss) färg åt (figuratively: "influence, affect the nature of") färg-TV, -n noun colour nei TV| colour nei melmuh tongsan| färja [²f'är:ja] färjan färjor noun vanpuak na|puakna| ett slags båt som fraktar människor och fordon färre pron. Atawm| amal tawm| komparativ till få ett mindre antal färs [fär_s:] färsen färser noun sa a kigawisa at nensa malet eller hackat kött (also of fish (mousse) färsk, -t, -a adj. Athak| a ki bawl zawh a sawt nai lo| asiangtho|alimci| nyligen framställd eller skördad (of foodstuffs, also generally, as "absolutely new") fäster fäste fäst fäst! fästa verb khih| zom| koih khawm| göra eller sätta fast (även bildligt) fäst man / flicka noun aki dong sa numei/pasal| den man som en kvinna el man är förlovad med fäst|mö -mön -mör noun aki dongsa te| den kvinna som en man är förlovad med föda [²f'ö:da] födan noun ann| nektheih na| näring till levande varelse, mat födelse [²f'ö:delse] födelsen födelser noun suahna| nau suahna| det att födas, tidpunkt då någon föds födelsedatum [²f'ö:delseda:tum]-datumet(eller -datum)-datum(eller -data)-datumen(eller-data) nounSuahni| suahkha| suahkum| år, månad och dag för födelsen föder [f'ö:der] födde fött föd! föda verb anpia| anvak| vak| ge föda
L a i m a i | 48 föder [f'ö:der] födde fött föd! föda verb nausuak| ge liv åt föder upp [fö:der'up:] födde fött föd! föda verb kem| an leh tui pia| ge foder åt; få att växa föds [fö:ds] föddes fötts födas verb nausuak| nuntak kipan| börja leva föl [fö:l] fölet föl fölen noun sakol neu| unge till häst följd följden följder noun akingah na| aphat tuamna| dawn na| resultat, verkan följd följden följder noun aki zuihna| aki zopna| rad, räcka följer [f'öl:jer] följde följt följ! Följa verb zui|nungzui| lam ki ki lak dan a zui| gå efter (figuratively: succeed) , rätta sig efter, lyda följer [f'öl:jer] följde följt följ! följa verb zui|kha| göra sällskap följande [²f'öl:jande] adj. Nungzui te som kommer härnäst, kommande föna , -r, -de, -t verb akeu theih na ding a set tawh mut sak| fönster, fönstret, -, fönstren noun kongvang neu| taw let| glasad öppning i vägg eller tak för [fö:r] förde fört för! föra verb pua sawn, pua khia sawn, puakna frakta, förflytta för adv ading för [fö:r] förde fört för! föra verb lamlak leda, styra förare förar(e)n förare förarna noun motor/setli hawl pa person som kör bil eller båt förargad förargat förargade adj. Alungtom | aheh baih| arg, irriterad förarglig [för'ar:jlig] förargligt förargliga adj. Onglung buaisak ahi| aheh| lätt irriterande förbannad [förb'an:ad] förbannat förbannade adj. Omdan ahoih lo| a muh thadah huai ahi|hamsiatna atuak ahi| a mawkna a akizang thei lo| (invective, generally used as intensifier) förbannad[förb'an:ad]förbannat förbannade adj. aki ko|/akimawh sak|aheh suak|alung tom| arg (informal) förbereder [²f'ö:rbere:der] förberedde förberett förbered! förbereda verb kiging| abaih sa| göra i ordning i förväg, planera; öva in förbi [förb'i:] adv. Keng in| akheng val in| a hun kheng in| verb particle fram till och på sidan om och bort från förbi [förb'i:] adj. Amansa ahi| slut förbinder [förb'in:der] förband förbundit förbind! förbinda verb meima tuam|ki thawi| vial| lägga om (ett sår) förbinder [förb'in:der] förband förbundit förbind! förbinda verb kizawi tawn| ki zom| sätta ihop, foga samman förbinder sig [förb'in:der_sej] förband förbundit förbind! förbinda verb ciam| panmun la| lova, förplikta sig förbjuden [förbj'u:den] förbjudet förbjudna adj Aki ciangtan sa ahi| aki phal lo a hi| inte tillåten förbjuder [förbj'u:der] förbjöd förbjudit förbjud! förbjuda verb kham| hihloh/zatloh ding kham| phal lo| inte tillåta, vägra förblir [förbl'i:r] förblev förblivit förbli(v)! förbli(va) verb aom lai | a cian| atang lai| fortfarande vara, fortsätta att vara förblöder [förbl'ö:der] förblödde förblött förblöd! förblöda verb si luang in si| a sih dong a siluang| blöda till döds förbrukar [förbr'u:kar] förbrukade förbrukat förbruka(!) verb zang(na khat ih hih theih nang a ih zat)| zat| göra av med, slita ut; konsumera
L a i m a i | 49 förbund [förb'un:d] förbundet förbund förbunden noun ki lawmtat na| ki pumkhat na| khat leh khat ki theih na| förening av organisationer förbränner [förbr'en:er] förbrände förbränt förbränn! förbränna verb kang to| asan na lam ah kuang to| bränna upp förbättring [förb'et:ring] förbättringen förbättringar noun khantoh na| picin semsem na| åtgärd för att göra något bättre fördel [²f'ö:r_de:l] fördelen fördelar noun amet| aphat tuam na| lamkhat manlan na| det som gynnar någon fördelar [för_d'e:lar] fördelade fördelat fördela(!) verb khen| khenkhia| dela upp, sprida fördom fördomen fördomar noun gum| uppfattning som inte har något sakligt stöd, förutfattad mening före [²f'ö:re] prep sung in| khiang ah| anai ah| ma in| hun masa in| mai ah| framför, innan förening [för'e:ning] föreningen föreningar noun ki pawlna| organisation med en viss verksamhet förening [för'e:ning] föreningen föreningar noun gamna| khat leh khat gawmkhawp na| ämne som består av två eller flera grundämnen (chemical term) föreställning föreställningen föreställningar noun hihna| hihdan| lasak na tawh thapiak na| framförande på scen föreställning föreställningen föreställningar noun ngaihsut na| muhna| tanke, idé företag [²f'ö:reta:g] företaget företag företagen noun company rörelse, firma företar[²f'ö:reta:r]företog företagit företa(g)!företa(g)a verb aman siang dong sem| a met lunggulh na tawh sem| often reflexive göra företeelse [²f'ö:rete:else] företeelsen företeelser noun thupiang| alamdang thupiang khat| något som finns (mostly used about something abstract) företräder [²f'ö:reträ:der] företrädde företrätt företräd! företräda verb tungtawn| tang a hih sak| representera förfader [²f'ö:rfa:der] förfadern förfäder noun khanglui mi| nam| person som man härstammar ifrån förfalskar [förf'al:skar] förfalskade förfalskat förfalska(!) verb tei| van khat a tatak lim dan a tei| tuh| kopiera (ett original) för att lura någon förfar [förf'a:r] förfor förfarit förfar! förfara verb bawl|sem| gel| handla, agera författar författade författat författa(!) verb laiat| at| skriva (skönlitterär) text författare [förf'at:are] författar(e)n författare författarna noun laiat sia| person som (yrkesmässigt) skriver längre texter (especially fiction) förfärlig [förf'ä:rlig] förfärligt förfärliga adj. Anak gol mahmah ahi| alauh huai| anasia mahmah ahi| som väcker förfäran (also generally used as an intensifier) för... sedan adv abei sa hun in| nung kum deuhmah in| förhandlar [förh'an:dlar] förhandlade förhandlat förhandla(!) verb ki kum| aman sit| överlägga för att nå en överenskommelse förhandling förhandlingen förhandlingar noun ki kupna| överläggning för att nå en överenskommelse förhöjer [förh'ö:jer] förhöja förhöjde förhöjt förhöj(!) verb khan| aman khan| sang sak| öka, ge större intensitet förklarar [förkl'a:rar] förklarade förklarat förklara(!) verb hilhcian|gen|athei khat in a thei lo khat tung ah gen| beskriva (något) så att man kan förstå det förklarar [förkl'a:rar] förklarade förklarat förklara(!) verb genkhia| theisak| säga, påstå förklaring [förkl'a:ring] förklaringen förklaringar noun hilhcian na| begriplig beskrivning (av något) förklaring [förkl'a:ring] förklaringen förklaringar noun genkhiatna|
L a i m a i | 50 uttalande förklarlig [förkl'a:rlig] förklarligt förklarliga adj. Aki hilh thei| a kitel thei| som kan förklaras, naturlig förkläde, -t, -n, -a noun anhuan ciang a ki zang puan namkhat| ett slags skyddsbeklädnad (also of a person who protects another's virtue) förkortar [förk'år_t:ar] förkortade förkortat förkorta(!) verb tomsak| tomlak| göra kortare, dra ihop förkortning [förk'år_t:ning] förkortningen förkortningar noun tomlakna| tomsakna| det att förkorta; förkortat ord förkunnar förkunnade förkunnat förkunna(!) verb hunzang| siasem| genkhia| uttala sin mening offentligt (något högtidligt) förkyld [förc'y:ld] förkylt förkylda adj. A namtui| a nasi| snuvig förlamad [förl'a:mad] förlamat förlamade adj. Lam apai thei lo| a khezaw| som inte kan röra sig förlorar [förl'o:rar] förlorade förlorat förlora(!) verb mang| lel| si| sum (metlo) inte vinna, bli besegrad, bli av med, mista förlovad förlovat förlovade adj a ki ciam sa| a ki thukim sa| utlovad , som har förlovat sig förlovar sig [förl'å:var_sej] förlovade förlovat förlova(!) verb ki teng ding ci a ki thukim| a kidong sa| ingå förlovning förlåt noun thumna| maisakna|phalna| ursäkta! förlåtelse [förl'å:telse] förlåtelsen förlåtelser noun theihsiam na| maisak theih na lungsim| ursäkt, överseende (med fel) förlåter [förl'å:ter] förlät förlåtit förlåt! förlåta verb thum| maisak| ursäkta, överse med förlänger [förl'eng:er] förlängde förlängt förläng! förlänga verb sausak | peh|kai| göra längre (in time and space) förmedling [förm'e:dling] förmedlingen förmedlingar noun tang adin sak na zum| inrättning som förmedlar; mäklande förmodligen [förm'o:dligen] adv. Upmawh huai| antagligen, troligen förmyndare [förm'yn:dare] förmyndar(e)n förmyndare förmyndarna noun hong cing/kem te| person som är utsedd att sköta ekonomin etc för en omyndig person förmåga [förm'å:ga] förmågan noun hihtheih na| pian pih khuak pil na| kapacitet (att göra något) förmån [²f'ö:rmå:n] förmånen förmåner noun phatuamna|meetna|hamphatlawhna|hamphat lawh| fördel; nytta förmår [förm'å:r] förmådde förmått förmå(!) verb sang|guang|vanzo| hihzo| vara istånd att förmår [förm'å:r] förmådde förmått förmå(!) verb hansuah, thuzawh, hanthawn, zol bawl övertala , förmögenhet [förm'ö:genhe:t] förmögenheten förmögenheter noun hauhna, van leh nate tampi neihna kapitaltillgångar förnamn [²f'ö:r_nam:n] -et, -, -en noun min masa| atam zaw aki sap na min| dopnamn förnekar [för_n'e:kar] förnekade förnekat förneka(!) verb nial|sell| athu sanglo| hisalo| bestrida (ett påstående) förordar [²fö:r'o:r_dar] förordade förordat förorda(!) verb huh, athu genpih, mi khat ngaihsutna huh a genpih rekommendera (of suggestions or of people) förorenar [²f'ö:rore:nar] förorenade förorenat förorena(!) verb ninsak| smutsar ner förorening [²f'ö:rore:ning] föroreningen föroreningar noun sianlohna| asiangtho lo nate/vante| nedsmutsning; nedsmutsande ämne förra [²f'ör:a] förre adj abeisa hun ahi| tuma in| förutvarande; tidigare förresten el. för resten [för'es:ten] adv bektham lo in| gen kizom lo in|zong|
L a i m a i | 51 för övrigt, dessutom förråder [för'å:der] förrådde förrått förråd! förråda verb masak| khiam| genom svek göra något känt förråder [för'å:der] förrådde förrått förråd! förråda verb lehbawl| genom svek utlämna (någon el. något) till fienden försakar [för_s'a:kar] försakade försakat försaka(!) verb nusia|paisan|kikheel|gamtatna lui nusia|nial khia avstå ifrån, (upp)offra förser [för_s'e:r] försåg försett förse(!) verb huh na pia|guan|van pia| utrusta försiktig försiktigt försiktiga adj Kidawm tak in| ki dawm sa in| aktsam, varsam försitter [för_s'it:er] försatt försuttit försitt! försitta verb peng|pel| neumuh|a hun laplo| missa (genom att inte handla), försumma förskingrar [försj'ing:rar] förskingrade förskingrat förskingra(!) verb zangkhial| ahi lo lam ah leh lak| ol ngaihsut| göra av med pengar som man har fått ansvar för, förslösa förskingring [försj'ing:ring] förskingringen förskingringar noun zatkhial na| pai khelh na| gamta khelh na| ol ngaihsut na| det att förskingra förskingring [försj'ing:ring] förskingringen förskingringar noun gampua lam| gamdang| område långt från hemmiljön förskola [²f'ö:r_sko:la] förskolan noun muchu sang| naupang kumcing nai lo te sang| gemensamt namn på daghem och deltidsgrupp (lekskola) för barn under skolåldern förskräcklig förskräckligt förskräckliga adj. Alauh huai| som väcker skräck (även som allmän förstärkning) förslag [för_sl'a:g] förslaget förslag förslagen noun na khat peuhpeuh nget na|ngaihsut na pia| ngaihsut sak| idé, plan försover sig [för_s'å:ver_sej] försov försovit försov! försova verb sawt lum| sova för länge först [för_s:t] adv amasa in| aki pat tung in| främst, längst fram, i början; tidigast första februari noun February kha ni khat ni| förstånd [för_st'ån:d] förståndet noun kidop theih na| telbaih na| förmåga att förstå förståndig [för_st'ån:dig] förståndigt förståndiga adj Ngaihsut na khuak anei| angaihsun thei| klok, förnuftig förstår [för_st'å:r] förstod förstått förstå(!) verb tel| begripa innehållet i ett språkligt meddelande el. en handling försvar [för_sv'a:r] försvaret noun dalna|kidalna| thumna ( thukhen zum) motstånd mot angrepp försvarar [för_sv'a:rar] försvarade försvarat försvara(!) verb dal | panpih( thukhenzum)| skydda, kämpa för försvarare [för_sv'a:rare] försvarar(e)n försvarare försvararna noun ong gum pa/nu| thukhen na mun a mawh nei te tang ding a a thumsak nu/pa| jurist som inför domstol försvarar en person som misstänks för brott; försvarsadvokat försvars|advokat [²för_sv'a:r_sadvoka:t] see: försvarare försvarsminister noun auk pipa| adal pipa| a kemcing pipa| försvinner [för_sv'in:er] försvann, försvunnit, försvinn!,försvinna verb mang| mangthang|muhtheih nawn lo| komma bort, inte synas till försvårar [för_sv'å:rar] försvårade försvårat försvåra(!) verb hamsa sak| ki nawk sak| göra svårare
L a i m a i | 52 försäkran [för_s'ä:kran] försäkran försäkringar noun genzaakna|thu genzaakna|taangkona påstående om att något är sant, löfte, bedyrande försäkring [för_s'ä:kring] försäkringen försäkringar noun kaamsiatna atuah leh sum ngah theih dinga kiciamna| överenskommelse om ersättning vid skada eller olycka etc försäkrings|bolag [²för_s'ä:kringsbo:la:g] -bolaget -bolag -bolagen noun kaamsiatna atuah leh sum ngah theih dinga kiciamna company| bolag där man kan teckna privata försäkringar försäkrings|premie [²för_s'ä:kringspre:mje] -premien -premier noun piakkhong, mailam a meetna ding etna hang a akipia sum| angeina ban a kipia sum avgift för en försäkring försäkrings|kassa [²för_s'ä:kringskas:a] -kassan -kassor noun kaamsiatna atuah leh sum ngah theih dinga kiciamna zum| myndighet som sköter alla socialförsäkringar (t ex sjuk- och föräldraförsäkring, folkpension och ATP) försäljare försäljar(e)n försäljare försäljarna noun vanzuakpa/nu| person som säljer något försändelse [för_s'en:delse] försändelsen försändelser noun vankhak na mun| vangol pipi khak na mun| något som skickas med post eller järnväg etc (gtn- vankhat pen laito ahih kei leh meileng tawh khak na mun) försök [för_s'ö:k] försöket försök försöken noun hanciamna| ansträngning att åstadkomma något försök [för_s'ö:k] försöket försök försöken noun sinna| ki sinna| (natur)vetenskaplig undersökning, experiment försöker [för_s'ö:ker] försökte försökt försök! försöka verb hanciam| anstränga sig att åstadkomma något försörjer [för_s'ör:jer] försörjde försörjt försörj! försörja verb huh|huhna pia| ansvara för uppehälle för försörjnings|plikt [²för_s'ör:jningsplik:t] -plikten noun thukhun(upadi) tawh ki zui a zi leh ta vak nading a ih ngah sum/van| skyldighet att försörja någon (t ex minderåriga barn) som man har vårdnaden om förtalar [för_t'a:lar] förtalade förtalat förtala(!) verb ahoih loh na gen| ahoih loh na thu gen| tala illa om, baktala förtar sig [fört'a:r_sej] förtog förtagit förta(g)! förta(g)a verb uangtat| na gen mahmah| gimthuak| often with the negative överanstränga sig förteckning [för_t'ek:ning] förteckningen förteckningar noun siazian| sazian guanna| ciaptehna bawl| skriftlig uppställning, register, lista förtegen [fört'e:gen] förteget förtegna adj. Thusim nei nuam|thusim anei thei| athu aki cian lo| som inte vill yttra sig, tystlåten förtjust över förtjust förtjusta adj. Alungkim huai| adeih huai| glad och nöjd (även "förälskad") förtroende [för_tr'o:ende] förtroendet noun upna| thumaan na|muanna| övertygelse att man kan lita på någon el. Något förtunna verb pasak|pansak| aman kiam sak| förtvivlad förtvivlat förtvivlade adj Lungnuam lo| lamet na aom lo| utan hopp, djupt olycklig; hopplös förtydligande [för_t'y:dligande] förtydligandet förtydliganden förtydligandena noun hilhcian na| klarläggande tillägg förtär [för_t'ä:r] förtärde förtärt förtär! förtära verb ne| äta, inta förtöjer [för_t'öj:er] förtöjde förtöjt förtöj! förtöja verb tembaw ki nga|
L a i m a i | 53 lägga fast (en båt) med rep förut [²f'ö:ru:t] adv amasa lam in| atunglam in| förr, tidigare förutom [²för'u:tåm] prep. Loin(gtn- amah lo in) utom, med undantag av förvar [förv'a:r] förvaret förvar förvaren noun kepcing na| dalna| placering på säkert ställe förvarar [förv'a:rar] förvarade förvarat förvara(!)verb kemcing| a muan huai na mun khat ah koih/seng| placera på säkert ställe förvånad [förv'å:nad] förvånat förvånade adj a lamdang| (gtn- mikhat ama up bang lo in hoih/sia zaw) häpen, överraskad förvånar förvånade förvånat förvåna(!) verb lamdang sak| göra häpen, överraska förälder [för'el:der] föräldern föräldrar noun nu leh pa(pian na nu leh pa) mostly in the plural mamma eller pappa föräldra|penning [²för'el:drapen:ing] -penningen noun nu leh pa huhna sum| huhna sum| ersättning från försäkringskassan för vård av barn i samband med barnfödsel eller adoption samt tillfällig vård av sjukt barn förälskelse [²för'el:skelse] förälskelsen förälskelser noun itna|ngaihna| det att vara förälskad; person som någon är förälskad i förändrar [för'en:drar] förändrade förändrat förändra(!) verb puah pha| khel| ki khek| ändra, förvandla föser [f'ö:ser] föste föst fös! fösa verb motor hawl| sawn| driva framför sig fötter [f'öt:er] see: fot noun khe atam tawh lawh na|
gaffel(g´af:el) gaffeln gafflar noun siik-keu kaa Redskap att äta med som har två eller flera spetsar fästa vid ett skaff gala (g´a:la) galan galor noun pawi | pawibawlna | pawi pi (stor och fin) föreställning el. Fest galen (g´a:len) galet galna adj. lungsim kicing lo | mi hai/ mi cingtak lo själsligt sjuk galen(g´a:len) galet galna adj. khilhna | aman lo | akilawm lo | paizia ahi lo/akituak lo galler (g´al:er) gallret galler gallren (el.gallerna) noun sik tawk akibawl daina/ kuang ett slags stängsel av spjälor eller stänger sik ling/huang | sik leng/dai galär (ga´ä´r) galären galärer noun gunkuang hawtna tawh aki hawt gunkuang fartyg som framförs av fångar och slavar (historical) mi/van ten na gunkuang gol gam (ga:m) gamen gamar noun muu-vasa namkhat asätande rovfågel av familjerna vulturidae och cathartidae gammal (g´am:al) gammalt gamla:komp: äldre äldst adj. khangham | kum tam som har en viss ålder.som har hög ålder;som har existerat länge ganska (g´an:ska) adv alai hawl ( alua lah hi lo alo lua lah hi lo) någorlunda, rätt så,tämligen genväg el.ginväg(j´e:nvä:g)genvägen genvägar noun lam-dawt | lam nai | lam tom kortare väg gapar (g´a.par) gapade gapat gapa(i) verb kaamka | kaamka be-ba öppna munnen gapar(g´a:par) gapade gapat gapa(i) verb awn´g | kapkhia beba |awng khia beba ropa,skrika (på ett störande sätt) garage –t-,n noun mawtaw koihna | mawtaw gu-dawn byggnad eller lokal för bilparkerin garanti(garant´i) garanti(e)n garantier noun ahoihna (Aa mah khan)|sawt vei aki man nang Ann mah khan
L a i m a i | 54 löfte om ersättning,särkerhet gardin -en, er,- na noun pa den puan | paden tung aa ki khai puan deina förhänge (för fönster) gas (ga.s) gasen gaser noun daat khu | gas luftilknande ämne gas (ga:s) gasen noun khakkhia | khak khiat tung gas (ga:s) gasen gaser noun mawtaw liva | set ii hatna len/kep theina (control) na (pedal som styr)bränsletillförel till en motor gaskäll dat khuksung gaspedal (substantiv) li-va (gtn. Mawtaw aha sakna leh a hatna khiapna (liva) (pedal som styr)bränsletillförsel till en motor och medelst viken man ökan ellereeraliserar ( miskar hastigheten ( i amerikansk engliska också gas pedal) gata (g´a:ta) gatan gator,-na noun lampi väg i en tätort gat|lykta - lyktan – lyktor substantiv. Lam mei | lam mei tang/vang belysning på gata etc gav (ga:v) see ge ger (je:r) gav gett (el.givit) ge(i) (el.giv!giva) verb pia | nusia överlämna (som gåva,som betalning),räcka gem (ge:m) gemet gem gemen noun laidal teepna | lai kilhna pappersklämma gemensam (jem´e:nsam) gemensamt gemensamma adj. apiang ngei denzel | ahi den thu/kei som tillhör flera, allmän, ömsesidig ahi den | apiang ngei den| pongman ahi khat gen (je:n) gent gena adj. Tom(sang lo) |ngiam | thumaan | ci-tak kort,rak genast (je:nast) adv. Pah (hih pah, pia pah)| khawl/ngak cih omlo | hihpah/tawm vei sung kal aa omedelbart, ögonblickligen generad generat generade adj. maizum| zahtaak | maizum hang aa om dan ding haksa saa förlägen,besvärad;skamsen generaliserar (sjeneralis´e:rar) generaliserade generaliserat generalisera(i) verb ahuam aa lakhia dra allmänna slutsatser (från enstaka fall) genpak na | gen khiat pak generös(sjener´ö:s) generöst generösa adj. kihelthei kim | deihsakna/hehpihna nei | piak khia na genom (j´e;nåm) prep. Alangkhat pan langkhat ah | apatna pan atawp dong |ngawkna/kantan na in på ena sidan (av något) och ut på den andra,från den ena sidan andra,igenom genomför (j´e:nåmfö:r) genomförde genomfört genomför! Genomföra verb hih/sep khiana ngiat utföra,realisera genomförande hih/sep khia zo , tangtungsak zo,piang zo medeltal genomträngande (j´e:nåmtreng;ande) adj. a ging veva | en gega | en gelgal som tränger igenom alla hinder gentemot (j´e:ntem:t) prep. Tawh kisai| paa na kisai na |kian ah, kian pan i förhållande till, emot lai khak na sung ah ki nai na, ki itna pulak khia geografi (jeograf´i) geografi(e)n noun leitung tawh kisai läran om bebyggelse (och näringar etc) på jordytan ger gav gett (el. givit) ge(i) (el.giv!giva) verb pia | pia khia överlämna (som gåva,som betalning),räcka (försvagat”presentara,ta fram) ger efter (je:r´ef:ter) gav gett (el.givit)ge(i) verb lungkia |ki lelsak |lel ge vika, foga sig ger igen (je:rij´en;) gav gett (el.givit)ge(i) verb pia kik |thuk kik |hih kik återlämna;ge lika för lika, hämnas ger med sig (je;rm´e;(d)sej) gav gett (el.givit) ge(i) verb lungkia |lel acceptera något (efter påtryckning), foga sig ger sig (j´er_sej) gav gett (el.givit)ge(i) verb kipelh | ta´n/hih ta´n | nu sia | khahsuah kapitulera ,ge upp ger sig av (je:r_sej´a:v) gav gett (el.givit( ge (i) verb pai khia | nu sia avlägsna sig, ge sig iväg ger sig på (je;r_sejp´å) gav gett (el. givit) ge (i) verb do | langbawlna in lai tawh at leh gen khia anfalla, angripa ger sig till (je;r_sejt´il;9gav gett (el. givit)ge (i) verb akipan tung | suan/vawh | kipan börja, ta sig för
L a i m a i | 55 ger upp (je:r´up) gav gett(el.givit)ge(i) verb nusia |lungkia | pia/ap khia | ta´an kapitulera,anse (saken) förlorad lai khen(bawl) in hawmkhia | thuzasak khia/tangko låta pulicera geting( j´e;tning) getingen getingar noun lungno namkhat stickande,gul-och svartrandig insekt av släktet vespidae giffel (g´if:el el.j´if:el) giffeln gifflar noun kha phel lang | kha phellang lim dan/apua litet bröd i form av en halvmåne gift (jif:t) gift gifter noun guu(sih theina guu) | lauhuaina tawhakidim/akituacip skadligt el. hälsofarligt ämne gift (jif:t) gift gifta adj. Innkuan pih nei | zi nei /pasal nei som har ingått äktenskap gifter sig (j´if;ter_sej) gifte gift(i) gifta verb kiteng | pumkhat suak | nupa suak få en man eller hustru;ingå äktenskap; vigas vid zuthawlpia in kiteng gill (jil) gillt gilla adj. thu leh lai tawh kituak/kihual | santak/sanhuai| thudikna giltig (archaic or legal) gillar (j´il:ar) gillade gillat gilla(i) verb diksa/hi sa/deih | lungkim na | san zawhna/deihna tycka om, uppskatta; godkänna deih | thupi sakna | thukimna | hoihsakna |phalna gilatig (j´il:tig) giltigt giltiga adj. thu leh la taw ah kithuak/kihual| santak/sanhuai| thudikna | amn som gäller, gångbär,laglig ahi taktak | aki cian taktak | a kip taktak gipsar (jip:s) gipsen gipser noun palaster(ana tuamna)| ngulkeu na puansia | adalna (inn khum) vitt, lätt ämne som man kan form när det är fuktigt och som är stelt och hårt när torkt gipsar (j´ip:sar) gipsade gipsat gipsa(i) verb lägga om med gipsförband giraff (sjir´af) giraffen giraffer noun sa ngawng sau fläckigt djur med lång hals av släktet Giraffa gissar (j´is:ar) gissade gissat gissa(i) verb um/up mawh uttala sig utan att känna fakta,tro,förmoda gitarr (jit`ar) gitarren gitarrer noun mawtaw gia ett misikintrument med strängar giv (ji:v) given givar noun phe hawm | van pua in zuak | zuak ding lei ding ki thukim na utdelning (av spelkort) giver se ger givetvis (j´i:vetvi:s) adv. aman taktak | ahi taktak | aki langkhia naturligtvis angeina lian | angeina bang kuamah bawl tawm ahi lo gjuter (j´u:ter) göt gjutit !gjuta verb lawn khia | lawn | pongtuan in belh /la khia låta (mjuk el.flytande massa) stelna i en form bua | buak suk/khia | sung in bawltawm glad glatt, glad adj. nuam | lungdam upprymd och tillfredsställd glapp (glap:) glappet glapp glappen noun tawlnga | lungnuam kipaak | kimawl | liimlak mellanrum på grund av dålig passform glas, -et-,-en noun manhai kärl av glass (el.liknande material) att dricka ur glas|bruk (gl´a;sbru:k)-bruket-bruk-bruken noun man huan na setzongpi | man bawlna mun fabrik där man tillverkar glas glass,-en,ar,na noun zikhe moh | tuikhal tawh akibawl moh maträtt av frysta mjölkproduktor o dyl glasögon (gl´:sö:gån)-ögonen noun mit limlang (miat man) plural slipade glasskivor som ger bättre syn glider (gl´i:der) gled glidit glid! Glida verb kikhin litlit | set neilo van leng hawl/tung tuang röra sig långsamt och jämnt;slinta tuuk-in taihkha | ki taal in puk glor (glo:r) glodde glott glo(i) verb en gega | en gemgam | en lemlam (informal; pejorative) kamka heuhau sa in en | en giugau glosa (gl´osa) glosan glosor noun laimal enstaka ord vid inlärning av främmande språk gläder (gl´ä:der) glade glatt gläd! Glädja verb lungnopna | lungdam sak |ki-paak göra glad lung kim/dam sak | ki-paak , nuam gläder sig (gl´äder_sej) gladde glatt gläd! Glädja verb ki lung dam/nuam sak | nuam/ki-pak vara glad; jubla glömmer (gl´öm:er) glömde glömt glöm! Glömma verb mangngilh | phawtkha lo | kiciat lohna
L a i m a i | 56 inte minnas,förlora ur minnet ; försumma zahtak bawl lo | zahtak dawn lo glömsk (glöm:sk) glömskt glömska adj. mangngilh thei baih | mangngilh som lätt glömmer, tankspridd glömska glömskan subst. mangngilh dåligt minne; bortglömdhet , förbiseende ciaptehna lungsim hoih lo gnider (gn´i:der) gneg gnidit gnid! Gnida verb nawt/kiat / taih |kiat khia gnugga, gno , stryka gnistrar gnistrade gnistrat gristra verb lungsim manlang | tang dildel/deldal | tang vat ge ifrån sig gnistor , spraka ,blixtra gnolar (gn`o;lar) gnolade gnolat gnola(i) verb khuai ham bang aa ham den | muk cip-cip småsjunga, nynna lasa hiauhiau | ging vuvu | a naam hoih lo | ahoih lo naam gnäggar (gn´eg:ar) gnäggade gnäggat gnägga(i) verb ham (sa kol) | sakol hawm in ham låta som en häst gnäller gnällde gnällt gnäll! Gnälla verb taau(thum) | ka-ap ngaungau (kap) klara, jämra sig god el. vard. Go (go:d) gott goda adj. hoih | siam /kivaa comp.:nbetter, bestn bra, fin godis (g´o:dis) godiset noun cikhum pum | muamkhum |chuchin(thangkhuai pum) godsaker, sötsaker god|känner (g´o:dcen:er)-kände-känt-känn!känna verb deihna tak tawh sang |sang/sim acceptera ,godta, auktorisera god|tar (g´o:dta:r)-tog-tagit-ta(g)!-ta(g) verb diksa/hoihsa |thukim |sang godkänna, acceptera golf (gål:f) golfen golfer noun gauh(golf) tangsat kimawlna dan ett bollspel med klubba och liten boll som ska slås med ett håll i maken golf (gål:f) golfen golfer noun tuipi | tui li pi vik, bukt golv (gål:v) golvet golv golven noun sual (Inn sual) den yta som man står el. går på i ett rum golvar (g´ål:var) golvet golvade golvat golva (i) verb sual dawh/phah |tuum paai/puk slå ner (så att han faller till maken) gom (gom) gommen gommar noun dangtawng(kamsung) tawng munhålans tak gorilla (gor´il:a) gorillan gorillor noun vompi (gaw zi la kici)| zawngkuh pi den största människoapan Gorilla gorilla gott ( gåt;) see god grabb (grab:) grabben grabbar noun naupang no (pasal no) poike grafik (graf´i;k) grafiken noun limsuaih |limsuaih siamna konstarter i vilka bilder framställs i många examplar gram (gram) grammet gram grammen noun gram (kilogram khat i seh 1000 suah seh 1 tawh akikim gihna en vikt grammatik (gramat´;i:k) , en, er noun laigual | laimal gualh dan (lärabok i) språklära grammofon (gramof´å:n) grammofonen grammofoner noun dalpau(nidang lai aa) ketset skivspelare grammofonskiva,-n,-or,-na noun dalpau| khui skivspelare gran (gra:n) granen granar noun taakkung (ateh zum) takkung namkhat barrträd av släktet Picea grann grat granna adj. nasia/ hoih/thupi/| thupi zeizai| nopci ziahzuah vacker, snygg grann subst. Neu, malneu | maltawm |tawm lo granne (gr´an;e) grannen grannar noun Innveng | vengte´| nuntak dan neih leh lam ki bang mite´ en av två el. flere person som bor nära varandra granskar (gr´an;skar) granskade gran skat granska(i) verb hoihtak sittel | gensia/ahilo lam ah gen noga undersöka gratis (gr´a;tis) adv. Amawkna in ngah ( akhawn khawng)| man nei lo utan att det kostar något, till skänks, fritt grattis (gr´at;is) interj. Pahtawi (pahtawina kammal)
L a i m a i | 57 gratulerar! gratulerar (gratul´e:rar) , de, t ,gratulera (i) verb pahtawi| nuam/lungdam in pahtawi lyckönska grav (gra;v) graven gravar noun ha´n ( misi phumna han) plats i marken där en död är begraven; brett dike gravar /gr´a:var) gravade gravat grava(i) verb athukna ding in um (diah) |cii tawh diah(um) tillaga (fisk) genom sockersaltning och lätt pressning gravid (grav`i:d) gravida adj. gai/ nau-paai /nau nei med barn, havande grekisk (gr´e;kisk) grekiskt grekiska adj. Greek ( ga lik) mi | greek mi nam som är från el. avser Grekland gren grenen grenar subst. Singhiang | ahiang | akaa (sing ka) sing meng grov kvist (på träd) grep el. grepe (gre:p) grepen grepar noun buhkung khawp/lakna cia´ng (thal), kangkui grävreskap som ser ut som en gaffel grepp greppet greppen sudst. Hum (hu-um cip)| khuttawh hum/mek cip tag (med fingrarna etc)(bildligt ”angreppssät,metod”) gripande (gr´i:pande) adj. dipkuat huai | nakpi tak lungsim linglawng in sukha rörande griper (gr´i;per) grep gripit grip!gripa verb man(len)| man(kai)|man(khia) | kem ta,fatta, hugga tag i man(hum)| man gris (gr´i;s) grisen grisar noun vok svin groda (gr´o.da) grodan grodor noun ui phuk kräldjur tillhörande klass Amphibia el släktet Rana groda (gr´o:da) grodan grodor gitlohna/hansan na pan khilhna | nakpitak aa khilhna dumhet, blunder gror (gro:r) grodde grott gro verb (atang pan) po khia | po/ dawk khia börja växa, komma upp, spira grossist (grås´is:t) grossisten grossister noun khatkhat in zuak | khat kia | khat bek (pum khat bek) grosshandlare grotta grottan grottor subst. kawhawm (leisung) | lei nuai avang| suangkua hawm sung rum i berg, håla grov (gro:v) grovt grova; komp; grövre grövst adj. gik | sah|thau| hat | mipi tung ah zuakkhia tjock, kraftig, bastant grov (gro:v) grovt grova; komp;grovre grövst adj. gamtat |gitloh tat | ta/hih vatvat skrovlig, ojämn;inte finfördelad, inte bearbetad akikim lo | ahaksa akhaua grov (gro;v) grovt grova;komp;grovre grövst adj. hi hithiat in,thuk in zai | thupi sim/ngaihsut stor, betydande; allvarlig (general intensifier) hoih lo/ sialua | thau lua grund (grun:d) grunt grund adj. dai (thuk lo) | athuk lo adai inte djup grund (grun:d) grunden grunder noun ataw phah |abul |ataw underlag, botten grund (grun:d) grunden grunder noun athu (thu) | ahang orsak, anledning grund (grun:d) grundet grund grunden noun sehnel(piaunel) |sehnel skär, rev, gynna grundar grundade grundat grund(i) verb kipan | lam/phuan| apatna inrätta ,starta grundare aphuankhia te´| alam khia masa te | ahih khia masa te grund|läggande (gr´un;dleg:ande) adj. akipatna pi |amasa lam teng anuai lam/phah| ahi lo thei lo aa kisam huvudsaklig, fundamental,elementär, primär grus (gru:s) gruset noun suang khal |sehnel khal grov sand grund|skola (gr´un:dsko:la)-skolan noun kum 7 pan 16 sung sin/kah loh aphamawh sang lai nioårig obligatorisk skola för barn som är mellan 7 och 16 gamla grupp (grup;) gruppen grupper, na noun pawl (group) |pawlpi | a phuaih samling person som hör ihop gruva (gr´u:va) gruvan gruvor noun leisung(dum sung)| suang mei hawl ki lakna lei/dum sung ställe där man bryter malm etc
L a i m a i | 58 gruvarbete leisung nasem te | apuak khamthei nasem te gruvar sig (gr´u:var-se) gruvade gruvat gruva(i) verb nak lau mahmah | ki lat veva oroa sig (för något som ska hända) lau khawl mahmah |ki lat khawl mahmah grymtar (gr´ym:tar) grymtade grymtat grymta(i) verb vok ham bang aa aging/aw låta som gris (figuratively,nmutter,murmurn) gry (gry:r) grydde grytt gry verb phalvak(zingsang tung)| ni thak kipan ljusna , bli dag khuavak ding kipan | khuavak tung grå ( grå:) grått grå (el.gråa) adj. samkang | meikhu zawng(mel) färgad som aska grå (grå;) grått grå (el. gråa) adj. ciimtak huai | ciimhuai dyster, mulen grånar ( gr´å:nar) grånade grånat gråna verb samkang ta |avom philphel mel få grått hår;bil gammal och grå grå|sparv (gr´å:spar:v)-sparven-sparvar noun kawlgit bu (vasa) den lilla fågeln passer domesticus gråter (gr´a:ter) grät gråtit gråt! Gråta verb kaap | kap fälla tårar gräddar (gr´ed:ar) gräddade gräddat grädda(i) verb alumpia | sa mahmah | moh pho/kang baka i lugn eller panna awng | huan grädde ( gr´ed:e) grädden noun bawngnawi tawh akibawl moh det feta på mjöiken gräl (grä:) grälet gräl grälen noun ki thu tuak lo | ki kamtam | kitawng starkt irriterad diskussion grälar (gr´ä:lar) grälade grälat gräla(i) verb ki thu thuak lo | kitawng | mawhsak nang zong vara inblande i gräl grälar (gr´ä:lar ) grälade grälat gräla(i) verb buai(kitawng)| hawl mang/khai | tai(awng) skälla på läxa upp gräns (gren;s) gränsen gränser noun adawn | gamgi | gamgi dung skijelinje gräs (gr´ä:s) gräset gräs gräsen noun lokung| lopaa kung växt av familjen graminesae (also of grouping of similar plants) gräslig gräsligt gräsliga adj. hoihlo/sia/nasia| patauhna/lungsim linglawng hemsk,ohygglig,förskräcklig;mycket ful gräs|matta (gr´ä.smat:a) –mattan- matto noun lopaa markyta med krtklippt gräs gräver /gr´ä:ver) grävde grävt gräv! Gräva verb tokhia | leisung to khia | zong (na zong) kasta upp jord;göra grop i marken (also) used figuratively) gräling (gr´ä:vling) grävlingen grävlingar noun Ui tawh ki bang Vok tawh kibang ganhing rovdjuret Meles meles grön (grö;n) grönt gröna adj. a eng(mel)adu-um färgad som färskt gräs, omogen; oerfaren grön|sak (gr´ö:nsa:k)-saken-saker noun mehteh mehgah (An the) mostly used in the plural födoämne från trädgården (sallad, tomat etc) grönsaksdisk, -en,-ar,na noun mehteh mehgah koihna mun tuam gubbe (g´ub:e) gubben gubbar noun putek |U ham | palik Ulian gammal man ,gamling (also used informally of men in general) gud (gu:d) guden gudar noun Pasian | mihing khengval mi | dawipasian de kristnas gud guds|tjänst – tjänsten- tjänster subst. kistian BiakInn ah kikhawp hunbawlna offentlig ceremoni i kyrka, andakt guide (gaj:d) guiden guider noun a maikai | lamlak |n lamlahna thukhaam vägvisare, reseledare gul (gu;l) gult gula adj. anaipaak (mel) färgad som guld gula ( gu:l) gult gula adj. anaipaak vante´ | van anaipaak te´ gula (gu:la) gulan gulor noun Aktui ciik det gula i ett ägg guld ( gul:d) guldet noun khaam (suai) | kham(suai mel) en dyrbar gul metall guld (gul:d) guldet noun kham(suai) tawh kibawl pahtawina
L a i m a i | 59 förstanpris (i sport), guldmedalj guldsmed Kham(suai)tawh na alem/ abawl te guldmedsaffär kham(suai) kizuakna sai | suai sai gulling (g´ul:ig) gulligt gulliga adj. lunglutna/lung gulhna | ngaihsut khiatna lung sim hoih khum rar, söt (mostly used by women) gunst (gun:st) gunsten gunster noun hehpihna |deih/kisapna | maibiak välvilja gurka (g´´ur:ka) gurkan gurkor,- na noun tangmai gah | tangmai gui (frukt av) grönsaksväxten Cucumis sativus gyckel (j´yk:el) gycklet noun kipah na | ki ciamnuihna | ciam nui elakt skämt (riktat mot någon),drift gymping (j´ym:ping) gympingen noun pumpi ci leh sa cidam nang tatsut tattohna(lih cian khan)|laam motionsgymnastik till musik gymnasium (jym:ping) gympingen noun sang tan 8 ciang bang aom sang gymnasieskola gynnar (j´yn:ar) gynnade gynnat gynna(i) verb phattuamna ngah | metna ngah hjälpa, främja, favorisera phattuamna bawl |huh/panpihna går (gå:r) gick gåt gå(!) verb pai (lampai) |kalsuan| lam siau förflytta sig (till fots) (also,to leave) gånga (gång) gången gånger noun a hun sung/teng | athupi hang aa khawl |ahi pak(zang pak)| tan´g tillfälle gångbar (g´ång:bar) gångbart gångbara adj. kikum theih nang lampi ki hong | ki thukim zawh na lungkim |sep/bawl zawhna | ahi/ apiang zo ding gällande, giltig gård (gå:r_d) gården gårdar noun huang |lo | gan khawi na huang bondgård ,lantgård ,egendom gård ( gå:r_d) gården gårdar,-na noun aki-um huang/huan markområde inhägnat av byggnader går igenom (gå;rij´e:nam) gick gått gå(!) verb sit/en tel | aki lo lam aa gen | ngaihsun pha kik göra en genomgång av, orientera om går in för (gå:r´in:fö:r) gick gått gå(!) kihel/paa |uk-na /lunggulhna sats på går med på (gå:mr´e:(d)på:)gick gått gå(!) verb sang/thukim/diksa |hoih| thukim acceptera går ned (gå:r_n´e:d) gick gått gå(!) verb man kiam/niam |ki deih lo | kiam (khang lo) minska går på (gå:rp´å:) gick gått gå(!) verb om san | hih/sem| hi thei piang thei ( HI) hålla på , fortsätta går på ( gå:rp´å:) gick gått gå(!) verb a ma´n zah | abei zah | ma´n kosta går upp (gå;r´up:) verb khang | tam semsem | apum gol | ma´n khang/kah öka går ut över ( gå:r´u:tö:ver) gick gått gå(!) verb phattuamna om lo | aki mang lo drabba går åt (gå:r´å:t) gick gått gå(!) verb kizang | ki man´g förbrukas går över ( gå:r´ö:ver) gick gått gå verb khiam/ngiam | khawl | dai khipkhep | mansiang ta sluta, upphöra gås ( gå:s) gåsen gäss gässen noun kanglai(va tawt) andfågel av underfamiljen Anserina gåta (g´å:ta) gåtan gåtor noun theihtel nang ham/hak sa | thu sim/eip sim| upmawh sansat något man skall gissa, problem, hemlighet gåva ( g´å:va) gåvan gåvor noun letsong något man får, present gädda (j´ed:a) gäddan gäddor noun a muksau ngasa nam khat| ngasa fisken Esox lucius gälar (j´ä:lar) noun ngasa huihdiik na gäll gällt gälla adj. nakpitak aging zeza( agin ngaih mahmah) skarp, genomträngande gäller (j´el:er) gällde gällt gälla verb kisai |bulphuhna /phawkna hang | lunggulh
L a i m a i | 60 handla om,röra,angå, vara giltig,vara i kraft gäng (jeng:) gänget gäng gängen noun pawlpi |munkhat aa om khawm mi/group grupp,liga gärna ( j´ä:r_na) komp:hellre helst adv. lunglut |lunggulh mahmah | lungdam/kipaak tak in med nöje, villigt gärna (j´ä:r-na)komp:hellre helst adv. baih/ol tak in |hoih/uam tak in | haksatna om lo | zelzel/pahpah ofta, lätt gärning gärningen gärningar subst. Hih/sep/gel na | a thu |tatdan hekdan omdan handling, verk, dåd gäspar (j´es:par) gäspade gäspat gäspa(!) verb huu-sang | eihmutsuang in ki khi-em andas in djupt när man är trött gäst (jes:t) gästen gäster,-na noun lengla/ leng na´a person som inbjudits att besöka någons hem,främmande gästar (j´´es:tar) gästade gästat gästa(!) verb va hawh | va lengna´/va lengla zel besöka som gäst gästfri (j´es:tfri:) gästfritt gästfria adj. leng na/la do siam som gärna tar emot gäster gömmer (j´öm:er) gömde gömt göm! Gömma verb eim sim| kuamah gen/thei sak lo | thu sim | bu cip dölja gömmer (j´öm:er) gömde gömt göm! Gömma verb kem( ke-em) cip |siit | koih cing spara, bevara gör ( jö:r) gjorde gjort gör! Göra verb hih | sem tillverka; förfärdiga gör av (jö:a.v) gjorde gjort gör! Göra verb hemkhia | ki sawh/su/sai kha lo used in questions placera gör bort sig (jö:rb´årt:se) gjorde gjort gör! Göra verb mi te nuihzak/ ciamnuih /zahpihna ding aa om na uppträda så att man skäms gör om (jör:r´åm:) gjorde gjort gör! Göra verb khatvei hih kik leuleu | khatvei lai göra en gång tii gör sig till (jö:r´åm) gjorde gjort gör! Göra verb ki sathei sak | mi mai ah ki hi sak uppföra sig konstlat (för att behaga någon) gör upp (jö:r´up:) gjorde gjort gör! Göra verb mansak | tawp/khawl sak | atawpna | abei na avsluta, avtala gös (jö:s) gösen gösar noun amuk asau ngasa namkhat | ngasa
hackar (h´ak:ar) hackade hackat hacka(!) verb vat |satphawk | khuak | vat/sat siang bearbeta med hack;sönderdela.göra hack hackar (h´ak:ar) hackade hackat hacka(!) verb genna tawh langpan / mawhsak/mawhsiat alltid kritisera haglar (h´a:glar) haglade haglat hagla verb notset | muak/dawn | sam(gal sap) falla (som) hagel halm (hal:m) halm noun buhkung | mangbukkung strå av sädesväxter halv|fabrikat (h´al:vfabrika;t) -fabrikatet-fabrikat-fabrikaten noun phellang/alang | khenkhat industriproduckt som skall bearbetas-ytterligare ani aa aki bawl/thoh vante´ hamnar (h´am:nar) hamnade hamnat hamna(!) verb gungei neh/pai | tuaksuk (händelsevis) komma;bli placerad hamrar hamrade hamrat hamra(!) verb seektawh se-ek | sat | satkham slå med hammare;banka,bulta,dunka handling (h´an:dling) handlingen handlingar noun (lim- datsian) cih te athu piang taktak | apia´n dan det som händer el. utspelat sig,intrig handling (h´an:dling) handlingen handlingar noun gelna/ngimna | hihna sepna | apia´n nadan
L a i m a i | 61 det som man gör, gärning handskas med (h´an:skasme:d) handskades handskats handskas(!) verb hihdan tatdan sep dan hantera;behandla sum lei sum zuak sem | kepcing | gel/ngimna tawh hand|stil (h´an:dsti:l) –stilen-stilar noun khutlam ( lai at) sätt att skriva för hand hanterar (hant´e:rar) hanterade hanterat hantera(!) verb gel in uk | thulen tawh kizom behandla;shöta hant|verk (h´an:tvä;k) –verket-verk-verken noun khut siamna yrkesmässigt arbete som görs för hand har (ha:r) hade haft ha(!) verb nei | ah om an auxiliary verb used before the supine from of another verb äga;vara försedd med hagel (h´a:gel) hagelt noun guahmal | guah phin | guah zusuk suah nederbörd i from av iskorn hagel ( h´a:gel) hagelt noun kap(thau | thau ging | thau piging små blykulor i gevärspatron haj (haj:) hajen hajar noun sum gu sum khem te´| ahuaiham aduh hawp en rovfisk (av ordningen selachi) med skarpa tänder som kan anfalla människor haka hakan hakor noun khaa (kha guh) ansiktets, fastna halkar (h´al:kar) halkade halkat halka (!) verb tuk/ kipai | khah in kia | taalkhia förlora fotfästet för att underlaget är glatt (figuratively,need up in aworse position hall, -en,-ar,-na noun Inn khan/sung golpi | inn lutna khan | khedap suahna mun förrum hallon hallonet hallon hallonen subst. raspberry kici apum bemleh san aa nek theih bär av buskväxten Rubus idaeus hals (hal:s) halsen halsar noun gawl | ngawng kroppsdel som förenar huvudet med bålen (övriga kroppen) halt halta adj. khe kitan | khe na | khe hoihlo neutrum sakna som går ojämnt på grund av skada i benet haltar haltade haltat halta (!) verb pai lawnglawng | khe kikim lo lampai |khe na gå ojämnt pai lawnglawng (khe kikim lo lampai) halv (hal:v) halvt halva adj. alang/phellang | sehnih suah sehkhat | nai lang ( minutes 30) som utgör 50procent av det hela halvligger tutphah(su fa) tung siiktut dengdang halv|vägs (h´al:vä:gs) adv. lamlang på halva vägen hambo hambon subst. Laamkhawpna laam en folkdans i ¾-takt hamnar (h´am:nar) hamnade hamnat hamna(!) verb gungei neh (händelsevis)komma,bli placera ei hoihloh ginatlohna ei mah in thuak kik hamn (ham:n) hamnen hamnar noun tembaw khawlna mun | belhna tawlngakna mun skyddad plats för båtar han(han:) honom a mah ( pasal te´ ) in its inflected form,used as an object and after a preposition hand (han:d) handen händer noun khut | khut bulhna lam ytterta del av en människas arm handel ( h´an.del) handeln noun sum lei sum zuak | van zuak van lei köp och försäljning;köpenskap handelsminister van lei van zuakna tawh kisai zumpi handikapp (h´an;dikap;) –handikappet handikapp handikappen noun pumpi khut leh khe kimlo kroppsligt eller själsligt fel hos en människa som utgör hinder för ett normal liv handlar (h´an:dlar) handlade handlat handla(!) van lei na lei | nektheih (Aan lei) zii pai köpa (also generally,ndo business,traden hand|ledare (h´an:dle:dare) –ledar(e)n-ledare-ledarna noun atua aa laihilh Sia te´ person som hjälper någon vid studier etc handling (h´an:dling) handlingen handlingar noun hih/sep/gelna | hun gelna det som man gör,gärning handling (h´an:dling) handlingen handlingar noun thukimna lai | thuciamna lai | thuciap tehna akt, document
L a i m a i | 62 handske (h´an:ske) handsken handskar noun khut tuam | boxing tumte´ zat khut tuam liten (dam)väska att bära i handen henne el. hanne hanen hanar subst. apii | nu mei nu pii djur av manligt kön hanne hannen hannar se hane hans (han:s) see han pron a mah | amah pen | a maa (neih sa) ama aa hant|verk (h´an:tvär;k)-verket-verk-verken noun khutsia´m yrkesmässigt arbete som görs för hand har (ha:r) hade haft ha(!) verb nei | neihsa an auxiliary verb used before the supine form of another verb man zo hi ci-a genkhia na hare (h´a:re) haren harar noun gam bilpi |bilpi gol namkhat en gnagare av släktet lepus harklar sig (h´ar:klar_se) harklade harklat harkla(!) verb hih/phiat/zo siang | gawlsung siangsak/khuah klara strupen hatar (h´a:tar) hatade hatat hata(!) verb mudah | etsan | deihlo| ki´ih avsky hatt, -en,-ar,-na noun lu-khu |lukhu | lu tuam ett slags huvudbonad hav (ha:v) havet hav haven noun tuipi | tui li-pi det sammanhängande vatten som omger fastland, ocean havre (h´´a:vre) havren noun agah nektheih i akung | buh namkhat | mangbuh nam khat (sakol an) sädesslaget Avena sativa hednisk (h´e:dnisk)hedniskt hedniska adj. biakna minthang khatpeuh azuilo biakna nei lo iceke kristen heder hedem subst. van´g | vangnei (dikna vang, min thusim, zahtak) anseende på grund av goda karaktärsegenskaper hader hedem subst. upna | zahtakna | min hoihna | vangneihna erkännande av anseende ära haderlig hederligt hederliga adj. khemna leh ipcipna aom lo | mi hoih ,gamtat hoih som arbetar med moralisk godtagbara metoder,ärlig;hedersam (särskilt i affärer) hedrar (h´e:drar) hedrade hedrat hedra(!) verb azahtak huai mahmah Ulian |pahtawina pia bevisa heder;vara en heder för thupi sima pahtawina| pila siamna pahtawina pia hej (hej:) interj mikhat peuhpeuh tawh ki muh ciang hej ci-a hopihna (noh set na kammal) (an informal greeting) hejar hejade hejat heja(!) verb hejar ci-a muakna/tha piakna kammal säga hej (till) hejar hejade hejat heja(!) pahtawi |thapia | thukimpih (khutbetsan in pahtawina pia) stödja med hejarop;hålla på hektisk (h´ek:tisk) hektist hektiska adj. nasep buai mahmah | dipkua | lungsim ngaihsut tam intensiv och brådskande ci –na nuam | damlo nuam | cinat sawm tawh kibang hel(he:l) helt hela adj. angeina bang in om| ki sia/tan/tam lo | avekpi/ abuppi only used attributive odelad,fullstöndig adim(a di´m) | diim helg (hel:j) helgen helger,na noun sani leh nipi | tawlngak hun | nasep loh hun period av ledighet vid veckoslut helgon (h´el:gån) helgonet helgon helgonen noun biakna Sia |biakna Sia hoih en helig kristen i den katolska krykan RC phungzii helst (hel:st) see gärna helst (hel:st) adv. khat peuhpeuh | tawmkhat/tawmkhawng used with som helst hel|tid (h´e:lti:d) –tiden noun ahunbit | nikhat ai nasep hun nai 8 full arbetstid heltidsabetae (d´e:lti:dsar:be:te)-arbete-arbeten-arbetena noun hunbit a nasem arbete under kortare tid än vanligt, t ex några timmar om dahen eller några dagar i veckan hem (hem:) hemmet hem hemmen noun Inn ställe där man bor, permanentbostad hem|försäkring- försäkringen-försäkringar subst. Inn aa-mah-khan en försäkring som ger skydd för bl a skada genom brand,natten och inbrott i hemmet; i vissa fall kan försäkringen ock täck advokat-och-rättegångskostnader samt reseskydd hem|hjälp (h´em:jel:p)-hjäipen-hjälpar noun thuneihna zum lam pan akipia inn nasem | huhna person som är anställd för att hjälpa till hemmet
L a i m a i | 63 hemland (h´em:lan:d) –landet-länder,-na noun pian na gamlei | suahna khankhiat na gamlei land där man har vuxit upp hemlig (h´em:lig) hemligt hemliga adj. thusim | thu ipsim | thu selsim | kuama theih loh ding thusim som ingen annan känner till;dold hemlighet hemligheten hemligheter subst. sungthu | thusim | tawhtang något som är hemligt hemma (h´em:a) adv. Inn ah ( inn ah om) i hemmet, inne hemsk (hem:sk) hemskt hemska adj. lauhuai/lipkhap huai | sia/hoih ( ahoih lo lam gen cih nopna) som inger skräck,förfärlig hem|tjänst (h´em:cen:st)-tjänsten noun Inn tawh kisai sep/bawl/piakding aa kipan hihna zumpi social| service för äldre pitek putek te Inn ah pai aa huh, a Inn na sepsak hem|trevlig – trevligt-trevliga adj. lungsim siangtho | nuamsa hithiat som gör att man trivs, trivsam hemuppgift (up:jif:t) uppgiften uppgifter noun Inn aa/pan nasep ding | Inn nasep ding pawlkhat avgränsat hemarbete hemväg (h´em:vä:g) på hemvägen noun ciah kikna lampi | kileh kik na lam pi | Inn lampi väg hem e. Tillbaka hemåt (h´em:åt) adv. Inn lampan | Inn lampan in i riktning mot hemmet hennes (h´en:e) see hon pron amah (nu mei te)| amah nu pen herde herden herdar subst. Bawng sakol Tuu cing te person som vaktar boskap hare haren harar subst. gam bilpi en gnagare av släktet lepus hed heden hedar subst. gampaa vive apo na gamtak / gamkuam trädlös slättmark heroin (here´´i:n) heroinet noun beng (khamtheih guih theih ) ett narkotisk berusningsmedel herr herrn herrar subst. zaa / thu neihna tawh ki zui in min mai ah koih aa sapna (titel på en man när man taler till eller om honom) herre herrn herrar subst. Pasain |Topa | a vanglian | anung ta tawntung | a Uk pa man som bestämmer,härskare (i bestäms form ”Gud”) herre (h´är:e) herrn herrar noun gui(pianna guai) | pasal zahtak huai | pasak cing taak man (used especiallt to indicate the gender of the person referred to) het (he:t) hett heta adj. Saa | luum /ul | lungkhau na mycket varm; upphetsad heter (h´e:ter) hette hetat heta verb min | kisapna min ha som namn,kallas (have as an equivalent(in another language) hetta(h´et:a) hettan noun a lum | alum na tha | lungtang khauh | lungsim hi tinten värme,glöd (also used figuratively of strong emotions) hette se heter himmel (h´im:el) himlen himlar noun vantung gam nuam | vantung rymd över jorden,plats där Gud bor hinder(h´in:der) hindret hindrade hindren (el.hinderna) noun akhakta | ahuucip | adal svårighet,besvär,motstånd khaktan | thuak/ natna | adal hindrar (h´in:drar) hindrade hindrat hindra(!) verb nawngkaaisak | khaktan | khawlsak utgöra hinder för,hejda (of person,also stop) sittel |khaktan /khaam hingst (hing:st) hingsten hingstar noun sakolpi (huangsung aa kikoih sakolpi) hane av hästdjur hink (hing:k) hinken hinkar noun khuttawi bung | bung kärl med handtag att bära vätskam m i, spann hinna (h´in:a) hinnan hinnor noun ada´al | vun | a mei tunt skikt,membran hinner (h´in:er) hann hunnit hinn! Hinna verb tung | lap | ban | kizom komma i tid, nå fram mai ah pai | kigual hinner (h´in:er) hann hunnit hinn! Hinna verb ahun om | ahun val| gel/ngim ha tillräckligt mycket tid hiss (his:) hissen hissar,-na noun settha tawh apai kahlei apparat som transporterar människor etc mellan våningarna i en byggnad
L a i m a i | 64 hissar(h´is:ar) hissade hissat hissa(!) verb khaito | dom to | sangsak to | lam to förflytta uppåt med lyftanordning hissar (h´is:ar) hissade hissat hissa(!) lawnto (bawlung) | khuuk | hual hylla genom att kasta upp i luften lamto | atung ah lamsang to historia (hist´o:rja) historien noun tangthu | khang tangthu vetenskapen om det som hänt i världen (also the school subject) hit (hi:t) adv. Tua mun | tua hun ( ah|sung|pan) | tuamun dong ciang till denna plats (the place where the speaker is) hit(hit:) hiten hits noun khaa(sukha) | a khaak na | mite deihtheih tawh ki tuak kha sång som säljer mycket do | taih/phu |saat hittar (h´it:ar) hittade hittat hitta (!) verb mukhia (zon na kan na hang in) na thak mukhia finna, upptäcka, påträffa hittar på (hit:arp´å) hittade hittat hitta (!) bawl/piangsak khia | ngaihsutna tawh bawl uppfinna,tänka ut: dikta upp;ställa till med hittills (h´i:til:s) adv. tuhun ciangdong | tuhun hong tu´n ma fram till denna tidpunkt, tills nu hjortron (j´or_t:rån) hjortronet hjortron hjortronen noun meeimel a nei/pua berry gah |meeimel anei (bär av) växten Rubus chamaemorus bem in atang nei lo atui kisuuk thei agah neu hjul (ju:l) hjulet hjul hjulen noun peei ( leng pei| mawtaw pei) | pei tawh a kibang van/na cirkelrund skiva eller ring som rör sig kring en axel hjälm (jel:m) hjälmen hjälmar noun siik lukhu | lukhu saak/saah skydd för huvudet lu dalna lukhu hjälp (j´el:p) hjälpen noun huh | huhna ge hjälp, bistå hjälpsam (j´el:psam:) hjälpsamt hjälpsamma adj. panpih /huh | huhnopna| hihkhawm som gärn hjälper till (tjänst, villig hjärna hjärnan hjärnor subst. khuaak (ngaih sutna khuak) centrum i huvudet för nervsystemet (även bildigt förstånd, mycket intelligent person) hjärta (j´´är_t:a) hjärtat hjärtan noun lungtang kroppens centrala blodpump hjärtlig hjärtligt hjärtliga noun lungnuam | kipaak | ki meltheih mahmah| ki mai ngap mahmah som kommer från hjärtat ho(ho:) hon hoar noun kuang(ganhing aan nek na) | akuak pinih mostly used in compounds öppen vattenbehållare hon (hon:) henne pron a mah ( nu mei te sam na) used in the declined form as an object and after a prepodition hopp (håp:) hoppet hopp hoppen noun diang |diang to| ka´an språng ,skutt hopp (håp:)hoppet hoppen noun lametna | muan na | deihna/lunggulhna önskan att något skall gå bra,förhoppning hoppar(h´´åp:ar) hoppae hoppat hoppa (!) verb diang | diang suk | sang dian göra ett hopp,skutta kaaito (teento) | kah/diang to hoppar av (håp.ara:v) hoppade hoppat hoppa(!) verb nusia | taai sim/khia/mang lämna ett land,ett parti e dyl hoppar över (håp:ar´ö:var) hoppade hoppat hoppa(!) verb hawi | vuuh | hawi lai | cian sak lai atelämna hopp|lös (h´åp;lö:s) -löst.lösa adj. lametna om lo | lamet bei | lungkiatna som är utan hopp, tröstlös,ohjälplig hoppas (h´åp;as) hoppades hoppats hoppaa(!) verb lametna | lametna tawh ngak | lunggulh önska att något skall gå bra hormon (horm´o:n) hormonet hormon (el.hormoner) noun hu mong ciki pumpi sung aa dat khat ämne bildat i vissa körtlar i kroppen horn (ho:r_n) hornet horn hornen noun Kii (sa kii) | kii tawh akibawl van | kii tawh a ki bawl tuumtheih slags blåsinstrument o dyl hos (hos:) prep ah |pan | ten | tawh | ahih man in | mun leh ahun lah/gen na i anslutning till hosta (h´os:ta) hostan noun buukkhuh vei | buukkhuh natna skrällande ljud som framkallas av retning i luftvägarna hostar (h´os:tar) hostade hostat hosta(!) verb buukkhuh | buukkhuk aw/pau
L a i m a i | 65 ha hosta (figuratively,of sound resembling coughing) hot(ho:t) hotet noun lauhuaisak | taw´awng | tawn bawl | mudah varning för följderna om inte talarens krav uppfylls hotar (h´o:tar) hotade hotat hota(!) verb tawng (tawn bawl) | lauhuai na piang sak varning för följderna om inte talarens krav uppfylls hotell (hot´´el:) hotellet hotell hotellen noun hawtel (hotel)| zintun theihna Inn hus med rum för resande hov|rätt (h´´å:vret:) -rätten-rätter noun thukhen zum ah nget/thumna /gen kik na allmän domstol där man kan överklagar en dom från tingsrätten thukhen zum ah – nget/thum kik na lai hud (hu:d) huden hudar noun vun | sa vun yttersta,skyddande skikt på människor och djur hugger (h´ug:er) högg huggit hugg! Hugga verb pet(kamtawh) | vut vang anfalla med tänder el.klor (also used of fisk,ntake the baitin) khenkhia | khen ta´n hugg|orm (h´´ug:or:m) –ormen-ormar noun gul(gul haa) | gulgu khau giftig orm av familjen Vipera hull(hul:) hullet noun sa | sa ga´ap | sa tak kroppens mjukdelar ganhing te´ sa | sa tak human humant humana adj. hehpih theih na lungsim | mi tung ah ngaihsut siam na lungsim mänsklig,människovänlig hummer (h´um´ö:r) hummern humrar noun kaaikuang ( tui sung aa om kaaikuang) kräftdjuret homaridae humör (hum´ö:r) humötet noun lungsim pualzia | lungtom hehbaih | ngeina lynne,sinnesstämning hund (hun:d) hunden hundar,-na noun Ui husdjuret canis familjiaris hundralapp (h´´un:dralap) –en,-ar,-na noun sum zakhat lai | zalai dal sedel med 100 kronors värde hungrig (h´ung:rig) hungrigt hungriga adj gilkial (An duh)| gil kial som känner hunger,svulten,sugen hur (hu:r) adv. bang ci? ( dot na) | koi ci på vilket sätt? I vilken utsträckning? (used in quesions) hurra (hur´a:) interj. Nuamna /kipaakna man a awng (an expression of joy,approval.etc;an ovantion) hurrar (h´ur:ar) hurrade hurrat hurra(!) verb awtna tawh thapia ropa hurra hurså el. hur så (hur-s´´å) adv bang hang thei nuam? Interrogative varför (säger du det)? hus (hu:s) huset hus husen noun Inn Utrymme där människor,bor,vistas el. förvarar saker huse|syn- synen subst. mansiang na ding aa gel/vaihawm | a et/ sitsii Ulian Genomgång av ett hus i samband med att någon flyttar( även allmänt rundvandring I ett hus) hus|håll (h´u:shål:)-hållet- håll-hållen noun Innkuan sung leh sep ding tawh kisai arbete i ett hem hus|håll(h´u:shål:)-hållet-håll-hållen noun Innkuan grupp som lever ihop, familj Inn nasem te aa kipan Innkuan khat sung aa mi phazah hushålls|assistent (h´u:shål:assistent)-assistenten-assistenter noun Angawi set | Aw gawi na set hushållsmaskin av visst slag nektheih An te vuisak/ gawi sakna set husse hussen hussar subst. apu | aneipa | ato pa en hunds ägare,herre,husbonde hustru ( h´us:tru) hustrun hustrur noun Zi | innkuan pih nu | numei någon fru,make (esp.in relation to har husband) huvud (h´u:vud) huvudet huvuden noun Lu | lutang den del av kroppen där ögon,öron,näsa,mun och hjärna finns huvud|värk (h´u:vudvär;k)-värken noun lutang na | lutang nat ont i huvudet hygglig (h´yg:lg) hyggligt hyggliga adj. lungduai | hehpih theihna | maitaai na kamratlig hygien (hygj´e:n) hyggienen noun pumpi siantho na ding
L a i m a i | 66 åtgärder för att hålla sig ren hyienisk (hygj´e:nisk) hygieniskt hygieniska adj. siangtho | ahi sitset bang mah lungno om lo som avser hygien renlig hygienmat asiangtho Aan | Aa limcii hyllar (h´yl.ar) hyllade hyllat hylla(!) lungdam tak inpahtawi | pahtawina pia fira,uppvakta awng in tha pia| awtna tawh thapia hyper (h´y:per) taa´ng lua | hi tentan (khauh)| vaallua allför; mycket lua (val lua) | lau hyr (hy:r) hyrde hyrt hyr!hyra verb kawm| van/na kawm använda mot betalning hyra (h´y:ra) hyran hyror,-na noun innsap | innsap man(sum) hyres|värd (h´y:resvär_d)-värden-värdar noun Inn nei te person el. företag som hyr ut längenheter hytt (hyt:) hytten hytter noun sing inn neu/no | vanglen-tembaw hawlna khansung litet rum (esp.on borb ship ) meileng tung aa lupna khan hytter el. höter (h´yt:er) hytte hytt hytt!hytta verb khuttuum lak | khuttum lakkhia hotfull skaka (näven eller fingret) hyvlar (h´y:vlar) hyvlade hyvlat hyvla(!) verb genkhia | taalsuk jämna tll med hyvel:skriv zawlsak | pa dildal aa at | suai khuk to hål (hå:l) hålet hål hålen noun avang | a luu vang | asung | duum öppning genom el. ner i ett föremål håla (h´å:la)hålan hålor noun dumsung | kawhawm sung | sikha kuua fördjupning el. hålighet (i berg el.jord) håll(hål:) hållet håll hållen noun maingat na lampi | maingak na lam | agam latna |khualzinna riktning från en viss utgångspunkt hållbar (h´ål:ba:r) hållbart hållbara adj. sawtvei kimang | sawtvei khan som inte lätt förstörs håller (h´ål:er) höll hållit håll! Hålla verb kemcip tentan | lencip | keem ha i handen,grip ,fatta hindra från att ändra läge; kvarhålla nei | ngah ( neih /ngah) håller (h´ål:er) höll hållit håll!hålla (!) verb tawmvei khawl/ tawlnga | mansiang/ man taa stanna håller(h´ål:er) höll hållit håll!hålla(!) verb koih | keem | khawl inte bli förstörd, inte gå sönder,vara stark nog håller av ( hål:er´a:v) höll hållit håll!hålla verb deih | lunglut | ngai | it tycka om älska håller igen (hål:erj´en:) höll hållit håll! Hålla verb keemcing | ukcing hindra,vara restriktiv; hejda håller i gång (hål;erig´ång) höll hållit håll!hålla verb ei leh ei ki lung nuam/dam sak roa sig håller med (hål:erm´e:(d) höll hållit håll! hålla (!) lungsim ngaihsut kituak /kihual ha samma åsikt som håller på (hål.erp´´å:) höll hållit håll!hålla verb nasep buai | hih/sep laitak| hih san laitak vara sysselsatt (med) håller på (hål.erp´å:) höll hållit håll!hålla(!) verb hih/kipat sawm lian | paisawm lian vara nära (att) håller till (hål:er_t´il:) höll hållit håll!hålla(!) verb kawisak | kuunsak uppehålla sig;hålla hus håller ut (hål:er_t´´il:) höll hållit håll! hålla(!) verb hih tinten | ahaksa thuak zo | zuai nai uthärda,stå ut do khia | do mang |hawlkhia håll|plats (h´ål:plat:s)-platsen-platser noun Bus khawlna mun stoppställer föt buss o dyl hån (hå:n) hånet noun thusim lo | kilawm kituam lo zahdong aa hopih| ciamnuih bawl förakt; illviligt förlöjligande zahtak bawl lo | en neu hår (hå:r) håret noun sam | lu tung aa sam tunna strån som växer på kroppen (särskilt på huvudet) hård (hå:r_d) hårt hårda adj. saak /to´o | agol mahmah atha hat som inte ger efter för tryck el.böjning hård(hå:r_d) hårt hårda adj. a haksa | akhauh | nakpi |a nasia påfrestande häck (hek:) häcken häckar noun huan-um na dai | a um-na
L a i m a i | 67 tät rad av buskar (som strängsel) häck (hek:) häcken häckar noun ta´aw(taw) | tawkuam bakdel på person (informal) häftig (h´ef:tig) häftigt häftiga adj. nasia |khau | thahatna hang aa apiang kraftig och plötslig häftig (h´ef:tig) häftigt häftiga adj. hehsuak | ngaklah | ngaihsut khawlhloh in sem/hih na lättretad (of persons) utbang dan a hih | hai hih gawp häftig (h´ef:tig) häftigt häftida adj. mii deih | hun tawh kituak na | sitai tuff, modern hägg (heg:) häggen häggar noun vasa phuitong mel anei | phuitong va trädet el. busken prunus padus häkte (h´ek:te) häktet häkten häktena noun mat nang thupia | man in thongsung koih kik (rannsaknings) fängelse för häktade personer häl(hä:l) hälen hälar noun khetuul | mi gilo fotens bakersta del hälft (hel:ft) hälften hälfter,-na noun alang | phel-lang | khenkhat halvt antal,halva häll (hel:) hällen hällar noun suangtum |suangphung | suang paakkhat slätslipad större sten; kokplatta häller (h´el:er) hällde hällt häll! Hälla verb buua | buak | guah zusuk zaizai/ziahziah låta(väska)rinna ur en behållare häsa(h´el:sa) hälsan noun cidam na | cidam nang tillstånd där man mår bra,friskhet hälsar (h´el:sar) hälsade hälsat hälsa! Verb maitai tak in muak/notset/hopih | lengnaa do säga god dag, välkomna hälsar (h´el:sar) hälsade hälsat hälsa(!) verb laikhak | thupuak (ta den buak) skick bud, meddela hälsningar noun theih/it/phawkna tawh laikhak | deihsakna/thungetsakna thupuak/khak hälsosam (hhel:sosam) hälsosamt hälsosamma adj. tha&ngal lungsim, cidamnang khantoh nading in laamto nyttig för hälsan.sund cidam | sum leh paai | lungsim gamtat hämtar(h´em:tar) hämtade hämtat hämta(!) verb la (pai in la) / tuah / paipih skraffa,gå efter hämtar sig (hem:tar_sej) hämtade hämtat hämta(!) verb ngahkik | cina/damloh na pan tha neikik tillfriskna;hämta nya krafter hän (hä:n) adv. koi ah koitak koilai ah | koilai muh ah | koi lai mun pan händer (h´en:der) hände hänt hända verb athu ala | apiang thu | apian dan | bangthu ske,tilldra sig hängare (h´eng:are) hängar(e)hängare hängarna noun kiasuk/kipuk khawm | puankhai na krok el.galge att hänga kläder på hänger (h´eng:er)hängde hängt häng!hänga verb kiasut khawm | kaaisuk khawm |khau kaisuk avrättai galge hänger(h´eng:er)hängde hänget häng!hänga verb khai | phoo | theithei lo | thei zolo fästa(något)överdelen så att underdelen är fri;vara i en sådan position hänger på(heng:erpå:) hängde hängt hänga verb muang | bel bero på hänger efter (h´eng:er´ef:ter) hängde hängt hänga verb manglang loluat man ze kai/awl man inte komma ifatt ze kai/awl lua in anunglam ah omden hängig (h´´eng;ig) hängigt hängiga adj. lunggol | heh/hehsuak | hi melmal hänsyn (h´ä:sy:n) hänsynen hänsyn hänsynen noun zahtak | zahtak in dawn | mi aa ding ngaihsut sakna respekt för andras önskemål;hänsynfullhet ngaihsutsak | hehpihna tawh ngaihsut sak här (hä:r) adv. hiah ( hi lai ah / hi lai mun ah) på denna plats,hos mig här (hä:r) hären härar noun galkap | galkap sung arme´ (mostly historical) härdad(h´ä:r_dad) härdat härdade adj. saak | khau (nip lo) mycket behanlig (för något av sinnena) minthang mahmah | zaktakna tawh kidim it/ngaih huai | lunggulh huai härmar (h´är:mar) härmade härmat härma(!) verb et teh | en kaak efter.imitera:förlöjliga et tah na la | en kaak in zui
L a i m a i | 68 härskar (h´är_skar) härskade härskat härska(!) verb Uk | uk na thu kizel utöva fullständig marlt;regera härstammar från (h´ä:r_stam:ar frå:n) härstammade härstammat härstamma (!) verb kipan khiaamong | aluankhia na ha sitt ursprung (i):härröra(från):datera sig (från) po’okhia | hun khat peuhpeuh tawh a kisai häst (hes:t) hästen hästar noun sakol stort husdjur av släktet Equus häver hävde hävt häva verb kaito | domto | lawnto lyfta upp (ock kasta) häver hävede hävt häv! Häve verb lakhia/khaktan | hihsak lo |khawlbawl få att upphöra häxa (h´ek:sa) häxan häxor noun dawt numei | numei gina lo elak trollkvinna hö(hö(e)t noun bawl an ding aa kizang lopa keu torkat gräs (som foder åt djur) hög(hö:g) högt höga ;lasa hogt adj sang| atungsang | adawnsang som räcker långt ovanför marken, lång höger (h+ö:ger) högem,till höger noun taklam | taklam pan(ah de konservativaste i borgerligheten hög/ljudd (h´ö:gjud)-ljutt-ljudda adj gamlum | awng beba/zelzul högtidlig (h´ö:gti:dlig(el.h´ök:-) högtidligt högtidliga adj. ahi gige | kiphasak allvarlig och värdig anop ci taktak | athupi taktak hök höken hökar subst. mu vanlai | mu en rovfågel av underfamiljen Accipitrinae höjer (h´öj:er) höjde höjt höj!höja verb amal/apha zah khanto | pia khol/pia kik khol göra högre; öka höll(höl:) see håller höna (h´ö:na) hönan hönor noun Ak pi | vasa pi (a pii) tamfågel av honkön;Gallus domesticus ( also used of other gallinaceous birds) höns(hön:s) hönsen noun a tuui leh asa dinga kikhawi Ak | khawi Ak |Ak khawi plural;collective mass noun hönor höra, hör,-de,-t,höra ihop verb gawmkhawm | zaa ( bil tawh zaa) hör(hö:r)hörde hört hör!höra verb Za(bil in za) | ngai(za in ngah) uppfatta med öronen,lyssna;få veta hör(hö:r) hörde hört hör! Höra verb nei (neihna-kei aa) | kisai a sammanhänga (med),räknas (till) hör efter (hö:r´ef:ter) hörde hört hör!höra verb dong |ngen | thu´um (thum) fråga hör|lur-luren-lurar subst. bil ngaihna | bil ah na ngaihna vanl.plur,en av två små högtalare som placeras vid vardera örat hörn (hö:r-n) hörnet hörn hörnrn noun kiu | a kiu khat | among yttre eller inre vinkel av ett föremål hörsel (h´´ör_s:e) hörseln noun zakna | zak thei höst (höst:t) hösten höstar ,-na noun årstiden efter sommar hövlig hövligt hövliga adj. artig
I noun i [i:] adv verbal particle ibland [ibl'an:d] adv då och då, emellanåt
phalbi (khua hun) | phalbi kipat hun khal hun ciang aa singteh apulh thunuam | thudik | lungduai | nua´m
Sweden laimal lakpan a giat na laimal asung ah| asung| asunglam ahi| khat veivei
L a i m a i | 69 icke [²'ik:e] icke-rökare adv a hilo| ih hih ngei vet loh| inte, ej (formal, except in separable compounds) ID-kort [²'i:de:kor_t:] -et, -, -en, see identitetskort noun Ih hihna lahna card| ID card| idag noun tuni| ideal [ide'a:l] idealet ideal idealen noun genthena hoih| gentehna| et teh theih ding| perfekt exempel (att efterlikna), förebild ideell [ide'el:] ideellt ideella adj ngaihsutna lam tawh kisai| ngaihsut na khuak| som bygger på ett ideal; icke-kommersiell identifierar [identifi'e:rar]identifierade identifierat identifiera(!)verb phawk| ahih lam thei/phawk| theikik| känna igen, påvisa identiteten hos (något el. någon); likställa med identisk [id'en:tisk] identiskt identiska adj. Akibang| aki sun| helt lika, samma identitet [identit'e:t] identiteten identiteter noun hihna| ahihna lah na| vem el. vad någon el. något är idiot [idi'o:t] idioten idioter noun mihai| mibanglo| a gilo mi| mycket dum person, stole idrott [²'i:dråt:] idrotten idrotter noun ki mawl| ki mawlna| sport idrottsklubb, -en, -ar, -na noun kimawl na lamtawh kisai ki pawl khop na| ifall [if'al:] conj. Ahun khat gen ding ciang a akawm a aki zang lai mal| laimal zop na| om (especially colloquially) igelkott [²'i:gelkåt:] igelkotten igelkottar noun sakuh| a pumpi tung lingtawh akidim sa namkhat| ett litet däggdjur med taggar på ryggen igen [ij'en:] adv. Hi leuleu| leuleu| hi kik| ännu en gång, åter; tillbaka ihjäl [ij'ä:l] adv. Nawn vetlo|(gtn- huih dik nawn vetlo) verbal particle till döds Oyrm (skjuta ihjäl, slå ihjäl, skratta ihjäl sig ) ihåg [ih'å:g] komma ihåg adv phawk kik illa [²'il:a] komp.: värre värst adv. Nasia tak in| nakpi in| mycket illa [²'il:a] komp.: värre värst adj. Ahoih lo| inte bra, dåligt iller noun saham, ngasate a ne thei ganhing ilsken ilsket ilskna adj. Ahehsuak| som visar ilska (bildligt "häftig") imiterar imiterade imiterat imitera(!) verb zil| mikhat hi ahih dan a zil| efterbilda el. kopiera (ett visst mönster), härma imma imman noun tui khu| små vattenpartiklar som lägger sig på t ex en fönsterruta, kondens imponerar [impon'e:rar] imponerade imponerat imponera(!) verb pimuh| alungsim la| göra ett starkt positivt intryck impopulär [impopul'ä:r] impopulärt impopulära adj kuamah hi adeih loh| a minthang khol lo| inte omtyckt import [imp'år_t:] importen noun puak| gamdang pan vanpuak/vanla| införande av varor till ett land in [in:] adv asunglam| asung ah| sung ah| verbal particle till insidan (av något) inackordering inackorderingen noun. Tawlkhatsung zat pak ding inn| kawmpak ding inn| ompak nang| hyra av kost och logi (i privatbostad) inbetalnings|kort [²'in:beta:lningskor_t:] -kortet -kort -korten noun laito pan aki khak sum| sumkhak na| blankett för inbetalning (på post el. bank) inbjudan [²'in:bju:dan] inbjudan inbjudningar noun sapna lai | khohna| sapna| det att bjuda in någon, invitation inbjuder [²'in:bju:der] inbjöd inbjudit inbjud! inbjuda verb sam| (pawi bawlding ciang a apawi ah ki hel ding a sam) be någon komma som gäst, bjuda in, invitera inbiten inbitet inbitna adj. Azongsang| adan| orubblig, fast i en vana inbrott [²'in:bråt:] inbrottet inbrott inbrotten noun vanguk na| naguk na| guktheih na ding a suksiat na|
L a i m a i | 70 det att bryta sig in för att stjäla inbrott [²'in:bråt:] inbrottet inbrott inbrotten noun tawmkhat tawlngak na| khawlpak na| tidpunkt då något nytt börjar; början, inträde individ [indiv'i:d] individen individer noun khatsim| enskild varelse (inom en grupp); människa individuell [individu'el:] individuellt individuella adj. Khatsim tawh a kisai| som gäller en individ, enskild, personlig industri [industr'i:] industri(e)n industrier noun set tawh nasep na| hanciam na| hahkat na| (företag som sysslar med) masstillverkning; näringsliv Industriminister noun set zumpi ah a uk pipa| information [infårmasj'o:n] informationen informationer noun theihsak na| thu tuamtuam| kunskap i form av fakta, upplysning, underrättelse informerar [infårm'e:rar] informerade informerat informera(!) verb gen| theisak| thu tuamtuam theisak| ge information, upplysa infra|struktur [²'in:frastruktu:r] -strukturen -strukturer noun kipawl na sungkhat a na semzia | lampi| leidawh| ett lands grundläggande uppbyggnad (kommunikationer, energi, utbildning etc.) infrastruktursminister noun inn lam na tawh ki sai thunei pi| inga [²'ing:a] see ingen (bangmah lo) ingen [²'ing:en] inget inga pron kua mah| bangmah hilo| inte någon ingenjör [insjenj'ö:r] ingenjör(e)n ingenjörer noun setlam tawh ki sai pilna nei mi|engineer person som har teknisk utbildning ingenting [ingent'ing:] pron. Bangmah lo| inte något, inget inget vidare pron khanto lo| lemtan loh na| ingriper ingrep ingripit ingrip! ingripa verb kiguangtum|phelh|khen även lös sms det att ingripa i, aktion Engelsk översättning intervene, step in ingång ingången ingångar noun kongvang| luttheihna kongvang| ställe där man går in, entré ingår [²'in:gå:r] ingick ingått ingå(!) verb lut| kahto| kihel| gå in i, komma överens om, bilda inkasso inkassot noun leiba sikna| leiba seikna zum| indrivning av fordran (obetald skuld), inkassering, En inkassoåtgärd är att skicka ett kravbrev med hot om att rättslig åtgärd kommer att vidtas om betalning inte sker frivilligt inkl [inklus'i:ve (el. 'in:-)] ki helna| guan na| kitel| inklusive inkomst [²'in:kåm:st] inkomsten inkomster noun sumlut| khasum| ngahna| lön; intäkter inköpslista, -n, -or, -na noun vanlei na sazian| inleder [²'in:le:der] inledde inlett inled! inleda verb kipan| ki hong| hon kipan| amasa| påbörja, starta inledning inledningen inledningar noun na khat peuhpeuh aki pat hun| början, introduktion inlåter sig [²'in:lå:ter_sej] inlät inlåtit inlåt! inlåta verb nasep guan| kawm| ki hel| innan [²'in:an] adv ma in| atung in| tuma in| förut, dessförinnan, före, förrän inne [²'in:e] adj. ah| ding| moderiktig, populär,( det är inne att cykla) inne [²'in:e] adv Asung lamah | asung ah| inuti, på insidan inneboende [²'in:ebo:ende] adj pianpih ahi| angei na dan ahi| som är naturlig för någon el. något inneboende [²'in:ebo:ende] noun mi inn ah om a innsap a pia te| person som bor i möblerat rum i någon annan persons bostad; inackorderad innebär [²'in:ebä:r] innebar inneburit innebära verb adeih na nei| akhiat na nei| betyda
L a i m a i | 71 innehåll [²'in:ehål:] innehållet noun a ki hel thu| a sung aom thu| van| det som finns inuti något, substans innehåller [²'in:ehål:er] innehöll innehållit innehåll! innehålla verb ki hel| ha som inehåll, rymma innehåller [²'in:ehål:er] innehöll innehållit innehåll! innehålla verb pialo a koihcip| piakding/phalding deih lo| hålla inne, inte betala ut inom [²'in:åm] pron sung in| tua hun sungin| innanför, senast vid slutet av (en tidsperiod) inomhus [²'in:åmhu:s] adv. Innsung| inne, under tak inrikes - förled noun gamsung| gamsung tawh ki sai thu|(gtn- kawlgam sung tawh ki sai thu) som gäller det egna landet in|rutad[²'in:ru:tad] -rutat -rutade adj. Angeina a hi| a hi thei zeuhzeuh| mycket regelbunden inrättar [²'in:ret:ar] inrättade inrättat inrätta(!) verb phunkhia| kipan| innlam nang khumphut| få till stånd, grunda insats [²'in:sat:s] insatsen insatser noun kikhapna sum| ki khapna| det man sätter på spel, satsning insats [²'in:sat:s] insatsen insatser noun hanciam na| thasan na| nasep hahkat hang| åtgärd, prestation insekt [²'in:sek:t] insekten insekter noun lungno| litet djur med tredelad kropp och sex ben (t ex myra el. fluga) inser [²'in:se:r] insåg insett inse(!) verb kimtak a thei| cian tak a tel| förstå inskrift [²'in:skrif:t] inskriften inskrifter noun sing tung/mual suang tung a lai kigelh, lim kisuai inhuggen el. inristad skrift inskriver [²'in:skri:ver] see skriver 2 noun sazian piakna|ciapteh na|sazian guan na| inslag [²'in:sla:g] inslaget inslag inslagen noun aki hel a khen tuamtuam te| akhen tuamtuam| avgränsad del av en helhet instinkt [²'in:sting:t] instinkten instinkter noun pianpih theihna| pianpih muhna zakna| theih tawm| inre drift som leder till ett visst beteende inställer [²in:stel:er] inställde inställt inställ! inställa verb paikhia| nawlkhin zeau| thuak zeau| also used as a separable compound stoppa något planerat; upphöra med instämmer instämde instämt instäm! Instämma verb thukim| säga att man tycker detsamma (som någon annan) in|stängd [²'in:steng:d] -stängt -stängda adj aki kalhbit ahi| asung ah a ki khak ahi| isolerad i ett stängt utrymme insåg see inser intakt [int'ak:t] intakt intakta adj aki sia lo| a ki lawng nailo| orörd, oskadad intar [²'in:ta:r] intog intagit inta(!) (el. intag! intaga) verb la| ngah| mankha| kemcip| ta i besittning, placera sig på intar [²'in:ta:r] intog intagit inta(!) (el. intag! intaga) verb sepna ah ki hel| ne| dawn| äta (formal) inte [²'in:te] adv hilo| nialna kammal| ej, icke integration, integrering noun kideihdan na om sak loh nang| intelligent [intelig'en:t] intelligent intelligenta adj. Apil | asiam| akhuak hoih| akhuak ciim| begåvad intervju [intervj'u:] -n, -er, -na noun mi thudotna| interview bawlna| utfrågning av person intervjuar intervjuade intervjuat intervjua(!) verb maitang kisi a thu kidong| interview bawl| göra en intervju med, fråga ut intressant, -a adj alunglut huai| a theihnop huai| som väcker intresse, medryckande, fängslande intresse intresset intressen intressena noun lunglut na| lunggulh na| lust att ägna något sin uppmärksamhet (även "något man gärna sysslar med"; i plural ofta "engagemang", något som man kan ha fördel av)
L a i m a i | 72 intresserad [intres'e:rad] intresserat intresserade adj. Lunglut na a nei| som visar intresse för något intresserar [intres'e:rar] intresserade intresserat intressera(!) verb lunglut| thupi ngaihsut| fånga och hålla kvar intresse hos introduktion [introduksj'o:n] introduktionen introduktioner noun maithak kimuh na| kipatna| na thak khat atam hi theih ding a muakna bawl na| presentation, inledning; information för den som börjar på en ny arbetsplats inträffar [²'in:tref:ar] inträffade inträffat inträffa verb piang| upmawh loh pi a piang| upmawh loh pi a kituak| hända intyg [²'in:ty:g] intyget intyg intygen noun zawhna lai| zawhna letmat| lai thupi| dokument som intygar något, bevis invalid [inval'i:d] invaliden invalider noun mibang lote| person som är (permanent) rörelsehindrad invandrare, -n, -, -na noun gamdang a atai te| den som är eller har varit utländsk medborgare och som är fast bosatt i Sverige investerar investerade investerat investera(!) verb sum khangsak| sum meetkhak| pungsak| satsa pengar (i företag el. egendom) inviger [²'in:vi:ger] invigde invigt invig! inviga verb thusim gen| göra någon förtrogen (med) inviger [²'in:vi:ger] invigde invigt invig! inviga verb hun bawlna sung ah panmun guan| hunbawl kipan| ta i bruk för första gången (genom en ceremoni) invånare [²'in:vå:nare] invånar(e)n invånare invånarna noun munkhat ah akip a ateng den te| person som bor i ett land (el. en stad etc) irrar irrade irrat irra(!) verb kawi vak| mawkvak| gå omkring planlöst irriterad irriterat irriterade adj aheh suak baih| alung tom| förargad; förargad irriterar irriterade irriterat irritera(!) verb hehsak| lungtomsak| göra förargad, reta (även bildligt om sår etc) is [i:s] isen noun tuikhal| fruset vatten is|berg [²'i:sber:j] -berget -berg -bergen noun tuipi tung a alam tui khal| ismassa som brutits loss från glaciär och flyter omkring i havet isbjörn [bjö:r_n] björnen björnar noun tuikhal lak a aom vom| tuikhal lak a ateng ganhing namkhat| däggdjuret Ursus ister|band [²'is:terban:d] -bandet -band -banden noun voksa tawn bawl nading a aki zang lim| ett slags korv i stället el. istället [²ist'el:et] adv. taangin som ersättning; i utbyte ivrig [²'i:vrig] ivrigt ivriga adj. A thangah huai| alung lut huai| a om thei lo| full av iver
Ja (ja:)
interj he | hi-mah/hi-hi | aw leh just det ,visst (bekräftande svar på en fråga) jacka (j´ak:a) jackan jackor,-na noun puantung silh | puanlum ytterplagg som är kortare än en rock jag (ja:(g) pron kei used as subject;as object me kihihsakna lungsim | kithupi sakna lungsim
L a i m a i | 73 en människas inte nature jagar (j´a:gar) jagade jagat jaga(!) verb anungpan delh | sa beng | gamlak vak in sa beng förfölja för fånga (och döda djur) delh in man jagar(j´a:gar) jagade jagat jaga(!) verb tai-simsak | hawlkhia | nawtkhia få att fly jagare(j´a.gare) jagar(e)n jagare jagarna noun a susia te´ | a that te´ | a ki susia tembaw ett slag krigsfartyg jaha interj hi maw? Hi mawk maw? hi ee? Jakt (jak:t) jakten jakter noun sa beng/ben | gamlak ah sabeng dig kuan | zong (mat ding in) Det att jaga Jakt(jak;t) jakten jakter noun gunkuang | gualnopna aa ki tung tenbaw pi Stor fritidsbåt Jamar (j´a:mar) jamde jamat jama verb zawhngeu awt in awng / zawhngeu kut in kuu (låta som en katt) japan(jap´´a:n) japanen japaner noun Japan mi te ( zapan mi nam te) person från japan jaså(j´as:å) interj cimai Oo | ci phawt mai Oo | takpi (ka takpi) säger du det , verkligen jazz (jas:) jazz noun pengkul nampian aa kitum tumtheih | american aa mivom te phuat/bawl musikform som uppstod bland amerikanska neger i börga av 1900-talet jeans (ji;ns)jeansen noun jean bombi (gim/jin bawngbi) plural långbyxor, speciell modell (fota i grovt, blått bomullstyg) jo(jo:) interj hi mah veh aww | hi veh aw | hi mah hi (used to deney a negative statement) jobb(jåb:) jobbet jobb jobben noun nasep not used as prefix in compounds arbete,verksamhet;resultat av arbete jobbor(j´åb:ar) jobbade jobbat jobba(!) verb nasem göra ett jobb, arbeta jobbig jobbigt jobbiga adj. thasan thatang zang in nasem | gimtak aa kahtohna | hi tantan tohna (fysiskt och(eller psykiskt)ansträngande (även om människor påfrestande) joggar (j´åg:ar) joggade joggat jogga(!) verb damdam in tai | tai thiangthiang/hiathiat småspringa för att värma upp sig khualumsakna ding in tai joggar(j´åg:ar) joggade joggat jogga(!) verb damtak sawn/ling/hih/sun smårspringa för att värma upp sig (generally,run to exercise) damdam aa pai/tai jord(jo:r_d) jorden jordar noun leitung | lungtungdang planeten tellus,jordklot,värld jord|bruk(j´o:r_dbru:k) –bruket-bruk-bruken noun huan/singkung suan na lam aa pilna det att odla jorden,åkerbruk jord|bruk(j´o:r_dbru:k)-bruket-bruk-bruken noun huan/ganhing khawina huang plats där man odlar jorden,lanbruk,bondgård jord|bruksminister Huan(singkung suan)/ gankhawina tawh kisai zumpi jordenruntresa leitungbup kimkawt/kimvel aa khualzin pai jord|gubbe (j´o:r_dgub:e)-gubben-gubbar noun stawberry gah odlad växt och bär av släktet fragaria journalist journalisten journalister subst. tadensa Sia person som skriver i en tidning el.tidskrift,tidningsman ju(ju:) adv thukipsak na kamal | thukimpihna hih sakna kammal ( hi mah veh aw) inte sant ,eller hur,som dut vet, bangci thu hang aa | banghang preceding comparatives i samma mån som juice el. jos (jo:s) juice juicer noun singgah tui | singgah pan akibawl tuikhum råsaft från fruk el. grönsaker jul (ju:l) julen jular noun lungdam bawlpawi /christmas helgen 24-26 december jul|bord(j´u.lbo:r_d)-bordet-bord-borden noun lungdam bawl nitak An (pawi an) smörgåsbord med julmat jul|klapp(j´ulkap:).klappen-klappar noun lungdam bawl letsong present som man ger vänner och släktingar på julafton jul|skinka (j´u:lsjing:ka)-skinka-skinkor noun lungdam bawl ciang aa kinei vok sa/phei (hel)skinka som äts till jul jumpa el. jympa jumpan subst. kimawlna Innpi | kimawl dan
L a i m a i | 74 gymnastik(vatdagligt) junior (juni´å:r) junioren juniorer noun khangno | agual/amawi | zaneu yngre medlem i en(idrotts)förening just (jus:t) adv. Tulian |tun ah | tulaitak lian in sem | tumahmah in ah just /jus:t) adv. Kituaklian | hi linlian | kilemlian precis,exakt just /sjys:t) see sjyst justerar (sjyst´e:rar) justerade justerat justera (!) verb deih | lungkim/thukim | hi sakna gödkänna (ett protokoll efter granskning och rättning) justerar (sjyst´erar) justerade justerat justera(!) verb ngim/the | bawlpha | khin/hem rätta till,avhjälpa mindra fel hos justerar(sjyst´erar) justerade justerat justera(!) verb liamsak | natna ngah/piang sak ge (någon) en kroppsskada (i t ex fotboll) justitie(just´i:tsje) thukhen zum aa thuman thutak thutawh akisai som gäller rättsväsendet justitieminister thu khenna zumpi | thukhenlianpi jägare (j´ä:gare)jägar(e)n jägare jägarna noun sabeng te person som jaga jäklar (j´ä:klar) see djäklar verb hamsiat | mawhsak jämkning jämkningen jämkningar subst. uk/kem | a kituak lo te ki tuaksak kik anpassning (sänkning) av prelimnärskatten så att den stämmer med den beräknade inkomsten jämn (jem:n) jämnt jämna adj. a hilian | aki tuaklian exakt,precis jämn(jem:n) jämnt jämna adj. asan na kibang | a kikim | ki tuak plan,slät;rak jämn(jem:n) jämnt jämna adj. kikim | ktuak | paakkim som fördelar sig regelbundet,alltid el. överallt lika stor jämställdhet (j´em:stel:dhe:t) jämställdheten noun kikim | kibang lianhko kikim| numei pasal kikhen lo det att ha samma rättighete,jämlikhet järn (str´y.kjär_n)-järnet-järn-järnen noun mei bung | mei cih na mei bung ett hårt metallisk grundämne som bl a använda till stål järn|verk (j´ä:r_nvär:k)-verket-verk-verken noun sik tuisakna/ huan na set | sik lam tawh bawlna setzong industri där man framställer och bearbetar järn järn|väg (j´ä:r_nvä:g)-vägen-vägar noun meileng lampi bana för tåg, tågräls järnvägsstation,-en,-er,-na noun meileng khawlna munpi jättebra hoih mahmah | hoih lua mycket,fantastiskt jäv(jä:v) jävet jäv jäven noun tawng | tawn bawl anmärkning mot att en person medverkar (t ex som vitte) i en rättegång
Kaffe(k´af:e)kaffet noun coffe (ka phi),…niang the ahilo kaphi Dryck på bönor från kaffebusken Kaja(k´aj:a) kajan kajor noun va ak tawh aki bang alum avom vasa namkhat Kråkfågeln corvus monedula ahi deldal na a hihsia gawp thei va-ak namkhat
L a i m a i | 75 Kaka(k´a:ka) kakan kakor noun muh(kek moh), cafe moh | biskot moh Sött bakverk,småbröd Kalas(kal´a.s) kalaset kalas kalasen pawi | pawibawl na pawi fest,bjudning (also used figuratively) kalender(kal´en:der) kalendern kalendrar kalenda | piah-kha-deng ( ni ciaptehna) nimit almanacka;årsbok kalkar (k´al:kar) kalkade kalkat kalka(!) leikang zu´ut | kawm leikhang zu´ut stryka kalkfärg på;strö ut kalk(pulver) kalkon (kalk´o:n) kalkonen kalkoner sai Ak en hönsfågel av släktet meleagris kall(kal:) kallt kalla vawt | ki lemna | khuadam hun |a vothuan som har låg temperatur (also used of people, hard insensitive kallar kallade kallat kalla(!) verb samsak | tungsiah thuneihna tawh samsak uppmana att komma kallar kallade kallat kalla(!) verb minphuak/min pia | minsam ge namn, benämna kalv (kal:v) kalven kalvar noun bawngno suakcil ( bawng,lawi ,sai,sakhi, ngasa pi cihte´) kons unge (also used of young elk, deer,etc) kam( kam:)kammen kammar samsih | sam hiatna |sam kilh redskap att ordna håret med kamel (kam´e:l) kamelen kameler sehnelgam a kizang ka-la-awoh ett hovdjur med två pucklar av familijen Cameliade kamera (k´a:mera) kameran kameror manzaihna | manbu apparat för fotograferring el.filmning kammar(k´am:ar) kammade kammat kamma(!) samhiat | samhiat lian/laitak ordna med en kam kamp gfdsakampen kamper subst. kido na |kidema ki do | boxing kitutna pawi tillstånd där två parter använder våld mot varandra (om sport även försvagat "tävling") kampanj [kamp'an:j] kampanjen kampanjer noun thapiakna tawh sepkhiana | galdo ding a kuan samordnade aktiviteter för att värva anhängare el. kunder etc kamrat [kamr'a:t] kamraten kamrater noun lawm | ki theihpih lawm/gual vän, kompis kamrer kamrer(e)n kamrerer subst. Sum sazian len pi | ban(bank) a thunei Ulian chef för bokföringen och kassan på ett företag; avdelningschef på en bank kan [kan:] kunde kunnat kunna(!) verb zo /thei | ngah ha kunskap i kanal [kan'a:l] kanalen kanaler tui luangna ding aa tuilam hawkguam kibawl tawm smal konstgjord vattenväg kanel [kan'e:l] kanelen thaksing kung ii a hawng-sing khawng ett slags sötaktig, brun krydda kanelbulle, -n, -ar, -na noun thaksing tawh akibawl moh kanin [kan'i:n] kaninen kaniner noun bilpi ett hardjur av släktet Oryctolagus kanna [²k'an:a] kannan kannor noun bel (tui bel/ tuibung) | tui lumbel-ning bel behållare (för vätska), tillbringare kanon kanonen kanoner subst. thaupi (lengtawm akipua agamla pi kapna thaupi) kraftig artilleripjäs kanot kanoten kanoter subst. gunkuang hawtna tawh a kihawt gunkuang neu smal båt som man paddlar gunkuang neu (a hawtna tawh a ki hawt) kanske [²k'an:sje] kician taktak nai lo ( hi thei: zong hi lo thei) möjligen, eventuellt, kanhända kant kanten kanter subst. adawn | aha/ amuk yttre del eller sida av något kantar kantade kantat kanta verb tuah | le´em | akikim ding in tep omge kantor kantorn kantorer subst. BiakInn a Upa a makai körledare i kyrka kappa [²k'ap:a] kappan kappor, -na noun puatual | coch puantual slags längre ytterplagg karikatyr karikatyren karikatyrer subst. Nuihzak huai ciamnuih melte´
L a i m a i | 76 förlöjligande och överdriven bild, vrångbild kar karet kar karen subst. bungpi |bung | kisilna tuidungpi stor öppen behållare för vätska karl [ka:r] karlen karlar naupang pasalno man som har typiska manliga egenskaper (styrka, sexuell utstrålning etc) karta [²k'a:r_ta] kartan kartor, -na noun gamlim förminskad bild av jordytan el. annat område kart|lägger [²k'a:r_tleg:er] -lade -lagt -lägg! -lägga sittel | genna/ngetna lai |gelna /sehna/zatna beskriva systematiskt ahisitset/ hi linlian a gelna | ahuam aa en ka´ak karusell karusellen karuseller subst. chia zahat kici akipei a atung kituang kimawlna runt roterande golv med sittplatser i en nöjespark (även bildligt) kass [kas:] kasst kassa manneilo | akizat theihtna omna(kiman na om lo) dålig, oduglig (informal) hoihlo | diklo kassa [²k'as:a] kassan kassor,-na noun sumpiak a mun (kawngta) förråd av (kontanta) pengar kasse [²k'as:e] kassen kassar, -na noun ip (lai ip / pala sitik ip) buangnai ip bärpåse, väska kassett [kas'et:] kassetten kassetter, -na noun casset khui | filim khui (liten) ask för ljud- och filmband som passar i en bandspelare kassett|däck [²kas'et:dek:] -däcket -däcken casset khui kassettbandspelare som ingår i en stereoanläggning kassör [kas'ö:r] kassören kassörer sumtawh kisai tavuan anei sumkem person som har hand om en kassa kassörska kassörskan kassörskor subst. numei sumkem /sumlen kvinnlig kassör kastar [²k'as:tar] kastade kastat kasta(!) Verb kap få något att fara genom luften kastar kastade kastat kasta(!) verb pai´a |lawnkhia | paikhia | nawlkhin kassera, slänga (bort) katastrof katastrofen katastrofer subst. Gimna/lauhuaina |haksatna |siatna stor och svår (plötslig) olycka katolsk katolskt katolska adj. RC biakna catholic som avser katolicismen el. katoliker katt [kat:] katten katter noun zawhngeu husdjuret Felis ocreata domestica; kisse kavaj [kav'aj:] kavajen kavajer, -na noun coch puan jacka (till en kostym), blazer kedja [²c'e:dja] kedjan kedjor subst. sikkhau | a pianna den a thu band av sammanfogade länkar kedjar [²c'e:djar] kedjade kedjat kedja(!)verb sikkhau tawh hen binda fast med kedja kel [ce:l] kelet subst. lunggulhtak in | hoihtak in tawi/len/kem/zang smek kelar [²c'e:lar] kelade kelat kela(!)verb pom in kawi | cilumna ding in lumkhawm smeka (lekfullt) , tawi /pom ( it tak deih tak/ ngaih tak in) kemisk [c'e:misk] kemiskt kemiska adj dat lam vantawh akisai | dat tawh akibawl van te som hör till el. produceras inom kemin keps[kep:s] kepsen kepsar lukhu maidawk | lu tuam en slags mössa med skärm kick [kik:] kicken kickar noun sui (khe tawh sui) spark kidnappar kidnappade kidnappat kidnappa(!) verb miman in sum ahih kei leh amaudeihna angahna ding in röva bort för att få ut lösensumma kikar [²c'i:kar] kikade kikat kika(!) verb anei etna tawh et sim | en sim titta (i smyg), spana en sim khinkhia kilar kilade kilat kila(!) verb amang lang a deih | tai mengmeng springa snabbt, skynda (vardagligt) kilar fast kilade kilat kila(!) verb hoihtak a khau hen/gaak sätta fast el. fixera med en kil killar[²k'il:ar] killade killat killa(!) verb kawcilik zia/ze | nui nuam na ding aa hih
L a i m a i | 77 kittla (informal) kille [²k'il:e] killen killar noun pasal no pojke (informal) kilo [k'i:lo (el. c'i:lo)] kilot kilo(n) kilona noun kilo( agihna tehna kilo) ett viktmått (=1 000 gram) kilometer, -n, -, -metrarna noun kilomiter (asau na/ agam latna tehna) kind [cin:d] kinden kinder noun pang | biang kinkig [²c'ing:kig] kinkigt kinkiga adj hamsa| abaih lo | hih zawhna ding a baih lo svår att klara, besvärlig kiosk [ki'ås:k el. ci'ås:k] kiosken kiosker, -na noun lamgei vanzuakna sai neu | tadensa zuakna liten byggnad för försäljning av tidningar, godsaker etc. tadensa kizuakna sai kisar kisade kisat kisa(!) verb mithem | sawi-et | mit suk san se med halvslutna ögon, plira kissar [²k'is:ar] ,de,t, kissa(!) verb zuntha kasta vatten, urinera (informal) kisse (k´is:e) kissen kissar zawhngeu katt kista [²c'is:ta] kistan kistor noun sing ahih keileh sik singkuang pi stor låda med lock kittel [²c'it:el] kitteln kittlar noun sikbel pi stort runt kokkärl kittlar[²c'it:lar] kittlade kittlat kittla verb kawcilek zia | zia/zelsak | lungdam/nuisak uppleva en behaglig irritation på huden, vidröra (någon) lätt på huden så att en behaglig irritation framkallas kivas [²c'i:vas] kivades kivats kivas(!) verb kitawng | ki kamtam | deihna ki bang lo | ki lungtuak lo vara osams så att man grälar kiwi[k'i:wi] kiwin kiwi gah | kiwi vasa mel anei singgah brun frukt med sött grönt kött Newzealand gam aa amuksau aa aleng ngeilo vasa namkhat kjol [co:l] kjolen kjolar, -na noun numei te ten nikbawk kvinnoplagg som går från midjan och ner över benen klack klacken klackar subst. khedap tulsang upphöjd del av sko under hälen (även allmänt "upphöjning, avsats") klackar klackade klackat klacka(!) verb khedap taw lakhia in athak belh (sakol khe taw) sätta nya klackar på klackar klackade klackat klacka(!) verb khentun tawh sui sparka med klacken (vardagligt) kladd [klad:] kladden kladdar hungen pong | gelna pong | ngimna pong | migi lo utkast, koncept kladd [klad:] kladdet khutlam hoih lo laigelh | asimhaksa khutlam laigelh klotter kladdig [²kl'ad:ig] kladdigt kladdiga adj man/belh | ahi nemnum (mi | ahun) kletig (figuratively, "unpleasantly caressing") klagar [²kl'a:gar] klagade klagat klaga(!) verb lungkimlohna pulak khia | phulkim/khia uttrycka sorg, jämra sig lungtang nat/na klander klandret subst. langbawl | khialsam |mawhsak kritik klang klangen klanger subst. aw/ging ljud som klingar, ton klant klanten klantar subst. mihai |lungsim kicing lo oskicklig person klapp [klap:] klappen klappar damtak beng/itna tawh beng khiankhian | beng smekning, lätt slag klapp [klap:] klappen klappar lungdambawl letsong | letsong van julgåva (informal) klappar [²kl'ap:ar] klappade klappat klappa(!) verb beng | zut / damtak leh hoih zut ge en klapp, smeka klappar[²kl'ap:ar] klappade klappat klappa(!) verb sat behbeh/kikkik | tawk | khee slå upprepade gånger (to produce a sound; for inanimate objects, "pound") klar[kla:r] klart klara man siang/ta | zo siang | kiging sa tydlig, lättbegriplig klar [kla:r] klart klara adj singtho | vansiang(mei om lo) | vak (mial lo)
L a i m a i | 78 ljus, lysande, genomskinlig klar [kla:r] klart klara adj semkhin |bawlkhin | hih khin | a kiging sa in om khin färdig klarar [²kl'a:rar] klarade klarat klara(!)verb theikhin | bawlkhin | mankhin genomföra (med framgång) klarinett [klarin'et:] klarinetten klarinetter singtawh akibawl tamngai ett träblåsinstrument klase klasen klasar subst. pawlkhat | lomkhat | khilkhat samling, klunga klass [klas:] klassen klasser noun sangkhan khat | laisimna khan grupp av företeelser, avdelning skolelever i samma årskurs klave klaven klavar subst. sumnen(sumtang) | sumtang tung alum lam aom na lam ena sidan av (svenskt) mynt klaver [klav'e:r] klaveret klaver klaveren noun pian U (piano) piano kletig [²kl'e:tig] kletigt kletiga adj belh | mat | mi cina | mi vanglak ( thu) som har blöt konsistens och lätt fastnar kli [kli:] kli(e)t va´ai(vai) an vai | mangbuh va´ai skal från sädeskärnor kliar [²kl'i:ar] kliade kliat klia verb ku´ui (kui) | khiat | at (lai at) riva kliar [²kl'i:ar] kliade kliat klia verb tha´ak (ci thak) | lunggulhna lungsim khau irritera (huden) klibbig [²kl'ib:ig] klibbigt klibbiga adj belh | mat in belh som har mjuk yta som lätt fastnar klibbigris buh ma´n (buh) klick klicken klickar subst. pawlkhat(group/phuaih khat) liten grupp människor, gäng klick klicken klickar subst. akhal neu | tum khat liten klimp klickar klickade klickat klicka(!) verb thautang//bom/thau hoihlo | meikang ki lawh/zom lo inte gå av, inte fungera (om skjutvapen; även bildligt "inte fungera") klickar klickade klickat klicka(!) verb thakhat in gingvat | ging/ a aw ging knäppa metalliskt klimat [klim'a:t] klimatet klimat klimaten khuahun (mun khat aa khuahun piang) normala väderleksförhållanden inom ett område klinik [klin'i:k] kliniken kliniker sikhan(zato kumpi aa ahilo) (avdelning på ett) sjukhus; specialundervisning i skolan klippa, [²kl'ip:a] klippan klippor noun mual | gungei aa suangmual berg (utan växtlighet), bergknalle klipper el. clipper [kl'ip:er] klippte klippt klipp! Klippa verb ta´n/at tan | tep skära med sax klistrar [²kl'is:trar] klistrade klistrat klistra(!)verb kawtawh mat | diah in zut fästa med klister, limma kliver klev klivit kliv! kliva verb lampai in kal sau/gol pipi in suan gå med stora steg; klättra klo [klo:] klon klor galhing te kheci´in (ganhing khe ci´in) mainly used in the plural skarp tånagel på vissa djur klocka [²kl'åk:a] klockan klockor, -na noun nai ur klock|ren -rent -rena adj. siangtho |kician mahmah mycket ren och klar klok [klo:k] klokt kloka pilna nei | ngaihsutna hoih nei förståndig, vis klor [klå:r] kloren tuisiansak nading aa kizang gas namkhat gasformigt grundämne använt bl a till att rena vatten klotter [kl'åt: er] klottret lai(khutlam) aki at phiatphuat slarvig el. otydlig skrift klubb [klub:] klubben klubbar phei | pawlkhat (phuaih khat) | kipawlna khat
L a i m a i | 79 (mindre) förening (also used in compounds, "place of entertainment") klubba [²kl'ub:a] klubban klubbor noun khetbuk | asatna sing | ciangkhut slagredskap (av trä) som är tjockare i ena ändan klubba [²kl'ub:a] klubban klubbor noun atawina ding aa kibawk (chusin / zikhe) slickepinne klubbar [²kl'ub:ar] klubbade klubbat klubba(!) verb ciangtawh sat |sat /sek/su slå hårt med en klubba klunga [²kl'ung:a] klungan klungor kimuhkhawpna | kipawlna tätt sammanhängande grupp (människor), skock klyftig klyftigt klyftiga adj. theihbaihna | pilna/siamna | ciimna| tei-na intelligent, klipsk klyver [kl'y:ver] klöv kluvit klyv! klyva verb khen | kitam | sing ten/ e´ek dela i två delar, dela mitt itu pawl kikhen/tam | kikhen thang klåda [²kl'å:da] klådan ci-thak nei | vuntung ah ci-thak kliande, irritation (figuratively, "desire to do something") kläder [kl'ä:der] -na noun puan | silh leh ten plural plagg (t ex byxor, kjol) som man har på kroppen klä av, klä på puansuah, puansilh klänning [²kl'en:ing] klänningen klänningar, -na noun niktual | nikbawk tual ett klädesplagg för kvinnor puantual (numei te silh) klär [klä:r] klädde klätt klä(!) tuakkha | hongpiang thu vara klädsam för, passa klär [klä:r] klädde klätt klä(!) verb puansilh |nik ten puansilh | puantawh tuam sätta kläder på; sätta tyg på klär om [klä:r'om] klädde klätt klä(!)verb puankhen | puanlaih byta kläder klättrar [²kl'et:r ar] klättrade klättrat klättra(!) verb atung ah kahto | asang ah kahto | khangto ta sig uppåt med händer och fötter; klänga kahto khawm | kahto/khangto klöver [kl'ö:ver] klövern noun akuak thum aom singteh | bawng Anteh en växt av släktet Trifolium klöver [kl'ö:ver] klövern noun phe (phe mel) färg i kortspel knackar [²kn'ak:ar] knackade knackat knacka(!) verb aging ngaih lo ding in tum | kongkhak kiu slå med korta slag knapp [knap:] knappt knappa adj tawm | kiciangtan otillräcklig, begränsad knapp [knap:] knappen knappar noun puankilh/angkilh | kha-loh liten skiva som sys fast på kläder etc (för att hålla ihop dem) knappast [²kn'ap:ast] cikmah hunin | tawmzong | kingahlo zahdong | omlo | hih theilo nästan inte knark knarket subst. khamtheih guihtheih (zatui) narkotika (vardagligt) knakar knakade knakat knaka verb kitum/kisat | humham | tau nganngan |tan´g låta som när något (nästan) bryts av, braka (även bildligt) (gtn. Naupai laitak gilsung ah nau tan´g knarkar [²kn'ar:kar] knarkade knarkat knarka(!) verb khamtheih guihthei zang/la använda knark knockar [²n'åk:ar] knockade knockat knocka(!) verb tumpai | leitang kisatna / tuk slå knockout knogar [²kn'o:gar] knogade knogat knoga(!)verb khu-ul tal pan khe dong lung zen aa nasem arbeta hårt; gå mödosamt haksa leh gim nasep knop [kno:p] knopen knopar khaukhih bawk | abi´el bawk | gun gei aa amuk pek vasa namkhat knut (på ett rep) knotar [²kn'o:tar] knotade knotat knota(!) verb lungtom/hehsuak aa humham /phun klaga (lågmält), knorra noun lungkim lo-in phun |phun knuff [knuf:] knuffen knuffar sawn | nen stöt (med kroppen) som flyttar något knuffar (kn`uf:ar) knuffade knuffat knuffa(!) verb nen | sawn ge en knuff,stöta till knutte knutten knuttar subst. mi |pasal mest i sms manlig person
L a i m a i | 80 knyter [kn'y:ter] knöt knutit knyt! Knyta verb khautawh hencip | gak/vil binda ihop med en knut, sammanfoga knä [knä:] knä(e)t knän knäna noun khuk | khukbawk leden mellan lår och underben knäpp knäppt knäppa adj. lungsim kicing lo | haipian (mihai) tokig (vardagligt) knäpper knäppte knäppt knäpp! knäppa verb kitan duak/set | kitan | gingkhia ge ifrån sig ett knäpp (bildligt "trycka på knappen (för att ta ett foto)") man kizaih knäpper knäppte knäppt knäpp! knäppa verb zial | khep | kuaitan | he´en | kawi fästa ihop (med en knapp), knyta samman knäpper på knäppte knäppt knäpp! knäppa verb mei kha-loh khak | mek in khak sätta på (genom att trycka på en knapp) knöl [knö:l] knölen knölar kitaih kha | ki lusik kha rund bildning knöl [knö:l] knölen knölar mihoih lo | mi gilo | khetul hänsynslös man ko [ko:] kon kor noun bawng ett husdjur som ger mjölk kock[kåk:] kocken kockar An huan (An sai aa Anhuan sia) person som har till yrke att laga mat kod [kå:d] koden koder theihsim laimal | nambat | theihsim/selsim nambat teckensystem, chiffer kokerska [²k'o:ker_ska] kokerskan kokerskor noun An sai aa Anhuan te | Anhuan na ah a makai kvinnlig kock kokos|nöt [²k'o:kosnö:t] -nöten –nötter Onggah | a hawng asah gah | lu-guh nöt från kokospalmen kol[kå:l] kolet suang meihawl bränsle av bergarten stenkol kolja koljan koljor subst. tuipi sung aa tonfisk ngasa namkhat torskfisken Gadus aeglefinus koll [kål:] kollen kollar noun en (mit tawh en) | sitsi en-cek | ve-el | sin kontroll (informal) kollar [²k'ål:ar] kollade kollat kolla(!) verb en/vel | ahih taktak lam kitel ki ciansak kontrollera, undersöka, titta (på) en |vel |si´it kollektiv [kålekt'i:v (el. k'ål:ekti:v)] kollektivet kollektiv kollektiven kipawla nasep | apawl | ahawn som gäller en grupp människor (som bildar en enhet) ki plawlna bup tawh akisai kollektiv|avtal [²kålekt'i:va:vta:l] -avtalet -avtal -avtalen kipawl khawma nasep na´ng thukimna lai avtal mellan en facklig organisation och en (organisation av) arbetsgivare koloni [kålån'i:] koloni(e)n kolonier ki-ukna khutnuai | ko-lu-ni ett lands besittning utomlands; nybyggarsamhälle koloni [kålån'i:] koloni(e)n kolonier khal hun cing aa omna Inn | khal An sua´n sommarhem för barn, kollo komma [²k'åm:a] kommat komman kommana laigual gelhciang aa kizang(,) ett skiljetecken (,) kommer [k'åm:er] kom kommit kom! komma verb pai ( hong pai) anlända, nå (fram), infinna sig kommer ut [kåm:er'u:t] kom kommit komma suah/suak khia | lai bawlkhia ( ta-den-sa, laibu) bli publicerad kommer åt [kåm:er'å:t] kom kommit komma po | tung | po khia zo få tag på kommun [kåm'u:n] kommunen kommuner noun khuasung uk | khua sung thu nei geografiskt avgränsad förvaltningsenhet eller region khua/gam sung tawk kisai ukna khuaneu (under länsnivå) med egen (politiskt vald) styrelse kommunicerar [kåmunis'e:rar] kommunicerade kommunicerat kommunicera(!)verb kizopna | kigen na överföra budskap (till någon) khattung ah ap/pia | thuthak (ta-den) kommun|styrelse -styrelsen -styrelser subst. khuasung puah thunei te kipawlna kommunens "regering", dvs dess verkställande organ (utsett inom kommunfullmäktige) komp [kåm:p] kompet komp kompen noun pangkhawm | tum thei tuamtuam tumkhawm ackompanjemang kompis [k'åm:pis] kompisen kompisar lawm leh gual
L a i m a i | 81 kamrat, vän komponerar [kåmpon'e:rar] komponerade komponerat komponera(!)verb la-phuak / la-at sätta samman (musik) koncentrerar [kånsentr'e:rar] koncentrerade koncentrerat koncentrera(!)verb lunglut, lunggulh föra samman till en punkt, samla kai-khawm koncentrerar sig [kånsentr'e:rar_sej]koncentrerade koncentrerat koncentrera(!) munkhat bek ngaihsun samla sin uppmärksamhet kondition [kåndisj'o:n] konditionen hun | athu ala om dan frysisk och psykisk hälsa, allmäntillstånd konditori [kånditor'i:] konditori(e)t konditorier noun moh zong akizuakna coffe sai (ka-phi sai) affär där man säljer bakverk; kafé An sai neu | moh sai koncentrerar [kånsentr'e:rar] koncentrerade koncentrerat koncentrera(!)verb lungtung/lunglut/lunggulh föra samman till en punkt, samla ngaihsutna sung ah kidiah |ngaihsun konferens [kånfer'en:s] konferensen konferenser noun thu kihupkhawpna , khawmpi sammankomst (för att diskutera en viss fråga) konkurrerar konkurrerade konkurrerat konkurrera(!) verb kidemna |ki dem delta i konkurrens konserv[kåns'är:v]konserven konserver adj bung tawh aom nektheih (ngasa bung, sa bung) livsmedel (på burk) som håller sig länge konsonant [kånson'an:t] konsonanten konsonanter, -na noun amaa awsuak neilo laimalte språkljud som kan bilda stavelse endast med vokal konst konsten konster subst. siamna /ki va´ak na | pilna | hatna inlärd förmåga konst konsten konster subst. lim suaih siamna | lim suaih pilna estetisk verksamhet; produkter inom (bild)konsten (tavlor etc) konst|gjord [²k'ån:stjo:r_d] -gjort -gjorda mite bawltawm | ama thu aa piang ahilo | a tuh inte naturlig, konstigt [²k'ån:stig] konstigt konstiga adj kilam dang | a ngei bang lo | tuamdang icke normal konstnär [²k'ån:stnä:r] konstnären konstnärer, -na noun lim suaihlam tawh kisai asem te person som utövar (bild)konst konstruktion [kånstruksj'o:n] konstruktionen konstruktioner adan | lam(inn lam) |phut/gel /pankhia sätt att vara konstruerad konsul [²k'ån:sul:] konsuln konsuler kawng-si (council) chef för konsulat konsument konsumenten konsumenter subst. van leite (sai ah van alei te) person som köper varor (el. tjänster), köpare motsats producent kontaktar [kånt'ak:tar]kontaktade kontaktat kontakta(!)verb thukizakna´ng hih/bawl ta kontakt med konto [²k'ån:to] kontot konton kontona sum sazian | ban (bank) sazian sammanställning av räkenskaper, räkning kontor [kånt'o:r] kontoret kontor kontoren noun zum | zum khan arbetsplats för tjänstemän, expedition kontrakt kontraktet kontrakt kontrakten subst. ki thukimna lai skriftlig överenskommelse, avtal kontrakt kontraktet kontrakt kontrakten subst. khuano aa Biak Inn underavdelning av stift (inom svenska kyrkan) kopp [kåp:] koppen koppar, -na noun hai ( tui/niangtui dawnna hai) liten skål (med öra) som man dricker ur koppar koppar(e)n subst. siksan ett metalliskt grundämne (Cu) kopplar [²k'åp:lar] kopplade kopplat koppla(!)verb zom | kizom | kisai ansluta, sätta i förbindelse kopplar [²k'åp:lar] kopplade kopplat koppla(!)verb thei | tel | theih tel na förstå, fatta kopplar [²k'åp:lar] kopplade kopplat koppla(!)verb khaukhung |khaukhih | ciangtan aa hihna binda med koppel kopplar av [kåp: lar'a:v] kopplade kopplat koppla(!) khiam |nip( khau/sak lo) | khawlbawl ta igen sig, vila (från arbete)
L a i m a i | 82 korar [²k'o:rar] korade korat kora(!)verb te´el(tel) | khensatna nei utse korg[kår:j]korgen,korgar noun khutkhai lawh | bawmtaa flätad behållare att bära saker i (also used of objects resembling a basket) korkad[²k'år:kad] ka kort korde hai /gilo/hangsan | hik meimai dum, ointelligent korp [kår:p] korpen korpar va-ak | a vom bengbang vasa kråkfågeln Corvus corax kors|drag [²k'år_s:dra:g] -draget -drag -dragen huih | huihnung | huihnun na lampi luftdrag tvärs igenom ett rum, tvärdrag kort [kor_t:] kortet kort korten man(photo) foto, bild kort [kår_t:] kort korta adj tom(sau lo) | ngiam som har liten längd kort [kor_t:] kortet kort korten noun kat(card) | phe-dal | laidalneu spelkort, litet blad i styvt papper (el. plast etc) för olika ändamål (ofta som bevis på något) korv [kår:v] korven korvar, -na noun sa ngawi hackat och malet kött stoppat i ett avlångt skinn kostar [²k'ås:tar] kostade kostat kosta verb amanzah | abeizah | vanman ha som pris kostsam kostsamt kostsamma adj. mantam/mansang | tamman som kräver stora kostnader, (alltför) dyrbar kota[²k'o:ta] kotan kotor nungguh kituahna khempeuh ben i ryggraden kraftig kraftigt kraftiga adj. thahat/thakhauh | tha nei som har (fysisk) kraft, stark motsats svag kraftig kraftigt kraftiga adj. to (sia hak) | sah | gol viavua som inte lätt går sönder; grov, tjock (även förskönande om fet person) motsats klen, smal kraft|verk -verket -verk -verken subst. Mei hongpai na zumpi (electric) anläggning där elektrisk energi produceras kramar [²kr'a:mar] kramade kramat krama(!)verb kawi | pom omfamna (med armarna) kramar [²kr'a:mar] kramade kramat krama(!)verb nen kawm leh hek | mek leh hek thuah pressa ihop krav [kra:v] kravet krav kraven noun kisapna teng ngetna |kisam | ngen önskemål som man ställer som villkor för något kreativ [kr'e:ati:v] kreativt kreativa skapande; idérik krig [kri:g] kriget krig krigen gal | galdo | galpiang strid med vapen mellan stater krigar [²kr'i:gar]krigade krigat kriga(!)verb gal piang | gal kido föra krig krigare [²kr'i:gare] krigar(e)n krigare krigarna galkap | galkap te soldat; militär (historical) kris [kri:s] krisen kriser haksat hun | sih ding tuntak ding hun (cinat mahmah lai tak) svår eller kritisk situation krita [²kr'i:ta] kritan kritor leikang vui | suang nip nam | lei kang (sunglai tung atna) vit och mjuk kalksten (att rita med) kritisk [kr'i:tisk] kritiskt kritiska adj mawksak (mawhzong)| langpan na ah siam | a thupi uppmärksam på fel och brister |kritisk (mot B); kritisk (till x) krock krocken krockar subst. mawtawm kitaih | kitaih kha sammanstötning, kollision krog krogen krogar subst. Ansai | zu sai restaurang (med spritservering) krok [kro:k] kroken krokar noun puankhai na | ngasa siahna | phiaukawi krökt metallföremål som används att gripa el. hänga upp något (used especially for fishing) krokig [²kr'o:kig] krokigt krokiga adj kawi | kawi vengvang | thuman lo lungsim kawi
L a i m a i | 83 böjd i en krok krokodil [krokod'i:l] krokodilen krokodiler Aw-le (tui sung aom Awle pi) ett stort kräldjur av ordningen Crocodilia krona [²kr'o:na] kronan kronor, -na noun sweden sum (sweden gam aa kizang sum) ett mynt (100 öre) i bl a Sverige krono|fogde -fogden -fogdar subst. head of enforcement district, enforcement officer person som företräder en statlig myndighet (kronofogdemyndigheten) som har hand om indrivning av fordringar sum bat ngetkikna zumpi /Ulian kropp [kråp:] kroppen kroppar pumpi människas eller djurs fysiska materia (huvud, bål, extremiteter) krossar krossade krossat krossa(!) verb slå sönder (i småbitar), splittra (även bildligt "nedkämpa") kruka [²kr'u:ka] krukan krukor noun nuai | gawi | nen | vuisak högt och bukigt kärl (av lergods) krusbär [kr'u:sbä:r] krusbäret krusbär krusbären noun gam suaklu | kuama deihloh mi val bär av busken Ribes grossularia kryar på sig [kry:arp'å:sej] kryade kryat krya(!)verb natna pan dam kikta | dam na ngah kik bli frisk krydda [²kr'yd:a] kryddan kryddor meh laha aki sawh/hel anam tuisak/ alimsak något som sätter (extra) smak kryddar [²kr'yd:ar] kryddade kryddat krydda(!) verb meh lim tuam/namtui na ding mehlak aa kikhah smaksätta med kryddor kryper [kr'y:per] kröp krupit kryp! Krypa verb bawkbak sa in pai | awmtal gå på händer och knän kråka [²kr'å:ka] kråkan kråkor Ak khuang ging | va-ak fågeln Corvus cornix kråmar sig kråmade kråmat kråma(!) verb lampai luallual | lampai phiauphiau stolt vrida på kroppen för att visa upp sig amul akha asiangsak sitset vasa kräks [krä:ks] kräktes kräkts kräks! kräkas verb lua ( kamsung pan lua) få upp mat från magen genom munnen, kasta upp, spy kräver [kr'ä:ver] krävde krävt kräv! Kräva verb ngen | akisam (ngen) framföra som krav krök kröken krökar subst. lam kawi | akawi sväng, kurva kudde [²k'ud:e] kudden kuddar noun lu-kham (lugna aa lukham) stoppat fodral (att vila huvudet på) kul[ku:l] nuam | kipahna | lungdamna indeclinable rolig(t) kuling [k'u:ling] kulingen kulingar hui | hui-pi nung mycket hård vind kull [kul:] kullen kullar noun suahkhat aa tampi asuak ganhing neu te alla ungar som fötts på samma gång kulle [²k'ul:e] kullen kullar noun mualdawn | lamto | mualkuam rundad höjd som sluttar åt alla sidor kultur [kult'u:r] kulturen kulturer noun ngeina | pu leh pa zat ngeina| människors sätt att leva i ett visst samhälle kultur [kult'u:r] kulturen kulturer noun ngeina (lai/ tumtheih/lasak/lam) cih te| vetenskap, musik, litteratur och konst ngeina lam tawh kisai thupi ngeisut| kultur [kult'u:r] kulturen kulturer noun ngeina tawh kisai lokhawhna| (ren)odling kulturminister ngeina lam tawh kisai ah amakai Ulian kund [kun:d] kunden kunder noun vanlei te | vanlei ding aa hong pai mite person som avser att köpa något; spekulant kung [kung:] kungen kungar, -na noun kumpi pa/ statsöverhuvud i monarki kunna [kan:] kan, kunde,har kunnat verb zo/thei ( gentehna hih zo / hih thei) see kan kunnig [²k'un:ig] kunnigt kunniga adj na khat peuhpueh kician tak aa hihnei na| siam/kivaa som kan mycket, kunskapsrik lungsim hoih/pil | ciim/lungsim ngaihsutna pilvang kunskap [²k'un:ska:p] kunskapen kunskaper pilna | theihna | pilvang aa thutheihna
L a i m a i | 84 vetande, lärdom kupé kupén kupéer subst. avdelning i en järnvägsvagn kupé kupén kupéer subst.
lai leh kampau lam ah theihna/ telna adei (khan) | akizom (gentehna meileng lampi) mawtaw kongkhak nihbek aom aa atungkhum asah leh anunglam a sau
sportigare bilmodell kupp [kup:] kuppen kupper za/thu neihna la | gualzawhna ding aa sepkhiatna överraskande handling för att ta makten kurar ihop sig [ku:rarih'o:psej] kurade kurat kura(!) verb kituah in kikhawm |gawmkhawm huka sig ner (med uppdragna axlar) kurator [²kur'a:tor] kuratorn kuratorer khantohna ding leh nakhat peuhpeuh ah koici gel ding cih a panpih ahuh mi( thunei ulian) person som har till yrke att ge råd och upplysningar i allmänna och individuella sociala frågor kurra|gömma subst. ku-ke kingeih ( khat bu in a khat in zong) lek där en letar efter några som gömt sig kurs [kur_s:] kursen kurser,na noun ahunsung| ahiding zah| laisin dingzah| viss del av längre utbildning; kortare utbildningsserie , riktning; riktlinje kurs [kur_s:] kursen kurser noun aphazah | amanzah | aman phatna| gällande pris, värde kusin [kus'i:n] kusinen kusiner, -na noun sanggam (nu &pa unau) barn till ens mammas eller pappas syskon kuslig kusligt kusliga adj. lausak/patausak | cikze huaisak | lauhuaisak som känns skrämmande kust [kus:t] kusten kuster gungei | tuipi gei gräns mot hav; strand kuvar kuvade kuvat kuva(!) verb satpai | sat niam(niamsak)| meksuk(mek niam) slå ner, undertrycka; förtrycka kuvert [kuv'ä:r] kuvertet kuvert kuverten noun lai-ip (lai khakna lai-ip) | atuam/ asin omslag om brev kvadratmeter [²kvadr'a:tme:ter]-meterm -meter(el. -metrar)-meterna noun adung avai the na mita(meter) ytmått som hos en kvadrat med 1 meter långa sidor kvar [kva:r] tamlo | asanglo i behåll, över (jag har inga pengar kvar kvar [kva:r] !, de, t verb cianlai (mo lai/ nei lai) | sitlai | nusia på samma ställe som förut kvart [kvar_t:] kvarten kvart el. kvartar; kvart över ett seh li suah seh khat ( nai et na ah kizang) fjärdedel (mainly used for a quarter of an hour (15 minutes)) kvart [kvar_t:] kvarten kvartar noun zintun na Inn dei(khan) | om pakna ding Inndei Innkhan logi, rum (informal) kvarter[kvar_t'e:r] kvarteret kvarter kvarteren noun Inn akilum aa kilam | taihkhat (taih Inn) husgrupp mellan (i regel fyra) gator lamlak ah Inn a kihonlam | lamkhak kvinna [²kv'in:a] kvinnan kvinnor, -na noun numei (nu pi) vuxen person av honkön kvinnlig [²kv'in:lig] kvinnligt kvinnliga adj numei kician numei kizen som anses typiskt för kvinnor kvittar kvittade kvittat kvitta(!) verb pia | sumpia (piak ding teng pia) betala skuld genom att räkna av motfordran; utjämna kvitto[²kv'it:o]kvittot,kvitton,kvittona noun sumpiak ciang aa ngah hi cihna lai (pi-sa)(phiat pai) intyg på att man har betalt en viss summa pengar; mottagningsbevis kväll [kvel:] kvällen kvällar,-na noun nitak- nitak lam dagens övergång till natt, afton kvällstidning [kvel ti:(d)ning] -en, -ar, -na noun nitak lam aa kibawl ta-den-sa kyckling [²c'yk:ling] kycklingen kycklingar, -na noun Aksa | ak no unge av hönsfågel kyffe [²c'yf:e] kyffet kyffen kyffena avang | Innkhum vang | a singtho lo Inn nin uselt rum eller hus bu-uk(buk) | buk hoihlo buksia kyl [cy:l] kylen kylar noun zi-khe tit-ta ( avotsakna bizupi) kylskåp kyler [c'y:ler] kylde kylt kyl! Kyla verb votsak | khuadamsak | khalsak göra kall
L a i m a i | 85 kylig [²c'y:lig] kyligt kyliga adj vot | khuavot khuadam förhållandevis kall, sval kyrka [²c'yr:ka] kyrkan kyrkor, -na noun BiakInn (Pasian Biakna Innpi) ett specialbyggt hus för gudstjänster kysk kyskt kyska adj. singtho in gamtat hoih sexuellt avhållsam nu leh nu, pa leh pa lam ngeihsun lo kysser [c'ys:er] kysste kysst kyss! kyssa verb nam( ngai in nam) | tawp ge en kyss kånkar kånkade kånkat kånka(!) verb hamsa pitak aa kai-in pua bära med möda, släpa (på) (vardagligt) kår [kå:r] kåren kårer noun thunei /ta-vuan nei galkap | galkap hon/pawlkhat sammanslutning (av personer med samma intressen eller sysselsättning) käkar [²c'ä:kar] käkade käkat käka(!)verb ne ( an ne, na khat peuhpueh ne) | valh (gil sung ah valh) äta (informal) käke [²c'ä:ke] käken käkar khaguh | kha a tung leh a nuai guh del av ansiktsskelettet där tänderna sitter kämpar [²c'em:par] kämpade kämpat kämpa(!) verb do | peng leh tuttawh thuah | la-ai använda våld för att hävda sig mot en motståndare dal/pang | kitom /kisat kämpe [²c'em:pe] kämpen kämpar noun a do pa | a tum pa | gal vanleng krigare (historical; also used generally, "a person who fights") känd [cen:d] känt kända minthangna | mi tampin thei | ciamteh | vang som många känner, bekant, berömd mi tampi ten thei(min thang na) känguru [c'eng:guru] kängurun kängurur tapua ganhing australiensiskt pungdjur av familjen Macropodinae känner [c'en:er] kände känt känn! känna verb lungsim sung om | thei | mangngilh lo | ngaihsut uppfatta med sinnena, märka lungsim sukha/lawng in theina leh ngaihsutna känner [c'en:er] kände känt känn! känna verb thei | tel ( theih tel na) ha kunskap om, vara bekant eller förtrogen med känner [c'en:er] kände känt känn! känna ngaihsutna/thuakna /sukkhatna / ta (på), röra (vid) känns [cen:s] kändes känts kännas verb sin/zon na pan muhkhiat | entel,vel, sit-se upplevas med känseln el. liknande sinnen känsla känslan känslor subst. phawk/theihtheih na lungsim | itna ngaihna upplevelse med sinnena (även "förnimmelse av något förestående") ofta i plural attityd gentemot andra (särskilt förmåga att känna kärlek) kär[cä:r] kärt kära ngai | deih | lungtung | it förälskad kär [cä:r] kärt kära ngaihna paktatna |zahtakna muan na älskad, uppskattad kärlek [²c'ä:rle:k] kärleken nown itna ngaihna |lungsim takpi tawh itna känsla att man tycker mycket om någon kärve [²c'är:ve] kärven kärvar alom | a thoh | adal bunt el. knippe med (otröskad) säd buhlom | laidal thoh kö [kö:] kön köer kigual | kigual aa angak rad av väntande kigual in amau hun a tun ding ngak kö [kö:] kön köer anung lam ah om | taw(taw-aw) | nung lam sista del av en trupp etc köar [²k'ö:ar] köade köat köa(!) verb kigual stå i kö kök [cö:k] köket kök köken noun An huanna | Anbuk rum där man lagar mat kök [cö:k] köket kök köken Anhuanna mei used only as an affix enklare matlagningsapparat kök [cö:k] köket kök köken Anhuan dan/ meh huan dan | An mat, kokkons t (japan an france(pian tit an cih te gamdang An) kön könet kön könen subst. numei maw pasal cih a kitheihna egenskapen att vara hane eller hona köns|roll -rollen -roller subst. numei ahih kei leh pasal te hihding akilawm na bestämd föreställning om hur man bör vara som man el. kvinna köns|umgänge -umgänget -umgängen -umgängena subst. nu & pa om khawpna
L a i m a i | 86 samlag köper [c'ö:per] köpte köpt köp! Köpa verb lei ( van lei, na lei) skaffa sig något genom att betala för det, handla kör [cö:r] körde kört kör! köra verb hawl (mawtaw hual) | nasem | hih/gel framföra (ett fordon) (also "transport") kör [kö:r] kören körer noun la-pawl(lasa) | lasa khawm mihon(pawl) grupp personer som regelbundet sjunger tillsammans kör över [cö:r'ö:ver] körde kört kör(!) köra verb gawi | hih khengval in khatvei hihkik köra så att någon hamnar under ens fordon körkort [²c'ö:rkor_t:] -kortet -kort –korten noun mawtaw hawltheihna | mawtaw licence(lai-sen) intyg på att man klarat ett officiellt körprov körsbär [c'ör_s:bä:r] körsbäret körsbär körsbären noun phuaitong gak/kung/paak/mel liten röd stenfrukt från träden Prunus avium eller Prunus cerasus kött [cöt:] köttet noun muskel- och fettvävnad hos människor och djur köttbulle, -n, -ar, -na noun sa pum ( a bem a kibawl sapum) kött|färs -färsen subst. sa kigawivui | sa kigawi zan |sa kigawi nel malet kött
la se lägger lack [lak:] lacket lack lacken (el. lacken lacker) noun a zanuh – singza- singzutna za ett slags målarfärg med slitstark yta lackar lackade lackat lacka(!) verb a za zuut hi behandla med (färglös) lack lackar lackade lackat lacka(!) verb siin hi lada [²l'a:da] ladan lador noun a kholna| saal| buh saal| khai gah kholna mun byggnad där man förvarar hö och halm etc lade [²l'a:de] see lägger ladu|gård el. lagård [²l'a:dugå:r_d] -gården -gårdar noun buh beem| a khol na byggnad för kor (på en lantgård) lag [la:g] lagen lagar noun upadi| zuih ding thu| sepding| bawlding allmän rättsregel (el. samling rättsregler) i ett land; förordning lag [la:g] laget lag lagen noun ki mawl pawl| ki hel kha| a lom lak a pa | ateen | a phuaih grupp av personer som samarbetar (i arbete, idrott etc) lag [la:g] lagen noun zukhauh| a khauh pen zu spad, marinad laga [²l'a:ga] adj upadi tawh ki tuak| a man| thu maan tawh ki sai only used as an attribute som stämmer med lagen lagar [²l'a:gar] lagade lagat laga(!) verb hih pha hi | bawl pha hi reparera lagar [²l'a:gar] lagade lagat laga(!) Verb huan hi tillreda, anrätta lager [l'a:ger] lagret lager lagren noun vante kholna| kholdan| khol na ding a mun awng| förråd, magasin van te khol na ding mun, khan lager [l'a:ger] lagret lager lagren noun nidang lai a, gual zawh na ngah te a ding a pah tawi na a ki bawl lu khu paak kual maskinelement som bär upp en roterande axel sing teh kaang nam khat tawh ki bawl paak kual lager [l'a:ger] lagern lagrar noun tatdan heekdan| omdan khawl dan|khusak dan|nun dan trädet Laurus nobilis kisai | set i a pei siik bom neu lagom [²l'a:gåm] adv. Kicing tak in| a ki lawm a ki tuak| hoihbek inte för mycket och inte för lite, passande, lämpligt lakan [²l'a:kan] lakanet lakan lakanen noun lupna tung a ki phah paun| puanza| puandal
L a i m a i | 87 tygstycke som används som sängkläder lamm [lam:] lammet lamm lammen noun tuno| tusa fårets unge lampa [²l'am:pa] lampan lampor noun khuaphelep mei| mei bap anordning för belysning land [lan:d] landet länder, -na noun gam stat, rike, landsbygd land [lan:d] landet land landen noun gam|leitang| logam odlat jordstycke lands|lag [²l'an:sla:g] -laget -lag -lagen noun gam sung a, a ki mawl mite idrottslag som representerar ett land landar [²l'an:dar] landade landat landa(!) verb kahto hi|kanto hi ta mark, gå ner landskap [²l'an:ska:p] landskapet landskap landskapen noun gam sung a gam ke neu khat| gam khen neu khat del av landet (Halland, Skåne etc) landskap [²l'an:ska:p] landskapet landskap landskapen noun leitung kidawh zia| gam om dan (landområde med en viss) natur lands|ting [²l'an:sting:] -tinget -ting -tingen noun khuasung gamsung kipawlna (kongsi)- hausa politiskt valt beslutande organ som representerar ett antal kommuner i frågor som rör hälso- och sjukvård, undervisning, socialvård mm lapp [lap:] lappen lappar noun athem| a huk nang a them|leitang mun litet stycke tyg lapp [lap:] lappen lappar noun lait hem| niin them litet stycke papper lapp [lap:] lappen lappar noun Scanivia sak lam leh Russia gam a sak lam a minam khat same lappar [²l'ap:a r] lappade lappat lappa(!) verb a huk nang hi| puan them hi |a vang hi sätta lappar (på något); laga, reparera larm [lar:m] larmet larm larmen noun gamlumna| a sau a, gin ngaih ziazua störande ljud, oväsen larm [lar:m] larmet larm larmen noun lau huai na pen thei sak khol| lungkham (anordning som ger) varningssignal; alarm larvig larvigt larviga adj. Hai|ngaih sutna nei lo dum, fånig (vardagligt) laser [l'a:ser] lasern lasrar noun a nasia mahmah| a khauh pai mahmah khuavak khauh a puasuak sak van apparat som alstrar och sänder ut en intensiv ljusstrålning lassar [²l'as:ar] lassade lassat lassa(!) verb koih hi|suan hi| vansuan hi| lasta last [las:t] lasten laster noun van|a ki pua van|van puak na| kontena det som bärs el. fraktas, börda last [las:t] lasten laster noun haza| mawhna| gam tat hoih lo envis (och skamlig) ovana lastar [²l'as:tar] lastade lastat lasta(!) verb van suan hi lägga last på; placera lastar [²l'as:tar] lastade lastat lasta(!) verb mawhsak hi|ngawh hi most commonly used in the (passive) infinitive ge skulden (för något) lastar [²l'as:tar] lastade lastat lasta(!) verb mawhsak hi|ngawh hi| mawh na zong hi most commonly used in the (passive) infinitive ge skulden (för något) mawh na muh last|bil [²l'as:tbi:l] -bilen -bilar noun van pua mawtaw pi| lawli mawtaw pi bil med flak som kan ta last lat [la:t] lata adj. Na sem nuam lo| tha dah lacks a neuter form ovillig att arbeta, bekväm (av sig), slö later [l'a:ter] noun bawldan vai hawm dan| sep dan bawl dan| plural (högfärdigt eller bortskämt) uppförande latin [lat'i:n] latinet noun latin kampau språket i romarriket och senare inom katolska kyrkan och vetenskapen lavin [lav'i:n] lavinen laviner noun vuk kia kia |mualtung pan tulkhal le vuk te cimsuk stort (snö)ras
L a i m a i | 88 led [le:d] leden leder noun ataang| a kizopna| guh ki zpna rörlig förbindelse mellan ben i kroppen led [le:d] leden leder noun alai | kizom| lam | a vang sträcka där man kan färdas led [le:d] lett leda adj. Sia|gitlohna | hoihlo otäck, elak leda [²l'e:da] ledan noun cim huai hun| cimtak huai| cimtakna känsla av att vara uttråkad legitimation [legitimasj'o:n] legitimationen legitimationer noun theihna ding a sit| a muan huai na ding a lak identitetskort (utfärdat av Posten el. av banker) el. andra handlingar som visar vem man är (pass, körkort etc) lera [²l'e:ra] leran leror noun buan| tungman en jordart som är mjuk och formbar i vått tillstånd och hård i torrt tillstånd levnad [²l'e:vnad] levnaden noun nuntak hunsung| livstid (also of a person's way of life) leder [l'e:der] ledde lett led! leda verb makai hi|makaih hi | lamlak hi ligga främst, vara ledare el. chef för; sköta, styra ,föra (till ett mål) ledare [²l'e:dare] ledar(e)n ledare ledarna noun makai |mataai|vaihawm|uk person som leder något, chef ledare [²l'e:dare] ledar(e)n ledare ledarna noun lialam tadensa cih te ah makaihna leh ngaihsutna tidningsartikel som framför en tidnings egna åsikter ledare [²l'e:dare] ledar(e)n ledare ledarna noun mei/dat aluan theina van te na te ämne som leder elektricitet mycket bra ledig [²l'e:dig] ledigt lediga adj suak ta| awng| man inte upptagen, fri ledsen [²l'es:en] ledset, ledsna adj dah nedstämd, bedrövad legitimation [legitimasj'o:n] -en, -er, -na noun hihna taktak lahna- kua taktak cih teltak lahna identitetskort (utfärdat av Posten el. av banker) el. andra handlingar som visar vem man är (pass, körkort etc) lek [le:k] leken lekar noun ngasa tuui| ukeeng tuui parning (hos fiskar) lek [le:k] leken lekar noun ki mawlna| gual nopna sysselsättning för nöjes skull lek [le:k] leken lekar noun phe bu khat| phe lom khat kortlek leker [l'e:ker] lekte lekt lek! Leka verb ki mawl hi| ki mawl lai tak hi hålla på med lek(ar) lek|sak [²l'e:ksa:k] -saken -saker noun naupang ki mawlna| lim tuam taum föremål som används att leka med lektion [leksj'o:n] lektionen lektioner, -na noun sin na | lai sin na undervisningstimme (i skolan) ler [le:r] log lett le(!) verb nui dra på munnen, se road el. glad ut lera leran leror subst. buan|tungman en jordart som är mjuk och formbar i vått tillstånd och hård i torrt tillstån används bl a till keramik letar [²l'e:tar] letade letat leta(!) verb zong hi|en hi|mu hi| försöka hitta, söka lever [l'e:ver]levde levt lev! Leva verb nungta hi| teenghi vara vid liv, existera lever [l'e:ver] levern levrar noun sin ett inre organ i kroppen leve [l'e:ve] levet leven noun tha pia|lungdam thu ko hi hurrarop levnad [²l'e:vnad] levnaden noun nuntak hunsung|a hun| nuntak hun sung livstid lexikon [l'ek:sikån] lexikonet lexikon (el. lexika) lexikonen noun dictionary| lai khiat na ki gelh lai bu ordbok lider [l'i:der] led lidit lid! lida verb haksat na thuak hi| ngen theih na thuak hi | gimna thuak ha smärtor, plågas (also generally, "endure, be afflicted (with)") lider [l'i:der] led lidit lid! lida verb tan- kan- kheng- hun beisak- khuttawh kikhak
L a i m a i | 89 förflyta (in some phrases) lie [²l'i:e] lien liar noun lopa meet na tem| phiau kawi handredskap som används för att slå gräs liftar [²l'if:tar] liftade liftat lifta(!) verb mawtaw alem om in zui pak|hi| mawtaw tung ki luai in tuang hi (be att få) åka med gratis liga [²l'i:ga] ligan ligor noun pawl| a khawk | khawk khat| mi gam tat pawl| migilo pawl kriminell grupp, förbrytargäng kipawl na| a ten|a pawl| ki pawl khop na ligger [l'ig:er] låg legat ligg! ligga verb lum hi| om hi vara i vågrätt läge, vila; vara placerad ligger över [lig:er'ö:ver] låg legat ligg! ligga verb zan tha pai om hi| zan tawntung om hi stanna kvar hos någon över natten, sova över lik [li:k] likt lika adj. Kibang| kisun som har samma utseende som el. påminner om något lik [li:k] liket lik liken noun misiluang död (människo)kropp likadan [li:kad'an: (el. -d'a:n)] likadant likadana pron. Kibang|ki sun| tua mah bang in av samma slag like [²l'i:ke] liken likar noun a nam kibang| a sen ki kim| tan bang kim motstycke liknande [²l'i:knande] adj. Kibang tak in| kisun| ki bang (nästan) likadan, likartad likväl [likv'ä:l] adv tungcing|tudong| (uang gen n aah ki sang kam mal hi) ändå, trots det likör [lik'ö:r] likören likörer zu khum|zu khauh khum en söt spritdryck lilla [²l'il:a] see liten adj no| neu limmar [²l'im:ar] limmade limmat limma(!) verb kaw mat hi klistra limning [l'im: ning] limningen limningar noun a lang nih ki tuah na| ki suk khak na| ki tuah na| kaw limpa [²l'im:pa] limpan limpor noun pongmoh bem avlångt mjukt bröd linje|domare [²l'in:jedom:are] -domar(e)n -domare -domarna noun ki mawl na ah thu khen te| dailuci domare (i fotboll) som bevakar planens sidlinjer linje [l'in:je] linjen linjer noun lam| khualzin|mun khat pan mun khat ah lam ngei na figur med utsträckning åt endast ett håll, sträcka som trafikeras med allmänna kommunikationer , kurs, inriktning lipar [²l'i:par] lipade lipat lipa(!) verb kahpau hi| kap kawm a pau hi| ki diik kawm a kap hi gråta lirar [²l'i:rar] lirade lirat lira(!) verb kimawl hi|ciamniuh bawl hi| ki ngeih hi|ciamnuih hi| spela (boll el. musik) list [lis:t] listen lister noun ciamnuaih na bang a ahi lopi aa bang a kigen knep, slughet list [lis:t] listen lister noun sing hawng hok| sing peek bawl| lem tunn ribba av trä (som används för att dölja fogar etc) lista [²l'is:ta] listan listor noun sazian förteckning listar ut [lis:tar'u:t] listade listat lista(!) verb mu hi| zong in mu hi komma underfund med, lura ut listig [²l'is:tig] listigt listiga adj. lungsim kawi| ngian thei| khemthei som använder list, slug, knepig litar på [²l'i:tarpå:] litade litat lita(!) verb ,muan huai hi| up huaihi|muang in bel hi| ki nga hi ha förtroende för, tro på lite el. litet [²l'i:te] adv neu hi| tawmtawm en aning, något liten, litet, små adj neu liten [²l'i:ten] litet lilla komp.: mindre minst adj. neu obetydlig ifråga om storlek, ålder etc liter [l'i:ter] litern liter (el. litrar) literna noun lita| tui teh na van ett rymdmått liv [li:v] livet liv liven noun nutak na| nungta| nuna
L a i m a i | 90 det att leva, levnad, verksamhet liv [li:v] livet liv liven noun gamlum ngeingai gamlum ziasua livlighet; oväsen buai/ kitotna gamlumna awging ziazua livs|föring [²l'if:sfö:ring] -föringen noun nuntak omzia sätt att leva livs|medel [²l'if:sme:del] -medlet -medel -medlen noun antang tuibuuk| an neek tui dawn| neek le dawn mat, föda livsmedelsaffär, -en, -er, -na noun neek le dawn zuak na sai livs|tid [²l'if:sti:d] -tiden noun mi hing khat i nun tak hun sung| nun tak hun sung teng den tid man lever, levnad liv|vakt [²l'i:vvak:t] -vakten -vakter noun mi nuntak na cing| micing vakt(styrka) som skyddar ngns liv ljud [ju:d] ljudet ljud ljuden noun aw awging det som hörs ljuder [j'u:der] ljöd ljudit ljuda verb aw ging hi|gingsak hi höras, låta ljud|lös -löst -lösa adj. a aw ging lo| a aw suak lo| gamlum lo som inte hörs, tyst ljuger [j'u:ger] ljög ljugit ljug! ljuga verb zuau hi| zuau khem hi inte tala sanning, luras ljus [ju:s] ljuset ljus ljusen noun khuai mei vak det som gör att man kan se, sken ljus [ju:s] ljust ljusa adj khuavaak som är upplyst; som ger ifrån sig mycket ljus ljus [ju:s] ljuset ljus ljusen noun a vaak| a taang ljuskälla, belysning ljusnar [²j'u:snar] ljusnade ljusnat ljusna(!) verb vaaksak hi| a tang na ding a bawl hi bli ljusare ljög [jö:g] see ljuger lock [låk:] locket lock locken noun a siin| mit khu| mitdal anordning att stänga till öppningen (på kärl, låda etc), lucka (also figuratively) lock [låk:] locken lockar noun a kual| a kual| a zial hårslinga lockar [²l'åk:ar] lockade lockat locka(!) verb kheem hi| zol hi | kaai hi förmå någon (genom löften etc) att göra något lockar [²l'åk:ar] lockade lockat locka(!) verb kawi hi| kawi| zial hi| ton hi| kual hi göra el. vara lockig lo|djur [²l'o:ju:r] -djuret -djur -djuren noun sa ngak hi| a meitom a pum tung a kuatkuat a om higamzawh ngeu kattdjuret Lynx lynx lod|rät [²l'o:drä:t] -rätt -räta adj. tumai tang tawhki dawng man|tang| a tunglam in som bildar en rät vinkel mot marken, vertikal logi [losj'i:] logi(e)t logier (el. login) logina noun tawm vei sung a ki ngah om nang khawnl nang | ih mut na khan| giah buuk tillfällig bostad, husrum lok [lo:k] loket lok loken noun mei leeng lu| set lu motorvagn som drar tåg, lokomotiv lokal [lok'a:l] lokalen lokaler, -na noun mun khat| inn pi khat i mun utrymme som används för kollektiv verksamhet lokal [lok'a:l] lokalt lokala adj. mun tawh ki sai| khua tual som är begränsad till en viss plats lopp [låp:] loppet lopp loppen noun kidem na löpning lopp [låp:] loppet lopp loppen noun hun| khang| taang thu (tidens) gång, förlopp lopp [låp:] loppet lopp loppen noun thau lawng muuk insidan av gevärspipa lopp [låp:] loppet lopp loppen noun gun |tuu miaung te i a ki zopna utsträckning av vattendrag lortig [²l'or_t:ig] lortigt lortiga adj. siang tho lo| niin| tui niin
L a i m a i | 91 smutsig (informal) lott [låt:] lotten lotter noun aitaang| ki hel| a khen| ai tuam| mun khat föremål som används för att göra ett slumpmässigt val, lottsedel lott [låt:] lotten lotter noun kaam|a kop in| a lom in det som tilldelas någon (genom arv el. slumpmässigt val) (also used figuratively) lov [lå:v] lovet lov loven noun hun awng ledighet från skolan lov [lå:v] lovet lov loven noun phat| pahtawi pris, beröm lovande [²l'å:vande] adj. phat tuam huai| lam et huai som lovar gott för framtiden, löftesrik hih tuak| hoih tuak lovar [²l'å:var] lovade lovat lova(!) verb kamciam pia hi| kiciam hi ge löfte om, försäkra lovar [²l'å:var] lovade lovat lova(!) verb phat hi| pah tawi hi prisa, berömma lovlig lovligt lovliga adj. phal thei tillåten (att jagas) (även bildligt) lucka [²l'uk:a] luckan luckor noun kongvang| tawlet| kongvang öppning lucka [²l'uk:a] luckan luckor noun a kikal| a awng| mun awng| a kal mindre dörr luder [l'u:der] ludret ludren noun numei ki zuak| numei gina lo| vaang nei lo numei hora (informal) luft [luf:t] luften noun lei tung huih| huih det man andas, atmosfären ovanför markytan luftar [²l'uf:tar] luftade luftat lufta(!) verb huih thau vädra lugg lug:] luggen lugga noun samzang- samzang taltung a kaisuk hår (som hänger ner i pannan) luggar [²l'ug:ar] luggade luggat lugga(!) verb sam kaai hi| sam huai hi| kaai hi dra i håret lugn [lung:n] lugnt lugna adj dai| taanglo|kip| som rör sig mycket lite lugn [lung:n] lugnet noun a hi hiit hiat omdan khawl dan behärskning av känslor lukt [luk:t] lukten noun a gim nam theih na| a nam förmågan att uppfatta lukt, luktsinne luktar [²l'uk:tar] luktade luktat lukta(!)verb anam hi| a nam za hi ge ifrån sig lukt, dofta, känna lukt, vädra lumpen [l'um:pen] noun gal kap militärtjänsten lunch [lun:sj] lunchen luncher, -na noun sun an (sun an neek hun) måltid mitt på dagen lunga [²l'ung:a] lungan lungor noun kal andningsorgan hos människan (och högre djur) lunnare naal hi lur [lu:r] luren lurar noun ki tawh a ki bang gua tawh a ki bawl tum theih nam khat| tam ngai ett slags blåsinstrument lur [lu:r] luren lurar noun a ngah mi| van| telephone ngaih na| aw mat na den del av en telefon som man håller mot örat lur [lu:r] luren lurar noun lusu| mengme| tawm vei ih mu en stunds sömn lurar [²l'u:rar] lurade lurat lura(!) verb buksim hi| ngaksim hi stå på lur pai sim| buksim| ngaksim lurar [²l'u:rar] lurade lurat lura(!) verb khem hi| zuau hi använda lögn för att vinna fördel lus [lu:s] lusen löss lössen noun hik| lungno most often in plural insekt som lever i människors el. djurs skinn el. hår luskar ut [²lus:kar'u:t] luskade luskat luska(!) verb zong khia hi ta reda på (genom list) (informal)
L a i m a i | 92 lust [lus:t] lusten noun lungkim na| lungkim känsla av tillfredsställelse lust [lus:t] lusten noun uutna| deih na önskan att pröva (något intressant) lusta [²l'us:ta] lustan lustar noun lunggulh na|nu le pa om khop lunggulh luatna sexuell åtrå lustig [²l'us:tig] lustigt lustiga adj. nuih zaak huai|lawp huai|nophuai| rolig, komisk tel sitset na ding a hilh haksa lutar [²l'u:tar] lutade lutat luta(!) verb kitep – awng dengdang - kingam stå snett , ställa snett luva [²l'u:va] luvan luvor noun tumul lukhu en slags stickad mössa lycka [²l'yk:a] lyckan noun kam phatna| lungdaman| a thu ki tuak känsla av djup glädje lyckad [²l'yk:ad] lyckat lyckade adj. gual zo hi| a phat tuamna om hi som har lyckats bra lyckas [²l'yk:as] lyckades lyckats lyckas verb gual zawh na ngah hi| kizom hi ha lycka el. framgång; klara av (att) lycklig [²l'yk:lig] lyckligt lyckliga adj gualnuam| lungdamlungkim| kampha full av lycka, glad lyder [l'y:der] lydde (el. löd) lytt lyd! lyda verb mang hi| thumang hi göra som någon annan vill lyder [l'y:der] lydde (el. löd) lytt lyd! lyda verb taai hi| sim hi |kan na tawh tel hi| ha en viss lydelse (also "have a certain content") sim| thei| mu| simkhia lydig lydigt lydiga adj. mang| amangding a kigingsa in om som lyder utan invändningar lydnad [²l'y:dnad] lydnaden noun thuman na| thu pha det att lyda lyfter [l'yf:ter] lyfte lyft lyft! lyfta verb a sang ah lamto hi|lawpsak hi| suai hi höja till en högre nivå, föra uppåt lamto lysande [²l'y:sande] adj. tampi| pi et huai| bun mycket framstående lyser [l'y:ser] lyste lyst lys! lysa verb taan hi| khua vaak taan hi| te sak hi ge ifrån sig ljus, skina lyser [l'y:ser] lyste lyst lys! lysa verb zuak hi | zasak hi in some phrases meddela offentligt, kungöra lyssnar [²l'ys:nar] lyssnade lyssnat lyssna(!) verb ngai hi höra uppmärksamt lyster [l'ys:ter] lystern lystrar noun niim| tee| siang| tang glans låda lådan lådor subst. singkuang|bizu (fyrkantig) behållare låg [lå:g] lågt låga lägre lägst adj sang|l aliatna| niam|sawtlo som ligger långt ner på en skala ,som har en höjd under det normala lånar [²l'å:nar] lånade lånat låna(!) verb kawm hi| kawm khia hi använda något (kostnadsfritt) som tillhör en annan, låta någon använda det man äger, låna ut lånekort [²l'å:nekor_t:] -kortet -kort –korten noun kawm na kat dal| na khat pepeuh kawm nang kat bevis på att man har rätt att låna på bibliotek lång [lång:] långt långa; komp.: längre längst adj. sau|a hun sawt som har stor längd i tid och rum långfranska [²l'ång:fran:ska] -franskan -franskor, -na noun a mel a kang pong moh sau långt vitt franskbröd långsam [²l'ång:sam:] långsamt långsamma adj. damdam |ziakai tak in som har låg hastighet, som rör sig sakta lås [lå:s] låset lås låsen noun tawh anordning att låsa med låser [l'å:ser] låste låst lås! låsa verb tawh kalh in khak hi| thong kia sak hi stänga (en dörr) så att man inte kan öppna utan nyckel tawh kalh hi låt [lå:t] låten låtar noun aw ging -tumtheih githa awgingmelodi
L a i m a i | 93 låter [l'å:ter] lät låtit låta; låt mig se verb phal hi| hisak hi höras, ljuda låter [l'å:ter] lät låtit låta verb ging hi tillåta, gå med på läder [l'ä:der] lädret noun savun|a ki nuainiim sa, savun| a melkibawl ding savun\ bearbetad djurhud (som används till skor, väskor etc) lägenhet [²l'ä:genhe:t lägenheten lägenheter, -na noun taih khan bostad (i hyreshus), våning lägger [l'eg:er] la(de) lagt lägg! lägga verb lumhi| munla hi| ngam|tua lai ah om hi få att ligga (mot underlaget) sätta samman lägger av [leg:er'a:v] lade lagt lägg! lägga verb khawl hi| khawl lai tak hi sluta (med något) läkar- adjektiv zatui lam pilna|zatui| zatui lam tawhki sai theih na läkare [²l'ä:kare] läkar(e)n läkare läkarna, -na noun siavuan| zatui sia| cidam na lam ah sia person som har till yrke att bota sjukdomar, doktor läkare; medicinare {om student} (substantiv) zatui lam sia|zatui sia läkarundersökning [²'un:der_sö:kning] undersökningen zatui tawh damsakna| cidam na sit det att undersöka något el. någon, granskning läkar|vård [²l'ä:karvå:r_d] -vården noun zatui tawh dam sak dan| damsak behandling som ges av läkare läke|medel -medlet -medel -medlen subst. zatui|zatang medicin läker [l'ä:ker] läkte läkt läk! läka verb damkik hi|haksat na te nuam taumhi| bli bra (igen), a na dam tuam| damsiang läktare [²l'ek:tare] läktar(e)n läktare läktarna noun pulpit tung| pawi et nang atung dei upphöjd åskådarplats lämnar [²l'em:nar] lämnade lämnat lämna(!) verb haw hi| pusuak hi| nusia hi| phal hi räcka, ge, hand, give, avlägsna sig från en plats, låta vara kvar lämplig [²l'em:plig] lämpligt lämpliga adj ki lawm mahmah| kituak passande län [lä:n] länet län länen noun khawk|gamke khat i khawk| gam khen khat i khawk geografiskt område som är en administrativ enhet inom statsförvaltningen länder [l'en:der] see land gam längd [leng:d] längden längder noun sazian| sazain pia in compounds förteckning, register länge [²l'eng:e] komp.: längre längst adv a hun sau tak in under lång tid längtan [²l'eng:tan] längtan noun lunggulh luatna| uuk luat na det att önska starkt el. vänta ivrigt längtar [²l'eng:tar] längtade längtat längta(!) verb phawk hi| ngai hi önska starkt, vänta ivrigt deihgawh hi\ lunggulh hi läns|styrelse [²l'ä:nsty:relse] -styrelsen -styrelser noun khawk ki uk na förvaltande statlig myndighet i länet läpp [lep:] läppen läppar noun muuk| kuang uk gong| zah tak lo a thu gen en av de två (röda) hudflikar som bildar munöppningen lär [lä:r] lärde lärt lär! lära verb hilh hi|lak hi| sin pih hi undervisa, visa hur något ska göras lär sig [l'ä:r_sej] lärde lärt lär! lära verb kan in sin hi inhämta kunskap el. färdighet, studera lära läran läror subst. hilh- lai hilh –thu hilh kunskapssystem lärare [²l'ä:rare] lärar(e)n lärare lärarna, -na noun sia nu|sia pa person som undervisar lärarinna [²lä:rar'in:a] lärarinnan lärarinnor noun numei sia sem|sia nu kvinnlig lärare (unofficial term) lärdom [²l'ä:r_dom:] lärdomen lärdomar noun sin n apan a nagh pilna (stora) kunskaper (inhämtade genom studier) lärling [²l'ä:rling] lärlingen lärlingar noun nasep ki sin| mi thak person som lär sig ett yrke, praktikant lärlingsutbildning na sepna ding asiam na khat pen sin|sin na
L a i m a i | 94 läser [l'ä:ser] läste läst läs! Läsa verb lai sim hi se igenom och begripa (en skriven text) läser [l'ä:ser] läste läst läs! läsa verb sin hi| kan hi studera läsk [les:k] läsken noun sawda pa sing gah tui (söt) kolsyrad dryck läslig [²l'ä:slig] läsligt läsliga adj sim a ki ngah| ki sim thei| a kit el lai mal| som kan läsas läsning [²l'ä:sning] läsningen noun laisim dan| lai simna tawh ki lai det att läsa lätt [let:] lätt lätta adj baih| ol| zaang som har liten vikt, enkel, okomplicerad lättar [²l'et:ar] lättade lättat lätta(!) verb lam to hi| huh hi avta, lyfta, göra el. bli lättare lätthet [²l'et:he:t] lättheten noun ol hiithiat na| haksat loh na|baih na lättmjölk [l'et mjöl:k] mjölken noun athau tawm bawng nawi läxa [²l'ek:sa] läxan läxor,-na noun innlai hemuppgift löder [l'ö:der] lödde lött löd! löda verb siik le siik mat hi| siik le siik zom hi| wading saw sammanfoga metallbitar med smält metall löfte [²l'öf:te] löftet löften löftena noun kamciam| kiciam na pia det som någon lovar lögn|hals [l'öng:nhal:s] -halsen -halsar noun zuau phuak pa| a maan lo thu gen pa person som ljuger, lögnare lök [lö:k] löken lökar noun lo thang rund grönsak av släktet Allium med stark smak löje löjet löjen löjena subst. kheem na|ciam nuih na| zah pih na hånfull munterhet löjlig löjligt löjliga adj. nuih zaak huai komisk, skrattretande lön [lö:n] lönen löner ,na noun pong man khasum| kha sum| thaman( na sem a nagh sum) pengar som betalas ut för arbete, ersättning lönande [²l'ö:nande] adj. a meet na om hi som lönar sig, inkomstbringande lönar sig [²l'ö:nar_sej] lönade lönat löna verb ameet om sak hi| apung om sak hi vara värd besväret; ge avkastning lönn lönnen lönnar subst. a liim | singtak| sawl bawk trädet Acer platanoides lön|tagare -tagar(e)n -tagare -tagarna subst. tha man| na sem kha sum anställd, arbetstagare löpare [²l'ö:pare] löpar(e)n löpare löparna noun ataai pa idrottsman som löper löpare [²l'ö:pare] löpar(e)n löpare löparna noun check ki ngeig ciang a a kum pi pa lim pjäs i schack löper [l'ö:per] löpte löpt löp! löpa verb taai ki demhi| taai ki dem na ah va taai delta i löpning; springa fort löper [l'ö:per] löpte löpt löp! löpa verb keek hi | zaan hi| sawk phei hi sträcka sig i en viss riktning lös [lö:s] löst lösa adj. a ki ciang tan n apan suak ta| ki lom hen lo som inte sitter (stadigt) fast, ge fri lös löst lösa adj. kol|,khiam| a kpsuak ding a thuah lo mjuk, porös, motsats hård, kompakt khih lo| tun lo löser [l'ö:ser] löste löst lös! lösa verb a dawn na zong hi| lem hi klara, komma tillrätta med löser löste löst lös! lösa verb tuisuah hi| phiat hi blanda upp tui sungah zatang tui suah hi löser löste löst lös! lösa verb pia hi| aap hi få mot betalning löser löste löst lös! lösa verb khah hi| suak ta sak hi ge fri
L a i m a i | 95 lördag [l'ö:r_da(:g)] lördagen lördagar, -na noun ki gin ni| nipi zawh ni guk ni veckans sjätte dag löss [lös:] see lus löv [lö:v] lövet löv löven noun sing teh blad på träd och buskar
mage [²m'a:ge] magen magar, -na noun gil| gilpi organ där man smälter maten mager magert magra adj. gawng hi. benig (om kroppsbyggnad hos människor och djur; även om låg fetthalt; bildligt "dålig, obetydlig") majs [maj:s] majsen noun vai miim, bagn buh sädesslaget Zea mays maka [²m'a:ka] makan makor noun Zi| lawmnu hustru makar [²m'a:kar] makade makat maka(!) verb tang sak hi| nawl khin hi|laih hi| suah hi flytta, förskjuta make [²m'a:ke] maken makar noun papi| pasal äkta man makulerar [makul'e:rar] makulerade makulerat makulera(!) verb siin hi| liah hi| susia hi kassera el. förstöra (papper) mal malen malar subst. pengpe leep- khuamial ciang a meivak bawha hong leng ganhing kha nei även massord liten insekt av familjen Tineidae (som lever i kläder etc) malaria Khua sik,nat tun nat na mamma[²m'am:a] mamman mammor, -na noun nu | nu nu mor, moder man [man:] mannen män männen noun pasal vuxen person av hankön man [man:] mannen män männen noun pasal| numei i pasal (äkta) make manar [²m'a:nar] manade manat mana(!) verb naakpi, deih tak a han thawn hi uppmana aqm-hilh hi. mandel [²m'an:del] mandeln mandlar noun singgah badan gah nöt från mandelträdet Prunus amygdalus mandel [²m'an:del] mandeln mandlar noun tonsil leibul dang tonsill mangel [m'ang:el] mangeln manglar noun puan tui suuk na set| puan kawt suuk na set apparat som slätar ut tvättade kläder och textilier genom att pressa dem mellan två valsar manglar [²m'ang:lar] manglade manglat mangla(!) verb puante pen asuuk naset sung ah koihin atui suuk hi apparat som slätar ut tvättade kläder och textilier genom att pressa dem mellan två valsar ki sia sakhi mani [man'i:] mani(e)n manier noun lunglawpsak –lungsim thalawpsak –lunggulh lua onormalt intresse (för något) lunglutluatna – aval lua aa ngaihsut denkei na manipulerar [manipul'e:rar] manipulerade manipulerat manipulera(!) verb pilvang tak aa nakhat a ma deih dandan in hei hantera eller påverka något el. någon på ett ohederligt sät manlig [²m'an:lig] manligt manliga adj. pasal vai typisk el. lämplig för en man manlig [²m'an:lig] manligt manliga adj. pasal| a pa som är av mankön mapp [map:] mappen mappar noun lai a lom| fal| laidal te koih khawm förvaringspärm maraton [m'a:ratån] noun maraton tai ki dem na
L a i m a i | 96 löpning 42 kilometer margarin[margar'i:n] margarinet noun huan an ding a a ki zang thawhbat thau ett slags matfett pong moh tung a a ki taat thawhbat nam khat mark [mar:k] marken marker noun neihsa leitang- gamsung -huangsung ägt landområde, ägor mark [mar:k] marken marker noun leitung lei maitang jordyta mark [mar:k] marken mark marken noun ciapteh na mynt (i t ex Tyskland och Finland) markerar [mark'e:rar] markerade markerat markera(!) verb lak hi| ciap the na lak hi bevaka (motspelare i t ex fotboll) markerar [mark'e:rar] markerade markerat markera(!) verb ciam the hi ange, visa marknad [²m'ar:knad] marknaden marknader noun sumlei sum zuak na mun| zi (offentligt utlyst och regelbundet återkommande) handel utomhus; torghandel; basar marmelad [marmel'a:d] marmeladen marmelader noun lingmaw tui fruktmassa (av apelsin etc) i geléform lingmawhawng tawh a ki bawl pong moh tung a a ki taak zu marscherar [marsj'e:rar] marscherade marscherat marschera(!) verb gamgi ciam the hi gå i takt (som soldater) marsvin [²m'a:r_svi:n] marsvinet marsvin marsvinen noun lungno en liten gnagare utan svans (Cavia porcellus) mask masken maskar subst. tangtel ryggradslöst djur av gruppen Vermes (särskilt den typ som håller till i jorden) maskar maskade maskat maska(!) verb damtak a na sem| sikaan tawh ki tuak a na sem medvetet sänka (arbets)takten, förhala tiden maskerad [masker'a:d] maskeraden maskerader noun kineih hi| hih khem hi kostymbal maskin [masj'i:n] maskinen maskiner noun setvan apparat som utför arbete och drivs med energi maskning maskningen subst. na sem ta siikaan| thu khun| na sem te ki ut na medveten sänkning av (arbets)takten; obstruktion massa [²m'as:a] massan massor noun atam| a lom| agih na| mitampi| a mal tam stor mängd människor mat [ma:t] maten noun neek theih dawn theih näringsämne som man äter mataffär, -en, -er, -na noun an sai- An huan sa huan nailo kizuakna sai matar [²m'a:tar] matade matat mata(!) verb vaak hi|an vaak hi| beh lap hi ge mat åt match [mat:c (el. mat:sj)] matchen matcher, -na noun ki dem na|ki mawl na tawh ki sai tävling matematik [matemat'i:k] matematiken noun ga naan|tenchia vetenskapen om tal; skolämnet räkning materia el. materie materien materier subst. dat | physic lam a, om dat te allt som finns i den fysiska världen (i motsats till den andliga) matfett moh a ngot sak na ding a a ki hel a thau khal| moh kan na ding sathau matris alim, a mel bawl|pongsan bawi| mat|rätt se rätt subst. meh| an| kua ai|kuang uuk mat|sal [²m'a:tsa:l] -salen -salar noun an neek tui dawn na dei golpi| an neek na dei (större) rum där man äter; matrum mat|sedel -sedeln –sedlar subst. An min mehmin ki at na lai (An sai ah aki ngah teng ki-at na lai) förteckning över maträtter (på restaurang); meny mat|sked [²m'a:tsje:d] -skeden -skedar noun siik keupi|siikkeu sked att äta med matspö nga kawi mat|säck [²m'a:tsek: (el. ²m'as:ek:)] -säcken -säckar noun sun siah bel| an um| sun an bel mat som man tar med på utflykter etc, proviant matt [mat:] matt matta adj. thatang|tha| nun taak na tha| tha neem trött, kraftlös matt [mat:] matt matta adj. khuak hai| te lo|siang lo som inte är klar och skarp
L a i m a i | 97 matta [²m'at:a] mattan mattor, -na noun kawzaw| a phah|pheek golvbeläggning av vävda etc textilier matte [²m'at:e] matten noun ga nan lamtawh kisai sanglai (tuat tangtang lam tawh kisai) matematik (vardagligt) matte matten subst. to nu | ukpi nu matmor (för hund etc) mazarin mazarinen mazariner subst. pong moh a khum nam khat bakverk av mördeg (med fyllning av mandel, ägg och socker) med [me:(d)] adv tawh ( a mah tawh- amah zong) också med [me:d] meden medar noun a sim tat mi| sum dong pa most often used in the plural skena som en kälke etc glider på medalj [med'al:j] medaljen medaljer noun min phatna thaman, dangkapi liten metallplatta (i form av ett mynt) som används som belöning el. pris medan [²m'e:dan] conj. Laitak| hang| a mantak in under tiden som, samtidigt som medborgare [²m'e:dbår:jare]medborgar(e)n medborgare medborgarna noun gam mi hih na| tualsung mi hihna person som tillhör en viss stat meddelande [²m'e:de:lande] meddelandet meddelanden meddelandena noun thu puak| vaikhak kammal upplysning, rapport medel [m'e:del] medlet medel medlen noun neih leh lam sum leh pai only in the plural tillgångar, pengar medel [m'e:del] medlet medel medlen noun a dan| a hihdan| a sep dan| a bawl dan-alampi sätt, metod medel|ålders [²m'e:delål:der_s] adj. kum lai hawl pawl| khang lai pawl som är i medelåldern medföljer medföljde medföljt medfölj! medfölja verb hih khawm hi| guang khawm hi| thuah khawmhi mest i lös sms följa med, vara bifogad medger [²m'e:dje:r]medgav medget(el.medgivit)medge(!)(el.medgiv! medgiva) verb ki siik kik hi|phal hi| erkänna, hålla med om , tillåta, ge möjlighet till ciam teh hi medicin [medis'i:n] medicinen mediciner, -na noun zatang- zatui läkarvetenskap, läkemedel medicinsk [medis'i:nsk] medicinskt medicinska adj. ki at lo a damsak na som rör läkarvetenskapen medlar [²m'e:dlar] medlade medlat medla(!) verb khen ( a kitawng khat peuh khen- lemtuah) phelh försöka nå en uppgörelse i en konflikt medlem [²m'e:dlem:] medlemmen medlemmar noun pawl pih| pawl khat| ki hel mi-pawl mi person som tillhör en organisation medium [m'e:djum] mediet medier (el. media) noun – nasepna a kizang kampau- alaihawl pawl used most commonly in the plural (informations)medel, medelstor medverkar medverkade medverkat medverka(!) verb ki hel hi|pa hi bidra, hjälpa till; vara med, delta pia hi| huh hi mejar [²m'e:jar] mejade mejat meja(!) verb aat hi| tan hi| at tan hi sl å av med lie mejeri [mejer'i:] mejeri(e)t mejerier noun bawngnawi kholna| thawhbat, dengkhe, cih te pawl huan na mun ställe där man behandlar mjölk och framställer smör, ost etc nawi tawh ki bawl van sai mejslar [²m'ej:slar] mejslade mejslat mejsla(!) verb sekkhu tawh tan| sekkhu tawh khuak|sekkhu tawh bawl forma el. bearbeta med mejsel sek khu tawh bawl mellan [²m'el:an] prep a lai| nih ki kaal mellanmjölk, -en noun athau tamlua lo bawng nawi melodi [melod'i:] melodi(e)n melodier noun a zaak nop huai aw ging , la sak siam aw ordnad följd av toner som bildar en helhet a lam dang ding a ki bawl la aw ciap the na melon [mel'o:n] melonen meloner noun sing tangmai frukt av växten Cucumis melo men [men:] conj a hih hang –( kampau zopna) (indicates objection or restriction) men [me:n] menet men menen noun liamna ngah-liam- kisia skada (in phrases) menar [²m'e:nar] menade menat (el. ment) mena(!) verb upna nei hi| um mawh hi
L a i m a i | 98 tycka menar [²m'e:nar] menade menat (el. ment) mena(!) verb gel |akhiatna, agennop, acihnop avse, åsyfta mening [²m'e:ning] meningen meningar noun gel sa te| gel na åsikt, uppfattning mening [²m'e:ning] meningen meningar noun ngaih sut| upmawh na|| upna betydelse mening [²m'e:ning] meningen meningar noun a khiat na| lai gual avsikt, syfte mening [²m'e:ning] meningen meningar noun lai gual en eller flera satser som uttrycker en tanke (och som i skrift brukar avslutas med punkt) meny menyn menyer subst. Meh sazian( an sai ah) van man ciap teh na (van zuak na sai ah) matsedel mej [mej:] see mig mer el. mera [me:r] adj tam zaw comparative som har större utsträckning merit [mer'i:t] meriten meriter noun citna, hoihna, pilna siamna tawh citzawhna | hih na |za (bevis på) utbildning el. erfarenhet som är till nytta när man söker en tjänst mest [mes:t] mesta adj. a sensang pen tawh| a sangpen superlative som utgör största delen el. mängden, störst mest [mes:t] adv. Atamzaw- a sensang zaw used especially in comparisons i högsta grad; oftast metall [met'al:] metallen metaller noun siilkkang- haak ( a keekseu thei lo sik) mineraliskt grundämne med stor hållfasthet (t ex järn) metar [²m'e:tar] metade metat meta(!) verb ngakawi tawh ngabeng| nga man fiska med spö meter [m'e:ter] metern meter (el. metrar) meterna noun mitre| a sauna tehna ett längdmått metod metoden metoder subst. ahihdan, abawldan, nasepdan (systematiskt) sätt att utföra något middag [m'id:a(:g)] middagen middagar noun suun kim laitak|suun hun tid omkring kl 12 på dagen middag [m'id:a(:g)] middagen middagar noun nitak an neek pawi| nitaak an (huvud)måltid på dagen migration -uum leh bel, inn leh lo tawh ki sai | mun laak kik na| ki tuah kik hin na tawh ki sai migrationsminister-umm le bel neih le lam ki tuah na tawh ki sai a Ulian pa, a lian pen pa mikrofon [mikrof'å:n] mikrofonen mikrofoner noun awngaih na ding a ki zang pauna| maih, Mic apparat som förvandlar ljud till elektrisk ström mikrovågsugn [²m'ik:råvå:gsung:n] -ugnen -ugnar, -na noun huihlum set taeh lumsakna ( set) ugn där tillagningen av mat sker med mikrovågor och därmed blir mycket snabb mil [mi:l] milen mil milen noun tai| khualzi’n ciang a a gamlaat na the na tai ett längdmått (= 10 kilometer) mild [mil:d] milt milda adj. anel- migi- nunneem- nasia lo vänlig, angenäm, behaglig mild [mil:d] milt milda adj. a votlualo ljum, behaglig (of weather) militär [milit'ä:r] militärt militära adj. galkap (n) galkap, leitunga thau tawh galkap mi som avser krigsmakten, krigs militärkupp thu neih na a la gal kapte aana teng thei gal kap miljon miljonen miljoner subst. tul then 1 000 000 miljö [milj'ö:] miljön miljöer noun (n) kiim leh pam a omte, i kinaihpihte omgivning, omgivande natur miljöminister kiim le paam tawh ki sai a Ulianpi pa min [min:] mitt mina pron kei i| kei a possessive form of I som tillhör mig mindre [m'in:dre] adv. a mal tawm zaw| neu zaw| tawm bek comparative inte så mycket, i lägre grad minne [²m'in:e] minnet minnen minnena noun phawk hi|ciamteh hi|phawtna ding van| letsong hågkomst, erinring
L a i m a i | 99 minnes|märke [²m'in:esmer:ke] -märket -märken -märkena noun phawkna | phawkna mualsuang historiskt föremål; föremål till minne av någon el. Något minns [min:s] mindes mints minns! minnas verb phawk hi komma ihåg minskar [²m'in:skar] minskade minskat minska(!) verb khiam hi| tawmsak hi| neusak hi bli mindre, avta, göra mindre, reducera minst [min:st] minst minsta adj. a tawmpen| neumahmah| a tawmpen obetydlig ifråga om storlek, alder, superlative obetydligast minut [min'u:t] minuten minuter, -na noun minit(nai ah ki zang) mått på tid (=60 sekunder) miss [mis:] missen missar noun kipelh na| aman lo ngaih sutna misslyckande, fel missar [²m'is:ar] missade missat missa(!) verb kipelh hi| suakta hi|sumhi| gual lel hi misslyckas med att träffa ett visst mål missbrukar [²m'is:bru:kar] missbrukade missbrukat missbruka(!) verb (v) zangkhial, akizat ding banga zang khalo, ahilopi a zang, kampau zangkhial, agitloh huaipi a bawl använda på ett olämpligt el. skadligt sätt misshandlar misshandlade misshandlat misshandla(!) verb do hi|sathuan hi| tum hi utsätta för misshandel misslyckad noun tuahsiatna, taangtut lohna missnöjd missnöjt missnöjda adj. lungkiim lo| thangah lo som känner missnöje, missbelåten misstag misstaget misstag misstagen subst. khial | khialh na oavsiktligt fel, förbiseende misstar sig misstog misstagit missta(g)! missta(ga) verb khial hi ta fel misstänker [m'is:teng:ker]misstänkte misstänkt misstänk! misstänka verb ummawh hi| muangmawh hi ha misstankar mot mister miste mist mista verb bei hi|mang hi förlora, gå miste om mitt [mit:] mitten noun alaizang| (n) alai, akikal, nih kikal a laizang mitt ----( kei a cihna) neih na lak | sweden ali ah ett a ki zatna te i neihna lah na kam mal medelpunkt, centrum mjuk [mju:k] mjukt mjuka adj nip hi| neem hi| khaubekbak lo hi som ger efter vid beröring mjölk [mjöl:k] mjölken noun bawngnawi näringsrik vit vätska (från t ex kor) mjölkar mjölkade mjölkat mjölka(!) verb nawisuuk hi trycka ut mjölken ur t ex kons spenar (bildligt "suga ut vinst") mjölkkanna bawngnawi bung| bawngnawi koih na pipa bung pi mjölpulver [p'ul:ver] pulvret pulver pulvren (el. pulverna) noun nawi vuui finfördelat ämne mobbar [²m'åb:ar] mobbade mobbat mobba(!) verb zawhthawh bawl hi|simmawh bawl hi| kigual zo sak hi ge sig på, trakassera (often of several persons who harass one) mobbning a zo thawhpa| a kisia sak pa mode [²m'o:de] modet moden modena noun kizepna, silh leh teen för tillfället rådande (kläd)smak modell[mod'el:] modellen modeller, -na noun alim, amel, etteh dinga akibawl förebild, exempel , (standard)utförande av en viss vara (t ex bilar, maskiner, kläder) moder [²m'o:der] modern mödrar see mor nu| nu pi modern [mod'ä:r_n] modernt moderna adj tulai tuhun, tulai hun tawh kituak som är från el. avser nutid modern [mod'ä:r_n] modernt moderna. tulai gamtat zatna, tulai lungsim leh hihdan pibawlna moderiktig modern -
nu cih na hi a, ( Sweden pau in bestämform ki ci- in a kician khat kawk hi) The mother| manglai in moders|mål [²m'o:der_små:l] -målet -mål -målen noun kampau | i pau theih cil a kipan i pau pen| kampau i khankhiatpih kampau det språk som en person är uppfödd med modul [mod'u:l] modulen moduler noun Innsung vanzat (tutphah sabuai ii adei a dei- alu akhe cihdan)
L a i m a i | 100 standardiserad enhet khapi tung kahciang akilawnto pen mogen moget mogna adj. min hi| hamhi| nek theih ding a om| a ki ging sa a om fullt utvecklad, färdig (att ätas) (om frukt; även bildligt), motsats omogen mogen moget mogna adj. khangcing| a huncing| picing| a huncingta tuah khak, theihkhak ,phuutkhak hau erfaren, klok mognar [²m'o:gnar] mognade mognat mogna verb minta| nungak tangval hi ta| picingta bli mogen, bli erfaren moln [må:ln] molnet moln molnen noun meei| guah meil| meeilum|luummei samling av vattenpartiklar i atmosfären som skymmer solen monument [monum'en:t] monumentet monument monumenten noun phawlna mual suang minnesmärke mualsuang haan cihte mor el. moder [mo:r] modern mödrar, -na noun nu kvinnlig förälder, mamma mor|mor [²m'or:mor:] -modern noun pi| i nu lam pan a, pi mammas mamma mord [mo:r_d] mordet mord morden noun mithat| mithahna dödande med avsikt morgon [²m'år:gån] morgonen morgnar (el. mornar), -na noun ziingsang|ziingsang lam de första timmarna på dagen morsk morskt morska adj. hangsan, ngam, maingalna| a mah le a mah ki muang| ki hi sak orädd, karsk mot prep. Nial| kalh| langpan| a lehlam| a langlamah (anger opposition) jfr emot mot prep. ah| a ding| pen (anger riktning) , (anger utbyte) motion [motsj'o:n] motionen motioner noun kisinna, pumpi thahat sinna, lai gelh sinna only in the singular träning, kroppsrörelse (för hälsans skull) motivation [motivasj'o:n] motivationen noun agamtatsak na, na khat semkhiasak, lungsim ukna piangsak hansuah, thalawpsak drivkraft,intresse motor [²m'o:tor] motorn motorer noun set, akipeina| mawta apparat som driver något motsats [²m'o:tsat:s] motsatsen motsatser, -na noun kilehbulh motsatt förhållande, kontrast motar [²m'o:tar] motade motat mota(!) verb khaktan spärra vägen för (någon) motståndare[²m'o:tstån:dare]motståndar(e)n motståndare motståndarna noun langpang, adomi, langdo na person som aktivt bekämpar något kidempih- lang khat lam te mott [måt:] motten (el. mottet) mott motten noun than| lungno skadeinsekt mottar el. mottager mottog mottagit motta(!) (el. mottag! mottaga) verb sang hi ngah hi även lös sms ta emot, få , ta emot, möta motverkar [²m'o:tvär:kar] motverkade motverkat motverka(!) verb lehdohi, athu leh gawphi, kikapthuah hi kikhakcip hi motarbeta, hindra mulen mulet mulna adj. meeisah| meei in tuam täckt med moln (bildligt "dyster") mulnar mulnade mulnat mulna(!) verb meei ong sah hi| meei in tuam hi bli mulen (bildligt "se allt dystrare ut") mun [mun:] munnen munnar noun kam|muuk läppar och håligheten innanför dem munk munken munkar subst. siampi, Buddha biakna zuite siampi, phungzi manlig person som tillhör en klosterorden, klosterbroder munk munken munkar subst. moh laivang a ki bawla ki kang tawm| buhman moh namkhat ett slags bakverk muntlig [²m'un:tlig] muntligt muntliga adj. kam atwh pau| kam tawh laivuan| kam tawhdawng| som uttrycks genom ord el. tal mur [mu:r] muren murar noun kawm, zual, inn umna, baang, kulh, phuung, suangki ciang daai, daai vägg el. inhägnad av sten, tegel etc (figuratively, "obstacle")
L a i m a i | 101 murar [²m'u:rar] murade murat mura(!) verb taih inn lam hi| daai tawh kibang na| pazyn sem hi sammanfoga (en mur) med stenar och murbruk murare [²m'u:rare] murar(e)n murare murarna noun taih inn lam nu|taih inn lampa| payan sem te person som har till yrke att mura mus [mu:s] musen möss mössen noun zusa| zusa lau te| thaneem mindre art av släktet råttor museum [²mus'e:um] museet museer, -na noun vanlui| vangil te lakna inn |pyahtaih (byggnad där man visar en) systematisk samling av föremål musik [mus'i:k] musiken noun tumging, lasakna tawh kisai aging theivan uncountable toner arrangerade melodiskt, rytmiskt och harmoniskt musikinstrument, -et, -, -en noun tumtheih tuamtuam( tumthih tuamtuam a ki zang vante) muskel [m'us:kel] muskeln muskler noun pumpi sa tak, thagui thahatna elastiskt material i kroppen som kan åstadkomma kroppsrörelser genom att dras ihop och förlängas must [mus:t] musten muster noun singah theipuam|antehmehteh te tui fruktsaft must [mus:t] musten muster noun a limna| a ciikna| a tawdat| a thau koncentrat som ger smak muta [²m'u:ta] mutan mutor noun sum piasim, sum gukpia, (na khatsep sak nadinga sum pia sim) most commonly used in the plural gåva som man ger för att påverka någon till sin fördel mutar [²m'u:tar] mutade mutat muta(!) verb golhguk pia ge mutor mycke adv tampi- simzawhlo tampi i hög grad mycket [²m'yk:e(t)] mycken myckna adj. tampi om hi attributive only before uncountables som har stor mängd myndighet myndigheten myndigheter subst. aloma om| zawhna| egenskapen att vara myndig myndighet myndigheten myndigheter subst. sep khua nei| a ana|thunei| statlig eller kommunal institution med särskilda uppgifter myra [²m'y:ra] myran myror noun miiksi liten insekt av familjen Formicidae som bildar välordnade samhällen mysig mysigt mysiga adj. nuamtuam| lungkim huai kipak huai trivsam mysli el. müsli [m'ys:li] myslin noun moh keu namkat (zingsang tunga bawngnaw tawh a kine khawmmoh mysli el. müsli [m'ys:li] myslin noun mangbuh huum blandning av flingor och gryn mål [må:l] målet mål målen noun kung |bawlungki suih ciang a kung|muitum na|tupna| sawmna bur i fotboll (m. fl. bollsporter); skott i målburen mål [må:l] målet mål målen noun kampau|pau tuamtuam| leei| maingatna used most commonly in compounds språk, talförmåga målar [²m'å:lar] målade målat måla(!) verb za zut| inn zazut| limsuai| meihkat kinuh stryka (en yta) med färg målare målar(e)n målare målarna subst. tembawsi zutte| limsuai siamte hantverkare som har till yrke att måla målare målar(e)n målare målarna subst. limsuiah, miliim bawl, siam na lam ah pilna nei te konstnär målning [²m'å:lning] målningen målningar noun zazut siamna|limsuiah siamna målat konstverk måls|man [²m'å:lsman:] -mannen -män -männen noun ongkem nu le pa te| ong uk ongkem te|aong cing ong kemte Används i dagligt tal om person (vanligen förälder) som för en omyndig persons talan mål|sättning [²m'å:lset:ning] -sättningen -sättningar noun maingatna|tupna, gelna (det att bestämma) mål, syfte mån [må:n] noun buaih| a sen| pilna lam a sen| mimal i hih na, mimal a thupi, thupilo khenna utsträckning, grad månad [²m'å:nad] månaden månader, -na noun kha| khade tolftedel av ett år måndag [m'ån:da(:g)] måndagen måndagar, -na noun nipi khuavak| nipi zawh hi khat ni veckans första dag många [²m'ång:a] komp.: fler flest pron a tam pi (kisim thei, kisimzo)
L a i m a i | 102 plural ett stort antal mången [²m'ång:en] mång(e)t många adj. a mal phazah| atam flera mångfald [²m'ång:fal:d] mångfalden mångfalder noun a tampi| milompi| mihon pi| a lompi| a khalpi| a baakpi stor mängd mår [må:r] mådde mått må(!) verb thei, phawk, thuak, khoihkhak banga phaw känna sig måste [²m'ås:te] måste måst verb pel lo hih ding vara tvungen att (indicates probability) måtta [²m'åt:a] måttan noun ciangtan|kiciangtan| ahoih bek, a laihawlpawl hihna| aki kimding a bawl a kituak ding a hih gräns, återhållsamhet människa el. mänska [²m'en:isja] människan människor noun mi|mihing person (in amounts), individ av släktet Homo sapiens; man el. kvinna el. Barn märkbar [²m'är:kba:r] märkbart märkbara adj. phawktaak|theihtaak| kithei|kitel som syns tydligt märke [²m'är:ke] märket märken märkena noun khekhap|khutkhap|ciaptehna spår (efter t ex åverkan), avtryck, (igenkännings)tecken märke [²m'är:ke] märket märken märkena noun a thohkhia i min| a hawmkhia te min, tazeih| van tung a tazeih fabrikat märker [m'är:ker]märkte märkt märk! märka verb mu hi|hoihtakantel hi| sencik hi få se, observera märker [m'är:ker] märkte märkt märk! märka verb ciapteh na pia hi| tazeih thuah hi förse med märke märklig märkligt märkliga adj. lamdang|tuamphadiak| ciapteh huai zah dongin lamdang mässling [²m'es:ling] mässlingen noun tangh siat ciphual en virussjukdom med utslag (hos barn) mästare [²m'es:tare] mästar(e)n mästare mästarna noun ana nei, thu nei te|ulian te|a uk,a mang te|to te person som är mycket skicklig inom ett område mästare [²m'es:tare] mästar(e)n mästare mästarna noun kidem pih teng zo|gualzo|bo pen person som vunnit en mästerskapstävling mästerskap [²m'es:ter_ska:p] mästerskapet mästerskap mästerskapen noun kimawlna ah a sangpen, a thupipen (seger i) större idrottstävling mäter [m'ä:ter] mätte mätt mät! mäta verb a kikimna ding a sansat hi| upmawh gel hi| the kak hi commonly reflexive jämföra (ifråga om prestation etc) mäter [m'ä:ter] mätte mätt mät! mäta verb teh hi|tawkhai hi fastställa el. beräkna (storlek el. mängd etc) mätning mätningen mätningar subst the na| tawi khai na| fastställande el. beräkning av storlek el. mängd etc mätt [met:] mätt mätta adj. gilvah| gilkial lo som har stillat sin hunger mättar [²m'et:ar] mättade mättat mätta(!) verb an vak| gilkial nawn lo ge mat, göra mätt mö [mö:] mön mör noun innteng nu mei| inn na sem numei| used most commonly in compounds ogift kvinna möbel[m'ö:bel] möbeln möbler, -na noun innsung van zatte| a nengneng te del av husinredning (t ex stol, bord) möblerad, -t, -e noun innsung vanzat te a ki koih na khan, dei möblerar [möbl'e:rar] möblerade möblerat möblera(!) verb inn, taih khan sung ah inn sung van zat guan hi huh hi behlapsak hi möblerar om [möble:rar'åm:] möblerade möblerat möblera(!) verb inn sung vanzat te, tuah in mundang ah koihkik hi möblera på annat sätt (figuratively, "make changes möjlig [²m'öj:lig] möjligt möjliga adj. hi thei hi, hi zo hi tänkbar, rimlig möjligen [²m'öj:ligen] adv. hi thei khading hi| hih tuak hi eventuellt, möjligtvis möjlig|gör [²m'öj:ligjö:r] -gjorde -gjort -gör! -göra verb a hih theih na dig a sem hi| hi sak thei hi,
L a i m a i | 103 piangsak hi göra möjlig möjlighet möjligheten möjligheter subst. a hih theihna| a hih zawh na möjlig utväg, tillfälle möjlpulver [p'ul:ver] pulvret pulver pulvren (el. pulverna) noun avui finfördelat ämne mönster mönstret mönster mönstren (el. mönsterna) subst. apiazia| a dan, om zia sin na mawkmawk regelbundet upprepat arrangemang (av linjer, figurer etc), motiv (även allmänt "struktur") mönster mönstret mönster mönstren (el. mönsterna) subst. pongsan| a paidan förebild, modell mördar [²m'ö:r_dar] mördade mördat mörda(!) verb mithat hi| that hi| sawm na khat tawh that hi| dan om lo a that hi begå mord (på), avsiktligt döda mördare [²m'ö:r_dare] mördar(e)n mördare mördarna noun mithat te person som begår mord mörk [mör:k] mörkt mörka adj khuavak omlo | mial som saknar ljus mörk [mör:k] mörkt mörka adj. ziing| lungkiat huai dyster mörker mörkret subst. mial|mial mengmang frånvaro av ljus, dunkel motsats ljus mörk|hyad [²m'ör:khy:ad] -hyat -hyade noun khuamial in tuam cip som har mörk hy; som inte är av vit ras mössa [²m'ös:a] mössan mössor, -na noun lukhu ( amai daawk lo te) mawza lukhu mjukt huvudplagg möte [²m'ö:te] mötet möten mötena noun thu kikumkhawm, kimu khawm, ki tuah khawm organiserat sammanträde möte [²m'ö:te] mötet möten mötena noun thu kikupna bawl| kikai khawm sammanträffande möter [m'ö:ter] mötte mött möt! möta verb kituak hi| kituah hi träffa (tillfälligt eller planerat) komma emot och passera
nackdel [²n'ak:de:l] nackdelen nackdelar noun kamsiatna – liamna – siatna – thanemna – liam/bai skada, olägenhet nacke [²n'ak:e] nacken nackar noun ngawng – deekgui halsens baksida nagel [n'a:gel] nageln naglar noun khutcin – khecin ( ci´in khutcin khecin) hornbildning på finger- och tåspetsar naiv [na'i:v] naivt naiva adj. naupangno khatbang a mawhna neilo- thuman som liknar ett barn namn [nam:n] namnet namn namnen noun min- (kisamna min – a kicihna min) det som någon kallas , beteckning namnförtydligande a kitel sinsen minthuh min at namnteckning [²n'am:ntek:ning] -teckningen -teckningar, -na noun minthuh- minat (suaikaih) en persons namn skrivet för hand av personen själv; signatur napp [nap:] nappen nappar noun naungek ten a kama amuam nawimuk tawh a kibang buangnai en slags gummiblåsa som småbarn får suga på; tröstare napp [nap:] nappen nappar noun nawimuk (nau anpiakna nau Anthawl a kithuah) sugblåsa av gummi på en diflaska napp [nap:] nappet napp nappen noun pet ( kam tawh pet) hugg (på metkroken) av en fisk
L a i m a i | 104 nappar [²n'ap:ar] nappade nappat nappa verb pet- humcip- phuvang- vutvang hugga (på metkroken) (of fish) narkos [nark'å:s] narkosen narkoser noun khuaphawk lohna zatui- cihiksakna zatui bedövning (vid operation), sövning narkotika [nark'å:tika] narkotikan noun khamtheih guihthei zatui collective noun bedövande och smärtstillande drog (t ex morfin, kokain, heroin) national [²natsjon'a:l-] minam tawh kisai nationalitet[natsjonalit'e:t] nationaliteten nationaliteter, -na noun minam – piankhiatna minam tillhörighet till el. medborgarskap i ett visst land nationell [natsjon'el:] nationellt nationella adj. minambup tawh akisai som gäller hela nationen, folk-; som gäller en enskild nation minam khat ii ngeina leh zia leh tong national|sång [²nat:sjion'a:lsång] -sången -sånger noun lapi – gamlapi ( Zogam lapi) officiell sång i ett land (a country's official anthem, performed on formal occasions) natt [nat:] natten nätter noun zan ( zankim) mörka delen av ett dygn nattduks|bord -bordet -bord -borden subst. lupnagei a sabuai litet bord bredvid huvudändan på sängen natur [nat'u:r] naturen noun mihing bawlhilo apiangsa nate, aomsa nate-leitung pianzia den biologiska och fysiska världen naturligtvis [nat'u:rlitvi:s] adv. a taktak- a kilangkhia- a hipelmawk cihna givetvis, självfallet, förs ned [ne:d] see ner adv. anuai ah tuaksuk- anuailam- anuai i riktning mot ett lägre plan nedan [²n'e:dan] adv a nuai ah- a nuailam – anuai a längre ner, i det följande nederst nedersta adj. atawlam – abullam- thuk mahmah- thuksuk superlativ som finns längst ner nedför [n'e:dfö:r] prep. tuaksuk- kumsuk i riktning nedåt neg se niger negativ [n'eg:ati:v] negativt negativa adj. apianglo ahilo ahoihlo lam – na khat peuhpeuh ngial som går i icke önskad riktning, avvisande kritisk negativ [n'eg:ati:v] negativet negativ negativen noun fotografisk film där motivets ljus blir skugga och skuggan ljus nej nej tack [nej:] interj. Nialna-lo ( hi lo deihlo omlo) inte alls ner [ne:r] ,e see ned adv a nuailam ah tuaksuk- angiamlam tuak nere adj. a ngiamlam- anuai lam- ngiam deprimerad , på en lägre nivå nerför se nedför nervös [närv'ö:s] nervöst nervösa adj lauthawng guap- lunghimawk orolig, ängslig lungsim lauthawng- patau netto [²n'et:o] nettot netton nettona noun sumcian lai- a omlai ( amet acian lai teh te) återstod (när alla avdrag gjorts), behållning ni [ni:] pron nang- no ( no te) person nickar nickade nickat nicka(!) verb phaasaknalak, phasakpihin-a alu su gaih, thukim in lusu böja lätt på huvudet (som hälsning, bekräftelse el. tecken på trötthet) niger neg nigit nig! niga verb khutdin in kun- zahtakna tak tawh hopih böja knäna (för att hälsa, tacka etc) (om kvinnor) nit [ni:t] nitet noun upna- taksanna – nungkik lo a pasallungsim neihna stor ihärdighet, flit nit [ni:t] niten nitar sikpim lukhu pek nei kort (klen) bult nit [ni:t] niten niter/ar noun kamsinna letmat lottsedel som inte ger vinst nivå [niv'å:] nivån nivåer noun kizangkim, kitangkim dide-tangkimsak, kikimsak dide höjdläge i rummet njuter [nj'u:ter] njöt njutit njut! Njuta verb kipaak-lungnuam lungdam- nuamsa- deih ha lustkänslor (inför något)
L a i m a i | 105 nog [no:g] adv. kicing-kim- phazo - cing usually placed after its headword tillräckligt nog [no:g] adv. a hi theiding dan- apiang thei dingdan antagligen, troligen noga [²n'o:ga] adv. a kituaklian- a kilemlian - ahilian på ett grundligt sätt noga [²n'o:ga] adj. kinbawl – hoihtak in sittel indeclinable; not used as an attribute angelägen, noggrann noggrann [²n'o:gran:] noggrant noggranna adj. hitiltel- hoihtak in don/enel/sittel- a kician grundlig och omsorgsfull kidon- kikem -kidawm nojsar [²n'åj:sar] nojsade nojsat (!) verb khembawl- khemna zang- ciamnuaih bawl skoja (handgripligt) Nordamerika america gam saklam norm [når:m] normen normer noun limlakna – amuna tampi te tangin khat lahna regel för handling och tänkande normal [nårm'a:l] normalt normala adj. angei, ahingeina, angeingei som inte avviker från genomsnittet norr [når:] noun saklam- leilu lam ett av de fyra väderstrecken; nord norrut [n'år:u:t] adv. saklam ah- leilulam ah åt norr norsk norskt norska adj. norway gamtawh kisai som är från el. avser Norge norska norskan subst. norway mi leh norway pau lai endast i singular det språk som talas i Norge nosar [²n'o:sar] nosade nosat nosa(!) verb nakhamham – a gingkhia in nakhamham lukta (of animals, figuratively of people "examine curiously") nam- a nam zak7theih nang in naam nos|hörning [²n'o:shö:r_ning] -hörningen -hörningar noun cingpi (ginghing cingpi) ett stort afrikanskt hovdjur med horn på nosen nota [²n'o:ta] notan notor noun sumpiak zahding- a manzah – sumpiak ding a tungzah räkning noterar noterade noterat notera(!) verb laibawl laiat in ciamtehna bawl – ciaptehna lai anteckna, skriva upp (bildligt "lägga på minnet") noterar noterade noterat notera(!) verb lai tawk ciamtehna – lai tawh lakkhia pulakkhia nå som resultat (särskilt i idrott) noterar noterade noterat notera(!) verb aman tawm- aman ngiam – aman tamlo ange pris på novell novellen noveller subst. tangthu tom- genkhia na atomno (kort) berättelse nu [nu:] adv tun- tuu mahmah in- tu lian in i det här ögonblicket nummer [n'um:er] numret nummer numren (el. nummerna) noun nambat- 123 siffra el. siffergrupp i ett räknesystem numera [n'u:me:ra] adv tulian- tu mahmah – tu mahmah lian nu för tiden, nu (till skillnad från förr) nupit [²n'u:pit] see nuvarande [²n'u:va:rande] adj. tulian laitak- tu mahmah – tu lian a ahi apiang som finns nu(mera) ny [ny:] nytt nya adj a thak som inte fanns tidigare eller som skiljer sig från det som fanns tidigare ny|börjare [²n'y:bör:jare] -börjar(e)n -börjare -börjarna noun akipan tung- aki panthak person som just börjat med en ny verksamhet nyckel [²n'yk:el] nyckeln nycklar noun tawh( Inn konghonna tawh) tawhtang redskap att öppna el. stänga lås med nyfiken [²n'y:fi:ken] nyfiket nyfikna adj. theihnopna-sinnopna-awlmawh vetgirig, frågvis nyhet [²n'y:he:t] nyheten nyheter, -na noun muntuamtuam thu- thuthak ny|komling [²n'y:kåm:ling] -komlingen -komlingar noun sawtnailo a hongtung- a kipan khia te person som är ny i ett visst sammanhang nykter [n'yk:ter] nyktert nyktra adj. zu-uuklo – kidaamzo- khamtheih guihthei hihlo
L a i m a i | 106 inte påverkad av sprit nylon nylonet (el. nylonen) subst. nailon khau- naipuan sanga hoih zaw puan namkhat ett syntetiskt (textil)material myndig myndigt myndiga adj. kumcingta- amah leh amah thu khen/nei thei ta (om person) som fyllt 18 år, motsats omyndig myndig myndigt myndiga adj. thu hoih thupha tawh a kituak som inger respekt ny|målad [²n'y:må:lad] -målat -målade adj. za akizutthak som just strukits med färg nyper [n'y:per] nöp nypt (el. nupit) nyp! nypa verb sikhkhia- deh klämma mellan tumme och finger; knipa nyss [nys:] adv. tu mahmah diak – a sawt mahmah nailo för en liten stund sedan nytta [²n'yt:a] nyttan noun phattuamna- metna- hamphawtlawhna något som har god effekt (på längre sikt), fördel nyttig [²n'yt:ig] nyttigt nyttiga adj kizat theihna – hih theihna hih ngeina- kizang kimang som man har nytta av någon [²n'å:gån] något några pron mi khat peuhpeuh- na khat peuhpeuh en någonting el. nånting [²n'å:gånting:] pron. na khat peuhpeuh – khat peuhpeuh något, något lite nål [nå:l] nålen nålar noun phiim- puan khui na phiim smalt och spetsigt redskap att sticka genom tyg med och ofta att sy med nån [nå:n] pron. adang- atawm – khatpeuhpeuh- khenkhat-kua . någon nånting [n'ån:ting:] see någonting når [nå:r] nådde nått nå(!) verb ban-lap- tung- tung in lap få tag i (genom att sträcka ut händerna), komma fram till, anlända till nått [nåt:] see når nä [nä:] see nej lo ( nial na kammal- ut lo phal lo) näbb [neb:] näbben näbbar noun vasa muuk – azum ziu ziau mun på en fågel nämner [n'em:ner] nämnde nämnt nämn! nämna verb gen- thugen- khat peuhpeuh siksan a gen na tala om i (förbigående) när adv hun- banghun- cik in cikciang vid vilken tidpunkt? när [nä:r] närde närt nära verb tha leh ngal apiangsak- tha apiangsak ge föda, ge näring när [nä:r] adv. kinai- kineh- banghun nära när- [²n'ä:r-] first element kinai na (mun khat peuhpeuh tawh kinai na) amun på nära håll nära [²n'ä:ra] närmare (el. närmre) närmast (el. närmst) adj. ci leh sa kinai na- omna leh hun leh ni kinai na på kort avstånd (i tid och rum) nära [²n'ä:ra] adv. kinai mahmah- hidektak - kineh så gott som, nästan (in stating measurements) närhet, -en; i narheten noun kimleh paam kinai na- kimleh paan tawh kisai det att ligga nära; omgivning, grannskap näring [²n'ä:ring] näringen näringar noun tha apiangsak- tha leh ngal a piangsak de ämnen som behövs för att någon el. något skall leva, föda näring [²n'ä:ring] näringen näringar noun settawh nasepna –van piangkhiasak-van suaksak khia verksamhet som producerar varor (och tjänster), yrkesområde närings|liv [²n'ä:ringsli:v] -livet noun. Nasep sumdawnna- vanbawlna industri och handel närmar sig [²n'är:mar_sej] närmade närmat närma(!) verb hongnai semsem- neh semsem komma närmare nai mahmah neh mahmah ( hun leh ni te) närmare [²n'är:mare] adj. kinai- kinehzaw närmare [²n'är:mare] adj. akicing tak leh a kiteltak in lak leh genkhiatna comparative mera nära; mera detaljerad närmare [²n'är:mare] adv. kinaih mahmah-hidektak - kineh
L a i m a i | 107 comparative så gott som, nästan; mera nära närmast [²n'är:mast] adv. hidektak- kineh- kinaih mahmah framför allt, mest näring [²n'ä:ring] näringen näringar noun tha leh ngal apiangsak- (singkung te in leipan thapiangsak na te huum ) de ämnen som behövs för att någon el. något skall leva, föda näring [²n'ä:ring] näringen näringar noun An leh tui tha leh ngal apiangsak näring [²n'ä:ring] näringen näringar noun settha zang a nasepna tawh kisai verksamhet som producerar varor (och tjänster), yrkesområde näringsminister nabawlna- van bawlkhiatna lam ah asai Ulian (vuandawk) närmast [²n'är:mast] adv. hidektak- kineh- kinaih mahmah framför allt, mest närsynt närsynt närsynta adj. anai lambek muhtheihna ( agamla lam muthei phalo) som ser skarpt och tydligt bara på nära håll närvara [²n'ä:rva:ra] närvarit verb thungai- hawh/kihel- nasepna mun ah hawh no present form vara närvarande zui/thumang- zui in keem/cing- a geiah om närvarande [²n'ä:rva:rande] adj. tulian laitak a apiang- tuhun tulaitak på plats för tillfället närvaro [²n'ä:rva:ro] närvaron noun om na- kihelna det att vara närvarande närvaro [²n'ä:rva:ro] närvaron noun hongtung- hong kihel det att vara närvarande näs [nä:s] näset näs näsen noun tuikulh – saem nading siktul smal landtunga, udde näsa [²n'ä:sa] näsan näsor noun nak luktorgan hos människan näs|borre [²n'ä:sbår:e] -borren -borrar noun nakvang mostly in the plural andningshål på näsans undersida näs|duk [²n'ä:sdu:k]duken dukar noun napnulna- napsiakna tygstycke att snyta sig i nästa [²n'es:ta] adj adang- azom som kommer efter denna, följande nästa [²n'es:ta] nästan noun Innveng- behleh phung – nuntak dan kibang( veng leh paam) medmänniska nästan [²n'es:tan] adv dektak phial- kinaih mahmah så gott som nät [nä:t] nätet nät näten noun nge-( ngamatna nge) (material av) hopknutna trådar som bildar ett rutmönster nätter [n'et:er] see natt zan nöd [nö:d] nöden noun kisamna thupi- annek tuidawn ding neihloh man lungkham na svår situation där man behöver hjälp nödd nött nödda adj. na khat peuhpeuh aphamawh in hihsak- zawhthawhna tawh tvingad av omständigheterna nödvändig nödvändigt nödvändiga adj. a kisam mahmah- a omloh a phamawh som man inte kan vara utan nöjd [nöj:d] nöjt nöjda adj. lungnuam- lungkim- nuam tillfredsställd nöje [²n'öj:e] nöjet nöjen nöjena noun kipak-gualnuam – kikimna- mitung ah citna verksamhet som ger lustkänsla, glädje nöt [nö:t] nöten nötter noun ahawngkhauh singgah - luguh torr frukt med kärna omgiven av hårt skal nöt [nö:t] nötet nöt nöten noun bawng khawi nam - a kikhawi nam( bawng) mostly as a separable compound nötkreatur, ko (oxe osv)
L a i m a i | 108
oavgjord [²'o:a:vjo:r_d] oavgjorda oavgjort. adj khensat ding haksa inte avgjord, utan någon segrare obehaglig obehagligt obehagliga adj. adeihhuai lo | lunggulh huai lo som gör att man känner obehag obehörig [²'o:behö:rig] obehörigt obehöriga adj. thunei te kiang pan phalna omlo| phalna ngahlo som inte har rätt eller kompetens till något ta-vuan om/nei lo oberörd oberört oberörda adj. akisai lo| semkhia lo | dai hithiat inte påverkad, lugn obestämd [²'o:bestem:d] obestämt obestämda adj. ciangtan omlo/ kician lianlo inte fastställd aki su/lawng khakthei lo |lungsim ngaihsutna tkiman theilo obligatorisk [åbligat'o:risk] obligatoriskt obligatoriska adj hihloh theihloh (a hamtang) | aa-na bindande inte frivillig aom loh aphamawh | hih hamtang akul | hih ding akisam obotlig [²'o:bo:tlig] obotligt obotliga adj. akibawl phat kik theilo zongsatna | kibawl theilo (natna) som inte kan botas akibawl phat kik thei nawnlo och [å(k:)] conj. Tawh ( gentehna,…..nang tawh, kei tawh) connects words or clauses of the same kind samt, såväl som också [²'åk:så] adv zong (gentehna,….nang zong, kei zong) även, dessutom ockuperar [åkup'e:rar] ockuperade ockuperat ockupera(!) verb la/luah ( ahun leh mun cihte) inta och hålla (ett område) med vapenmakt odlar[²'o:dlar]odlade odlat odla(!) verb mehteh mehgah suan nang lokho | mehteh mehgah suan | producera (växter); bruka (jorden) (figuratively "develop") khang |pung ( An kung) odlare singkung/ mehteh mehgah suan leh asuan te oenig [²'o:e:nig] oenigt oeniga adj. aphel aa kikhen | khenkhia | a kibang lo kikimlo inte överens oerhörd [²'o:erhö:r_d] oerhört oerhörda adj. gol mahmah | alamdang | athupi zeizai enorm ofattbar [²'o:fat:ba:r] ofattbart ofattbara adj. tel/theih nading haksa | tel/theihlohna lak khia som man inte kan begripa, obegriplig ofelbar ofelbart ofelbara adj. cikmah aa hihkhial ngeilo | khial lo som aldrig gör fel (om abstrakter även allmänt "osviklig") ofta [²'åf:ta] adv pahpah/zelzel | tamvei pi vid många upprepade tillfällen ogift [²'o:jif:t] ogift ogifta adj. Innkuan pih nei lo ( zi nei lo / pasal nei lo) inte gift ogjord [²'o:jo:r_d] ogjort ogjorda adj. hihloh/seploh/bawlloh| akihen lo | a kisia ännu inte gjord ohygienisk [hygj'e:nisk] hygieniskt hygieniska adj. siangtho lo | limci lo(nin) som avser inte hygien; inte renlig ohälsa [²h'el:sa] hälsan noun cidam lo oj [åj:] interj. Ih ki-lat vat ciang aa( ooh| aah) ih cih (exclamation of surprise etc.) ojämn ojämnt ojämna adj. kitanglo | haksa | tehpih theih loh inte jämn el. slät (om yta) ojämn ojämnt ojämna adj. kikimlo |kibang lo inte likvärdig (bildligt "ryckig, nyckfull") ojämn ojämnt ojämna adj. ga-nan mal 2 tawh hawm leng a ki hawm theilo udda (om siffror) oklar oklart oklara adj. kilan´g lo | kitel lo mang(ki phelphal) inte klar el. synlig (bildligt.svårbegriplig) oktober [åkt'o:ber] noun october kha (kha 10 kha) årets tionde månad olaga [²'o:la:ga] adj. U-pa-di tawh aki tuak lo | thuman na tawh ahilo som strider mot lagen, illegal, olaglig U-pa-di tawh aki langpan (elpuak) olik [²'o:li:ka] olikt olika adj. aki banglo | aki lamdan na om/nei inte lik, skild, annorlunda atuamtuam
L a i m a i | 109 olika [²'o:li:ka] adv akibang lo| atuamdang| inte på samma sätt, på avvikande sätt oliv oliven oliver subst. oliv gah (sing gah) (frukt från) olivträd olivolja ,n oliv thau olja [²'ål:ja] oljan oljor noun sathau (nek thau) trögflytande vätska som är olöslig i vatten oljar [²'ål:jar] oljade oljat olja(!) verb sathau zut/ta´at smörja in med olja oljekälla namgim khuk( zi-nam khuk) olycka olyckan olyckor subst. tuahsia (mawtaw kitaih) | accident obehaglig obehagligt obehagliga adj. adeih huai lo | a enhuai lo som gör att man känner obehag olycklig [²'o:lyk:lig] olyckligt olyckliga adj. dah/lungkham | lungnop loh huai drabbad av olycka, sorgsen olycklig [²'o:lyk:lig] olyckligt olyckliga adj. kamsia | ka´am nei lo som får negativa följder olydig olydigt olydiga adj. mang/zui lo | langpan | langbawl inte lydig, trotsig olympiad [olympi'a:d] olympiaden olympiader noun olypic kici gam tuamtuam pan kimawlna pawi internationell idrottstävling som inträffar vart fjärde år olämplig olämpligt olämpliga adj. kituak lo | ahih/ huai lo | akilawm lo inte lämplig, inte passande olämplig munsia | amun lem lo | nuihzak huai om [åm:] adv khatvei lai | akik mostly as a verb particle på nytt, ännu en gång, om igen om [åm:] prep. Tutna/ngimna | akipan na ahang lakkhia i förhållande till ,angående, beträffande om [åm:] adv. thu leh la tawh akisai | tawh kisai na verb particle angående, beträffande om [åm:] prep. Akimkot ah umcih | man-dat omkring, runt; förbi, via (spatial) om [åm:] adv. Kimkot | kimvel | kimkot aa pei verb particle omkring, runt; förbi (spatial) om [åm:] conj. hun leh thu lahna laigual khat ifall, såvida; huruvida hi-leh | hang-in | ahi hang-in ombedes [²'åm:be:des] ombads ombetts (el. ombedits) ombes(!) (el. ombedjas(!)) verb ngen bli hövligt uppmanad (att göra något) thum/ngen /sam (zahtakna tawh) ombud ombudet ombud ombuden subst. mi khat tang-aa ( khat peuh tang-a) |ku-sa-le person som företräder en annan person, representant omedelbar omedelbart omedelbara adj. ahihpah lian | azom suan aa ahi/apiang direkt, ögonblicklig omedelbart adv. khawl/ngah cih aom lo | aki-kal aom lo strax, genast omfamnar omfamnade omfamnat omfamna(!) verb khuttawh kawi | khuttawh pom slå armarna om, krama omfattar [²'åm:fat:ar] omfattade omfattat omfatta verb kihel | kizang thei/ki mang thei | na bawltawm innefatta, rymma; bestå av omger omgav omgett (el. omgivit) omge(!) (el. omgiv! omgiva) verb um-cih | akim ah vial finnas runt omkring, omfatta omgivning [²'åm:ji:vning] omgivningen omgivningar noun kim leh pam | kim leh pam aa muhtheih det som finns runt omkring något el. någon, grannskap omgående [²'åm:gå:ende] adv ngakphawt cih omlo hihpah | hihlian|tu mahmah genast, omedelbart omhänder|tar -tog -tagit -ta(g)! -ta(ga) verb kem | don | khawi ta vård om, ta hand om (särskilt om ingripande från myndighet) omklädd [²'åm:kled:] see klär om omkring [åmkr'ing:] adv. anai ah | akim ah | zah |tan |khawng ungefär, cirka (in expressing figures) omodern [mod'ä:r_n] modernt moderna adj. tunhun tawh ki tuak nawn lo| khet-mi lo
L a i m a i | 110 inte modern, gammalmodig område [²'åm:rå:de] området områden områdena noun mun | kim leh pam avgränsad yta omsorg omsorgen subst. kem/ don | huh /et cik vård och skötsel , noggrannhet omtanke [²'åm:tang:ke] omtanken noun hehpihna | ngaihsutna tawh kidop theihna hänsyn, omsorg mitung ah hehpihna ngaihsutna neihna omtumlad [²'åm:tum:lad] omtumlat omtumlade adj. am (lung-am) lungmang omskakad av något som hänt omtyckt omtyckt omtyckta adj. mite deih/lunggulh uppskattad, populär, jfr tycker om omtänksam omtänksamt omtänksamma adj. ei thuakding in ngah sut in hehpih theihna hänsynsfull, som visar omtanke midang te supna ding om/hi sak nuam lo omväxlande [²'åm:vek:slande] adj. a tuamtuam varierande (på ett tilltalande sätt) omyndig [²'o:myn:dig] omyndigt omyndiga adj. kumtawm lai | khangno lam (om person) som inte fyllt 18 år, inte myndig omåttlig [²'o:måt:lig] omåttligt omåttliga adj. val-lua | ahiding leh akilawm ding zah ahilo överdriven omöblerad [²'o:möble:rad] omöblerat omöblerade adj. vanzat aomlo | innsung vanzat aom/pa lo inte möblerad omöjligen [o²m'öj:ligen] adv. ahi thei lo | apiang zolo ding eventuellt, möjligtvis omöjliggör omöjliggjorde omöjliggjort omöjliggöra verb dal/kem | ahih zolo ding na sepna göra omöjlig onormal [²'o:nårma:l] onormalt onormala adj. a ngeina bang aa ahilo | a normal lo (naw-mel lo) inte normal, osedvanlig onsdag ['on:sda(:g)] onsdagen onsdagar, -na noun nipi zawh ni thum ni veckans tredje dag ond [on:d] ont onda adj. na-sa(nat na) | supna bai na |lungsim nawngkaisak som ger smärta, öm, värkande ond [on:d] ont onda adj. buaina piangsak | heh/sinso sak förargad, ilsken ond [on:d] ont onda adj. muhdahna | et-satna | kithu hual lona elak ont [on:t] see ond adj. onödig onödigt onödiga adj. akisam lo som inte behövs, inte nödvändig oordning [²'o:å:r_dning] oordningen noun ahi sitset lo | ahi zelzul ( na omna mun ding ah omlo) brist på ordning, oreda hi bialbual opassande adj. kilawm kituak lo | et lawm lo olämplig (i etikettsregler etc) operation [operasj'o:n] operationen operationer noun ki-at ( siavuan ten cina te at, dam na ding) kirurgiskt ingrepp (av läkare) operation [operasj'o:n] operationen operationer noun galdo na | galdo na ah hihna sepna krigsföretag, trupprörelse opererar [oper'e:rar] opererade opererat operera(!) verb ki-at in natna dal(siavuan ten) utföra en medicinsk operation opererar [oper'e:rar] opererade opererat operera(!) verb galdona | galdo aa mainawt utföra en militär operation opp [åp:] see upp optimistisk [åptim'is:tisk] optimistiskt optimistiska adj ahoih lam aa muhna | ahoih lam aa muhna thu som präglas av optimism, hoppfull ord [o:r_d] ordet ord orden noun kamma /laimal minsta självständige språkliga enhet ordbok [²'o:r_dbo:k] -boken -böcker, -na noun thudot(kamdot ) laibu | dictionary( dik-si-na-hli) bok som innehåller orden i ett språk och förklaringar på samma språk orden ['år:den] orden ordnar noun tungsiah pan aa thu | thu vaikhak na lai officiell utmärkelse ordentlig [or_d'en:tlig] ordentligt ordentliga adj. lim-tak/hoih-tak |kician ta | daitak
L a i m a i | 111 noggrann, ordningsam ord|förande [²'o:r_dfö:rande] -föranden -förande -förandena noun thugen pa/nu | makai ding aa kitel khiate talesman för en organisation; person som leder ett sammanträde ord|lek [²'o:r_dle:k] -leken -lekar noun laimal tawh kimawlna |khiatna namnih tawh aki bawl phe-tang lek med ordens form, ordvits ordnar [²'å:r_dnar] ordnade ordnat ordna(!) verb hungelna | phah/lak | bawlpha kik göra i ordning, arrangera la phuak/at ordning [²'å:r_dning] ordningen ordningar noun thupiak | hih cin na/lamlahna tillstånd då föreskrifter följs el. då allt är på rätt plats; reda ordning [²'å:r_dning] ordningen ordningar noun thupai zia | ngeina dan naturligt el. skapat system ordning [²'å:r_dning] ordningen ordningar noun hun (kei-hun) | ciang tan aa thugelna | atawntung normal följd, tur(ordning) oregelbunden [²'o:re:gelbun:den] oregelbundet oregelbundna adj. ngeina den hi lo | nensuah (sum nen) inte regelbunden, växlande organisation [årganisasj'o:n] organisationen organisationer noun kipawlna |kipawl khawpna planläggning av en helhet orientalisk [årjent'a:lisk] orientaliskt orientaliska adj. asia nisuan nalam | nisuah na gam lam tawh akisai som är från el. avser Orienten ork orken subst. tha | tha leh ngak styrka, uthållighet orkar [²'år:kar] orkade orkat orka(!) verb hihzawh na | hih ngen sem ngei na| semzo ha krafter (till), kunna, förmå orkester [årk'es:ter] orkestern orkestrar noun tumtheih namkim tum | tumtheih aki tumna mun musikgrupp orm [or:m] ormen ormar noun gul kräldjur av ordningen Ophidia, reptil oro [²'o:ro:] oron noun lung patau na |lung gimna |lungsim sung ah ngaklahna känsla av rädsla för att något obehagligt skall hända oroar [²'o:ro:ar] oroade oroat oroa(!) verb lungkham | gimna | haksatna | lung patauhna orsaka oro hos, störa orolig [²'o:ro:lig] oroligt oroliga adj. lung patau |lungnuam lo |lunggim som känner oro; ängslig, bekymrad orolig [²'o:ro:lig] oroligt oroliga adj. lungnuam lo | tawlnga lo | eihmu thei lo bråkig omkhawng thei lo orolighet [²'o:ro:lighe:t] oroligheten oroligheter noun nawngkaisak | buaina bråk, uppror orre [²'år:e] orren orrar noun vasa vum namkhat fågeln Lyrurus tetrix orsak [²'o:r_sa:k] orsaken orsaker noun a thu ala | apian na thu | athu tawh kisai skäl, anledning ort [or_t:] orten orter noun gam(mun leh mual) | kim leh pam muhna (lokal)samhälle ortoped [år_top'e:d] ortopeden ortopeder noun guh leh ci leh sa lam Siavua pi läkare som är specialist på rörelseorganen och kroppens hållning orörd [²'o:rö:r_d] orört orörda adj. a kisukha nai lo | lungsim leh pumpi asukha nai lo som inte (vid)rörts, intakt os [o:s] oset noun akhu | anam( a na´am)| agim (lätt) rök som har en obehaglig irriterande lukt OS [²'o:es:] abbr. Kimawlna pawi ( olympic kimawlna) olympiska spel osams adj. ngaihsutna ki tuak/bang lo |ki tawng/sel | ki khen oenig osannolik osannolikt osannolika adj. ahi zolo ding | ahi thei loding föga trolig oskadd [²'o:skad:] oskatt oskadda adj. sukha saklo | hihkha saklo oskadad oskuld [²'o:skul:d] oskulden oskulder noun gamtat hoih in hih/sep khilh cih neilo| mi hoih/dik oskyldighet, (barnslig) omedvetenhet a thei lo / atel lo
L a i m a i | 112 oskuld [²'o:skul:d] oskulden oskulder noun nungak/tangval sitset ( kuamah tawh alum khat nei lo) sexuellt orörd person oskyldig [²'o:sjyl:dig] oskyldigt oskyldiga adj. mawhna omlo | mawhna neilo | mi hoih inte skyldig (of an activity "not dangerous") ost [os:t] osten ostar, -na noun bawngnawi leh ci tawh akibawl (nawi-khal) ett livsmedel gjort av mjölk och salt ost [os:t] noun nisuahna lam | mailam väderstrecket öster osäker [²'o:sä:ker] osäkert osäkra adj lungmuan omlo | lauhuai na | muanhuai lo som saknar självförtroende osäker [²'o:sä:ker] osäkert osäkra adj. ahi lian bang aa thei lo | akician lian hi lo inte säker el. självklar otrevlig otrevligt otrevliga adj. nua´m lo (mi hong hopih mello, hong thudonmel lote) inte trevlig, obehaglig otrogen otroget otrogna adj. thuciam/kamciam pel inte trogen (särskilt om sexuella förhållanden "som har samlag utanför äktenskapet") otrolig [²'o:tro:lig] otroligt otroliga adj. upmawh loh zahdong in | upmawk huai lo napi´i som man inte kan tro på (as a common intensifier "very large") ahi zolo zah dong otur [²'o:tu:r] oturen noun kamsia | cidam lo oumbärlig oumbärligt oumbärliga adj. kisam | aomloh theih loh | kitot kisel theiloh som man inte kan vara utan; nödvändig, oersättlig ovan [²'o:va:n] ovant ovana adj. sep/hih ngeiloh | ki mang/zah lo inte van, oerfaren ovan [²'å:van] adv. atung aa | atung pan på en plats högre upp ovanför [²'å:vanfö:r] prep. Atung pan | atung dong |atung ah över (spatial) ovanlig ovanligt ovanliga adj. angeina apiang ngeina bang hilo | alamdang deuh/diak inte vanlig, sällsynt ovan|nämnd [²'å:vanem:d] -nämnt -nämnda adj. genkhia/pulak khia omtalad tidigare (i texten) ovanpå [²'å:vanpå:] prep. Atung ah | atung aa över, på (spatial; figuratively "in addition to, after") overklig [²'o:ver:klig] overkligt overkliga adj. ataktak hilo( sit-lo) | a sit ahilo inte verklig, drömlik lungsim ngaihsut oväder [²'o:vä:der] ovädret oväder ovädren noun huihpi ( huihpi nung) dåligt väder, åskväder, storm ovän [²'o:ven:] ovännen ovänner noun gal(kilem loh pihte) | kidopih alang lam aa te person som man är i konflikt med ovänlig adj kimel theih lo | ki thei ngei lo | ki lawmta lo oväsen [²'o:vä:sen] oväsendet noun aging | gamlum aa ging störande ljud, väsen oxe oxen oxar subst. bawngbuk sung aa kikhawi bawngpi kastrerad tjur oöverstiglig oöverstigligt oöverstigliga adj. ka´an/khe´ng zolo | ma khelh zolo oöverkoml
padda [²p'ad:a] paddan paddor noun ui-phuk groddjuret Bufo bufo pack [pak:] packen packar noun athoh | ip(nung aa puak) | tu´un only in compound words förpackning packa upp vanteng tu´n(van bawl/guang) | vanteng hemkhia packar [²p'ak:ar] packade packat packa(!) verb vangteng ipsung ah guang | vanteng kaikhawm fylla en väska e.dyl. (med något), mostly in the perf. participle pressa ihop till en massa
L a i m a i | 113 packar upp verb van hong |vansuah | a kitun van-hong (packing-hong) packe [²p'ak:e] packen packar noun athoh | akitun |(packing) bunt, trave packning [²p'ak:ning] packningen packningar noun van(pua-lom) | khualzin ciang aa puanlom saker som packats ned, bagage packning [²p'ak:ning] packningen packningar noun vanguang | vantun | van (ip-bag) slags tätning (i vattenkranar o dyl) paj [paj:] pajen pajer noun moh namkhat en maträtt av gräddad deg med fyllning sa leh ngasa, gah(singgah) tawh a kibawl moh paket [pak'e:t] paketet paket paketen noun vankhak( sa-daih pan)| van|lai något som är inpackat eller inslaget paketerar [paket'e:rar] paketerade paketerat paketera(!) verb ip sung ah guang( athoh sung guang) | tu´un slå in i paket, packa in palett [pal'et:] paletten paletter noun limsuai te zat amel(azawng) atuamtuam hel na singpeek färgbräde för konstnärer panik [pan'i:k] paniken noun thakhat thu aa ki-lat(lauvat) |laulua mahmah vat stor skräck pank [pang:k] pankt panka adj sum neinawn vetlo |sumcian nawn vet lo (bai-piat) helt utan pengar panna [²p'an:a] pannan pannor noun sikbel(meh-kanna) | meibung gol mahmah | tui so belpi kokkärl; kastrull panna [²p'an:a] pannan pannor noun tal ( ta´al)….maitang.. översta del av ansikte panna [²p'an:a] pannan pannor noun mei bung pi | ningbel pi(tui so) uppvärmningsanordning pannkaka [²p'ang:ka:ka] -kakan -kakor, -na noun moh ( aktui , maidaa, bawngnawi)tawh akibawl en maträtt av ägg, mjöl och mjölk (som gräddas i stekpanna) papiljott [papilj'åt:] papiljotten papiljotter noun sam kil/kawi sak nading aa kizang sam-kilh hårrulle papp [pap:] pappen (el. pappet) noun laidal met aa akhausak van te ( laikuang- card) tjockt papper lai-sah (laidal sah) pappa [²p'ap:a] pappan pappor, -na noun Pa ( pian na Pa) far papper [²p'ap:er] papperet papper papperna (el. papperen) noun laidal ( lai at na laidal) tunt plant material av växtfibrer paprika [p'a:prika] paprikan paprikor, -na noun zasan ( zasan thak lualo) | mel engsakna(a zawng-ten) ett slags pepparväxt av släktet Capsicum annuum par [pa:r] paret par paren (= några) noun kawpkhat( nih) | bukhat två som hör ihop parad [par'a:d] paraden parader noun galkap te pawi nei aa aki gualhna | kigual (militär) uppvisning parad [par'a:d] paraden parader noun galkap pawi ciang aa kihong sai te avvärjande av angrepp paraply paraplyet paraplyer subst. kawl lukhu | lukhu uppfällbart regnskydd att hålla i handen parar parade parat para(!) verb khai ( a kawi tawh khai) | zomkhawm förena till par; sammanfoga parar sig parade parat para verb gawmkham (gentehna,…ganhing,. Hukte…bah) genomföra sexualakt (om djur) parfym [parf'y:m] parfymen parfymer noun anamtui ( zi-mui)| tui nam tui | anam slags vätska som luktar gott; luktvatten park [par:k] parken parker, -na noun paakhuan( pan-chian) | huang område för rekreation med gräs och träd parkerar [park'e:rar] parkerade parkerat parkera(!) verb mawtaw koih/khawsakna ( car parking) ställa ifrån sig (en bil el dyl) parti [par_t'i:] parti(e)t partier noun akhen tuamtuam | akhen | alang |bekkhat avgränsad del, stycke parti [par_t'i:] parti(e)t partier noun pawl ( pa-ti) | nai-ngan-zi pa-ti politisk sammanslutning parti [par_t'i:] parti(e)t partier noun ki mawi na ( king)
L a i m a i | 114 omgång, spel parti [par_t'i:] parti(e)t partier noun van ( mun dang pan hong ki pua van) mängd av en viss vara partner [p'a:r_tner] partnern partners (el. partner) noun seppih bawlpih lawm leh gual person som man samarbetar med pass [pas:] passet pass passen noun pa-si-pawt (passport)-gamdang khualzin theihna laibu legitimationshandling för utrikesresande pass [pas:] passet pass passen noun mualtung mualkuam aa lam kaw ciik trång väg i bergen pass [pas:] passet pass passen noun hunkhat tjänstgöringstid vid visst tillfälle passar [²p'as:ar] passade passat passa(!) verb daw´n | ke´m | khawi | cing se efter, vakta passar [²p'as:ar] passade passat passa(!) verb bawhlungsui | bawhlung sui-in kipia spela bollen vidare passare [²p'as:are] passar(e)n passare passarna noun sik-hup ett instrument för cirkelritning passerar passerade passerat passera(!) verb ma-khelh | kheng | ka´an gå förbi, åka förbi passerar passerade passerat passera(!) verb nektheih tuamtuam van te kisia pressa (matvaror) genom sil pass|form [²p'as:får:m] -formen noun kituak/kilawm lian (puan silh) klädernas sätt att passa kroppen passiv [p'as:i:v] passivt passiva adj. ahih/ asawl |lunggulh lo | lunglut lo icke aktiv, overksam pasta [²p'as:ta] pastan pastor noun kaw | asung aa aciik salva, pasta [²p'as:ta] pastan pastor, -na noun i-ta-li mite´n mangbuh vui tawh abawl an spaghetti och makaroner pastor[²p'as:tor] pastorn pastorer noun Biakna makai Sia ( pastor) präst pedagog pedagogen pedagoger subst. pilna lam ah akiva asiam Siate | pilna sang nei person som ägnar sig åt pedagogik (särskilt "duktig lärare") pekar [²p'e:kar] pekade pekat peka(!) verb khuttawh kawk in lak visa (med fingret) pendlar [²p'en:dlar] pendlade pendlat pendla(!) verb vei leh tak tansak(sem) hängande tyngd som svänger fram och tillbaka ciah leh kuan akot daudau paina peng [peng:] pengen pengar noun sum-tang mynt, slant pengar [p'eng:ar] -na noun sum plural; mass noun kontanter, betalningsmedel penna [²p'en:a] pennan pennor, -na noun khe-dan | bawl pen ett redskap att skriva med penning [²p'en:ing] penningen penningar noun sum leh pai mynt, peng pensioner [pansj'o:n] pensionen pensioner, -na noun pen-sen khasum |pen-sen sum lön för personer som slutat arbeta kum 65cin-khint ciang nasep na pan pen-sen ngahte pensionerar pensionerade pensionerat pensionera(!) verb pen-sen pia in nasepna pan khawlsak låta gå i pension penslar penslade penslat pensla(!) verb limsuai/ limzem | za-zut lägga på (färg el dyl) med pensel peppar pepparn subst. zasan vui (nga-zoh-kawng) stark krydda från växter av släktet Piper perfekt el.perfektum[²p'ä:rfekt]perfektet perfekt(el. perfekter perfekte (el. perfekterna) noun hi-lian hoihlian en tempusform för förfluten tid hun hoih |hun lemlian perfekt [perf'ek:t] perfekt perfekta adj. bang mah genban ding omlo hoih kicaing| hi linlian bra på alla sätt, fulländad period [perj'o:d] perioden perioder noun hun | tang thu | abeisa hun avsnitt i tiden, tidrymd persisk [p'är_s:isk] persiskt persiska adj. persiah minamte lai tawh kisai ( iran mite)
L a i m a i | 115 som hör samman med (det gamla) Persien person [per_s'o:n] personen personer, -na noun mi ( mi hing) människa, individ personlig [per_s'o:nlig] personligt personliga adj. aituam neih | ei aa | ei bek tawh akisai som avser en enskild person, som uttrycker en persons egenart, intim personnummer [²per_s'o:num:er]-numret-numme -numren(el. -nummerna) noun matpongten nambat ett tiosiffrigt nummer som tilldelas alla som blir folkbokförda eller får skattsedel i Sverige peruk [per'u:k] peruken peruker noun sam-tuh löshår pessar [pes'a:r] pessaret pessar pessaren noun naukham nading aa naubu sung akiguang na/van preventivmedel för kvinnor i form av en gummikupa pessimistisk [pesim'is:tisk] pessimistiskt pessimistiska adj. ahoihlo lam muhna | thu hoihlo lam som ser livet i svart; modstulen, dyster piano [pi'a:no] pianot pianon pianona noun pian-u (piano) ett stort musikinstrument med tangentbord piano [pi'a:no] adv. Agi´n gaihlo, aging hiauhiau svagt (of the strength (volume) of a tone in music) piff [pif:] piffen noun lawpna | kipaakna | hong khim/lunglut sak thei nate pigg [pig:] piggt pigga adj lawp |thangah | navak | gualnuam | kipaak glad och livlig pigg [pig:] piggen piggar noun azum | ling | adawn azum/ ahiam tagg, spets, udd pil [pi:l] pilen pilar, -na noun tha´al (thal) | thaltang långsmal projektil med vass spets pil [pi:l] pilen pilar noun paakkung ( mu-ma-khak paakkung) träd eller buske av släktet Salix piller [p'il:er] pillret piller pillren (el. pillerna) noun zatang(zatui) liten tablett med läkemedel pilot [pil'o:t] piloten piloter noun vanleng hawlte | vangleng hawl flygplansförare pilsner [p'il:sner] pilsnern noun dau(akhau lo beer nam khat | adau ett slags ljust öl pingis pingisen subst pingpong ( sabuai tung aa kisat kimawlna) pingpong (vardagligt) pinsam [²p'i:nsam:] pinsamt pinsamma adj. ahang( hamsa akizat thei nang) | et/muh ding in kilawm lo som orsakar förlägenhet pipa [²p'i:pa] pipan pipor, -na noun zatepna tukbel rör (med behållare för tobak) som används vid rökning pipa [²p'i:pa] pipan pipor noun paih | muktum(huih hut) | sikzawl /gualawng instrument att blåsa i piper [p'i:per] pep pipit pip! pipa verb tauna aw( tau in ka´ap) | tau huanghuang/hianghiang ge ifrån sig svagt ljud i högt tonläge muktum(huih hut) | ging hiauhiau pippar pippade pippat pippa(!) verb nu leh pa om khawpna (nu leh pa ki hih) ha samlag (med) (kan uppfattas som stötande) pir [pi:r] piren pirar noun tembaw khawlna aa lei( le´ei) vågbrytare pirrar [²p'ir:ar] pirrade pirrat pirra verb taakseisai- taak sesa kittla, sticka, krypa pissar [²p'is:a] pissade pissat pissa(!) verb zuntha (daileng) kissa pist [pis:t] pisten pister noun vuk kiphah na lam pi (ki mawl nang) preparerad backe för utförsåkning på skidor pizza [²p'it:sa] pizzan pizzor, -na noun pit-za (pizza) ki ci italy an (italiensk) maträtt av bröddeg med fyllning av tomat och ost pjäs [pjä:s] pjäsen pjäser noun sumnen | athemneng | van | limlahna (prydnads)föremål, tyngre eldvapen siamna kivakna pjäs [pjä:s] pjäsen pjäser noun limlahna | limlak(lamna /thugenna/ lasatna) teaterstycke, skådespel placerar [plas'e:rar] placerade placerat placera(!) verb munpia/muh gelsak | koih | sen´g sätta, ställa, lägga
L a i m a i | 116 placering [plas'e:ring] placeringen placeringar noun mun(khuasung) | vengsung | inn leh lo plats placering ahi lian/ahoih lian na muh ah koih| thaupi (för vapen) plagg [plag:] plagget plagg plaggen noun nikten puansilh | atuam/ahawng/asin | puan något som man klär sig med plan[pla:n] plant plana adj. asan na kikim | ahihna/ muhna kikim jämn och slät plan [pla:n] planen planer noun tutna ngimna | gelna ngaihsutna förslag till hur man skall nå ett mål plan [pla:n] planen planer noun gamlim ( mun amun gamlim tawh aom) | adan bild över ett område plan [pla:n] planen planer noun lo-sung(lo zau) | An kiciin na lo sung | munzang jämnt och regelbundet område plan [pla:n] planet plan planen noun Innthat | athat(Inn),..( inn that bang zah sang) våning plan [pla:n] planet plan planen noun vanleng flygplan planerar [plan'e:rar] planerade planerat planera(!) verb gel | lai ah at in ge´lna | gelna nei/bawl göra upp en plan planterar [plant'e:rar] planterade planterat plantera(!) verb suan ( lei ah suan, An kung singkuang) sätta (växter) i jorden plaskar plaskade plaskat plaska(!) verb tui-malleng khia | lengkhia/phul khia få vatten att stänka plats [plat:s] platsen platser noun mun/mun awng ( lai lam tawh kisai) plats i ordningen plats [plat:s] platsen platser noun nasep cibawl ( nesep lawm tawh kisai) anställning plats [plat:s] platsen platser noun Innkhan | mun awng akidei tuam ngiat ledigt utrymme mun awng plats [plat:s] platsen platser noun mun | kim leh pam ( mun leh mual) område med ett bestämt läge plats|ansökan [²pl'at:san:sö:kan] -ansökan -ansökningar noun nasep siauhna lai | nasep siau skriftlig ansökan till arbetsgivare om arbete plats|journalen [²pl'at:ssjorna:len] -journalen noun nasep nang mun awng | asem ding aom nailo nasep lista med uppgifter om lediga arbeten mun awng /nasep awng/ nasepding ( ni-za-lawt) plastik|kirurgi [²plast'i:kcirurgi:] -kirurgi(e)n noun ki-at ( Siavuante´n at) | akisapna mun ah plastic pa-la-si-tik tawh belh/khui/guang den del av kirurgin som korrigerar missbildningar och skador som förstört utseendet pli [pli:] plin (el. plit) noun zuihding thu ( si-ka´an) disciplin (in phrases) plikt [plik:t] plikten plikter noun i hihding/sepding na ( ta-vuan) | siah piakna inre tvång, skyldighet pliktar pliktade pliktat plikta(!) verb danpian (mawhna dan) | dan ngah/thuaksak i vissa fraser sona plit [pli:t] pliten plitar noun thawng cing/ngak te | thawng Innsung aa ulian vakt i fängelse (vulgar) plockar [²pl'åk:ar] plockade plockat plocka(!) verb khawm(kai khawm) | te´el | taw´m samla (ihop) plockar [²pl'åk:ar] plockade plockat plocka(!) verb lo ( singgah lo, mehteh mehgah lo) | dawk rycka loss (hår el. fjädrar från) plugg [plug:] pluggen pluggar noun ahu-u | asin | agawn gak tapp (att sätta i hål), propp pluggar [²pl'ug:ar]pluggade pluggat plugga(!) verb khak( avang khak) | avang hu-u sätta plugg i (hål) pluggar [²pl'ug:ar] pluggade pluggat plugga(!) verb laisim (sang kah) | lai hoihtak deihtak in sim läsa hårt, studera (informal) plundrar [²pl'un:drar] plundrade plundrat plundra(!) verb luh/sut/gusim/selsim stjäla (i krig), röva
L a i m a i | 117 plural el. pluralis [²pl'u:ra:l] pluralen pluraler noun atam khatsang a tamzaw flertal; flertalsform pluralism [plural'is:m] pluralismen noun biakna lam ah thuneihna khatsang atamzaw anei angah åsiktsmässig och kulturell mångfald i ett samhälle plån|bok [²pl'å:nbo:k] -boken -böcker noun sumbawm| sum-eip fodral för sedlar o dyl plåster [pl'ås:ter]plåstret plåster plåstren(el. plåsterna) noun Innlamna ah akizang bi-lat-mi (självhäftande) skydd för sår suang-vui plötsligt [²pl'öt:slig] plötsligt plötsliga adj thakhatthu up-mawh lohpi aa piang/ hih vat hastig och oväntad pojke el. pojk [²p'åj:ke] pojken pojkar, -na noun pasal naupang no barn av manligt kön pol [po:l] polen poler noun leitung ( abem tawk kisai) ändpunkt på jordens rotationsaxel, en av två ytterligheter polis [pol'i:s] polisen noun pa-lik ( polis) tjänsteman inom poliskåren politik politiken subst. thukhun lam tawh kisai | paw-li-si inställning till och behandling av frågor som rör statens verksamhet; statskonst politiker [pol'i:tiker] politikern politiker politikerna noun gamvai tawk kisai a u´ukte | nai-ngan-zi tamaa person som yrkesmässigt sysslar med politik politisk [pol'i:tisk] politiskt politiska adj gamvai / nai-ngan-zi lamtawh kisai som rör politik pollen [p'ål:en] pollenet noun paak tung aa khuai in abawpna mun frömjöl från växter populär [popul'ä:r] populärt populära adj mipi te deih( mi thang) allmänt omtyckt, lättfattlig, enkel port [por_t:] porten portar noun kongpi Inn/huan sung lutna kongpi (gate) ingång (genom mur etc), kraftig dörr porto [²p'år_t:o] portot porton portona noun lai-lu mán ( ta-zeih-gawng ma´n)| laikhak man avgift för brev eller paket portugisisk [por_tug'i:sisk] portugisiskt portugisiska noun paw-tu-gi mite (portugi mite) som hör samman med Portugal position [posisj'o:n] positionen positioner noun om dan hihdan |pan mun| khawldan ( a chi- ani) ställning, läge post [pås:t] posten noun lai-khak| sa-daih(laito) pan a thoh kikhak brev, paket o dyl post [pås:t] posten noun laito´o / sa-daih mostly in the definite form postkontoret, postverket post [pås:t] posten poster noun sazian sung aa om vanmin | athu ala | lai –lai at ciamteh belopp (i räkenskap) post [pås:t] posten poster noun kongkhak/ padenpauh om na kawm (bawng) lodrätt del av dörr- el. fönsterkarm postadress [²p'ås:tadres:] -adressen -adresser, -na noun leih-sa (lai khak nang ) Inn leih-sa adress för brev post|gång -gången subst. sa-daih zumpi(laito zumpi)| lai khak na tawh kisai regelbunden postförbindelse postnummer [²p'ås:tnum:er]-numret-nummer -numren (el. -nummerna) noun sa-daih ( laito) nambat ett femsiffrigt nummer före ortnamnet i en postadress potatis [pot'a:tis] potatisen potatisar, -na noun Aa-luu | aa-lu`u kung rotgrönsak av växten Solanum tuberosum praktik [prakt'i:k] praktiken noun kisinna ( ahoih zawh thei nang ding kisinna) praktisk övning praktik [prakt'i:k] praktiken noun Siavuan , sit-ni cihte nasep | nasep läkares (el. tandläkares etc) yrkesverksamhet, mottagning praktikant [praktik'an:t] praktikanten praktikanter, -na noun kisinna aneite | nesep akisin te person som gör praktik praktisera kisin na neihna ( nasep leh na khat peuhpeuh) praktiserar [praktis'e:rar] praktiserade praktiserat praktisera(!) verb kisin aa sepkhiana kisin khiatna skaffa sig erfarenhet, öva (praktiskt), tillämpa sin erfarenhet, utöva (i praktiken) prat pratet subst. kampau / kamgen
L a i m a i | 118 vardagligt tal (även "meningslöst tal") pratar [²pr'a:tar] pratade pratat prata(!) verb gen | pau tala pratsam [²pr'a:tsam:] pratsamt pratsamma adj. kamtam | thugen/ thu kikup u´uk som pratar mycket, pratsjuk precis [pres'i:s] precist precisa adj. ahi lian | aki tuaklian | avekpi aa amanlian noggrann, noga prejar prejade prejat preja(!) verb ga´al sam| ga´al awt | a khawlna ding in lak anropa och tvinga fartyg att stanna (även utvidgat "tvinga ett fordon av vägen") preliminär preliminärt preliminära adj. apatna, kipat khiana | amaa inte slutgiltig, förberedande premie premien premier subst. amet( akhang) | amet piak avgift (för försäkring) premie premien premier subst. aval teng man | piakbeh/ngahbeh pris, belöning premiär [premi'ä:r] premiären premiärer noun amasa pen | akhatna första föreställning (also commonly of the first time sth. happens) premiärminister Gam makaipi (PM) preparat [prepar'a:t] preparatet preparat preparaten noun man ( agamla anai et na man) föremål som förberetts för undersökning (i mikroskop) man neu| et na ding man neu preparat [prepar'a:t] preparatet preparat preparaten noun kigen khawlhna | hih/ngim khawlhna ämne som framställts på kemisk väg, kemisk produkt hihkhawlhna kigen khawlh present [pres'en:t] presenten presenter noun tu hun tu laitak tulian | hihsan/ bawlsan/piangsan sak som en person ger en annan, gåva presentabel [present'a:bel] presentabelt presentabla adj. etlawm lungnop huai | gen khia lakkhia som är tillräckligt fin för att visas upp muhnop mahmah | etlawm hoih presenterar [present'e:rar] presenterade presenterat presentera(!) verb khat leh khat kigen(ki meihset) göra en person bekant med en annan, föreställa press [pres:] pressen pressar noun thasan in sem | nawhgawp | thuakzawh loh ding in hih psykisk påfrestning press [pres:] pressen pressar noun mek | nen | suk| sawn | laibu bawlna set maskin som man pressar med, tryckpress pressar [²pr'es:ar] pressade pressat pressa(!) verb mek | nen | su´uk stryka, trycka (ihop) prick [prik:] pricken prickar noun atang | ciaptehna punkt, märke tangsiat ( maitang aa om) prick [prik:] pricken prickar noun mi (pasal) | seppih lawm leh gual person (informal) prickar [²pr'ik:ar] prickade prickat pricka(!) verb gen na tawh langpan | kan-kuat | mawhsak ge en anmärkning prickar [²pr'ik:ar] prickade prickat pricka(!) verb sat | kap | kha träffa kha´a( kap in kha) | ki sutuah kha | sat/tum prickig prickigt prickiga adj. ama akiciapteh na om | atangtang in om som har prickar princip [prins'i:p] principen principer noun abuppi | kipatna | ei leh ei gamtatna grundläggande regel (som norm för handlande) prinsessa prinsessan prinsessor subst. kumpi´ tanu kvinnlig medlem av ett kungahus (som inte är drottning) (även som titel; även bildligt) pris [pri:s] priset pris el. priser prisen el. priserna noun vanma´n (na man) | leiding vai i aman zah kostnad för något vid köp pris [pri:s] priset pris el. priser prisen el. priserna noun letsong (tha man) fastställd belöning för en viss prestation prisar [²pr'i:sar] prisade prisat prisa(!) verb phat | pahtawi ( Topa phat/ pahtawi) berömma (particularly in religious contexts) prislista vanman aki-at na sazian privat [priv'a:t] privat privata adj. neihtuam ( kuamah hong neih pih hilo)| khai i neih enskild, personlig problem [probl'e:m] problemet problem problemen noun buaina |haksatna svårighet som inte lätt kan avhjälpas process [pros'es:] processen processer noun hihna sepna | bawl(thoh) khiatna ase´en
L a i m a i | 119 utvecklingsförlopp process [pros'es:] processen processer noun thukhen zum aa nasep na tawh kisai rättegång producent [produs'en:t] producenten producenter noun agel khia abawlkhai te ( zoh-sian, limlah na) person som producerar (varor, film, TV-program etc) producerar [produs'e:rar] producerade producerat producera(!) verb van/na bawl/thoh | bawl/thoh in hawm tillverka en vara produkt [prod'uk:t] produkten produkter noun van/na bawl/thohna i aphat tuamna resultat av tillverkning professionell [profesjon'el:] professionellt professionella adj. ahi taktak | amawkmawk ahi lo yrkesmässig theihna siamna tawh kisai program [progr'am:] programmet program programmen noun hun gel/zak na ( program) (skriven) plan över hur något skall genomföras, enskild sändning i radio och TV program [progr'am:] programmet program programmen noun kon-peu-ta(computer) i lamlakna instruktion för en dator projekt [prosj'ek:t(el. -j'ek:t)] projektet projekt projekten noun ngimna/gelna (sep khiat ding) (plan till) ett större arbete (med ett bestämt syfte) promenad [promen'a:d] promenaden promenader, -na noun lam-siau | khe tawh apai gångtur för nöjes skull promenerar [promen'e:rar] promenerade promenerat promenera(!) verb lam-siau in paikhia gå för nöjes skull proportion [propor_tsj'o:n] proportionen proportioner noun agolna/ aneu na /asau na/ a zai na (storleks)förhållande propp [pråp:] proppen proppar noun hu´u | khak ( avang hu /khak) något som täpper till ett hål propp [pråp:] proppen proppar noun meikhau akhan (electric fills khau) elektrisk säkring proppar [²pr'åp:ar] proppade proppat proppa(!)verb guang( asuang ah) |tu´n(thoh)|pack stoppa (full), packa (full) proppar [²pr'åp:ar] proppade proppat proppa(!) verb khaktan | kan-kuat with particle stänga prosa prosan subst. paunak ahihlo aa thukhat lai in at skrift eller tal som inte är på vers protest [prot'es:t] protesten protester noun nakpi tak in langpan | thukkik invändning, oppositionsyttring protestantism [protestant'is:m] protestantismen noun kristian biakna pawlpi kristen riktning som utgår från luthersk och reformert lära protesterar protesterade protesterat protestera(!) verb naksiatak in lang pan | ngial säga emot, opponera sig prov [pro:v] provet prov proven noun zong/sin/hatkat försök, undersökning prov[pro:v] provet prov proven noun sitse(et,vel) | dong (dongtel) (skriftligt) förhör prov [pro:v] provet prov (el. prover) noun sin na ( na-mu-na) litet urval (ur något större), exempel provar [²pr'o:var] provade provat prova(!) verb sin in bawl/sep khia gelkhia zangkhia använda på prov provocerar [provos'e:rar] provocerade provocerat provocera(!) verb hamthawn|thapia | taw-sawn utmana, reta präst [pres:t] prästen präster, -na noun biakna sia pastor ( biakna lam aa Sia) person som är utbildad som ledare inom ett religiöst samfund; pastor psykisk [ps'y:kisk] psykiskt psykiska adj. lungsim lam tawh akisai | lungsin natna själslig pub [pub:] puben pubar noun zu-sai (öl)servering, bar publicerar [publis'e:rar] publicerade publicerat publicera(!) verb laibawl in hawm khia | gen/thei sak khia ge ut i tryck publik publiken subst. mi-pi ( mi hawnpi te) kollektivt massord samling åskådare eller åhörare pulka [²p'ul:ka] pulkan pulkor noun vuktg ah naupang te tuang aa kikaihna
L a i m a i | 120 liten släde (för barn) puls [pul:s] pulsen pulsar noun si pandan ( lungtang kisat) hjärtats slag pulsar [²p'ul:sar] pulsade pulsat pulsa(!) verb vuklak ah hamsa pi in pai khen tawh kliva (i snö) pulver [p'ul:ver] pulvret pulver pulvren (el. pulverna) noun avui ( gentehna,…pauda/ bawngnawi) finfördelat ämne punkt [pung:t] punkten punkter noun ciamtehna | adawn |among| te´eh kakna plats, läge ngatna lam punkt [pung:t] punkten punkter noun lai at ciang aa kizang (.) tecken för slutet på en mening (.) puss [pus:] pussen pussar noun nam ( muk tawh nam)| tawp kyss puss [pus:] pussen pussar noun bual (guahzuk ciang tuivung aa bual asuak) liten vattensamling, pöl pussar [²p'us:ar] pussade pussat pussa(!) verb nam (muk tawh nam) | tawp kyssa pustar pustade pustat pusta(!) verb na´ak( huihdik,nak) | huih hingkhia andas ut häftigt (även bildligt "koppla av, vila") pyjamas [pyj'a:mas] pyjamasen pyjamaser noun lup-puan ( agol leh atual) nattdräkt med jacka och byxor pyr pyrde pyrt pyra verb damtak kan´g ( mei kang) | kang brinna sakta, glöda (även bildligt) pyser [p'y:ser] pyste pyst pysa verb apualam aa huihnung ging kiza strömma ut med ett väsande ljud pysslar [²p'ys:lar] pysslade pysslat pyssla(!) verb nasep buai | nasep tam utföra små enkla sysslor på [på:] adv atung ah verb particle (i riktning) mot påfrestning [²p'å:fres:tning] påfrestningen påfrestningar noun thasan | kisat fysisk el. psykisk press påfågel [²p'å:få:gel] påfågeln påfåglar noun U tong ( Utong vasa nam) hönsfågel (av släktet Pavo) med stora färggranna stjärtfjädrar pågår [²p'å:gå:r] pågick pågått pågå verb kipan | hihta hålla på påkallar [²p'å:kal:ar] påkallade påkallat påkalla(!) verb hongpai in sam| ngen | ki sa´m kräva pålitlig [²p'å:li:tlig]pålitligt pålitliga adj. mi hoih gamtat hoih tawntung mite som man kan lita på, säker a muanhuai | asuantak pålägg [²p'å:leg:] pålägget pålägg påläggen noun moh tung ah kikoih aa kinei bawngnawi khal mat som man har ovanpå en smörgås påminner [²p'å:min:er] påminde påmint påminn! påminna verb theihsakna | phawksakna hjälpa att komma ihåg phawk sakkik påminner [²p'å:min:er] påminde påmint påminn! påminna verb amel kibang | agolna kibang föra tankarna till, likna aki bang adan apong-san påminnerpåse, -n, -ar, -na noun ip | thungip/ thungpi påsk [pås:k] påsken påskar noun thawh kik pawi en högtid med religiös betydelse som firas i mars eller april pås|sjuka [²p'å:ssju:ka] -sjukan noun biangkaai (biangkaai vei) en infektionssjukdom som ger svullna kinder påstående [²p'å:stå:ende] påståendet påståenden påståendena noun theihding thu lai akisuang( caw-ngia-lai) något som påstås påstår [²p'å:stå:r] påstod påstått påstå(!) verb genkhia |pulakkhia | thugen khiat yttra som ett faktum påverkar [²p'å:vär:kar] påverkade påverkat påverka(!) verb hoihna hoihlohna hang aa kilawh ha inflytande på någon/något så att en förändring sker päls [pel:s] pälsen pälsar noun sa-mul | samul puan | sa-vun skinn på djur, fäll (also of fur coats) pärla [²p'ä:rla] pärlan pärlor noun pa-le´e | pa-le´e khi ( khi manpha) liten hård kula av pärlemor (som bildas i musslor) (figuratively "sby or sth. very beautiful or valuable")
L a i m a i | 121 pärm [pär:m] pärmen pärmar noun styvt omslag till bok eller lösa papper päron [²p'ä:rån] päronet päron päronen noun frukt från trädet Pyrus communis pärs [pär_s:] pärsen pärser (el. pärsar) noun ansträngande situation pöl [pö:l] pölen pölar noun vattensamling
laidal koihna (file ) | laidal te´epna file piatgah | piat gah( sing gah) tuah/sin ngei diphuat huai lauhuai na| deihtak sitse tui-pehna bual ( zi-ku-kan)
rabarber [rab'ar:ber] rabarbern noun a tuipak in thang anei nektheih kungkhat köksväxten Rheum rhaponticum khiatna neilo kammal | akiza phalo kampau rabatt [rab'at:] rabatten rabatter noun a mankhiam | man tawmsak | a manniamsak avdrag på pris, nedsättning rabatt [rab'at:] rabatten rabatter noun paaksuan na kuang | paak kisuan na guam (smalt) blomsterland paak kisuan na guam/phung rad [ra:d] raden rader noun Inn akizom diudeu aa kilam | lampi nih aomkhawm följd (av saker bredvid varandra), serie rad [ra:d] raden rader noun lai-gual | lai kigiit | tomno aa ki-at lai följd av skrivna bokstäver radio radion radior subst. radio | radio set | huih lak pan aw kizak theihna utsändning (av tal- och musikprogram) från radiostation apparat som tar emot radiosändningar rak [ra:k] rakt raka adj tan´g( pai suak) | ahi suak/zom suak rät rak [ra:k] rakt raka adj ahi ngiat | the-kaak theihloh | ciang tan omlo absolut, direkt rak [ra:k] rakt raka adj. thuman | zuaugen lo | thuciam pel-lo ärlig raka [²r'a:ka] rakan rakor noun atangsuak | lampi atang aa paisuak raksträcka rakar [²r'a:kar] rakade rakat raka(!) verb mul-kiat/mul-met skära bort skägg (eller hår) ram [ra:m] ramen ramar noun man bawng | kawngkhak aom/ adin na kant; infattning (figuratively "limits, bounds") ramlar [²r'am:lar] ramlade ramlat ramla(!) verb ki-tuk/ ki pa´ai | kia |puk | tuaksuk falla, trilla, rasa randig [²r'an:dig] randigt randiga adj. aki-gi´it( agial) tawh ciaptehna | agial som är mönstrad med ränder ranson ransonen ransoner subst. khenkhiat(ngahding aa kilawm zah| khuai-tan tilldelning rapp [rap:] rappt rappa adj. manlang | ki nawh snabb rapp [rap:] rappet rapp rappen noun sat(sa´ar) | tum /dawt| liamma | thakhat aa supna slag, smäll (med piska, käpp etc) rapporterar[rapår_t'e:rar]rapporterade rapporterat rapportera(!) verb thupuakna lai ten/lak/gen redogöra för apiang khinsa thu genkik rar [ra:r] rart rara adj. hoih/nuam | ahi linlian/sitset trevlig och behaglig rar [ra:r] rart rara adj. tamlo/muhhak| tuahkhak na ding haksa sällsynt raritet rariteten rariteter subst. tamlo/ngahhak |piang/hih thei mengmenglo sällsynthet rasande [²r'a:sande] adj. heh mahmah/sinso| nasia/nakpitak|manglang mycket arg , mycket snabbt raseri [ra:ser'i:] raseri(e)t noun hehna sinso na lungtom na
L a i m a i | 122 våldsam ilska rasslar [²r'as:lar] rasslade rasslat rassla verb ging( aging zuahzuah) ge ifrån sig ett metalliskt ljud (som av kedjor) ging selsel rast [ras:t] rasten raster, -na noun tawmvei khawl/tawlnga | tomno sung hun awng kort paus (i ett arbetspass) rastar [²r'as:tar] rastade rastat rasta(!) verb kisin | kisin na pia/kisin sak | zang/ma´ang låta få motion (mostly of dogs) tawlnga | lum | kisin | hihna/sepna | khawl ratt [rat:] ratten rattar noun ahawlna | mawtaw hawlna styrhjul (t ex på bil) ratt|fylleri -fylleri(e)t subst. zu-kham sa in mawtaw hawlna hang aa liau-tuahna framförande av motorfordon med en alkoholkoncentration av 0,2 promille i blodet eller 0,10 mg/l i utandningsluften, leder till böter eller fängelse i högst 6 månader rea [²r'e:a] rean reor, -na noun vanma´n khiam/ ngiam realization reagerar [reag'e:rar] reagerade reagerat reagera(!) verb thuk-kik | hih kik handla som svar på en upplevelse reaktion [reaksj'o:n] reaktionen reaktioner noun thuk-kik | thuk-kik pahna sätt att reagera, strävan att återinföra den gamla ordningen realistisk [real'is:tisk] realistiskt realistiska adj. ngaihsutna sang hihkhiatna te thupisak som har sinne för vad som är praktiskt möjligt hihkhait ngiatna | sepkhiat tawh a kibang realistisk [real'is:tisk] realistiskt realistiska adj. aom pen aom bang lian aa ciaptehna som noggrant avbildar verkligheten ahi bang lian aa kisuai lim | taktak tawh aki bang lian rear [²r'e:ar] reade reat rea(!) verb vanma´n khiapna pan khak/khawl sälja på rea recept [res'ep:t] receptet recept recepten noun Siavuan ten laihong atsak in tuabek tawh zatui aki leithei ( Siavuan te thau-khan-sa) ordination för läkemedel som en läkare skriver ut (på en särskild blankett) recept [res'ep:t] receptet recept recepten noun An /meh huandan genna| koici huan ding cih beskrivning för tillagning av en maträtt reda redan subst. thunei te thupiak | a-me´ng ordning (i vissa uttryck även "kännedom") redaktion redaktionen redaktioner noun akician aa aen leh asittel kik te grupp personer som står för innehållet i en tidning (el. ett lexikon etc) (även om lokalen) redan [²r'e:dan] adv ama-in | khawl ( gen khawl, hih khawl) så här (oväntat) tidigt redbar redbart redbara adj. thuman/thutang | vang nei hederlig, ärlig reder sig redde rett red! reda verb hih khinzo | man khinzo | semkhin zo klara sig reder upp redde rett red! reda verb ahoih ding apha ding in hih/bawl | thukhen göra i ordning, ordna redigerar [redisj'e:rar] redigerade redigerat redigera(!) verb puahpha/bawlpha ( lai, ta-den-sa) bearbeta formen i (en text, film etc) redovisning [²r'e:dovi:sning] redovisningen redovisningar noun sum sazian | bank sazia ( ban-sazian) redogörelse redskap [²r'e:dska:p] redskapet redskap redskapen noun van zat tuamtuam | van nasep van verktyg, hjälpmedel (för utförande av visst arbete) referens [refer'en:s] referensen referenser noun athu tawh kisai pulak khiatna | genkhiana mostly in the plural rekommendation thukhat peuhpeuh saikaak na referens [refer'en:s] referensen referenser noun omdan/khawldan | gamtat dan | theihna/hih ngeina hänvisning till litteratur reflexiv [r'ef:leksi:v (el. -'i:v)] reflexivt reflexiva adj. A leh kap kik| aleng | som syftar tillbaka (på subjektet) regel regeln regler subst. zuihding thudan | thukham mest i plural lag, bestämmelse regel|bunden [²r'e:gelbun:den] -bundet -bundna adj. angeina | ahi ngeina | sepngeina som återkommer med jämna mellanrum angeina bang | ahun man regering [rej'e:ring] regeringen regeringar noun kumpi | gam-uk kumpi ett lands styrelse regi [resj'i:] regin noun lamlahna | maikai in thugelna
L a i m a i | 123 konstnärlig ledning av teaterpjäs el. film (also commonly "management") regim [resj'i:m] regimen regimer noun gam ki uk-dan tawh kisai | uk-na ( nai-ngan-zii) ett lands styrelse och politiska system regn [reng:n] regnet noun guah | guahtui vattendroppar från moln regnar [²r'eng:nar] regnade regnat regna verb guahzu´u falla regn regnig [²r'eng:nig] regnigt regniga adj. guahzu´u | guah tampi tak zu´u som medför regn; där el. då det ofta regnar reguljär [regulj'ä:r] reguljärt reguljära adj. Angeina bang in om | ngeina bang aa sep/hih na regelbunden, regelrätt reklam [rekl'a:m] reklamen noun theihkhiat sakna /genkhai na ( caw-ngia) verksamhet (annonsering etc) för att få folk att köpa varor och tjänster rekommenderar [rekåmend'e:rar] rekommenderade rekommenderat rekommendera ngaihsutna pia/gen tillråda, tala väl om, förorda lamlahna/ngaihsutna | thukimpihna rekommenderar [rekåmend'e:rar] rekommenderade rekommenderat rekommendera(!) verb sazian pia skicka (post) under särskilt betryggande former (med kvitto etc) laito pan lai/van khak muanhuai in rektor rektorn rektorer subst. sang Siapi | Ulian/zalian föreståndare för en skola (även som titel) relativ [r'el:ati:v] relativt relativa adj. tehka´ak khia | adan anam agol/neu dan som står i förhållande till något annat; som beror på vad man jämför med relativ [r'el:ati:v] relativt relativa adj. kisai na | kizopna | kibeh- kigui khat grammar som syftar tillbaka religion [relij'o:n] religionen religioner noun biakna lam upna | biakna tawh kisai dyrkan av övernaturliga makter, gudstro relä [rel'ä:] relä(e)t reläer noun abanban in kilaih sak| laih toto| khattung pan khat tung ah ngasawn anordning som (automatiskt) tar emot, förstärker och skickar vidare en elektrisk ström ren [re:n] rent rena adj. siang | siangtho inte smutsig, fläckfri ren [re:n] renen renar noun akii-gol vuklak aaom sakhi namkhat hjortdjur av släktet Rangifer som lever långt norrut renoverar [renov'e:rar] renoverade renoverat renovera(!) verb puahkik | puakpha kik | zemphakik göra (något som är gammalt) användbart på nytt rensar [²r'en:sar] rensade rensat rensa(!) verb siangtho | ninbang lo | sawpsiang ta bort el. sortera bort (skräp etc) ` siangtho sak ren|tvår -tvådde -tvått -två(!) verb mawhsakna ding pan kipelh | upmawh huai lo göra fri (från beskyllning) reparera [repar'e:rar] reparerade reparerat reparera(!) verb bawlpha bawlkik |puahpha göra (något) användbart igen, laga repeterar [repet'e:rar] repeterade repeterat repetera(!) verb sin in hihpha kik | hih sin kik | lemkik öva repeterar [repet'e:rar] repeterade repeterat repetera(!) verb gen kik | theisak beh | hih kik hih beh upprepa, ta om representant representanten representanter subst. khatta´ang/khat aitang | ta´ng(tang) (ställ)företrädare, ombud repris [repr'i:s] reprisen repriser noun khatvei genpha kik | khatvei hihbeh kik omtagning, upprepning resa [²r'e:sa] resan resor noun khualzin | khualzin khia förflyttning med färdmedel (t.ex. tåg, bil, båt) resenär [resen'ä:r] resenären resenärer noun khualzinte | khualzin hi person som reser reser [r'e:ser] reste rest res! resa verb munkhat ah tunngei muhngeina ding in zinkhia göra en resa, åka, fara, färdas reser [r'e:ser] reste rest res! resa verb la´amto | sangsak | dom ställa upprätt reser [r'e:ser] reste rest res! resa verb kemcing in hilh(thu hilh) | van la framföra till diskussion reserv [res'är:v] reserven reserver noun atuam in( atuam vilvel) | ata´ng ( alaih ding) besparing (för nödfall), ersättare resande [²r'e:sande] resanden resande resandena noun khulzinte | khua tuamtuam ah pai aa vanzuak te
L a i m a i | 124 person som reser khul azin koikoi te reser [r'e:ser] reste rest res! resa verb khualzin | pai /zin koikoi (kimvel koikoi) göra en resa, åka, fara, färdas reser [r'e:ser] reste rest res! resa verb pantah/kemcing in thuhilh | van vapua vala´a framföra till diskussion reser [r'e:ser] reste rest res! resa verb lamto | sangsak | ngato ( atung ah)koihto ställa upprätt reservat [reserv'a:t] reservatet reservat reservaten noun lauhhuaina omlo | atuam ngiat | ata´ngding begränsat område som reserverats för visst ändamål; skyddat område reserverad [reserv'e:rad] reserverat reserverade adj. avangkem thei | kikem thei tillbakadragen, avvaktande respekt respekten subst. zahtakna | kithu pi sakna(khat leh khat) hög värdering av person, aktning respektive [respekt'i:ve] adj. atuamtuam | akizopna/ aki sai na / ki thei na definite form var och en särskilt respektive [respekt'i:ve] adv. Abanban| atuamtuam| och i det senare fallet restaurang [restur'ang:] restaurangen restauranger, -na noun An sai (finare) matservering retur returen returer subst. ciahkik | ciah| aciah lam återvändande till utgångspunkten (särskilt om vara som skickas tillbaka till producenten) revisor [²rev'i:sor] revisorn revisorer noun sazian sit ( sazian etcik) person som granskar räkenskaper revolution revolutionen revolutioner subst. langdo na langpan na lang bawlna omstörtning av det bestående (även allmänt om genomgripande förändringar) rider [r'i:der] red ridit rid! rida verb sakol tungtuang | tuang | pua färdas till häst rik [ri:k] rikt rika adj. neih leh lam kicing | hau | thupi som har många ekonomiska tillgångar rike [²r'i:ke] riket riken rikena noun gam/ leitang | minam khat neih gam leh leitang land, stat riks- [²r'ik:s-] first element adj gambup tawh akisai som gäller hela landet riks|dag [r'ik:sda:g] -dagen -dagar noun pa-li-man (parliment) gambup kipawlna namn på folkrepresentationen i Sverige riks|förbund [²r'ik:sförbun:d] -förbundet -förbund -förbunden noun gambup kipawlna riksomfattande sammanslutning för visst syfte riks|möte [²r'ik:smö:te] -mötet -möten -mötena noun pa-li-man ah thu kikup khawpna riks|stämma [²r'ik:stem:a] -stämman -stämmor noun niman bup kikaih kawlna sammanträde av ombud för hela riket i en viss sammanslutning riks|väg [²r'ik:svä:g] -vägen -vägar noun lam lianpi | lam zatpi pen huvudväg i landet riktig [²r'ik:tig] riktigt riktiga adj. ahi lian | ataktak | ahi ngiat . felfri, korrekt riktig [²r'ik:tig] riktigt riktiga adj. aman takpi in | ataktak in | ahi takpi äkta, verklig ring ringen ringar subst. khutbulh form som liknar en cirkel (även om föremål som har denna form) ringa [²r'ing:a] noun athupi khawllo | atangtung lo som har liten omfattning ringer [r'ing:er] ringde ringt ring! Ringa verb phone set( phawng- set) använda telefon, telefonera rinner [r'in:er] rann runnit rinna verb luang | tui luang| ( dat luang) flyta, strömma ris [ri:s] riset noun buh | buh kung mass noun (korn av) växten Oryza sativa ris [ri:s] riset ris risen noun sing hiang avbrutna kvistar risk [ris:k] risken risker noun lauhuaina | supna | ki suksiat kha na möjlighet att något går illa
L a i m a i | 125 riskerar [risk'e:rar] riskerade riskerat riskera(!) verb nial | nusia | deihlo ta en risk, våga, äventyra, sätta på spel ritar [²r'i:tar] ritade ritat rita(!)verb lim-suai | lai tung ah khe-dan tawh lai-git(lim suai) återge (en bild) med penna river [r'i:ver] rev rivit riv! riva verb azum na tawh kiat | ku´ui dra över (en yta) med ett vasst föremål river [r'i:ver] rev rivit riv! riva verb kuike´ek /balkek | susia vang dela (papper etc) i bitar river [r'i:ver] rev rivit riv! riva verb susia | supai | susia mang jämna med marken, rasera ro [ro:] ron noun kilam na | daihna | gal daih/veng na lugn och stillhet adaih hun sung | dai | dam taktak in roar [²r'o:ar] roade roat roa(!) verb nui in kipak | lunglut | gualnuam underhålla lengna do | lengla do rock [råk:] rocken rockar noun only in the singular rytmisk populärmusik med elinstrument rock [råk:] rocken rockar noun suang | suangtum | suanglawmpi ken ytter- eller överdragsplagg rodnar [²r'å:dnar] rodnade rodnat rodna verb zum in mai san teta bli röd (i ansiktet) roffar [²r'åf:ar] roffde rofft roff(!) verb manvat | sutvat | lenvat rolig [²r'o:lig] roligt roliga adj. nuihzah huai | nuam | thu nuam underhållande, lustig gualnop huai | kipah huai roll rollen roller subst. zohsian sung aa menta te tatna hekna | hih danding persom i en teaterpjäs el. film, socialt beteende i en viss situation roman [rom'a:n] romanen romaner, -na noun tangthu sau längre berättelse på prosa romantisk [rom'an:tisk] romantiskt romantiska adj. ki-it ki-ngaih na lam tawh kisai | ngaih sutna som präglas av romantik ropar [²r'o:par] ropade ropat ropa(!) verb galsap | awng khia veva säga något så högt att det hörs på avstånd ror [ro:r] rodde rott ro(!) verb hawt (gun kuang hawtna tawh hawt) driva fram en båt med åror rot [ro:t] roten rötter noun azung | ataw | abul | athu ala |apan na | pianna zung den underjordiska delen av en växt rotar rotade rotat rota(!) verb tawkgawp in zong | to-khia | lemkhia in zong röra omkring saker för att hitta något rotar sig rotade rotat rota(!) verb azung | azung pokhia slå rot (bildligt "finna sig tillrätta") rotation rotationen rotationer subst. hun khatkhit hunkhat akikhel | ahikik asuakkik | aki peikik vridning kring en axel rubrik rubriken rubriker subst. lu-tuam | lu-gak överskrift, titel rufsig [²r'uf:sig] rufsigt rufsiga adj. aki sitset lo | ahi nemnam som har oordnad frisyr rullar [²r'ul:ar] rullade rullat rulla verb zial | pumsak| khuk förflyttas genom att rotera rum [rum:] rummet rum rummen noun khan ( Inn khan/ Inn dei) avdelning i hus rund [run:d] runt runda adj. abemki´em | abem formad som en ring eller ett klot (eller en cylinder) rund [run:d] runt runda adj. thau velval thau keikai | tom keukua/ tom ki´ekkuk tjock, fyllig rusar [²r'u:sar] rusade rusat rusa(!) verb ngawk /phul/ tai /tai vengvang springa mycket fort ruta [²r'u:ta] rutan rutor noun kiu li anei fyrkant ruta [²r'u:ta] rutan rutor noun pa-den-pauh man khatkhit khat (fönster)glas rutig [²r'u:tig] rutigt rutiga adj. akhawkkhawk aa kiu li anei
L a i m a i | 126 mönstrad i fyrkanter, rutad rutt [rut:] rutten rutter noun mun khat pan mun khat paina lampi | lampi zik resväg rutten [²r'ut:en] ruttet ruttna adj. muat | amuat khin som har ruttnat rycker ryckte ryckt ryck! rycka verb ka´ai (kai) | kaih kawm leh lakthuah hastigt dra ur läge rygg [ryg:] ryggen ryggar noun nung | nungzang | nungzang suk kroppens baksida rygg|säck [²r'yg:sek:] -säcken -säckar noun nung aa akipua ip|nungzang aa kipua ip ett slags väska att bära på ryggen ryker [r'y:ker] rykte (el. rök) rykt (el. rukit) ryk! ryka verb meikhu khahkhia ( za khu kamsung pan) sända ut rök rymd [rym:d] rymden noun khapi tung | mun | mun awng lufttomt rum utanför jorden (also commonly of what we call "sky") rymdfärja khapi tung aa pai vanleng van | van khapi tung puak rymlig rymligt rymliga adj. munzai | mungol | azai agol som rymmer mycket, stor, vid rymmer [r'ym:er] rymde rymt rym! rymma verb humcip |leng/tawi | kem| ukcip (kunna) innehålla, ha plats för rymmer [r'ym:er] rymde rymt rym! rymma verb taisim zo | taikhia sim zo | taisim fly, smita rynkig [²r'yng:kig] rynkigt rynkiga adj. taw´n( tawn neinai) som har många rynkor ryser rös ryst rysa verb linglawng | ling vanvan ling kalkal darra av köld el. känsla rysk ryskt ryska adj. russia mite( la-sia mi) som hänför sig till Ryssland ryska ryskan subst. la-sia(russia) pau/kampau/lai ryskt språk ryter röt rutit ryt! ryta verb ham( ui-sakol ham) | awng ge ifrån sig ett kraftigt hotande ljud rytmisk [r'yt:misk] rytmiskt rytmiska adj. la atah tawk kisai ( sol-fa) som har en viss rytm; som har en bra rytm rå [rå:] rått råa adj. huan nailoh/ asial ( An) | ahi bang aa omlai inte tillagad, okokt (of food) rå [rå:] rått råa adj. ahi phiatphuat | aki kimlo | asawi | azawllo grov, brutal råd [rå:d] rådet råd råden noun ngaihsutna piakna/neihna( bang ci hihding cih) | a cianpia anvisning om hur man skall göra något, tips råd [rå:d] rådet råd råden noun acianpia ding aa kipawlna | kipawlna khat aa acianpia dingte (statlig) organisation med rådgivare råder el. rår [r'å:der] rådde rått råd! råda verb aom takpi | angeihna bang lian aa aom | ahidan lian in om förekomma, föreligga råder el. rår [r'å:der] rådde rått råd! råda verb acianpia ( na khatpeuhpeuh bang ci hih ding cih) ge råd, föreslå ngaihsutna gen /kuppih rådgivning [²ab'år_t:rå:dji:vning] -rådgivningen noun hehnepna ding mun ah lamlak acianpia det att ge råd, upplysning rå|djur [²r'å:ju:r] -djuret -djur -djuren noun sakhi neu ( Asia gam leh Europé gam aa sakhi neu) ett hjortdjur av släktet Capreolus råglimpa, -n, -or, -na noun buhnam khat tawh akibawl moh(pongmoh) buhlimlo tawh råka [²r'å:ka] råkan råkor noun Va-a´ak ( Vasa hai- va-ak) kråkfågeln Corvus frugilegus råkar [²r'å:kar] råkade råkat råka verb kimu | kituak möta, träffa på råkar [²r'å:kar] råkade råkat råka verb thakhat thu aa apiang/hi vat | kamthu händelsevis göra något råkar [²r'å:kar] råkade råkat råka verb tembaw in akhawlna ding tuipi nawl neh/naih hamna råmar [²r'å:mar] råmade råmat råma verb bawngpi ham | ham/awng | khuang ( ak-khuang)
L a i m a i | 127 låta som en ko rån [rå:n] rånet rån rånen noun guta(gu´u taa) | bu-luh | migi lo väpnad stöld, överfall rånar [²r'å:nar] rånade rånat råna(!) verb sut/gu( na gu in sut) | mang gutate´n guksak begå ett rån mot, överfalla rånare rånar(e)n rånare rånarna subst. tem ahih keileh thau lak in luh/gu person som begår ett rån rår för [rå:rf'ö:r] rådde rått rå verb huh | panpih | huhkhawm/panpih khawm hjälpa rår om [rå:r'åm:] rådde rått rå verb nei |luah ( van leh nakhat peuhpeuh anei pa/nu) äga rår på [rå:rp'å:] rådde rått rå verb gualzo | tangtung | minthang | siam/ki-va kunna vinna över råtta [²r'åt:a] råttan råttor noun zusa pi | zusa tawh akibang zusa nam | ciampel en gnagare av släktet Murido räcka [²r'ek:a] räckan räckor noun akizom aa piang | ahisuak aa piangthu rad, följd räcker [r'ek:er] räckte räckt räck! räcka verb do teitei / do suak teitei | hihsuak sträcka ut (also "hand over" (with a reaching movement)) khengval |kantan räcker [r'ek:er] räckte räckt räck! räcka verb ban( ba´n khuttawh ban) | lap |pha |tung nå räcker [r'ek:er] räckte räckt räck! räcka verb kicing | akicing in nei vara tillräcklig, förslå rädd [red:] rädda adj. lau | ki-lat(kila´at) | lung kimawh not used in the singular neuter form fylld av rädsla, förskräckt räddar [²r'ed:ar] räddade räddat rädda(!) verb honkhia | hunkhia huhkhia | kaikhawm föra någon i säkerhet, hjälpa räffla [²r'ef:la] räfflan räfflor noun guamkompi | hawkguam grund och smal fåra räfflar [²r'ef:lar] räfflade räfflat räffla(!) verb guamto´o | hawkguam to/bawl göra räfflor räfsa [²r'ef:sa] räfsan räfsor noun lo-vat (gan ahih kei leh settawh) redskap för att samla ihop material på marken (gräs, löv etc) räfsar [²r'ef:sar] räfsade räfsat räfsa(!) verb lo sung aa hamteng kaikhawm samla ihop med räfsa räka [²r'ä:ka] räkan räkor noun kai-kuang neu ett litet kräftdjur av familjen Carididae räknar [²r'ä:knar] räknade räknat räkna(!) verb sim | tuat | ganan tuat göra matematiska uträkningar räkning [²r'ä:kning] räkningen räkningar noun bangzahpha cih sim |tuat (ga nan) matematik, uträkning; hopsummering räksmörgås, -en, -ar, -na noun kaikuang neu | mikhat simmawhna aa ko-na kammal ränn|sten -stenen subst. tuizawl | tui hoihlo apaikhiatna hawkguam ränna för vatten vid en trottoarkant rätar [²r'ä:tar] rätade rätat räta(!) verb tang sitset |tang sinsen | hi setsat hi litlet göra rak rät [rä:t] rätt räta adj. atang sensan | atang diudeu rak rät [rä:t] rätt räta adj. ki´u nei aa atang som har storleken 90 grader rätt [ret:] rätt rätta adj aman | akhial lo riktig, korrekt rätt [ret:] rätten rätter noun thukhen na zumpi | gam makai kumpi te pawi domstol rätt [ret:] adv. veve ( gentehna,..hoih veve,…gol veve,…pil veve) ganska rätt [ret:] rätten rätter noun meh/an (kuang, keu) matanrättning rätt [ret:] adv. aman | ahi | akhial lo utan fel
L a i m a i | 128 rätt [ret:] rätten rätter noun thuma´n | thuman na tawh kikhen na rättvisa rätte|gång [²r'et:egång:] -gången -gångar noun thukhenna mun thukhen zum process inför domstol, rättstvist rättighet [²r'et:ighe:t] rättigheten rättigheter noun hunhoih hunpha | ngahding akilawm | taklam laglig eller moralisk rätt rättvis [²r'et:vi:s] rättvist rättvisa adj. thuman na | thudikna | zuihding thuciam na bang aa piang opartisk, objektiv rättvis [²r'et:vi:s] rättvist rättvisa adj. aman leh ahi | akituak lian ahi lian som går rätt räv [rä:v] räven rävar noun ngia | zuau khemthei te ett rödaktigt, långhårigt rovdjur av släktet Vulpes (figuratively "cunning person") röd [rö:d] rött röda adj asan ( asan mel) | sii bang aa asan färgad som blod rödlök lo-tha´ang ( meh lak aa kikhah lothang) röda hund [rö:dah'un:d] noun natna namkhat (gau natna) en virussjukdom med hudutslag röjer röjde röjt röj! röja verb lei to khia siang | lo leitang to-in siangsak( lo-thak) odla upp (ny mark) röker [r'ö:ker] rökte rökt rök! röka verb zatep ( za-teep) suga in tobaksrök rökare [²r'ö:kare] rökar(e)n rökare rökarna noun zatep te person som röker rökning [²r'ö:kning] rökningen noun zatep zongsang | zatepna användning av cigarretter, pipa eller cigarr rön [rö:n] rönet rön rönen noun etna tawh theihna | lunglutna | ciaptehna | hih/sep ngeina iakttagelse, observation röntgen röntgen subst. dat-man ( siavuan ten pumpih sung en in natna zong) fotografering med speciell teknik, genomlysning röntgar röntgade röntgat röntga(!) verb dat-man zaih/la ta en röntgenbild av rör [rö:r] röret rör rören noun alawng | paihlawng | zalawng (gua lawng) lång ihålig cylinder, pipa (also of the body's organs) rör [rö:r] röret rör rören noun kiakpi kung | guakung | kawltu kung/bul grässläkte rör sig [r'ö:r_sej] rörde rört rör! röra verb tang/ling /kin | kikhin flytta sig rörelse [²r'ö:relse] rörelsen rörelser noun tatna |kikhinna | kituahna förflyttning rörelse [²r'ö:relse] rörelsen rörelser noun khut tawh bangtawh la´ak/gen gest, åtbörd rörelse [²r'ö:relse] rörelsen rörelser noun nasep cilbawl | nasepna (kipawl aa nasepna) företag rörlig rörligt rörliga adj. tangzang | manglang | tangkhia zo som rör sig (lätt) (även "som lätt kan flyttas") röst [rös:t] rösten röster noun aw (aw ging) awsuah det som hörs när någon talar, stämma röstar [²r'ös:tar] röstade röstat rösta(!) verb me-pia | me khia säga sin mening (i val), välja röst|längd [²r'ös:tleng:d] -längden -längder noun akitel khia te min sazian förteckning över röstberättigade personer röta [²r'ö:ta] rötan noun muat | angei bang nawn lo | muat ta förruttnelse rötter [r'öt:er] see rot
L a i m a i | 129
saft [saf:t] saften safter, -na noun singgah pan kibawl tuikhum( singgah tui) dryck framställd av bär el. frukt; vätska från frukt el. Kött saftig saftigt saftiga adj. atui tam | atui tawlh full av saft, mustig (bildligt "uttrycksfull") saga [²s'a:ga] sagan sagor noun tangthu tomno (naupang te ading) påhittad berättelse (för barn) sagoförfattare , en, ar tangthu at (lai at sia) sak [sa:k] saken saker noun athu ala(na khat peuhpeuh) apiandan athu |dotna angelägenhet (som bör åtgärdas), fråga som prövas i rättegång sak [sa:k] saken saker noun na khatpeuhpeuh | nuntakna nei lo na khat föremål saknar [²s'a:knar] saknade saknat sakna verb akipelh | akisam neihloh | supna baina vara ledsen för att man inte längre har (något el. någon) saktar [²s'ak:tar] saktade saktat sakta(!) verb damdam in | dam taktak in minska hastigheten (hos) sal [sa:l] salen salar noun Inn khan golpi | zato aa cina te omna Inndei pi | hawlpi (hall) stort rum; sjukhusavdelning sallad el. sallat [²s'al:ad] salladen sallader noun asial aa nek ankam | sallad en grönsak med stora, gröna blad sallad el. sallat [²s'al:ad] salladen sallader noun mehteh mehgal asial aa kipawl en maträtt huvudsakligen bestående av råa eller kokta grönsaker i bitar salt [sal:t] saltet noun cii ( C cii omlo sa limlo) ett slags krydda (som bl a utvinns ur havsvatten) salt [sal:t] salt salta adj. cii-sawh | cii a´al(al) som är kryddad med salt saltar [²s'al:tar] saltade saltat salta(!) verb cii-sawh | cii tawh mek | cii khah krydda med salt salva [²s'al:va] salvan salvor noun mei-ma ahulna ding aa kinuh zatui | zatui nuh | nuh läkande medel att stryka på huden (also used of cosmetics) salva [²s'al:va] salvan salvor noun ett antal samtidigt el. i snabb följd avfyrade skott hanthawtna | thau tampi thakhat thu in lawn samarbete [²s'am:ar:be:te] samarbetet noun kipawl aa nasep khawpna | nasem khawm bawl khawm gemensamt arbete, samverkan sambo [²s'am:bo] sambon sambor noun nupa bang aa omkhawm( ki teng taktak ahih loh hang) sammanboende samhälle [²s'am:hel:e] samhället samhällen samhällena noun mipi |khuasung aa mipi te | mipi kipawlna mindre tätort; ort, by khua | khuasung | khuasung kipawlna samhälls|kunskap -kunskapen subst. khuasung thutawh kisai skolämne om hur samhället fungerar samlag samlaget samlag samlagen subst. nu leh pa omkhawpna könsumgänge samlar [²s'am:lar] samlade samlat samla(!) verb kaikhawm | khawm | taw´am (tawm) föra samman (saker) i ett visst syfte; ackumulera ki kaikhawm samling samlingen samlingar subst. kaikhawm | khawm/gawm det att samlas, samlande, det som samlats, anhopning samma [²s'am:a] samme pron kibang | a kibang ( aki lamdan na omlo) likadan; identisk sammanboende adj. aom khawm atengkhawm ( kite´n lohhang) som bor tillsammans utan att vara gifta sammanfattar[²s'am:anfat:arsammanfattade sammanfattat sammanfatta(!)verb gawmkhawm in atom in hih välja ut och återge det viktiga (i något som har hänt) tomlak / atom in pula´ak khia sammanfattning tomlak/ atom aa lakna | avekpi aki cian sammanhang [²s'am:anhang:] sammanhanget sammanhang sammanhangen noun kizopna | kihelna samband, förbindelse thugen kizom in | gen kizom in sammankallar sammankallade sammankallat sammankalla(!) verb aom khawmding in kaikhawm | samsak
L a i m a i | 130 kalla till sammanträde o dyl. sammanlagt [²s'am:anlak:t] adv. tawh/khawm ( gentehna,…amah tawh pai khawm)| avekpi on tillsammans, totalt sammansatt [²s'am:ansat:] sammansatt sammansatta adj. aki gawmkhawm | ki helkhawm ihopsatt samtal [²s'am:ta:l] samtalet samtal samtalen noun kiho( ki thuza) | kiho khawm ( phone tawh cih te,….) muntligt utbyte av tankar (especially of telephone conversations) samtalar [²s'am:ta:lar] samtalade samtalat samtala(!) verb thugen/kiho | ki kum | thu kidong muntligt utbyta tankar; diskutera thu kikum | kimu khawm in thu kikum samtidig [²s'am:ti:dig] samtidigt samtidiga adj. kawm ( gentehna ..an nek kawm in laisim) | akibang hunsung som händer på samma gång samtycke [²s'am:tyk:e] samtycket noun thukim na | phalna medgivande samvaro [²s'am:va:ro] samvaron noun omkhawm | kithuah khawm | ki tuai khawm det att vara tillsammans samvete samvetet samveten samvetena subst. lungsim | ngaihsutna känsla för vad som är rätt och orätt sanerar sanerade sanerat sanera(!) verb siantho lohna pan kidal khia | ki puahpha ( cidam nang) göra hälsosam sank [sang:k] sankt sanka adj. tuum( tum) tui in tum sumpig, fuktig sank [sang:k] noun kawt| neel| sats satsen satser noun akhiatna ( lai gual khat i akhiatna ) a deidei aa khiatna del av en mening sats satsen satser noun huih lah ah diang kroppsrörelse som förberedelse för ett språng etc. sats satsen satser noun apawlpawl| ahawm| a bawngbawng| uppsättning (av något), omgång; bak sats satsen satser noun vanman akizuak nazah| bestämd andel satsar [²s'at:sar] satsade satsat satsa(!) verb sum kikha´am/ ki tah | sum kitah aa ki mawlna göra en insats i spel; sätta på spel; riskera satt [sat:] satt satta adj. tuntom in thau | thau kengkung kraftig och kort satte [²s'at:e] see sätter sitta trångt sav [sa:v] saven noun sing-nai | singsung pan aki ngah singnai/ sing tui näringsvätska i träd sax [sak:s] saxen saxar noun kaih-cii ett redskap med två vassa eggar att klippa med sax [sak:s] saxen saxar noun tha´ang( thang)- vasa thangsiah fångstredskap saxofon [saksof'å:n] saxofonen saxofoner noun kamtawh mut aa aging tumtheih namkhat ett blåsinstrument schal [sja:l] see sjal schema [sj'e:ma (el. ²sj'e:-)] schemat scheman schemana noun hungenna | bang hun aa bang hihding cih tidsplan för något regelbundet återkommande schizofreni [skitsofren'i:] schizofreni(e)n schizofrenier noun lungsim natna | mihai ( lungsim manlo) en mentalsjukdom scout scouten scouter subst. galvil | thukan person som tillhör scoutrörelsen scoutkår galvi pawl | thukan pawl sebra el. zebra [²s'e:bra] sebran sebror noun gam sakol ( sakol agial bembam) ett randigt afrikanskt hästdjur sedan el. sen [²s'e:dan] adv. tuahun | tuaciang | mankhit ciang därefter, därpå; senare; efteråt sedan [²s'e:dan] conj. Tuakhit ciang | pakpan | khitciang alltsedan; efter det att sedel [s'e:del] sedeln sedlar noun sum laidal | sum lai
L a i m a i | 131 pappersmynt seg [se:g] segt sega adj. asak/aham | savun tawh kibang | aham|akhau som kan sträckas eller tänjas utan att brista; envis seger [s'e:ger] segern segrar noun kimawlna ah gualzo | kidemna ah gualzo vinst i tävling; erövring; framgång gualzo | tangtung seglar [²s'e:glar] seglade seglat segla(!) verb huihtawh apai gunkuang | gunkuang tawh pai åka med segelbåt segrar segrade segrat segra(!) verb gualzo | gualzawhna vinna sekreterare [²sekret'e:rare] sekreterar(e)n sekreterare sekreterarna noun thuvaanpi | thugel/thu vaihawm person som skriver brev o dyl. åt sin arbetsgivare thuzekpi sekund [sek'un:d] sekunden sekunder noun set-kan ( nai set-kan) sextiondels minut semester [sem'es:ter] semestern semestrar noun tawlngak hun ( nesepna pan tawlngak hun) lagstadgad årlig ledighet med lön semla semlan semlor subst. moh| pongmoh bawngnawi tawh akhum mahmah slags bulle med grädde och mandelmassa, fastlagsbulle sen sent sena adj. ze-kai (zeka´ai) | hun laplo som inträffar efter förväntad tidpunkt, försenad , mot slutet (av en dag etc) senap [²s'e:nap] senapen noun ankam thau ( ankam tang pan akingah) krydda från senapsväxtens frön senare denciang | anu nung lamah senat [sen'a:t] senaten senater noun första kammare i vissa parlament senior [seni'å:r] senioren seniorer noun zaanei zaalian | akumtam | Ulian ahih zawh asawt person som genom sin ålder tillhör huvudklassen i idrott ser [se:r] såg sett se(!) verb en often used with a preposition or article titta ser [se:r] såg sett se(!) verb mu | mu ngei uppfatta med ögonen; märka; titta på, betrakta serbisk [s'är:bisk] serbiskt serbiska adj. ser mun tawk akisai som avser serber serie [s'e:rje] serien serier,na noun kizomsuak aa apiang/ ahi suak | ahi khawm ( atuai) rad, följd, tävlingsform där lag tävlar mot varandra efter en viss ordning serie [s'e:rje] serien serier noun lim ( ka-tawn) | ka-tawn tawh aki lak tangthu tecknade bilder som berättar en historia seriös seriöst seriösa adj. cih takpi (takpi) | atak pi allvarligt menad; högtidlig ser ut [se:r'u:t] såg sett se verb en | mai ngat ( ma ngat in en) ha ett visst utseende, synas servett el. serviett [serv'et:] servetten servetter noun khutnul ( khutnul na puan)- let-toh pa-hua duk att torka mun och händer med efter mat serverar [serv'e:rar] serverade serverat servera(!) verb lengna/lengla do | lengna te aa ding hihsak(na/an) lägga för (mat), hälla upp (dryck); passa upp sawl (ahih na ding in sawl) serverar [serv'e:rar] serverade serverat servera(!) verb nasem | an thuksak | zu haisung ah butsak lägga för (mat), hälla upp (dryck); passa upp service [s'ör:vis] servicen noun hihsak /etsak/donsak/ bawlsak/vaihawmsak tjänst som ställs till förfogande (för allmänheten) service [s'ör:vis] servicen noun bawlsak ( mawtaw) | ahoih lohna etsak in bawlsak översyn och reparation av bilar m m servitris [servitr'i:s] servitrisen servitriser noun Ansai leh hotel aa nasem( sa-buai-thuu) numei uppasserska (på restaurang o dyl.) servitör [servit'ö:r] servitören servitörer noun Ansai leh hotel aa nasem(sa-buai-thuu) pasal uppassare (på restaurang o dyl.) sexa [²s'ek:sa] sexan sexor noun 6 nambat guk , a gukna siffran 6; nummer 6 i ordningen sexa [²s'ek:sa] sexan sexor noun nitak an ( nikhat sung a nunung pen aa i nek an) kvällsmat (i samband med fest) sexig [²s'ek:sig] sexigt sexiga adj. numei/pasal mit tawh muh aa lunggulh huai (mel hoih) sexuellt tilldragande
L a i m a i | 132 shorts [sjå:r_ts] shortsen noun bombi sing | bombi tom plural kortbyxor siar [²s'i:ar] siade siat sia(!) verb apiangding thu genkhawl | mailam thupiang ding genkhawl förutsäga, spå kamsang te bang in apiangding thute genna sida [²s'i:da] sidan sidor noun lai mai ( lai mai dal 1, 2,3,4…..) (en av de två ytorna hos ett) bokblad sida [²s'i:da] sidan sidor noun kiukhat galkhat| thukhat peuhpeuh ngaihsutna gränsyta, kant, del (som inte är i mitten); aspekt; håll, kant siffra [²s'if:ra] siffran siffror, -na noun nambat simna | simna aphazah amalzah tecken för ett helt tal sig [sej: (el. si:g)] pron. khat tang/ai gen ciang akizang kammal refers to the subject in the third person singular and plural sik [si:k] siken sikar noun ngasa kang namkhat | amel akang ngasa laxfisken Coregonus lavaretus; vitfisk sil [si:l] silen silar noun atui sukna ding aa avang bel/kuang/hai redskap med många hål som skiljer ut fasta betåndsdelar ur en vätska; durkslag sil [si:l] silen silar noun khamtheih zatui kisun | kap narkotikados sill [sil:] sillen sillar noun ngasa namkhat ( alim mahmah) matfisk av släktet Clupea (särskild C. harengus) silo silon silor subst. ansal (buh khawlna) | bi-lat-mi cih khawng koihna tausang (rund) byggnad där man lagrar foder för kreatur silver [s'il:ver] silvret noun sum | sum mel( paak sitset)| sum tawh kibawl van en vit glänsande ädelmetall sim [sim:] simmet noun tui peek mostly used in compounds simsätt, simning simhall, -en, -ar, -na noun tui pehna innpi simmar [²s'im:ar] simmade (el. sam) simmat (el. summit) simma(!) verb tui peek förflytta sig med kroppsrörelser i vatten sin [sin:] sitt sina pron amah tawh| amah | tua | amau neihsa | amau aa indicates ownership in third person singular and plural singular el. singularis [²s'ing:gula:r] singularen singularer noun khatbek| khatkia| atawm| ental(sform) sista siste adj. anu nung | atawpna som ligger sist (om tid och rum) sitter [s'it:er] satt suttit sitt! sitta verb tu ( tut na tung tu) vila på bakdelen med överkroppen upprätt; vila på en stol sitter [s'it:er] satt suttit sitt! sitta verb hih/sem/bawl/thuah hålla på med en viss verksamhet, fungera som sitter [s'it:er] satt suttit sitt! sitta verb akituak lian | ahoih beklian | aki silian passa sitter emellan [²sit:erem'el:an] satt suttit sitta verb thuak ( natna khat peuhpeuh) bli oskyldigt lidande sitter inne [²sit:er'in:e] satt suttit sitta verb thawngkia ( thawng sung ah om) sitta i fängelse sitter inne med [²sit:er'in:e] satt suttit sitta verb nei ( ama aa/ ama neih)| lei in nei sitter åt [sit:er'å:t] satt suttit sitta verb gak| ki gaksak sitter [s'it:er] satt suttit sitt! sitta verb tu vila på bakdelen med överkroppen upprätt; vila på en stol situation [situasj'o:n] situationen situationer noun aom na mun | aom dan | bang ciom adan | ahun (sak)läge, tillstånd (vid en viss tidpunkt) nasepna mun| sumpiak aa nasep | aom dan sjal el. schal [sja:l] sjalen sjalar noun dial (dia´al)| ngawng aa vialh dial tygstycke att bära runt axlarna; halsduk sjuder sjöd sjudit sjuda verb so(so´o) | phuan( gentehna..satpiang phuan) | huan småkoka; puttra, bubbla (även bildligt om känslor) sjuk [sju:k] sjukt sjuka adj ciina | damlo som inte har bra hälsa sjukdom [²sj'u:kdom:] sjukdomen sjukdomar noun natna | damlohna | damlo- cina kroppslig el. själslig ohälsa; åkomma sjuk|försäkring [²sj'u:kför_sä:kring] -försäkringen noun cidam nading tawh kisai aa-mah-khan(tavuan)
L a i m a i | 133 en del av den allmänna försäkringen aa-mah-khan na ah akisan bekciang aa sum tawk kisai sjukgymnast [²sj'u:kjymnas:t] -gymnasten -gymnaster, -na noun natna te dam nadam aa cimek/ hihna en utbildad person som hjälper patienter med sjukgymnastik natna te kimawl/ kimek na tawh dal sjuk|hem [²sj'u:khem:] -hemmet -hem -hemmen noun cina Inn( kumpi zato ahi lo) apua lam cina Inn zato hem för kroniskt sjuka som drivs av det allmänna; privat sjukanstalt sjukhus [²sj'u:khu:s] -huset -hus –husen noun zato pi institution där man vårdar sjuka; lasarett sjuklig [²sj'u:klig] sjukligt sjukliga adj. cidam lo |ngaklo | zawngkhal som ofta sjukskoterska, -n, -or, -na noun sa za mah | cina kem siamah | nurse person med speciell utbildning som vårdar sjuka; (sjuk)syster sjuk|vård [²sj'u:kvå:r_d] -vården noun cina kem ( cina te don/kem)| cidam nading in kem/vil skötsel av sjuka; anordningar och metoder för skötsel av sjuka sjuk|vårdare [²sj'u:kvå:r_dare] -vårdar(e)n -vårdare -vårdarna noun cina kem/don | zatui lam ah thunei te person med lägre utbildning som vårdar sjuka; sjukvårdssoldat nurse pilna nei (pasal) sjunger [sj'ung:er] sjöng sjungit sjung! sjunga verb la-sa (la sa) frambringa (musikaliska) toner med rösten sjunker [sj'ung:ker] sjönk sjunkit sjunka verb dam taktak in tuumsuk(tui sung ah tuum) | tuaksuk gå mot botten sjunker [sj'ung:ker] sjönk sjunkit sjunka verb puk(pu´uk) | ki thawlhsuk | kiasuk långsamt falla sjunker [sj'ung:ker] sjönk sjunkit sjunka verb ngiam | kiasuk | dai | tawm | khiam| kiamsuk minska sjuk|sköterska [²sj'u:ksjö:ter_ska] -sköterskan -sköterskor noun siamah nurse cidam don/kem person med speciell utbildning som vårdar sjuka; (sjuk)syster själv [sjel:v] självt själva adj ei leh ei kicih nopna| ei leh ei kigen nopna den egna personen, utan hjälp själv|förtroende [²sj'el:vför_tro:ende] -förtroendet noun ei leh ei kimuan na | ei tha leh ngal muanna tilltro till sin egen förmåga själv|klar -klart -klara adj. ahi takpi/ aman takpi | hi ee | hi mah ee | aww uppenbar; naturlig, självfallen självkostnads|pris [²sj'el:vkås:tnadspri:s] -priset -pris (el. -priser) -prisen (el. -priserna) noun piakkhiatna pris utan vinst för säljaren själv|mord [²sj'el:vmo:r_d] -mordet -mord -morden noun ei leh ei / amah leh amah kithat | athat te dödande av sig själv själv|ständig [²sj'el:vsten:dig] -ständigt -ständiga adj. suaktaa | kuama tung ah ki ngalo|kuamah bello som tänker och handlar utan att rätta sig efter andra sjätte [²sj'et:e] numeral 7 nambat 7, a sagih na på plats nummer 6 sjö [sjö:] sjön sjöar noun tuipi | bual | tui kulh stor vattensamling, insjö sjöbodar tembaw Inn | Inn tawh aki thuah pan gunkuang sjö|man [²sj'ö:man:] -mannen -män -männen noun tembaw tung a nasem pa| person som yrkesmässigt tjänstgör på fartyg; matros sjö|tunga -tungan -tungor noun khedap tawphah| ngasa namkhat| khatkia bek kidempih omlo| flundrefisken Solea solea ska el. skall [ska:] skulle skolat skola verb ding (gentehna,..ka pai ding hi,….ka lei ding hi) komma att, vara tvungen; måste skada [²sk'a:da] skadan skador noun liamna | ki hih/su kha aa natna | kisiatna |supna förstörelse på person el. sak, sår, åverkan; ont; förlust; förfång, men skada [²sk'a:da] skadan skador noun hehpihna | dah huai / lungnop loh huai förhållande som man beklagar, synd skadar [²sk'a:dar] skadade skadat skada(!) verb ana ding in hih | liamsak | natna ngaksak göra illa, såra; vara till skada för (often used figuratively) puaina piangsak | gawtguk sum la/pia skadespelare [²sk'å:despe:lare] -spelar(e)n -spelare -spelarna noun men-taa( video, zohsian men-taa) person som spelar teater, aktör skadlig skadligt skadliga adj. lauhuai na piangsak | liamsak baaisak som vållar skada, farlig; ohälsosam skaffar [²sk'af:ar]skaffade skaffat skaffa(!) verb ngah | laa /pua | mu ordna (fram), få fram; anskaffa huh | pia/ piakhia
L a i m a i | 134 skaffar [²sk'af:ar] skaffade skaffat skaffa(!) verb hih /sem/bawl | hihna bawlna sepna göra skakad [²sk'a:kad] skakat skakade adj singkhia |phiatkhia| ling starkt upprörd skakar [²sk'a:kar] skakade skakat skaka(!) verb lungbuai | hamthawn(taw sawn) ruska; uppröra skakar [²sk'a:kar] skakade skakat skaka(!) verb ling | kiling | kilawk darra, skälva; rysa skal [ska:l] skalet skal skalen noun ci tung (vun tung) | vun | ahawng | atungtham skyddande hölje skalar [²sk'a:lar] skalade skalat skala(!) verb ahawng kheh | a hawng tol khia ta bort skalet från skald [skal:d] skalden skalder noun paunak a at te | paunak diktare skall se ska skall skallet skall skallen subst. ham ( Ui ha´am) en hunds läte skam [skam:] skammen noun zumna ( zu´um)| zumpia zumsak | vangkiam | zuum blygsel skam [skam:] skammen noun maipha ngahlo | vang kiam något att skämmas för, vanära vangkiam /vangbei skamlig [²sk'am:lig] skamligt skamliga adj. vangkiamsak | zuumhuai na | akilawm lo gamtat na som man ska skämmas för; vanhedrande skamsen skamset skamsna adj. zuum | maimial | zuum in ngatna ding theilo som känner skam, generad skandal [skand'a:l] skandalen skandaler noun gensia | gen ding aa kilawm lo | zakding aa kilawmlo thu något som väcker stor förargelse och mycket uppseende skans [skan:s] skansen skansar noun kido nading aa dum | dum tawhna ding in gamlim khawm befästning skapar [²sk'a:par] skapade skapat skapa(!) verb bawlkhia |phuankhia | pankhia få något att existera, forma (något nytt); alstra; framkalla skar [ska:r] see skär verb skare [²sk'a:re] skaren noun pongmoh akiu anawl | kivakna ding aa sep leh bawl tunn isskorpa ovanpå snötäcke atung tham skara [²sk'a:ra] skaran skaror noun maltam ( tampi) | pawl (ki kaihkhawpna) | pumpi mängd; grupp, samling skarp [skar:p] skarpt skarpa adj. hiam( tem hiam) | hat | cidam | khau vass, spetsig skarp [skar:p] skarpt skarpa adj. tan´g | te daldal | khensat lianlian | pil / ciim intellektuellt skärpt skatt [skat:] skatten skatter noun siah pia( akhawn) | hihding aa tavuan avgift för finansiering av samhällets gemensamma uppgifter som man är skyldig att betala för sina inkomster (och sin förmögenhet), utan direkt motprestation skatt [skat:] skatten skatter noun neihsa lamsa | neih leh lam | hauhna | neihna rikedom, dyrbarhet skatte|utjämning [²sk'at:eu:tjem:ning] -utjämningen -utjämningar noun siakpiak sum akikik aki bang skattelättnad för kommun t ex genom bidrag från landstinget eller staten sked [sje:d] skeden skedar noun sik keu ( an nekna sikkeu) redskap att äta flytande föda med sken [sje:n] skenet sken skenen noun khuavak | avak atang | khuavak tang ljus, glans, skimmer skepp [sjep:] skeppet skepp skeppen noun gunkuang | tembaw större segelfartyg skepp [sjep:] skeppet skepp skeppen noun biakInn sung alai lam aa mipi tutna mun (långsmal) del av ett kyrkorum sker [sje:r] skedde skett ske verb apiang/ ahi | kamthu tawh apiang äga rum; hända, inträffa apiangkhia | lungsim sung ah suak/piang khia skicka [²sj'ik:ar] skickade skickat skicka verb puak | khak ( lai/ van/na) sända; vidarebefordr; remittera skicklig skickligt skickliga adj. siamna /theihna nei | theihbaih telbaih theihna
L a i m a i | 135 duktig; kunnig (inom ett yrke) skida [²sj'i:da] skidan skidor noun vuk tungtuang singpeek tawh | vuktung tuan na khedap tawh en av ett par långsmala stycken av trä (el. plast etc) att åka på snö med skida [²sj'i:da] skidan skidor noun tempaai ( tem siat/koih na tempaai) slida, fodral; balja skiftar [²sj'if:tar] skiftade skiftat skifta(!) verb kikhek sak / kikhel sak | khek . khel. laih byta, växla; byta ut mot skiftar [²sj'if:tar] skiftade skiftat skifta(!) verb kilam dang | kikhek kikhel variera skifte [²sj'if:te] skiftet skiften skiftena noun kilam dan na | kikhel na | kilaih na växling av tillstånd skifte [²sj'if:te] skiftet skiften skiftena noun Innsung deina puan | khandei na puan | dei na khen na uppdelning av egendom skild [sjil:d] skilt skilda adj. kilamdan na | atuamtuam varierande skild [sjil:d] skilt skilda adj. atuam in khen | atuam in koih | nupa kikhen åtskild; inte längre gift skiljer [sj'il:jer] skilde skilt skilj! skilja verb atuam dang | su-tan/tat khaktan | khen(khe´en) avskilja; åtskilja, dela av skiljer [sj'il:jer] skilde skilt skilj! skilja verb kibang saklo (kilamdang sak) |khen thei| khen zo särskilja skillnad [²sj'il:nad] skillnaden skillnader noun kikhai kilamdang kituaklo kibanglo olikhet; åtskillnad; skiljaktighet, differens skils [sjil:s] skildes skilts skiljas verb kikhen | nupa kikhen lämna varandra; ta ut skilsmässa skils|mässa [²sj'il:smes:a] -mässan -mässor noun thuman leh thukim na tawh nupa kikhen na | kikhen upplösning av ett äktenskap; avsked skimmer skimret subst. atang mialmual | khuavak mialmual glans skiner [sj'i:ner] sken skinit skin! skina verb tang ( ni tang kha tang) | kang/kuang lysa, stråla; blänka skinka [²sj'ing:ka] skinkan skinkor, -na noun voksa pheikeu | voksa phei grisens lårben och dess kött som maträtt; bakdel, ända skinn [sjin:] skinnet skinn skinnen noun vun det yttersta på kroppen, hud på människor och djur; päls skir [sji:r] skirt skira adj za´ang ( giklo) | haksat na omlo | paa (sahlo) späd och tunn skit [sji:t] skiten (el. skitet) noun Ek leh zun ( dai i leng ciang aa) avföring; smuts; skräp skiter [sj'i:ter] sket skitit skit! skita verb Ek tha ( dai leng) ha avföring (somewhat offensive) skiva [²sj'i:va] skivan skivor noun CD khui skivminne till dator , grammofonskiva skiva [²sj'i:va] skivan skivor noun pawlpi | pawibawl fest skivar [²sj'i:var] skivade skivat skiva(!) verb paadildel in at | tan | khen dela eller skära i skivor skivspelare [²sj'i:vspe:lare] -spelar(e)n -spelare –spelarna noun CD khui hongna grammofon (utan förstärkare och högtalare) skjorta [²sj'or_t:a] skjortan skjortor, -na noun puan a ngawng aom ett tunnare klädesplagg med krage, ärmar och knäppning fram skjuter [sj'u:ter] sköt skjutit skjut! skjuta verb kaap(thau kap, lawn) | puakkham sak avlossa skott skjuter [sj'u:ter] sköt skjutit skjut! skjuta verb sawn| khin | tuah förflytta (utan att lyfta) skjuter [sj'u:ter] sköt skjutit skjut! skjuta verb ahun khin/ ahun sotto | ahun sausat senarelägga skjuter till [sju:ter_t'il:] sköt skjutit skjut! skjuta verb piakkhiatna | mitampi noptuan na ding piakkhiatna bidra med, lägga till skjuter ut [sju:ter'u:t] sköt skjutit skjuta verb mai ah lawn | amai ah dawkkhia
L a i m a i | 136 sticka fram skjutsar [²sj'uts:ar] skjutsade skjutsat skjutsa(!) verb hawl ( mawtaw tawh kha/puak) | hawl (gratis) köra någon (till en plats) skjuts [sjuts:] skjutsen skjutsar noun sawn | domto in tento | domto (gratis) åkning (i någon annans fordon); knuff framåt sko [sko:] skon skor noun but (bu´ut) khedap fotbeklädnad (vanligen av läder);känga skor [sko:r] skodde skott sko(!) verb sokol khe aa kibulh siik sätta skor på häst skorpa [²sk'år:pa] skorpan skorpor noun anawl | athem | vuntung natna namkhat hårdnad yta skorpa [²sk'år:pa] skorpan skorpor noun pongmoh keu kluvet, rostat och torkat bröd skog [sko:g] skogen skogar noun gamlak gammang tulak större område med träd; skogsbygd skogs|bruk [²sk'ok:sbru:k] -bruket -bruk -bruken noun gamlak lam tawh kisai sinding thu skogsodling i industriell drift skoj [skåj:] adj. kipaak | nuamsa |gualnuam indeclinable; predicative only roligt skoj [skåj:] -et noun ciimnuih | ciimnuih bawl | nuihzak huai skämt; upptåg; ofog skojar [²sk'åj:ar] skojade skojat skoja(!) verb ciimnuih bawl | nuihzah huai na hih| ki ciimnuih skämta; ha skojigt; ha hyss för sig skojar [²sk'åj:ar] skojade skojat skoja(!) verb khe´em( ki khem) bedra skojig [²sk'åj:ig] skojigt skojiga adj. gualnop huai | nuihzak huai rolig, lustig, kul, komisk; trevlig skola [²sk'o:la] -n, -or, -na noun sang ( pilna sin na sang Inn) ställe där man undervisar, läroanstalt skolar [²sk'o:lar] skolade skolat skola(!) verb pilna lai sin/sim | kisin (lai sin) utbilda, lära skol|gång -gången subst. sangkah ( kah lo aphamawh) det att gå i skolan; deltagande i undervisningen skolk [skål:k] skolket noun sang kahlo ( tai sim) | nasep na pan akihemkhia skolk [skål:k] skolket noun sangkah lo | nasep pailo | hih lo pailo omlo frånvaro utan skäl, smitning skolminister sang lam tawh kisai Ulian pi sko|makare -makar(e)n -makare -makarna subst. khedap bawlte | khedap khui te person som har till yrke att laga skor skor [sko:r] skodde skott sko(!) verb sokol khe nuai aa kibulh siiktuah | khedap taw bawlsak sätta skor på häst skoter el.scooter [sk'o:ter]skotern skotrar noun voktung aa kihawl mawtaw sai-kel dan tawh akibang ett slags liten motorcykel skott [skåt:] skottet skott skotten noun adawn | angum ny knopp el. nytt blad som växer ut från en växtstam skrapar [²skr'a:par]skrapade,skrapat,skrapa(!) verb kiatkhia | kiat kha | nawt kha ta bort ojämnheter (med ett vasst föremål); skava, riva zulsak | ki kuisak skrattar [²skr'at:ar] skrattade skrattat skratta(!) verb nui( nu´ui) ge ifrån sig skratt skrek [skre:k] see skriker skrev [skre:v] see skriver skrev [skre:v] skrevet skrev skreven noun kal ( ka´al) phei leh phei kikal | bombi kal vinkeln mellan människans ben, gren skridsko [skr'is:ko] -skon -skor, -na noun vuktung tuan na khedap peinei en sko med skena att åka på is med skrift [skrif:t] skriften skrifter noun khutlam (lai at na ) | khutlam återgivande av språk med skrivtecken; handstil skriftlig [²skr'if:tlig] skriftligt skriftliga adj. lai-phi ( lai in at in phi/ gen) som är skriven skrik [skri:k] skriket skrik skriken noun awng ( awng khia) | kap
L a i m a i | 137 högt oartikulerat röstljud skriker [skr'i:ker] skrek skrikit skrik! skrika verb awng | kap | lau-awt(lau-kap) gråta, ge ifrån sig skrik skriver [skr'i:ver] skrev skrivit skriv! skriva verb at ( lai at) formulera i skrift skrivbord [²skr'i:vbo:r_d] -bordet -bord –borden noun lai at na sa-buai bord att skriva vid skrivmaskin [²skr'i:vmasji:n] -maskinen -maskiner, -na noun lai-khetna(set)| lai at na set en maskin som man skriver bokstäver etc med skrivning [²skr'i:vning] skrivningen skrivningar noun at dan |lai at lam tawh kisai det att skriva; skriftligt prov (i skolan) skrivstil, -en, -ar, -na noun lai atdan ( koi ci at ding koi ci gelh ding ) | khutlam skrot [skro:t] skrotet noun athem aneng | atumtawng | nekval acian | ninthem kasserade saker av metall; skräp sikthem siktum tawng skrot [skro:t] skroten noun ninthem a kikhawl na mun skrotlager van kizang lo ki deihnawn lo te paihna huang skrotar skrotade skrotat skrota(!) verb pa´ai | khekhai | kuaitan | nusia förvandla till skrot (bildligt "avveckla, kassera") skruv [skru:v] skruven skruvar noun sikpim gial nei tawh pei | ki peisak ett slags metallstift med gängor skruvar [²skr'u:var] skruvade skruvat skruva(!) verb nial | sangzo lo | khiam vrida en knapp för att öka el. minska effekten skruvar [²skr'u:var]skruvade skruvat skruva(!) verb sikpim gialnei te apeina| sikpim gialnei tawh kipsak vrida (skruv) skrynklig [²skr'yng:klig] skrynkligt skrynkliga adj a tawn ( tawn neinai) som har många veck, rynkig skryter [skr'y:ter] skröt skrutit skryt! skryta verb ki phat- ki hisak berömma sig själv, skrävla skräddare [²skr'ed:are] skräddar(e)n skräddare skräddarna noun puankhui te( set tawh) hantverkare som syr kläder skräder [skr'ä:der] skrädde skrätt skräd! skräda verb heem gengen| atheihna ding a heemgen| skrämmer [skr'em:er] skrämde skrämt skräm! skrämma verb phaw´awng (phawng) | kilatsak | lauvatsak göra rädd el. förskrämd lausak |kilatsak skräp [skrä:p] skräpet noun kiman na neilo van | akisia paihding van | nin värdelösa kasserade saker; avfall skugga [²sk'ug:a] skuggan skuggor noun ali´em( sing lim) | amial | amialsung mörkt område där ljuset hindras av något; skydd mot solen skuggar skuggade skuggat skugga(!) verb avak leh asaa adal | asin tawh sin ge skugga åt; följa efter (bildligt "förfölja (någon) omärkligt") skuldra [²sk'ul:dra] skuldran skuldror noun liang (liang tung, liang ko) axel skulptur [skulpt'u:r] skulpturen skulpturer noun sing tawh limbawl simna konstverk format i sten el. trä el. lera etc skulptör [skulpt'ö:r] skulptören skulptörer noun sing tawh limbawl te person som gör skulpturer skum skumt skumma adj. khuvak omlo | mialcip |khuamial dåligt upplyst, mörk skum skummet noun aphuan( gtn-satpiang phuan) vit massa av små bubblor på ytan av en vätska; fradga; lödder skummar skummade skummat skumma(!) verb aphuan paikhia |aphuan om bilda skum; brusa, mussera skummar skummade skummat skumma(!) verb scan aki-ci avak piakna tawh enin sim ta bort skum från (ytan av en vätska) (bildligt även "ytligt läsa igenom") skur [sku:r] skuren skurar noun vuktawm khat kia | guahtai kortvarigt (häftigt) regn; kastby skurk skurken skurkar subst. mi ginalo mikhem thei | migilo kriminell person, bedragare mi hoihlo skydd [sjyd:] skyddet skydd skydden noun kidal kikem kikhawi något som skyddar; försvar; trygghet skyddar [²sj'yd:ar] skyddade skyddat skydda(!) verb dal | kem | khawi | imcim imsim (gen/lak khia lo)
L a i m a i | 138 bevara från fara el. skada, försvara; skyla; säkerställa; bevara skydds|ängel [²sj'yd:seng:el] -ängeln -änglar noun Biakna sia | kristian Sia beskyddare vantung mi in en in don hi skyldig [²sj'yl:dig] skyldigt skyldiga adj. lei-ba | leibat nei not used as an adnominal som har en skuld att betala skyldig [²sj'yl:dig] skyldigt skyldiga adj. khilhna nei/mawhna nei som har skulden till ett brott el. fel, ansvarig skyldig [²sj'yl:dig] skyldigt skyldiga adj. tan-vuan nei | hih ding aa tan-vuan nei not used as an adnominal tvungen, förpliktad; ansvarig skyldighet [²sj'yl:dighe:t] skyldigheten skyldigheter noun tan-vuan neihna | thutawh aki paaikaan plikt sepding hihding tan-vuan skyller [sj'yl:er] skyllde skyllt skyll! skylla verb mawhsakna | tan-vuan nei hi ci aa kiciam teh ge (någon) skulden skylt [sjyl:t] skylten skyltar noun lai suanna | thuzaksakna lai suanna plakat, tavla skyltar [²sj'yl:tar] skyltade skyltat skylta(!) verb genkhia | lakkhia theisak khia | kisapna te lak ställa ut (varor); göra reklam skyler [sj'y:ler] skylde skylt skyl! skyla verb siin/ khuh | dal hölja; dölja med något täckande skyndar [²sj'yn:dar] skyndade skyndat skynda(!) verb amanglang in deih | hih mengmeng | ahi linlian sa göra något hastigt amanglang in kisamsak | manbaihsak mahmah skyndar på skyndade skyndat skynda(!) verb manglang in sem/hih | ki nawh | ngaklah (få att) öka takten skyr [sjy:r] skydde skytt sky(!) verb kihem ( ki sukkhak loh nang) | zanglo hihlo manglo undvika (något obehagligt); rygga tillbaka för skåde|spelare -spelar(e)n -spelare -spelarna subst. men-taa (video, zoh sian men-taa) person som spelar teater, aktör skål [skå:l] interj. Zu nekding ciang aa hai tuah aa ki cii (thupha pia) (said before drinking a toast) thupha pia | thapiak na skål [skå:l] skålen skålar noun kuangkuum | kungpi rundat kärl (för uppläggning av mat mm) skålar [²sk'å:lar] skålade skålat skåla(!) verb mikhat peuhpeuh ading thungen in zudawn säga skål thupha ngen thupha pia skånsk skånskt skånska adj. scandinavia mite ( sweden,norway,denmark,finland) som är från el. avser Skåne skåp [skå:p] skåpet skåp skåpen noun van koihna B-U förvaringsmöbel med dörr(ar och hyllor) skägg [sjeg:] skägget skägg skäggen noun kha-mul |biang-mul | vaimim sawn hårväxt på (mannens) haka och kinder skäl [sjä:l] skälet skäl skälen noun tupna/gelna | athu ala | bang lo khat (thupiang) anledning; orsak; argument skälig [²sj'ä:lig] skäligt skäliga adj. thu kihual | kikim kituak lian | kua mah lam gumlo som det finns goda skäl för; rimlig skäll [sjel:] skället noun athu man | ahoih hunds skällande; ovett, utskällning skäller [sj'el:er] skällde skällt skäll! skälla verb ham |ku ( ui ham/kuk bang in) låta som en hund skämmer bort skämt skämm! skämma verb cih bangbang in mang/hih( nau pang te) vänja (ett barn) vid att få sin vilja fram; klema bort skäms skämdes skämts skäms! skämmas verb zum | mai-zum | mai zum in cih nang thei lo känna sig skamsen skämtar [²sj'em:tar] skämtade skämtat skämta(!) verb ciimnuih bawl in thugen | ciimnuihna säga lustigheter, skoja skäms [sjem:s] skämdes skämts skäms! skämmas verb zum | mawhmah hialmah ing cihding zum känna sig skamsen amah leh amah maizum skämtar [²sj'em:tar] skämtade skämtat skämta(!) verb ciimnuih |ciimnuih bawl säga lustigheter, skoja skämtsam kipaak | nuam gualnuam skänk [sjeng:k] skänken skänkar noun pakan-hai cih te koihna taau stort servisskåp
L a i m a i | 139 skänk [sjeng:k] skänken skänker noun let-song gåva skänker [sj'eng:ker] skänkte skänkt skänk! skänka verb pia (pahtawi na pia) | ap ge (bort); förära; bevilja skär [sjä:r] skärt skära adj. asan hiuhiau ljusröd, rosa skär [sjä:r] skar skurit skär! skära verb sattan | paadildel in at | at-tat sutat bearbeta med kniv (för att dela upp el. skilja ifrån något) skär [sjä:r] skäret skär skären noun gun neu | lui neu liten klippö strax ovanför vattenytan skär sig [sj'ä:r_sej] skar skurit skär! skära verb ngaihsutna kituak lo | ki thutuak lo inte fungera tillsammans, passa illa ihop skära [²sj'ä:ra] skäran skäror noun phiau kawi | lam kawi lamkual kort halvcirkelformad lie skärande [²sj'ä:rande] adj. ging aa angaih teta skarp, genomträngande, disharmonisk skärm [sjär:m] skärmen skärmar noun TV maitang | a daa´l aom adal akikawi skiva som skyddar el. täcker något; skiva som man visar bilder på; skyddsanordning; brätte skärp [sjär:p] skärpet skärp skärpen noun kawnggak band att ha om midjan; bälte, livrem skärpa [²sj'är:pa] skärpan noun khel paupih | khembuang khem lobuang skarphet, vasshet skärpa [²sj'är:pa] skärpan noun ciim/pil/navak | hiam/zum | siang|muh/theih baih exakthet i sinnesintryck; stringens; klarhet skärper [sj'är:per] skärpte skärpt skärp! skärpa verb zum ( tat –ta´at) göra skarp skärper [sj'är:per] skärpte skärpt skärp! skärpa verb gak(ga´ak) | kigak sak göra sträng; stegra, öka skärper sig [sj'är:per_sej] skärpte skärpt skärp! skärpa verb ciamnuih bawl ken thupisim bawl in| rycka upp sig skärper [sj'är:per] skärpte skärpt skärp! skärpa verb zum (tat) khe-dan mukzum | tem tat göra skarp (also used figuratively) sköld [sjöl:d] skölden sköldar noun kidalna lum | kidalna lumpuan tawh akibang na skiva till skydd i strid sköld|padda [²sj'öl:dpad:a] -paddan -paddor noun sumkuang ( ganhing) kräldjur med ryggsköld sköljer [sj'öl:jer] sköljde sköljt skölj! skölja verb tui tawh khuah /sawp spola med vatten; tvätta skön [sjö:n] skönt sköna adj. nuam |lamtang angenäm, tilltalande; bekväm skön [sjö:n] skönt sköna adj. hoih mahmah | lunggulh huai mycket vacker skönhet [²sj'ö:nhe:t] skönheten noun hoihna phatna egenskapen att vara vacker skön|litteratur -litteraturen subst. lungsim ngaihsutna tangthu litteratur med konstnärligt innehåll skör [sjö:r] skört sköra adj. thazawm thazaw | cidam lo | anel thunuam som lätt går sönder, bräcklig skörd skörden skördar subst. mehteh mehgah la | An-la det att skörda; det som skördas; avkastning skötare [²sj'ö:tare] skötar(e)n skötare skötarna noun akem akhoi adon | kikep kidon na sang person som vårdar psykiskt sjuka, djur m.m. sköter [sj'ö:ter] skötte skött sköt! sköta verb cina te kem don huh also used with the particle om vårda, ge tillsyn (also, "be responsible for, take care of") sköter [sj'ö:ter] skötte skött sköt! sköta verb cina kem huh hihsak uk also used with the particle om vårda, ge tillsyn sköterska sköterskan sköterskor subst. siamah cina kem | sangnau pang te cidam nading person som utbildats för att vårda sjuka, sjuksyster skötsam [²sj'ö:tsam:] skötsamt skötsamma adj. , zahtak pawl leh hoihtak in hopih som sköter sig väl; ordentlig; plikttrogen
L a i m a i | 140 sladd [slad:] sladden sladdar noun thakhat in anawl ah kia | taal-in kia slirning sladd [slad:] sladden sladdar noun meikhau anem | Tv khua ( cabel) ledning(stråd), kabel sladdar [²sl'ad:ar] sladdade sladdat sladda(!) verb nal | tal | taal khia suk få en sladd, slira, halka slaf slafen slafar subst. eih mu | mengme sovplats slagit [²sl'a:git] see slår slag|verk [²sl'a:gver:k] -verket noun ciang tawh akituum | aging tuumtheih na te uppsättning av slaginstrument sumngo savun cih tawh akibawl tuumtheih namkhat slak [sla:k] slakt slaka adj. nip | kol | gol | thahat lo mjuk och utan stadga; matt, svag slakt [slak:t] slakten slakter noun go ( sa go) dödande av husdjur till mat slaktar [²sl'ak:tar] slaktade slaktat slakta(!) verb that | go | asa at | asa la döda husdjur till mat slaktare [²sl'ak:tare] slaktar(e)n slaktare slaktarna noun sa sehsat te / sa zuak te | sa go na person som har till yrke att slakta slakteri slak:ter'i:] slakteri(e)t slakterier [noun sa gawhna mun plats där man slaktar djur slang [slang:] slangen slangar noun alawng | paih lawng | lei nuai meileng khawlna ett slags böjligt rör slang [slang:] slangen slangar noun kampau zattuam only used in the singular (vardagligt) gruppspråk slank [slang:k] slankt slanka adj. aneu apaa smal, smärt slank [slang:k] see slinker verb slank [slang:k] slankt slanka adj. aneu apaa smal, smärt slinker [sl'ing:ker] slank slunkit slink! slinka verb kuama theihlo aa sep/hih | khahsuah smita slapp [slap:] slappt slappa adj. kigaaklo |kiciat lohna | pawm | kol | to-lo| zawm slappnar slappnade slappnat slappna(!) verb ngiam | kolsak | khah bli slapp slarv [slar:v] slarvet noun donlohna keplohna | kiciat lohna | si-kaan neihlohna det att slarva; oreda slarvar [²sl'ar:var] slarvade slarvat slarva(!) verb kiciat lohna | donloh na | zahtak lohna vara oordentlig eller vårdslös; försumma slarvig [²sl'ar:vig] slarvigt slarviga adj. phawkkhat lo | don kha lo | hehpihna nei lo oordentlig; hafsig; osnygg slinker [sl'ing:ker] slank slunkit slink! slinka verb taal in tuk | khahsuah | ama thu aa paikhia smita theihkhakloh ding in kihemkhia | gusim | etsim lutsim slipar [²sl'i:par] slipade slipat slipa(!) verb gawi |nawt in zumsak | nawtzum göra (en egg) vass, vässa tat | hong leng deldel madong tat slipper [sl'ip:er] slapp sluppit slipp! slippa verb suakta | tawnglut |zanglo kida´am inte behöva, komma ifrån (att); undgå; undvika slirar [²sl'i:rar] slirade slirat slira verb taalkhia | taal in kia glida utan att få fäste på körbanan sliter [sl'i:ter] slet slitit slit! slita verb silh|teng | ze´em(zem) nöta sliter [sl'i:ter] slet slitit slit! slita verb balkeek | kaai dra, rycka slocknar slocknade slocknat slockna verb atha khiam ( mei- tui- huih) sluta brinna eller lysa; ta slut slocknar slocknade slocknat slockna verb eihmu ( eih mu) somna slott [slåt:] slottet slott slotten noun kumpi Inn kumpi huang pampigt bostadshus för kungliga eller adliga personer; herrgård slut [slu:t] slutet slut sluten noun bei ta | man ta
L a i m a i | 141 yttersta gräns för något i rum och tid; avslutning; upphörande sluter [sl'u:ter] slöt slutit slut! sluta verb khak | man | khawl stänga sluter [sl'u:ter] slöt slutit slut! sluta verb khawlbawl | mansak | kihel | thukim na komma överens om,göra upp,ingå,komma fram till genom slutedning sluter up (slu:ter´up:)slöt slutit slut! Slut verb kipawl kigawm khawm aa hih/sepna | ki kaikhawm samlas, delta slutar [²sl'u:tar] slutade slutat sluta(!) verb man ta ta slut, upphöra slår [slå:r] slog slagit slå(!) verb buaksuk | sungsuk | zusuk hälla slår [slå:r] slog slagit slå(!) verb zo (gualzo) | taw´ak | khe´ep vinna över, besegra , slår [slå:r] slog slagit slå(!) verb vutvang in liamsak | tan atomtom in | at ( an la) skära, meja slår [slå:r] slog slagit slå(!) verb seek| sat | mei-git sat | thapi lawn/kap ge (ett) slag, smälla till (in certain phrases, "make") slår fast [slå:rf'as:t]slog slagit slå(!)verb om nang ding mun man tek ah om besluta, bestämma; konstatera munkhat ah teng |ma´an| amanzah ding khensat slår igen [slå:rij'en:] slog slagit slå(!) verb kem/la |khak stänga(s) slår in [slå:r'in:] slog slagit slå(!) verb vial in tu´n|lum lutlut in tu´nthoh) | sin/khuh vira papper om, göra ett paket av slår runt [slå:rr'un:t] slog slagit slå(!) verb kilum let | kikhu´up | kileh bulh rotera; välta (figuratively, "go on a spree") slår upp [slå:r'up:] slog slagit slå(!) verb hong | kihong | le´em öppna slåss [slås:] slogs slagits slåss(!) verb do ( khat leh khat ki do ki tuum) | ki dawt kithat slå varandra, strida släcker släckte släckt släck! släcka verb meikang phelh | mei su-mit få att sluta brinna, få att slockna (bildligt "få att upphöra") släkting [²sl'ek:ting] släktingen släktingar, -na noun kinai na | ki theihna | kizopna | tehkaak in lak person i släkten, anhörig, anförvant slänger [sl'eng:er] slängde slängt släng! slänga verb lawn | paai | ninpaai kasta ifrån sig slänger [sl'eng:er] slängde slängt släng! slänga verb thakhat in kaai vat | kaaivat dokvat bawtvat svänga, kränga släpper [sl'ep:er] släppte släppt släpp! släppa verb khawl | khawlsak | mansak upphöra släpper [sl'ep:er] släppte släppt släpp! släppa verb suakta sak | khahkhia lossa eller tappa greppet om något khah in paisak | khawlsak slät [slä:t] slätt släta adj. maitang akikim | peekin akikim jämn till ytan; plan slätt [slet:] slätten slätter noun zanglei | zang dide(leitang) större område med plan mark (utan träd) slösar [²sl'ö:sar] slösade slösat slösa(!) verb kimanna omlo aa zanggai |hun hoih hun manpha suplawh använda mer än som behövs av en resurs; vara frikostig smak [sma:k] smaken smaker noun agim / anam | alim na förmåga att känna sött, surt etc; anstrykning smakar [²sm'a:kar] smakade smakat smaka(!) verb ciam ( lim maw al maw cih ciam) ha (viss) smak, ha smak av smakar [²sm'a:kar] smakade smakat smaka(!) verb alim na thei |ciam pröva smaken smakar av [sma:kar'a:v] smakade smakat smaka(!) verb meh alim nang anamtui nang aa kikhah ge smak åt smal [sma:l] smalt smala adj. neu | kaw-cik | gawng inte bred, trång, mager, slank smart [sma:r_t] smart smarta adj. hi sitset(siangtho) |hunthak tawh kituak moderiktig smattrar smattrade smattrat smattra verb aki tuum aw | aging ( aki tuum)
L a i m a i | 142 smälla skarpt, knattra smed [sme:d] smeden smeder noun siksek | siksek te | siksek siamna person som har till yrke att smida smeker [sm'e:ker] smekte smekt smek! smeka verb hoih tak leh dawm tek in le´en | zu´ut stryka lätt med handen (för att visa ömhet), klappa smidig [²sm'i:dig] smidigt smidiga adj. akitan lo ding in kuai | kuai kawi böjlig, spänstig (figuratively, "well functioning") azaw´aw | baihtak aa kikawi sakthei ( amei) smil [smi:l] smilet smil smilen noun nui( nu´ui) | haa kidawk nading aa nui (inställsamt) leende; grin; flin, självbelåtet leende smink [sming:k] sminket sminker noun mai-zut ( make up) färgat skönhets- eller maskeringsmedel; sminkning sminkar [²sm'ing:kar] sminkade sminkat sminka(!) verb zut| ki nuh | make up kinuh lägga smink på, mål smitta [²sm'it:a] smittan smittor noun natna kilawh | akilawh thei natna överföring av sjukdom, infektion smittar [²sm'it:ar] smittade smittat smitta(!) verb natna lut | natna kilawh sprida sjukdom, infektera (figuratively, "influence") smitt|bärare [²sm'it:bä:rare] -bärar(e)n -bärare -bärarna noun natna ahongpua te person som har en smittsam sjukdom eller misstänks bära sådan smitta utan att själv vara sjuk smutsig [²sm'ut:sig] smutsigt smutsiga adj nin | asiangtho lo | anin oren, full av smuts; lerig smycke [²sm'yk:e] smycket smycken smyckena noun pumpi tung aa ki bulh/phuah amanpha ( suai,..) mindre prydnadsföremål att bära på sig; prydnad smyger [sm'y:ger] smög smugit smyg! smyga verb taal in tuuk | gu in la | en sim gå tyst och försiktigt, tassa theihloh kal aa la/gu | bu´u kawm in pai khiankhian små [små:] adj. agol lo | aneu the plural of liten obetydliga ifråga om utsträcknig eller omfattning småbarn [²sm'å:ba:r_n] -barnet -barn –barnen noun nau ngek | naungek no |naungek suakcil often used in the plural litet barn, småtting; spädbarn smälter [sm'el:ter] smalt (el. smälte) smält (el. smultit) smält! smälta verb tuisuak| tui göra flytande (genom att värme kommer till); lösas upp smärt smärt smärta adj. hi dengdang | paa dengdang | neu smal, slank (om människor) smärtsam smärtsamt smärtsamma adj. nasak( ana ding hi hih) | dah ( ka´ap) som gör ont; sorglig smör [smö:r] -et noun thawhbat ( an tawh akine thawhbat) ett matfett framställt av grädde smörgås [²sm'ör:gå:s] -en -ar, -na noun pongmoh thawhbat aki zut/nuh en brödskiva med matfett och ofta med pålägg smörja smörjan smörjor subst. sathau ämne som man smörjer med för att skydda något; skräp smörjer smorde smort smörj! Smörja verb sathau zut | sathau thun behandla med olja eller annat fett snabb [snab:] snabbt snabba adj manlang som gör något på kort tid, kvick; skyndsam snabbar på snabbade snabbat snabba(!) verb ahat na khan/sangsak | manlangsak (få att) bli snabbare snabel [sn'a:bel] snabeln snablar noun sai-mawl |singzung | singkuang starkt förlängd nos hos elefant snabel a noun Email address a ihzat @(at) aki ci pen snackar [²sn'ak:ar] snackade snackat snacka(!) verb thugen/kampau | kiho prata snar [sna:r] snart snara adj. amanlang | anai pen | pak (.-hong pai kik pah ning) nära förestående snarast [²sn'a:rast] adv. ataktak in ci leng |tausang aa kician zaw in cileng egentligen, närmast snarast [²sn'a:rast] adv. amanlang theipen in|ahi theipah lian ding in så fort som möjligt snart [sna:r_t] adv. asawt lo-in| tomkal sung in |tawmvei sung in inom kort, om en stund
L a i m a i | 143 snattar [²sn'at:ar] snattade snattat snatta(!) verb tawmtawm in gu | tawmtawm in puakhia sim | sik/e´ek stjäla småsaker, knycka sned [sne:(d)] snett sneda adj sawi /kawi | tanglo inte rak; sluttande; krokig snickare [²sn'ik:are] snickar(e)n snickare snickarna noun let-ta-maa ( Innlam te,singtawh nasep) hantverkare som arbetar med trä snickeri [snik:er'i:] snickeri(e)t snickerier noun let-ta-maa sepna munpi snickarverkstad snigel [²sn'i:gel] snigeln sniglar noun tawktawl snäckdjur med mycket långsamma rörelser av familjerna Arionidae och Limacidae snobb [snåb:] snobben snobbar noun ahau te maiet in azawng te asim mawk neu et/ nuaneen snobbig person snok [sno:k] snoken snokar noun gu nei lo gul ( alauhuai lo) ofarlig orm av familjen Colubridae snor [sno:r] snodde snott sno(!) verb khem | hee | gaak vira, linda snor [sno:r] snodde snott sno(!) verb guu | selsim | ensim stjäla snorig [²sn'o:rig] snorigt snoriga adj. naptawlh | naptam | naptui luang som har snuva, snuvig snubblar snubblade snubblat snubbla(!) verb kisui kha/ki taihkha | taal in tuuk stöta foten mot något och tappa balansen, snava snudd [snud:] snudden snuddar noun khavak tawh kimu kha jfr snuddar snurrar snurrade snurrat snurra(!) verb pai/vak kawikawi | ahun om lai gå runt, rotera , få något att rotera snusar snusade snusat snusa(!) verb zu-muam ( kamsung ah muam),..khai-nii cih te använda snus snuva [²sn'u:va] snuvan noun naptui slem i näsan, snor snuva [²sn'u:va] snuvan noun naptui kai ( bukkhuh vei bukkhuh natna) näskatarr snuvar [²sn'u:var] snuvade snuvat snuva(!) verb khem(khe´em) lura snygg [snyg:] snyggt snygga adj. hoih | ngaih huai/deihhuai vacker, stilig snygg [snyg:] snyggt snygga adj. hi sitset siangtho | hi linlian ren, ordentlig snygg [snyg:] snyggt snygga adj. hoih | mel-hoih | ngaihban´g vacker, stilig snyter [sn'y:ter] snöt snutit snyt! snyta verb naptui tawlh/kaai blåsa snor ur näsan snål snålt snåla adj. ciil ( kuamah hawm/pia nuam lo) överdrivet sparsam (även försvagat”som inte kräver mycket av en viss resurs) snål snålt snåla adj. kicing zolo | tamlo | hawm cinglo otillräcklig snäll [snel:] snällt snälla adj. lungsim hoih | thunuam | nua´m | di´ek hygglig, vänlig; godhjärtad; godmodig snäser [sn'ä:ser] snäste snäst snäs! snäsa verb pau gamgam na hang zumsak | en neu tillrättavisa på ett irriterat sätt; tvärt avbryta nial |sang zolo snö [snö:] snön noun vuk | vukkhal nederbörd i form av mjuka kristaller av is snöar [²sn'ö:ar] snöade snöat snöa verb vukkia | vuk in tuam/tuum cip falla snö snöflinga [²fl'ing:a] flingan flingor noun vukmal | vukkhal apeek adal litet snö bladliknande stycke, flaga snö|skoter el. snö|scooter [²sn'ö:sko:ter] -skotern -skotrar noun vuktung aa kihawl apeei atuam akithuah litet motorfordon med medar släcker [sl'ek:er] släckte släckt släck! släcka verb phelh ( mei kang) | khak/ sumit(mei vaak) få att sluta brinna, få att slockna
L a i m a i | 144 social [sosi'a:l] socialt sociala adj. mipi khempeuh tawh akisai| mipi aading sepna tawh kisai som rör samhällets omvårdnad av den enskilde social|försäkring [²sosi'a:lför_sä:kring] -försäkringen noun mipi khantohna ding leh mipi ading aa-mah-khan na(mipi huhna) socialpolitiskt trygghetssystem som omfattar alla som bor i Sverige social|försäkringsminister mipi khantohna ding leh mipi ading aa-mah-khan na(mipi huhna) aa Vuandok socialminister [²sosi'a:lminis:ter] -ministern -ministrar mipi leh cidam nading tawh kisai Ulian Vuandok chef för socialdepartementet, (minister of health and social affairs) social|sekreterare [²sosi'a:lsekrete:rare] -sekreterar(e)n -sekreterare -sekreterarna noun Tangpi tawh kisai thunei pi leh thuvan pipen tjänsteman vid socialkontor socker [s'åk:er] sockret noun zunkhum natna sockersjuka socker [s'åk:er] sockret noun cikhum ett sött, vitt ämne använt i matlagning sol [so:l] solen solar, noun ni ( vantung a ni) den starkt lysande himlakropp som jorden får ljus och värme av; solsken solar [²s'o:lar] solade solat sola(!) verb ci avum nading in nisa ah kipho | ni ah kipho utsätta för solsken; solbada nitang nuai ah tuipeek in tawlnga nuamsa soldat soldaten soldater subst. galkap te person som tjänstgör i krigsmakten solig soligt soliga adj. nitang | nisa ngah/mu som har mycket solsken, vacker (även bildligt "glad") solkig solkigt solkiga adj. buan | nin | siangtho lo smutsig som [såm:] pron kuan | kua-in (gentehna,….kuan hong dawnding) introduces relative clauses sommar [²s'åm:ar] sommar(e)n somrar, -na noun khal ( khalsung khualam hun) den varmaste årstiden sommarstuga [²st'u:ga] stugan stugor, -na noun khal ciang aa omna dinga kilam Inn (khal inn) litet hus, sommarhus somnar [²s'åm:nar] somnade somnat somna(!) verb tawmvei eihmu kha | mengme kha börja sova son [så:n] sonen söner, -na noun ta pasal manligt barn (till någon) sopar [²s'o:par] sopade sopat sopa(!) verb Innphiat | Innhah | ninphiat göra ren(golv etc.) med en borste el. kvast soppa [²s'åp:a] soppan soppor noun mehtui ( sa tui- mehteh mehgah tui) flytande maträtt kokad på frukt, grönsaker, kött el dyl; buljong sop|tipp [²s'o:ptip:] -tippen -tippar noun nin | akipa´ai van | nial avstjälpningsplats för spoor sorg sorgen sorger subst. dahna kahna | lunggim na djup förtvivlan (t ex över någons död); bedrövelse; ledsnad sorglig sorgligt sorgliga adj. dahna lungkham na | kahna som orsakar sorg; bedrövlig (även försvagat "trist, tråkig") sorgsen [²s'år:jsen] sorgset sorgsna adj. lunggim/lungnuam lo |dahna kahna som känner sorg, ledsen sork [sår:k] sorken sorkar noun vuklak aa zusa |vuklak aom zusa ett råttdjur sort [sår_t:] sorten sorter noun ahoih leh hoih lo anamnam |anam kibang van |pongsan slag, art, typ; kvalitet; märke sorterar[sår_t'e:rar]sorterade sorterat sortera(!) verb hoihtak ahi sitset ingel | anamnam in ciamteh ordna (efter sorter) anamnam in khen | akhawkkhawm in khen sover [s'å:ver] sov sovit sov! sova verb lum /eihmu vara försänkt i sömn, slumra sov|rum [²s'å:vrum:] -rummet -rum -rummen noun lupna khan ( inndei) rum med sängar, sängkammare spackel [sp'ak:el] spackeln spacklar noun aha mawlin apek vansat namkhat | tawh nading sikkeu pek tawk akibang nam
L a i m a i | 145 redskap man spacklar med spacklar [²sp'ak:lar] spacklade spacklat spackla(!) verb ava´ang hu(avang hu) behandla med spackel guang |thun spade [²sp'a:de] spaden spadar noun kaw-bia (lei luahna kaw-bia) redskap att gräva med (also used of tools having the appearance spagetti el. spaghetti [spag'et:i] spagettin noun khau-suai(Italy an) (en maträtt av) långa smala makaroner spalt spalten spalter subst. lai-mai ( column) lodrät avdelning av trycksida, kolumn spanar spanade spanat spana(!) verb zong ( zongkhia) leta noggrant (med blicken) spansk [span:sk] spanskt spanska adj sapeng mite ( spainish) som är från eller avser Spanien spanska [²sp'an:ska] spanskan noun sapeng lai/pau ( spain lai/pau) språk i Spanien sparar el. spar [²sp'a:rar] sparade sparat spara(!) verb si´it (gawl) | kem | khawm förvara för framtida behov sparar el. spar [²sp'a:rar] sparade sparat spara(!) verb zang thiamthiam,. Sawtvei aki mang/khawm nang hushålla med spark [spar:k] sparken sparkar noun sui ( khe tawh sui) stöt med foten sparkar [²sp'ar:kar]sparkade sparkat sparka(!)verb sakol in pe´ek ( sakol in akhe tawh peek) ett slags kälke med sittplats och långa medar, sparkstötting ,stöt med foten sui(khe tawh) spatserar spatserade spatserat spatsera(!) verb lam siau | lampai promenera för nöjes skull sparv [spar:v] sparven sparvar noun kawlgit ( vasa kawlgit) en finkfågel spe [spe:] noun thukkik | ciimnuih bawl | nuihsan hån aki lawmlo zahdong in hopih specialiserar sig [spesialis'e:rar_sej] specialiserade specialiserat specialisera(!) verb thupi takin bawl speciellt ägna sig åt limtak thupi tak in zui|hih specialist [spesial'is:t] specialisten specialister noun zatui lam ah athieh diak asiam diak |thu /mun leh gam person som är specialiserad på något, expert hoihtak aa akan asin telte speciell [spesi'el:] speciellt speciella adj atuam in leh ahi deuh ahi diak som är väl preciserad, särskild spedition [spedisj'o:n] speditionen speditioner noun puak | van puan in puak det att ta hand om varutransporter spegel [²sp'e:gel] spegeln speglar noun man ,limlang ( ki et na man) en reflekterande (glas)skiva (som man kan se sin egen bild i) speglar [²sp'e:glar] speglade speglat spegla verb limlang ah limsuak sak | limsuaksak khia ge en spegelbild av (also figuratively "be an expression of") ahong lengkik (hong le´eng kik) spekulation [spekulasj'o:n] spekulationen spekulationer noun ngaihsutna pia/gen | upmawhna beräkning för att göra vinst på kort sikt, mostly in the plural funderande, gissning spekulerar [spekul'e:rar] spekulerade spekulerat spekulera(!) verb vanman akhang leh akiam napan amet apung köpa på spekulation; fundera på att köpa ngahding cih lametna tawh van khat lei spekulerar [spekul'e:rar] spekulerade spekulerat spekulera(!) verb ngaihsutna thaman | lametna fundera (kring ett svårt problem) spelar [²sp'e:lar] spelade spelat spela(!) verb kimawl ( king kilawm) ägna sig åt spel sperma [sp'är:ma] sperman (el. spermat) noun Baw tui vätska från mannens testiklar som innehåller spermier spik [spi:k] spiken spikar noun siiktawn liten spetsig metallpinne med huvud spikar [²sp'i:kar] spikade spikat spika(!) verb siksat | siktawh zom/vial fästa med spik, hamra spiller spillde spillt spill! spilla verb buasak kha | leetsak kha | kiasak kha hälla ut av misstag spinner [sp'in:er]spann spunnit spinn! spinna verb peei | kiheek | hun om lai göra (ull etc) till garn, låta som en belåten katt lungkim na lakkhia ( zawhngeu hawm bang)
L a i m a i | 146 splittrad [²spl'it:rad] splittrat splittrade adj. khenkhia | khen okoncentrerad splittrar [²spl'it:rar] splittrade splittrat splittra(!) verb khen | khen tiltel | khenkhia | kitam slå i små stycken spolar [²sp'o:lar] spolade spolat spola(!) verb Ekbuk tuibuak | tuikhai | maitang san skölja, spruta (vatten) (på) spole [²sp'o:le] spolen spolar noun khau(puankhuina) | siikhup khau | nga thangkhau peina (avlång) rulle (med avsmalnande ändar) sporre [²sp'år:e] sporren sporrar noun sakol hatsak kingawh sak na ding aa atung aa tuang pan akhetul aa abulh azum vass spets på en ridstövel som används av ryttare för att driva på häst khedap tul azumpei sport [spår_t:] sporten sporter, -na noun ki mawlna verksamhet där man tränar kroppen för nöjes skull el. för att tävla spottar [²sp'åt:ar] spottade spottat spotta(!) verb ciilsia stöta ut (saliv) ur munnen sprej el. spray [sprej:] sprejen sprejer noun tuimal | tui amal amal aa leng phitkhia mycket finfördelad vätska spricka sprickan sprickor subst. akitam | akhang | akhan na maa smal ränna (genom bristning) (även bildligt) spricker sprack spruckit spricka verb kitam | khang | kitan, geek få en spricka, brista, rämna (även bildligt "misslyckas") spricker ut sprack spruckit spricka verb paakkhia | khangkhia | kidawk khia komma fram ur knoppen, slå ut (om blommor och blad) sprider [spr'i:der] spred (el. spridde) spridit (el. spritt) sprid! sprida verb theh | thehthang | ki zelsak fördela åt olika håll (also figuratively "pass on to many people") thehsuk | kizelsak suk springer [spr'ing:er] sprang sprungit spring! springa verb tai ( ta´ai) ta sig fram genom att röra benen snabbt, löpa sprutar [²spr'u:tar] sprutade sprutat spruta verb buak in kithehsak | phulkhia /lengkhia (tui) få en vätska att fara ut i strålar språk [språ:k] språket språk språken noun pau kampau ( minam khat peuhpeuh pau ) (människans) sätt att meddela sig (genom tal och skrift) språklig [²spr'å:klig] språkligt språkliga adj. pau /kampau lam sin/kan natawh akisai som har att göra med språket språk|rör [²spr'å:krö:r] -röret -rör -rören noun thugen /pau na (maih) förespråkare (för en åsikt etc), talesman språng språnget språng sprången subst. diang in kaan ( tai leh diang in kaan) kraftigt hopp; det att springa (även bildligt) spränger [spr'eng:er]sprängde sprängt spräng! spränga verb kitam | puakkham | lungphawnna få att explodera (figuratively, "destroy sth."), värka, nana lai | natna thuak spyr [spy:r] spydde spytt spy(!) verb lu´ua (lua) kasta upp (mat från magen genom munnen), kräkas spår [spå:r] spåret spår spåren noun khe-khap ( mi,ganhing leh mawtaw cih te khe-khap) skenor, räls (also of small indentations in sth. (groove, rut)) lampi spår [spå:r] spådde spått spå(!) verb genkhawl | sehkhawl | thupiang ding genkhawlna förutsäga, sia spår|vagn [²sp'å:rvang:n] -vagnen -vagnar noun meilang ( dat tawh apai meileng) ett slags vagn på räls för persontrafik i städer; spänd spänt spända adj. kigaak | gaaksak mahmah hårt sträckt, styv (bildligt om person "orolig, nervös") spänne [²sp'en:e] spännet spännen spännena noun samkilh | nakhat peuhpeuh kilhna | kawnggak lu fästanordning (på skärp el dyl) spännande, adj lunglut mahmah | lawp mahmah spänner spände spänt spänn! spänna verb khausak | akhau na ding in kaai dawk ka´ang sträcka med kraft (även bildligt; om muskler "dra ihop, göra hård") spänner spände spänt spänn! spänna verb kawnggak gaak | hen fästa (med spännen) stack se sticker stack stacken stackar subst. alawm ahawn | tampi tak | mualkuam större hög sticker stack stuckit stick! sticka verb azum tawh dawt | azum tawh sun
L a i m a i | 147 ge stick sticker stack stuckit stick! sticka verb phut in suan | sun in tum | koih | guang stoppa (in), föra (in) stad [sta:d] staden (el. stan) städer noun khau | khuapi tätort med stor, samlad bebyggelse stall [stal:] stallet stall (el. stallar) stallen (el. stallarna) noun sakol buk | sakol ki koihna inn byggnad för hästar; uppsättning hästar stam- [²st'am:-] first element angeina bang fast, ständig stam [stam:] stammen stammar noun singkung i apum den lodräta delen av ett träd som grenarna utgår från stam [stam:] stammen stammar noun mi nam khat | mi nam kibang khat en grupp (människor) med samma ursprung och livsvillkor stammar [²st'am:ar] stammade stammat stamma(!) verb kampau awk ( apau ciang awk gaihgaih) tala stötigt och hackigt hi thutthut hi thatthat ( lungbuai lua in) standard [st'an:dar_d] standarden standarder noun omdan khawl dan | ahoih dan | koi ci ciang norm för hur något skall utformas, (levnads)nivå stannar [²st'an:ar] stannade stannat stanna(!) verb khawl | khawl lai sluta att förflytta sig stark [star:k] starkt starka adj. hat |khau | tha hat | tha khau som har stor styrka, kraftfull startar [²st'ar_t:ar] startade startat starta(!)verb kipan khia | kipan ta | khualzin ding paikhia börja, sätta igång stass stassen subst. puan sik nikten hoih | pawi pai ciang aa sik puan hoih festkläder (vardagligt) stat [sta:t] staten stater noun gam (kumpi) gamuk land (som politisk organisation) Statens vägverk namn gamsung lampi tawh kisai a uk leh thunei ett statligt ämbetsverk som har ansvar för vägar The National Road Administration station [stasj'o:n] stationen stationer noun meileng khawlna bu-da | kipawlna hållplats för tåg, bangård statistik [statist'i:k] statistiken noun na atuamtuam ahi na zah a number tawh lahna vetenskap som presenterar och tolkar siffermässiga data; siffermässig översikt status [st'a:tus] statusen noun hihna- mi lian mi neu khat hihna-zalian zaneu hihna (högt) socialt anseende staty [stat'y:] statyn statyer noun milim | suang milim skulpterad bild av person i (minst) naturlig storlek stava [²st'a:var] stavade stavat stava(!) verb malgawm ( lai malgawm) lägga ihop bokstäver till ord, bokstavera stav [sta:v] staven stavar noun ciangkhut | ciangtawn | ciangkawi lång käpp som man stöder sig på stavning [²st'a:vning] stavningen stavningar, -nanoun laimal gawm dan | lai malgawm| a malgawm bokstavering steg steget steg stegen subst. kal (ka´al) suan | khe ging lampai ging förflyttning av foten (ofta bildligt) steker [st'e:ker] stekte stekt stek! steka verb sathau saa tawh kang | huan | lumsak sasak tillaga med matfett i stark hetta stel stelt stela adj. Akhau | phel /khek ding abaih pak lo | akigak mahmah som är svår att böja, styv (bildligt "onaturlig") sten [ste:n] stenen stenar noun suang | suangtum pi (liten lös bit av) bergmaterial steril [ster'i:l] sterilt sterila adj. ciing(ci´eng) | ta nei thei lo oförmögen att fortplanta sig sticka [²st'ik:a] stickan stickor noun sing them | sing tawng liten vass träpinne, träflisa sticka [²st'ik:a] stickan stickor noun tuumul tawh akibawl ipsawk (metall)pinne att tillverka saker av garn med stickar [²st'ik:ar] stickade stickat sticka(!) verb khauphan | puanphan| puan/khau gaan tillverka av garn med hjälp av stickor sticker [st'ik:er] stack stuckit stick! sticka verb azum tawh dawt | sun/dawt
L a i m a i | 148 ge stick sticker [st'ik:er] stack stuckit stick! sticka verb zum in guang | guang stoppa (in), föra (in) sticker [st'ik:er] stack stuckit stick! sticka verb nusia | ama ut na ah paisak |kikhen ge sig iväg, smita sticker upp [stik:er'up:] stack stuckit stick! sticka verb kiphasak | simmawh | taw´awng vara uppkäftig sticker [st'ik:er] stack stuckit stick! sticka verb phan | tuumul phan ge stick stig [sti:g] stigen stigar noun mi pai na lampi smal gångväg stiger [st'i:ger] steg stigit stig! stiga verb tho | khang | asang ah kah | kahto förflytta sig (med långa steg) stiga upp [sti:ger'up:] steg stigit stig! stiga verb tho ( lum na pan tho – eihmu tho) resa sig ur liggande (eller sittande) ställning stil [sti:l] stilen stilar noun khut tawh kiat laimal | khut lam ( lai at) skrift, sätt att skriva bokstäver stilig stiligt stiliga adj. siangtho hi sitset hi linlian |hoih |nopci | si-tai som har stil, elegant, vacker stilla [²st'il:a] adj. dai | dai dide | dai khipkhep lugn, tyst stillar [²st'il:ar] stillade stillat stilla(!) verb natna nuam tuam dam tuamsak | liamma hulsak dämpa, få att sluta stimulans [stimul'an:s (el. -'ang:s)] stimulansen noun hanthawn | lung kiatloh nang in gen thapia uppiggning, eggelse stirrar [²st'ir:ar] stirrade stirrat stirra(!) verb en gega | mitphia lo in en gega titta ihärdigt (utan att blinka) stjäl [sjä:l] stal stulit stjäl! stjäla verb gu (na guu) | aman aa angah leh aneih hilo) ta (andras egendom) utan tillåtelse stjärn|gosse [²sj'ä:r_ngås:e] -gossen -gossar noun Lu-sia pawi ah nungzui aa pai pasal no te pojke som deltar i luciatåg utklädd i vit dräkt och toppig mössa med stjärnor stjärt [sjär_t:] stjärten stjärtar noun taw- tawguh(nel guh) | tawlam ameilam bakdel på människa och djur, bak stod [sto:d] stoden stoder noun milim | suang tawh kibawl milim staty stol [sto:l] stolen stolar, -na noun tutphah en sittmöbel med ryggstöd för en person stolt [stål:t] stolt stolta adj. vangnei /kipaak | ki hisak | thukim nöjd med sig själv (also strongly aware of one's worth ) thupi | nopci |hoih mahmah nasia mahmah stopp [ståp:] stoppet stopp stoppen noun sawtvei sak | ze awlsal (tillfälligt) avbrott i förlopp khawlsak | ze kaaisak stoppar [²st'åp:ar] stoppade stoppat stoppa(!)verb puan keek/vang te phawp | avan na phawp | khui laga hål i (kläder) stoppar [²st'åp:ar] stoppade stoppat stoppa(!) verb khawlsak |mansak | phazo sak sluta gå, stanna stor [sto:r] stort stora; komp.: större störst adj gol ( neu lo) som överskrider det normala i fråga om mått, omfattning stor|drift -driften subst. sezong pan van nasia tak in thoh/bawl khia industridrift i stor skala storm [står:m] stormen stormar noun huihpi | huih leh vuk tawh akithuak huihpi mycket stark blåst storhandlar tampi tak vanlei ( kha khat ai-nekding dawn ding) storlek [²st'o:rle:k] storleken storlekar, -na noun agolna aneuna ( asaih) utsträckning i rummet hos ett föremål straff [straf:] straffen straffar noun danpia (bawlung suihna ah kengsiah ahih man in pe-nel-ti pia) påföljd för regelbrott i vissa lagspel straff [straf:] straffet straff straffen noun thukhun tawh kituak aa mawhsak na dan påföljd för den som bryter mot strand [stran:d] stranden stränder noun sehnen tamna mun ah tuipi gen | gun/tuipi gei
L a i m a i | 149 smalt landområde närmast hav, sjö o dyl strategi [strateg'i: (el. -sj'i:)] strategi(e)n strategier noun galpan siamna-galpanna-mun-kilem långsiktig plan för att genomföra något strax [strak:s] adv tu lian/pah (hun ngah lo, sawt lo) genast, omedelbart streck [strek:] strecket streck strecken noun mitphial | khutphial (khutkheek) | nuihsan ciimnuihsan rackartyg stressad stressat stressade adj. ngawhgawp | lungsim gim | hihsak mengmeng som känner stress stressar stressade stressat stressa(!) verb thupisak- hahtang ngaihsut vara stressad, jäkta strid [stri:d] stritt strida adj. amanlang lua mahmah ( mi-ganhing-tuiluang) starkt strömmande strid [stri:d] striden strider noun kido na | thatang tawh do na | bawksing kituum (boxing) kamp (mellan trupper) (commonly "dispute, conflict, disagreement") strumpa [²str'um:pa] strumpan strumpor, -na noun mawza( buangnai,tuumul, naai ci tawh akibawl mawza) ett klädesplagg för fot och ben struntar [²str'un:tar]struntade,struntat,strunta(!)verb nawngkaai sak | buaina piangsak inte bry sig om stryk [stry:k] stryket noun tawlnga lo aa suu | sat kroppslig bestraffning stryker [str'y:ker] strök strukit stryk! stryka verb khut tawh nawt | hawt dra med handen över (en yta) stryker [str'y:ker] strök strukit stryk! stryka verb puan taih puan nawt släta till (med strykjärn) stryk|järn [²str'y:kjä:r_n] -järnet -järn -järnen noun puan tawh puan nawt redskap med slät botten och värme för slätgöring av kläder stryker under [stry:ker'un:der] strök strukit stryk! stryka verb lai gual nuai giit markera särskilt (often figuratively) strå [strå:] strå(e)t strån stråna noun buhkung | amel anaai phitphet stjälk hos gräs och säd stråk [strå:k] stråket stråk stråken noun alang leh lang mawtaw lampi |mawtaw lamzik pi väg med mycket trafik akizang pi pen mawtaw lam lian pi strålning [²str'ål:ning] strålningen strålningar noun zaamkhia | tho/ lawn khia eneregiöverföring av elektromagnetiska vågor e dyl sträcka sträckan sträckor subst. ka´ang | kaai | golsak zaai vägstycke, avstånd sträcker sträckte sträckt sträck! sträcka verb hunsawt pi la |golsak zaai sak | kaai in dok dra ut så att något blir längre (reflexivt även bildligt "gå med på") sträcker sträckte sträckt sträck! sträcka verb kaaitang | khut tawh kaai a gawlzawk nading ofta med partikel räcka (med handen) sträng [streng:] strängen strängar noun khau | puankhui na khau spänd tråd sträng [streng:] strängt stränga adj. ahilian aa ciamteh aa genkhia | aki khel lo som fordrar åtlydnad, hård, obeveklig si-kan nei | ahi lianlian aa kisam sepding sträng [streng:] strängt stränga adj. avotna mal | nak vot mahmah kall student [stud'en:t] studenten studenter, -na noun aset sang buaihngah khin sa sang naupang te studerande vid högskola, person som avlagt studentexamen studerar [stud'e:rar] studerade studerat studera(!) verb laisin | laisim | pilna kaan /zong skaffa sig utbildning (i) studie [st'u:dje] studien studier noun pilna sin| laisim | lai en förarbete (till ett konstverk); (mindre) undersökning studie|medel [²st'u:djeme:del] -medlet -medel -medlen noun pilna sin na ding aa huhna ekonomisk hjälp till studerande som består av studielån och studiebidrag studievägledare pilna lam tawh kisai lamlak leh a cianpia te stuga [²st'u:ga] stugan stugor noun sing inn neu | khua no aa Inn neu litet hus stulit se stjäl stund [stun:d] stunden stunder noun hun taomno kalsung | tawm vei sung
L a i m a i | 150 kort tid, ögonblick stuvar [²st'u:var] stuvade stuvat stuva(!) verb akigaak mahmah in tun /thoh | kem/man lasta omsorgsfullt (i ett lastutrymme) stycke [²st'yk:e] stycket stycken styckena noun athem neng | sumnen | van malpha zah bit (av något större), del (in the plural, "individual items") atum |anen |atawng styr [sty:r] styrde styrt styr! styra verb uk |kizek |lak | thuneihna bestämma (över), leda styr [sty:r] styrde styrt styr! styra verb hawl | keem | cing föra (ett fordon) i viss riktning styrka [²st'yr:ka] styrkan styrkor noun mihing tha | tha leh ngal kraft (hos en person) styrka [²st'yr:ka] styrkan styrkor noun aphazah | asauna | atehna | buaih | di-ga-li procenthalt, grad, intensitet styrka [²st'yr:ka] styrkan styrkor noun tha | mihing tha | galkap tha militär trupp stående [²st'å:ende] adj. atawntung | hun ciangtan om lo ofta återkommande; som är utan tidsbegränsning stål [stå:l] stålet stål stålen noun siik | siktawn härdat järn stång stången stänger subst. meikhuam | alankhuam | bukkhuam |khuam långsmalt och jämntjockt föremål (av varierande storlek) stånkar stånkade stånkat stånka(!) verb naak hamham | huih dik hamham pusta ansträngt står [stå:r] stod stått stå(!) verb ding | ding tangto | ding to | om aom na hålla kroppen rakt upp står [stå:r] stod stått stå(!) verb khawl/ding | asia akizang thei lo ata´ang lo inte röra sig, inte fungera städ [stä:d] städet städ städen noun sikphah | siksek te zah siksek na ah aphah underlag vid smide städar [²st'ä:dar] städade städat städa(!) verb ninphiat | siangsak | ninhah göra rent (en lokal o dyl); röja upp städer [st'ä:der] see stad khua khuapi tampi städerska [²st'ä:der_ska] städerskan städerskor noun ninphiat nasep aa anei numei kvinna med städning som yrke städning [²st'ä:dning] städningen noun siang ( siangsak) siangtho rengöring (av lokal) ställ [stel:] stället ställ ställen noun pawi etna ding mun /taau plats där man ställer något, stöd, ställning ställd [stel:d] ställt ställda adj bang mah cihna ding thei lo | ngaihsutna ding theilo svarslös ställer ut [stel:er'u:t] ställde ställt ställ! ställa verb mite muhding aa kilak khia | lakna visa för allmänheten ställer [st'el:er] ställde ställt ställ! ställa verb amun akipiakna ah om | tuam koih placera upprätt el. Stående ställer [st'el:er] ställde ställt ställ! ställa verb genkhia lakkhia | koih | guang| laa placera upprätt el. Stående, framföra, rikta ställer [st'el:er] ställde ställt ställ! ställa verb koih/khia | phah | ciapteh sak sätta på ett visst sätt, ställa in ställer in [stel:er'in:] ställde ställt ställ! ställa verb thupia |uk |gel | sangzo lo justera , lägga ner; inte utföra ngim |the | khin | bawlpha ställer om [stel:er'åm:] ställde ställt ställ! ställa verb khel in gel pha kik | athak in bawlkik ändra (inställning etc) khel | gelpha kik ställer samman [²stel:er_s'am:an] de, t ,a verb gawmkhawm sätta ihop (skriftliga källor) ställer till [stel:er_t'il:] ställde ställt ställ! ställa verb kisia | buangawp | hi sitset lo | hi bialbual skapa oreda, stöka till ställer till [stel:er_t'il:] ställde ställt ställ! ställa verb phah/laak khia | gelkhia hihkhia åstadkomma, orsaka ställer upp [stel:er'up:] ställde ställt ställ! ställa verb alaih ding in kihing | kihing khawlsa vara ett stöd för någon, ordna, disponera (något skriftligt)
L a i m a i | 151 ställer ut [stel:er'u:t] ställde ställt ställ! ställa verb la´akkhia mimuh ding in laak visa för allmänheten stämma [²st'em:a] stämman stämmor noun ging | aw ging | a aw röst stämma [²st'em:a] stämman stämmor noun tum theih van i a aw asang leh angiam inslag för särskild röst el. särskilt instrument i ett musikverk stämma [²st'em:a] stämman stämmor noun kikaikhawm in kimu | mihonpi kikaikhawm (större) sammankomst stämmer [st'em:er] stämde stämt stäm! stämma verb thukimna | sanzawhna vara korrekt stämmer [st'em:er] stämde stämt stäm! stämma verb a awkhan(gin ngaihsak) | a aw man/khum ge rätt tonhöjd hos stämmer [st'em:er] stämde stämt stäm! stämma verb thukhen zum pan sam | lai tawh sapna dra inför domstol thukhen zum pan thupiakna tawh sam stämmer [st'em:er] stämde stämt stäm! stämma verb anamnam in khen in ciamteh avtala (möte) genna tawh hisak lian | gelkhawl kiging khawl stämning [²st'em:ning] stämningen stämningar noun lungsim ngaihsutna | ngaihsutna tawh tawh kisai tillfällig känsla stämning [²st'em:ning] stämningen stämningar noun thukhen zum ah apai na ding in thuman tawh sam (skriftlig handling med) laga kallelse till domstol samsak | sam stämpel|ur [²st'em:pelu:r] -uret -ur -uren noun nesem te ading in nasep hun ciangtan na apparat för stämpling av anställdas kort vid arbetstidens början och slut nai tawh akithuah van stänger [st'eng:er] stängde stängt stäng! stänga verb khak (kong khak,..sai khak,. Zum khak) tillsluta, slå igen stöd [stö:d] stödet stöd stöden noun panpihna/huhna | ama lam ah ding/pang något som stödjer något, hjälp, understöd stöder el. stödjer [st'ö:der] stödde stött stöd! stöda (el. stödja) verb huh |thukimpih | panpih ge stöd åt, hjälpa stökig [²st'ö:kig] stökigt stökiga adj. nin/buan | siangtho lo ostädad, rörig stöld [stöl:d] stölden stölder noun guu ( na/van gukna tawh kisai) | van/na gu stjälande stönar [²st'ö:nar] stönade stönat stöna(!) verb phun (phun namnam) | thu´um|phun mulmul ge ifrän sig ett dovt och utdraget ljud av smärta stör [stö:r] störde stört stör! störa verb mi kiho laitak nawngkai sak in hopih gen |khaktan avbryta verksamhe nawngkaai sak störst [stör_s:t] see stor adj akicing aa gennopn cihnop nate | kicing stört [stör_t:] adv. in some expressions mycket, alldeles störtar [²st'ör_t:ar] störtade störtat störta(!) verb kia |sia | puuksak | cimsak (få att) falla hårt (och långt), rasa kicimsak |cimzan sak | cimsai sak störtar [²st'ör_t:ar] störtade störtat störta(!) verb ahatna tha tawh taai | tai veva förflytta sig hastigt stöter [st'ö:ter] stötte stött stöt! stöta verb su´u | khen | maal |gawi krossa stöter [st'ö:ter] stötte stött stöt! stöta verb phukha | taihkha | lut in taihkha ge en stöt stöter [st'ö:ter] stötte stött stöt! stöta verb lungsim nawngkai sak | lung kimsak lo irritera, inge obehag stöter på [stö:terp'å:] stötte stött stöt! stöta verb kituakkha | kiphulkha |upmawk lohpi kimu kha träffa (överraskande) stöter på [stö:terp'å:] stötte stött stöt! stöta verb theihsakna | phawksakna påminna stöter sig [st'ö:ter_sej] stötte stött stöt! stöta verb ngaihsutna kibang lo | ki thukim lo bli ovän med (någon) suck [suk:] sucken suckar noun khui-sa | khu sat na aw djupt (hörbart) andetag som uttryck för sorg el. lättnad etc suckar [²s'uk:ar] suckade suckat sucka(!)verb khui-sa | lungkham | dah (klagande) dra andan så att det hörs ciimtakna | lunglen na substantiv [²s'ub:stanti:v] substantivet substantiv substantiven noun ahi taktak aman | ahi takpi
L a i m a i | 152 ord som betecknar saker och företeelser ahi leh aman adik sudd [sud:] sudden suddar noun khe-phiat ( khedan tawh aki at te phiatna) radergummi suddar [²s'ud:ar] suddade suddat sudda(!) verb phiat |nul (sung laipi phiat) utplåna, radera suddgummi [²s'ud:gum:i] -gummit -gummin -gummina, noun khe-phiat (khedan phiat na) gummistycke att sudda med suger [s'u:ger] sög sugit sug! suga verb kamtawh hup/tawp | teep dra in i munnen med hjälp av luft sugga [²s'ug:a] suggan suggor noun vokpi grishona super [s'u:per] söp supit sup! supa verb khamtheih guihtheih ne/dawn /kham (vanemässigt) dricka mycket sprit sur surt sura adj. Thuk(thu´uk) –(khum lo) som innehåller syra, syrlig sur surt sura adj. Kawt/ tui kawt | nel blöt, våt sur surt sura adj. Heh luakisa in dai khinkhian grinig, irriterad surrar [²s'ur:ar] surrade surrat surra(!) verb ging hiauhiau låta som en fluga surrar [²s'ur:ar] surrade surrat surra(!) verb khih khaukhih | khau tawh vial göra fast med rep khauteep tawh sat sur|strömming [²s'u:r_ström:ing] -strömmingen -strömmingar noun aki thuksak tuipi nga strömming som konserverats genom saltning och jäsning ngasa lim namkhat svag [sva:g] svagt svaga adj. thahatlo | thazawm |tha nem som gör litet intryck på sinnena, svag [sva:g] svagt svaga adj. thanem |tha zaw | lungkia som har liten kroppslig el. själslig kraft svaghet [²sv'a:ghe:t] svagheten svagheter noun tha kiamna | kicin lo na| khialhna det att vara svag svans [svan:s] svansen svansar noun ganhing te mei | ataw anung lam långsmal böjlig bakdel på (dägg)djur svar [sva:r] svaret svar svaren noun adawn na/ agen na ( a phi) upplysning (efter en fråga) svara [²sv'a:rar] svarade svarat svara(!) verb adawn na pia ( a phi pia) ge svar svarar för [²sv'a:rarfö:r] svarade svarat svara(!) verb ta-vuan neihna ( hih/sep/kep ding ta-vuan) ansvara för, ha hand om svarar mot [²sv'a:rarmo:t] svarade svarat svara verb akibang leh akituak aa ta-vuan om motsvara svart [svar_t:] svart svarta adj vom| avom färgad som sot ,olaglig svart|sjuk [²sv'ar_t:sju:k] -sjukt -sjuka adj. ha-zaa ( ha zatna) som lider av svartsjuka svarv [svar:v] svarven svarvar noun nasepna setpi koihna tau ( mawtaw bawlna aa) (skär)maskin för bearbetning av ett roterande arbetsstycke svarvar [²sv'ar:var] svarvade svarvat svarva(!) verb peei | ki pei bearbeta i en svarv sveda [²sv'e:da] svedan noun taak seisai in naa( taak nat) brännande smärta svek sveket svek sveken subst. uk na pan tawlh uk nawnlo | thuciam peel det att svika någon, trolöshet zuaukhem | thuciam palsat svensk [sven:sk] svenskt svenska adj sweden lai , sweden pau leh sweden mite som är från el. avser Sverige svensk [sven:sk] svensken svenskar,-na noun sweden mi nam, sweden mi person som är från (eller bor i) Sverige svep [sve:p] svepet svep svepen noun munphiat /nin phiat | do, delh in do svepande rörelse; inringande manöver, razzia zui in do | do mang sverige sweden | sweden gam
L a i m a i | 153 svetsar [²sv'et:sar] svetsade svetsat svetsa(!) verb ga-hii saw foga ihop (metallbitar) med hjälp av värme svettas [²sv'et:as] svettades svettats svettas verb khua-ul suak/luang | lau avsöndra svett svettig svettigt svettiga adj. khua-ul kawt | khua-ul nam som är fuktig av svett (bildligt även "jobbig") svider [sv'i:der] sved svidit svida verb liamsak baaisak| naasak |thuaksak göra ont på ett brännande sätt sviker svek svikit svik! svika verb tangtung lo | lel | omlo missbruka förtroende, inte hålla (ett löfte) (även bildligt "inte räcka till") svin svinet svin svinen subst vok husdjur (av släktet Sus) som föds upp för köttets skull svimmar [²sv'im:ar] svimmade svimmat svimma verb si-bup(khua phawk lo) | bang mah phawklo plötsligt förlora medvetandet svin [svi:n] svinet svin svinen noun vok aki khawinam | azakdah huai husdjur (av släktet Sus) som föds upp för köttets skull svullen [²sv'ul:en] svullet svullna adj. bawk |bawk keikai uppsvälld gol| puak/bawk svår [svå:r] svårt svåra adj haksa som kräver ansträngning, komplicerad svårighet [²sv'å:righe:t] svårigheten svårigheter noun haksa | haksatna | akhaktan adal det att vara svår ( gentehna naak, sum leh paai) sväljer [sv'el:jer] svalde svalt svälj! svälja verb valh (nang-nuam valh) | luu suu(lu kun) föra ner (föda) genom matstrupen svälter [sv'el:ter] svalt svultit svält! svälta verb nekding neilo | puk-si få för lite mat under längre tid sväng [sveng:] svängen svängar noun ki hek- kawi | ki leeh svängande rörelse svänger [sv'eng:er] svängde svängt sväng! svänga verb ki-heek | kawi |to´on röra sig i en båge fram och tillbaka, få att svänga svänger om [sveng:er'åm:] svängde svängt sväng! svänga verb kheksak adang laihsak ändra sig svär el. svärjer [svä:r] svor svurit svär(j)! svär(j)a verb laisiangtho tawh ki ciam | kiciam använda svordom(ar) , avlägga ett bindande löfte, gå ed sydamerika noun american khanglam sydlig [²s'y:dlig] sydligt sydliga adj. khang lampan hong pai | khanglam tawh kisai som kommer från söder, mot el. i el. från söder syftar [²s'yf:tar] syftade syftat syfta(!) verb ngim | gel | tupna | ngimna ha som syfte, avse syfte [²s'yf:te] syftet syften syftena noun tupna gelna ngimna avsikt, ändamål syftning [²s'yf:tning] syftningen syftningar noun genkhiatna lahkhiatna | ngimna tupna det att syfta, hänsyftning sy|maskin [²s'y:masji:n] -maskinen -maskiner noun puan khui set en apparat att sy med syn [sy:n] synen syner noun muhna | mit | muhtheihna | muhzawhna tha förmåga att se syn [sy:n] synen syner noun muhna | mu | muh theih kim leh paam något som man ser syn [sy:n] synen syner noun mai tang | ma´ai ansikte synar [²s'y:nar] synade synat syna(!) verb agei ah neh in entel sittel | thuman na tawh sittel granska med synen (also abstract) abup pi saikaak in en | athu ala kaaikhawm synd [syn:d (el. syn:)] noun mawhna khialhna gimna | hehpihna brott mot Guds bud (biakna tawh kituaklo aa hihna khialhna mawhna) synonym synonymt synonyma adj . akhiatna kibang | cihnopna kibang som har samma betydelse som ett annat ord, liktydig synonym synonymen synonymer subst. akhiatna kibang kammal pawlkhat ett ord som har samma betydelse som ett annat ord syn|punkt [²s'y:npung:t] -punkten -punkter noun etna dingmun | lungsim ngaihsut | muhna
L a i m a i | 154 ståndpunkt, utgångspunkt syr [sy:r] sydde sytt sy(!) verb khui | set tawh khui arbeta med nål och tråd syra [²s'y:ra] syran syror noun et-sit ( acid) be-tha-li tui( athuk in akhauh velval) ett slags kemisk förening syskon [²s'ys:kån] syskonet syskon syskonen noun sanggam U leh nau plural bröder och/eller systrar sysselsätter [²s'ys:elset:er] sysselsatte sysselsatt sysselsätt! Sysselsätt verb (hun, muh) cihte la hålla i verksamhet sysselsätter [²s'ys:elset:er] sysselsatte sysselsatt sysselsätt! sysselsätta verb kawm ( na/van kawm) ge avlönat arbete till syssla [²s'ys:la] sysslan sysslor noun nisim nasep ( pong man nasep) | sum /pai zawk göromål, sysselsättning sysslar med [²s'ys:lar] sysslade sysslat syssla(!) verb nasep buai | nasem hålla på (med) sysslar Verb na khat peuhpeuh sem sysslolös sysslolöst sysslolösa adj. nasep ding omlo | man | nasep nei nawn lo som saknar något att sysselsätta sig med system [syst'e:m] systemet system systemen noun hih ngeihna bang | ama dandan | anii planmässigt eller naturligt ordnad, sammanhängande helhet så [så:] adv zong – tuadan- tua- hidan på det här sättet, till den grad, lika sådan el. vard. sån [²s'å:dan] sådant sådana pron anamnam | sang ahoihzaw ( hi cidan-hidan) av samma sort, likadan aki pulak khia dan anamnam | hi ci bang in såg [så:g] sågen sågar noun sing at tem | sing at na | sing at set större, tandat verktyg (att skära i trä med) sågar [²s'å:gar] sågade sågat såga(!) verb sing at tawh at | sing at skära med såg såld sålt sålda adj. supna baina / su´um förlorad (i fraser) sålde se säljer sån [sån:] sånt såna pron. hi ci bang na/thu | hi ci bang in/pen | akibang in sådan (informal) sång [sång:] sången sånger noun lasa ( la-sa) det att sjunga, sjungande sångare [²s'ång:are] sångar(e)n sångare sångarna noun lasa siam | pasal lasa siam person (man) som sjunger (bra) sår [så:r] sådde sått så(!) verb vawh ( an vawh) | suan lägga ner frön i jorden (för att få) sår [så:r] såret sår såren noun liam | liam nama /liam ma (blödande) skada i kroppens vävnader säck [sek:] säcken säckar noun ip-pi | thang ip-pi | van guan na ip | atho ett slags stor påse (av grovt tyg) säd [sä:d] säden noun vaimim tang | mangbuh/kawlmim tang (korn av) sädesslag, spannmål sädes|slag [²s'ä:desla:g] -slaget -slag -slagen noun mangbuh ( UK) |vaimim (USA) |nektheih An sort av säd säger el. säjer [s'ej:er] sade (el. sa) sagt säg! säga (el. säj! säja) verb gen /pulak/pau meddela i ord, uttala sägen [s'ä:gen] sägnen sägner noun tangthu | gen | thu saga, legend säger till [sej:er_t'il:] sade sagt säg! säga verb gen/lak | lai in lak | kawk in lak uppmana, befalla säger upp [sej:er'up:] sade sagt säg! säga verb paikhia sak | nial låta (något) sluta gälla , avskeda khawlsak (la khia) säker [s'ä:ker] säkert säkra adj. muanhuai | akician takpi | lungmuang utom fara, skyddad, trygg tillförlitlig säker [s'ä:ker] säkert säkra adj. akician / ahi taktak | aman lian | muang övertygad, förvissad säl [sä:l] sälen sälar noun ganhing namkhat-ngasa gal
L a i m a i | 155 ett däggdjur av familjen Phocidae som lever i havet säljer [s'el:jer] sålde sålt sälj! sälja verb zuak ( van/na zuak) | khek- ki khek överlämna mot betalning, bli köpt (av många) sällan [²s'el:an] adv khat veivei sang atawmzaw( atawntung hilo) inte ofta (informal "no, not at all") sällskap sällskapet sällskap sällskapen subst. kipawlna | sepkhawmna |lawm leh gual samvaro (även om person som man är tillsammans med) sällskap sällskapet sällskap sällskapen subst. mihonpi | mi atawmzaw kipawlna grupp människor (som tillfälligt är tillsammans) sällskap sällskapet sällskap sällskapen subst. kipawlna (group) | gulup khat klubb, förening sämre [s'em:re] see dålig sezawh(siazaw)| hoih lo zaw/ tektek sänder [s'en:der] sände sänt sänd! sända verb khak/puak ( lai khak) sawl skicka säng [seng:] sängen sängar, -na noun lumna (lum-na) en möbel att sova i, bädd sänker [s'eng:ker] sänkte sänkt sänk! sänka verb van/na man kiam/kia suk | kiam/kia/ngiam förflytta nedåt van/na man khiam/ngiam särar [²s'ä:rar] särade särat sära(!) verb khat leh khat kikhen föra isära nusia | kikhen särskild [²s'ä:rsjil:d] särskilt särskilda adj mi khatpeuhpeuh | atuam in| ahoih pen viss bestämd (person el. sak), speciell atuam | adang/angei tawh akibang lo särskilt [²s'ä:rsjil:t] adv. adiakdiak in | adeuhdeuh in i synnerhet , speciell säsong [ses'ång:] säsongen säsonger noun khuahun regelbundet återkommande tidsperiod (för viss verksamhet) sätt [set:] sättet sätt sätten noun noun hih ngeina dan | apiang ngeidan | thunuam uppförande, beteende sätter [s'et:er] satte satt sätt! sätta verb suan/ciing ( An suan in ciing) plantera sätter [s'et:er] satte satt sätt! sätta verb phuak/gel ( la ahih zong paunak – lai) förbereda text till tryckning sätter i sig [set:er'i:sej] satte satt sätt! sätta verb ne ( ne´e) äta (glupskt) sätter igång [set:erig'ång:] satte satt sätt! sätta verb kipan starta sätter in [set:er'in:] satte satt sätt! sätta verb koih/thun | thuah/bulh placera (pengar i bank); deponera sätter på [set:erp'å:] satte satt sätt! sätta verb hong | kipan starta sätter sig [s'et:er_sej] satte satt sätt! sätta verb tu sitta ner sätter sig över [set:er_sej'ö:ver] satte satt sätt! sätta verb thudon lo | awl mawhlo |phamawh salo inte bry sig om sätter upp [set:er'up:] satte satt sätt! sätta verb lak(la´ak) | lim lak) arrangera (en teaterpjäs) sätter ut [set:er'u:t] satte satt sätt! sätta verb tupna gelna ange skriftligt sätta in [set:er'in:] satte satt sätt! sätta verb koih/thun|bulh/thuah placera (pengar i bank); deponera söder [s'ö:der] noun khanglam i riktning mot söder, ett väderstreck sökande [²s'ö:kande] sökanden sökande sökanden noun nesep asiau te | khat peuhpeuh a siau te (siauh na) person som lämnat ansökan söker [s'ö:ker]sökte sökt sök! Söka verb zong/mu nuam | ngahnuam| tungnuam leta (efter), försöka få söker [s'ö:ker] sökte sökt sök! söka verb hahkat takin zong |tangtung nading in zong försöka få sökning zong /kan sömmerska [²s'öm:er_ska] sömmerskan sömmerskor noun puankhui numei | numei puankhui
L a i m a i | 156 kvinna som har till yrke att sy sömn [söm:n] sömnen noun eihmu | eihmut na mun sovande sömnig [²s'öm:nig] sömnigt sömniga adj. eihmunt suak | eihmu dektak som behöver eller har lust att sova sömnlös sömnlöst sömnlösa adj. eihmu thei lo som inte kan sova sömnmedel eihmun theihna ding lampi söndag [s'ön:da(:g)] söndagen söndagar, -na noun nipi-ni veckans sjunde dag; vilodag sönder [s'ön:der] adj. Kitan| kisia | kitam | nawngkai sak only predicatively i trasigt skick kitam in aphelphel in suah söndrig söndrigt söndriga adj. kisai | ki eu | kikeek |kitan kitam trasig sörjer [s'ör:jer] sörjde sörjt sörj! sörja verb dahna kahna |lungkhamna sinkham na känna sorg över sörjer för [s'ör:jerfö:r] sörjde sörjt sörj! sörja verb limbawl |kem | khawi | huh ha ansvar för söt [sö:t] sött söta adj khum | akhum som smakar som socker söt [sö:t] sött söta adj. hoih|mel hoih | it huai |ngaihbang attraktiv (of appearance) söver [s'ö:ver] sövde sövt söv! söva verb lumsak | hoihtak in lumsak få att sova; bedöva
tabu [tab'u:] tabut tabun tabuna noun biakna in akham (hih loh ding) (magisk) föreställning om att vissa företeelser ej får vidröras eller nämnas vid sina rätta namn tablett [tabl'et:] tabletten tabletter noun zatang ( zatui atang) (läkemedel av) pulver som pressats samman till liten, rund eller oval form, piller tack [tak:] tacket tack tacken noun lungam tackar [²t'ak:ar] tackade tackat tacka(!) verb lungdam |mikhat tung/kiang ah lungdam ei cihna visa sin tacksamhet (mot), säga tack (till) tacksam [²t'ak:sam:] tacksamt tacksamma adj. lungdam ( kei/ko zong lungdam sem cihna dan) som känner sig ha något att tacka för tag [ta:g] taget tag tagen noun kiptak aa letcimna | let tinten na | man( mat cip na) grepp tag [ta:g] taget tag tagen noun ging ( aki seekna awging) | keekkia ging nai asat ciang aa aging aw chiefly used in compounds en av flera rytmiskt upprepade rörelser tag [ta:g] taget tag tagen noun hun tomno khat sung | tawmvei sung stund tagg [tag:] taggen taggar noun azum | asut na spetsig del som skjuter ut (särskilt på vissa djur och växter), spets; pigg tagit [²t'a:git] see tar tak [ta:k] taket tak taken noun Inn tungkhum översta, skyddande delen av rum eller byggnad o dyl tal [ta:l]talet tal talen noun avekpi aa gawm | aphazah vekpi | agawm | aphazah räkneexempel, räkneuppgift tal [ta:l] talet tal talen noun nambat matematiskt begrepp, antal tal [ta:l] talet tal talen noun thugendan | kampau dan muntligt framträdande inför publik, det att tala, förmåga att tala talar [²t'a:lar] talade talat tala(!) verb kampau | gen/pau
L a i m a i | 157 använda rösten till språk, yttra sig tall [tal:] tallen tallar noun taaksing kung namkhat | taaksing ett barrträd av släktet Pinus, fura tallrik tallriken tallrikar subst. kuang|( an nekna pakan kuang) ett slags platta på vilken mat serveras och äts, fat (även om portion som serveras på tallrik) tam [ta:m] tamt tama adj. thu dik/nuam | ciimhuai som är van att leva bland människor tand[tan:d]tanden,tänder noun ha hård, vit bildning i munnen med uppgift att sönderdela mat tand|lossning -lossningen subst. ha kitan | ha kia/puk (ha natna namkhat) en sjukdom som gör att tänderna till sist ramlar ut tandläkare [²t'an:dlä:kare] -läkar(e)n -läkare -läkarna, -na noun ha siavuan ( ha lam tawh kisai siavuan) person som har till yrke att laga trasiga tänder tand|värk [²t'an:dvär:k] -värken noun ha-na ont i en tand tango tangon subst. american khanglam aa lam namkhat en långsam dans i 2/4 takt tankar [²t'ang:kar] tankade tankat tanka(!) verb thun |guang | phawp | diimsak fylla tanken (på ett fordon) med drivmedel tanke tanken tankar subst. ngaihsutna lam tawh kisai |ngaihsut zawhna det som uppkommer när man tänker, föreställning tank|full -fullt -fulla adj. ngaihsutna / lungsim sung ah gel in ngaihsutna fördjupad i tankar tanklös tanklöst tanklösa adj. ngaihsutna leh gelna omlo/neilo som inte tänker sig för, obetänksam ngaihsun zolo | ngaihsun theilo | lungsim in gel thei lo tape [tej:p] tapen tapar noun khe-set khui band till bandspelare (English) tapp [tap:] tappen tappar noun a khakna propp, plug tapp [tap:] tappen tappar noun adawk khia- atuk khia utskjutande axel som något vrids omkring tapp [tap:] tappen tappar noun dat-si sai bensinstation tappar [²t'ap:ar] tappade tappat tappa(!) verb kiasak | khiasak | kai hi låta rinna in el. ut tar el. tager[ta:r]tog tagit ta(g)! ta(ga) verb la | la vat | gallet(len) | len- hum skaffa sig kontroll över, gripa, fatta len( man) | su-kha/ tuah-kha | ban/gal lak tar ansvar [²'an:sva:r] ansvaret noun tavuan la (mawhpua) | tavuan neihna tawh hih/sem tar av verb suahkhia |la khia tar ut verb la khia | kaikhia task tasken taskar subst. vutvang | vangsak | azum tawh dawt/sun penis (kan uppfattas som stötande) tass [tas:] tassen tassar noun gan hing te ii khebom leh khutbom mjuk fot hos vissa däggdjur tassar [²t'as:ar] tassade tassat tassa(!) verb pai khiankhian- khiankhian smyga tatuerar [tatu'e:rar] tatuerade tatuerat tatuera(!) verb vuntung pumpi tung ah liimsuai laiat rista in (och färga) i hud tavla [²t'a:vla] tavlan tavlor, -na noun limsuai ( liim zem) bild, målning taxi [t'ak:si] taxin taxi noun mawtaw taxi ( sum pia aa kikawm mawtaw neu) personbil med chaufför som mot betalning utför persontransporter, hyrbil, droska taxichaufför, -en, -er, -na noun mawtaw hawl ( taxi hawl) personbil med chaufför tbc tbc-n förk. TB natna tuberkulos te [te:] teet teer noun niangtui torkade blad från tebusken; dryck beredd av sådana blad teater [te'a:ter] teatern teatrar noun limlahna Innpi | thugenna Innpi uppförande av skådespel
L a i m a i | 158 teaterskola, -n, -or, -na noun lam sinna sang | limlah sinna sang tecken [t'ek:en] tecknet tecken tecknen noun ciaptehna ( laimal ai zong,….) skriven figur som är symbol för något, kroppsrörelse, gest teckenspråk, -et, -, -en noun khut leh khe pumpi zang aa kilak aa kiho tecknar [²t'ek:nar] tecknade tecknat teckna(!) verb khuttawh mihek tawh lak meddela med tecken, signalera tecknar [²t'ek:nar] tecknade tecknat teckna(!) verb limsuai | pong suai göra teckningar, rita tecknar [²t'ek:nar] tecknade tecknat teckna(!) verb min thuh| min gelh/at |suaikai juridiskt binda sig för något teckning [²t'ek:ning] teckningen teckningar noun limsuaih simna bild, ritning teckning [²t'ek:ning] teckningen teckningar noun ganhing te mul amel tuam in zut/zem mönster på djurs päls (el. motsvara aki lang aa muh theih ciaptehna tejp el. tape [tej:p] tejpen tejper noun pi-khau (pi tehna) | khe-set khui khau | hu´ut tunn självhäftande (plast)remsa teknik [tekn'i:k] tekniken tekniker noun pilna siamna( adan) | set lam pilna | hihdan geldan ingenjörskonst, praktiskt arbetssätt tekniker [t'ek:niker] teknikern tekniker teknikerna noun lambu-set lam tawh kisai Sia | person som yrkesmässigt arbetar med teknik telefon [telef'å:n] telefonen telefoner, -na noun phone( telefong) apparat med trådöverföring av ljud telefonerar [telefån'e:rar] telefonerade telefonerat telefonera(!) verb phone set | phone ttawh kiho ringa på telefon telefonkiosk [²telef'å:ncås:k] -kiosken -kiosker, -na noun phone setna Inn/buk liten hytt (utomhus) med telefonautomat telefonsamtal [²s'am:ta:l] samtalet samtal samtalen noun phone tawh kiho muntligt utbyte av tankar telegram [telegr'am:] telegrammet telegram telegrammen noun sikkhau lai ( ciinan lai) meddelande som skickas per telegraf temperatur [temprat'u:r] temperaturen temperaturer noun asatna phazah( bang zah aa sa/lum cih tehna) graderat mått på värme tempus [t'em:pus] tempus tempus tempusen noun khauh/gap tentan ( sa gap) tidsform hos verb hun leh nai tennis [t'en:is] tennisen noun tennis kimawl dan ( bawhlung neu sat aa kimawlna) ett bollspel för två (eller fyra) som med racketar slår en boll mellan sig över ett nät teori [teor'i:] teori(e)n teorier noun ngaihsutna- lungsim aa tuatna sammanhängande system av antaganden som ska förklara vissa fakta terapeut [terap'ev:t] terapeuten terapeuter noun damlohna atloh aa abawl te person som yrkesmässigt utför terapi terapi [terap'i:] terapi(e)n terapier noun pumpi leh lungsim natna damsakna behandling av fysisk el. psykisk sjukdom termin [term'i:n] terminen terminer noun hun | tangthu | hun khennna tuamtuam tidsperiod för inbetalning (av skatt etc) terror [t'är:or] terrorn noun alau huai alipkhap huai na | amul kim huai (politiska) våldsaktioner som drabbar blint terrordåd alau huai mawhna khilhna te|sked [²t'e:sje:d]-skeden-skedar noun niangtui bawl/tawh na sikkeu liten sked test [tes:t] testet (el. testen) test (el. tester) testen (el. testerna) noun sinna leh velna | si´in (sin in vel) samling uppgifter som prövar någons förmåga text [tek:st] texten texter noun laisim bu | sinding simding laibu sammanhängande skriftlig framställning text [tek:st] texten texter noun thuakna pan aa kiphuak la/paunak leh lai ord till en melodi textar [²t'ek:star] textade textat texta(!) verb laibu bawl | man sawp | cihnopna bulpi lai tomno no te skriva med bokstäver som liknar tryckta / förse film el. TV-program med text tic [tik:] ticen tics noun maitang vun ama thu aa guai pahpah often used in the plural ofrivillig muskelryckning tid [ti:d] tiden tider, -na noun hun leh nai
L a i m a i | 159 det som förflyter mellan olika händelser tidig [²t'i:dig] tidigt tidiga adj lol |pal | a ngeina sang aa a hih baihzaw som är i början av en viss period tidigare adj ni dang in tidning [²ti:(d)ning] tidningen tidningar, -na noun ta-den-sa (thuthak ki atna lai) regelbundet utkommande skrift med aktuellt innehåll, nyhetsblad tiger [t'i:ger] tigern tigrar noun sa hang det stora asiatiska kattdjuret Felis tigris tiger[t'i:er]teg,tigit,tig!,tiga verb dai dide inte säga något kamsung tui muam bang in dai dide tiggeri khutdawh ngen tik [ti:k] tiken tikar noun Ui pi | ensat/muhdah huai numei honhund till [til:] prep ah- lam ah- kiang ah i riktning mot, fram till tillbaka [tilb'a:ka] adv kik | pia kik | ciah kik |koih kik till en tidigare plats el. tidpunkt, bakåt, åter tilldelar [²t'il:de:lar] tilldelade tilldelat tilldela(!) verb hawmsak |khensak låta (någon) få (något) tavuan ding hawm khen tillgodo|ser [²tilg'o:dose:r] -såg -sett -se(!) verb lungkimsak | ngaihsutna tangtung tillfredsställa, sörja för huh | panpih | vaak tillgriper [²t'il:gri:per] tillgrep tillgripit tillgrip! tillgripa verb phalna omna- ahi lolam in zang | gu(gu´u) ta något utan lov (och använda det) tillgriper [²t'il:gri:per] tillgrep tillgripit tillgrip! tillgripa verb cihna ding theihnawn lohciang aa na sep använda (i en besvärlig situation) tillhör [²t'il:hö:r] tillhörde tillhört tillhöra verb nei | kisai na | kipawlna ah kihel ägas av, räknas till, vara medlem av tillika [²til'i:ka] adv. tua bek thamlo | zong| tua khit ban ah dessutom, därjämte tillmötes|gående [²tilm'ö:tesgå:ende] adj. thukimna-lungkimna villig att uppfylla (någons) önskemål, tjänstvillig tillmötesgående [²til:m'ö:tesgå:ende] tillmötesgåendet noun thukim pih-lungkim pih det att vara tillmötesgående tillräcklig [²t'il:rek:lig] tillräckligt tillräckliga adj kicing | kicing tak in | a kicing/khawm zahding som räcker till (verb) tillsammans adv khawm ( om khawm pai kham sem khawm) . i sällskap, ihop tillsammans [tils'am:ans] adv. tawh- a kibang in-vekpi aa gawm sammanlagt, totalt tillsvidare|anställning [²tilsv'i:darean:stel:ning]anställningen-anställningar noun nasep taktak pia anställning utan tidsbegränsning tillsägelse [²t'il:sä:gelse] tillsägelsen tillsägelser noun tungsiah pan aa sawlna uppmaning tillträde [²t'il:trä:de] tillträdet noun lut theihna khuan det att tillträda (en tjänst eller rättighet); det att beträda (ett område el. dyl) tillverkar [²t'il:vär:kar] tillverkade tillverkat tillverka(!) verb bawlkhia | mukhia framställa (varor), fabricera tillåtelse [²t'il:å:telse] tillåtelsen tillåtelser noun ki thukim na lov, tillstånd tillåter [²t'il:å:ter] tillät tillåtit tillåt! tillåta verb phalna | ngaihsut sak gå med på tillägger [²t'il:eg:er] tillade tillagt tillägg! tillägga verb gawm |helkhawm | behlap göra ett tillägg, tillfoga timme el. timma [²t'im:e] timmen timmar noun nai ( hun) ett tidsmått (1/24 av ett dygn), 60 minuter tings|rätt [²t'ing:sret:] -rätten -rätter noun thu khenna zumpi allmän domstol i första instans, underrätt tinning ,tinningen tinningar noun mitmung leh biltung kikal ömtålig del av skallen snett framför och ovanför öronen tio [²t'i:e (el. ²t'i:o)] sawm 10
L a i m a i | 160 tipp [tip:] tippen tippar noun nin khawlna |nin paihna mun plats där man lämnar sopor o dyl tipp [tip:] tippen tippar noun ninbuak na motor aki liip thei te anordning som kan luta flak på lastbil vanpuakna mawtaw neu tips [tip:s] tipset tips tipsen noun deihsakna tawh hilhna genna upplysning som är till praktisk nytta för mottagaren tips [tip:s] tipset tips tipsen noun bawhlungsuaihna aa kikhapna sum spel där det gäller att förutsäga resultat i vissa fotbollsmatcher tisdag [t'i:sda(:g)] tisdagen tisdagar, na noun nipi zawh ni nih ni veckans andra dag tittar [²t'it:ar] tittade tittat titta(!) verb en ( mit tawh en) se (i en viss avsikt) tittar in [tit:ar'in:] tittade tittat titta(!) verb lengna pak | hawhpak | bangpak göra ett kort besök tittar på [tit:arp'å:] tittade tittat titta(!) verb en | dawn/vil-cing vara åskådare till (något) tjafsar [²c'af:sar] tjafsade tjafsat tjafsa(!) verb akisamlo micimtak ding aa paupau prata onödigt och tröttande, tjata tjatar [²c'a:tar] tjatade tjatat tjata(!) verb nakhat peuh gengen beng-am upprepa samma sak på ett tröttande sätt nawngkaaisak | gimna/buaina piangsak tjej [cej:] tjejen tjejer noun numei no flicka, kvinna tjock [cåk:] tjockt tjocka adj thaulua | sah stor på en ledd som är vinkelrät mot längd och bredd tjuder [c'u:der] tjudret tjuder tjudren noun ganhing the khihna khau | gan khau rep el. kedja med vilken man binder djur vid en påle tjugo [²c'u:ge (el. -go)] sawmnih (20) tjur [cu:r] tjuren tjurar noun ganhing apa/atal (bawng-sial cih ganhing apa/atal) hane av nötkreatur, älg etc tjusig tjusigt tjusiga adj. lungdam kipaak huai |hoih vacker och elegant tjuter [c'u:ter] tjöt tjutit tjut! tjuta verb awng | awng vava/vuavua ge ifrån sig tjut tjuv [cu:v] tjuven tjuvar noun guta | na gu te person som stjäl tjänar [²c'ä:nar] tjänade tjänat tjäna(!) verb nasem fylla (en viss) funktion, fungera (som) tjänar [²c'ä:nar] tjänade tjänat tjäna(!) verb ngahding in kilawm/tuak | nasepna tha man ngah förtjäna; dra fördel (av) thaman ngah |sum ngahna sum lutna nei tjänst [cen:st] tjänsten tjänster noun tavuan(mawhpuak)| sepding tavuan arbete, tjänstgöring tjänst [cen:st] tjänsten tjänster noun laihawm/ vaihawm | hihlian sem ding cih nasep anställning med en viss arbetsuppgift tjänst [cen:st] tjänsten tjänster noun huhna/panpihna lamtawh kisai nasepna hjälp, service toa toan subst. dailen buk | Ek buk toalett 1 (vardagligt) tobak [t'o:bak] tobaken noun Zateh ( za tepteh ) de torkade bladen från växter av släktet Nicotiana som används för rökning toffel [t'åf:el] toffeln tofflor noun Innsung aa bulh khedap chiefly used in the plural lätt sko att använda inomhus; sko utan bakkappa tok [to:k] noun mihai | mikicing taklo | ngaihsutna neilo tokig tokigt tokiga adj. lungsim kicing taklo| mihai galen, vansinnig (om handlingar försvagat "konstig (men lustig)") tolk [tål:k] tolken tolkar noun kamphen | pautheilo te tung ah kamphen aa nasem te person som översätter muntligt från ett språk till ett annat tolkar [²t'ål:kar] tolkade tolkat tolka(!) verb pau khatpan pau khat ah kamphen översätta muntligt från ett språk till ett annat tolkning [²t'ål:kning] tolkningen tolkningar noun akhiatna genkhia | genkhia muntlig översättning, tydning, förklaring
L a i m a i | 161 tolv [tål:v] sawm leh nih (12) tom [tom:] tomt tomma adj. hawm/bangmah om/pa lo utan innehåll bangmah omlo tomat [tom'a:t] tomaten tomater, -na noun meh thuk (frukt av) växten Solanum lycopersicum ton [to:n] tonen toner noun kampau dan | zia leh tong (om dan khawl dan) only in the singular form sätt att tala och uppträda ton [to:n] tonen toner noun a mel atuamtuam ( akang avum asan,.......) färgnyans ton [to:n] tonen toner noun tumtheih agingthei lam tawh kisai a aw sang angiam ljud med regelbundet svängningstal tonar [²t'o:nar] tonade tonat tona(!) verb amel bawl ( avum leh akang helkhawm gawmkhawm) färga lätt; ge en viss färgnyans (åt) ton|vikt [²t'o:nvik:t] -vikten noun netniamna/zawhthawhna tryckstyrka, betoning ton|år [²t'ån:å:r] -åren noun kum 13-19 kikal khangno plural åldern 13--19 år ton|åring [²t'ån:å:ring] -åringen -åringar noun kum 13-19 kikal khangno te person som är mellan 13 och 19 år gammal topp toppen toppar subst. atung/ adawn/ asang översta (spetsig) del av något (även bildligt) toppar toppade toppat toppa verb atung nung pen | asang pen ligga i toppen på, leda torg [tår:j] torget torg torgen noun vanzuakna zii golpi större öppen plats i en stad; marknad tork [tår:k] torken torkar noun akeusak na set torkanläggning torka [²t'år:kar] torkade torkat torka(!) verb keusak |kangsak göra torr torka [²t'år:ka] torkan noun guahzu lo in gamkeu långvarig torr väderlek torn [to:r_n] tornet torn tornen noun tausang ( tausang pi) hög och smal (del av) byggnad torr [tår:] torrt torra adj keu/kang | kitam inte våt eller fuktig, utan vätska; (av)torkad; vissnad torsdag [t'o:r_sda(:g)] torsdagen torsdagar noun nipi zawh ni li ni veckans fjärde dag torsk [tår_s:k] torsken torskar noun ngapi namkhat en fisk av släktet Gadus ngathau akingah theihna ngasa namkhat torsk [tår_s:k] torsken torskar noun dailen buk kund hos prostituerad torso [²t'år:_so] torson torser (el. torsoer el. torsor) noun lu khut leh khe losiah pumpi bål 1 (used especially of statues) pumpi dei/khen torterar [tor_t'e:rar] torterade torterat tortera(!) verb bawlsia medvetet pina (någon) (för att få fram en bekännelse el. dyl) total [tot'a:l] totalt totala adj. vekpi guam | kicing | mansiangta i sin helhet, fullständig traditionell traditionellt traditionella adj. ngeina lam tawh kisai(ngeina tawh kisai) i enlighet med traditionen, sedvanlig trafik [traf'i:k] trafiken noun mawtaw –khualzin na- lampai na-paisuk paitohna förflyttning av fordon och människor, kommunikation, samfärdsel trafikerar [trafik'e:rar] trafikerade trafikerat trafikera verb mawtaw lampi tung aa kigiit a kaang(zuih ding) använda som färdväg traktor [²tr'ak:tor] traktorn traktorer noun lokho set ( set tawh lokhawhna) kraftigt motordrivet fordon (som drar jordbruksredskap etc) trampar [²tr'am:par] trampade trampat trampa(!) verb khekhia | lampai kaalsuan khe tawh siik sätta ner foten, stiga; använda fötterna (för att manövrera något) trana tranan tranor subst. vasa namkhat- va ngak nam en stor vadarfågel av familjen Gruidae trappa [²tr'ap:a] trappan trappor noun kahlei
L a i m a i | 162 förbindelse med stegvisa avsatser mellan våningar trappar ner [²trap:arn'e:r] trappade trappat trappa(!) verb anuai lamah akual suk akiheek suk minska stegvis trappar upp [²trap:ar'up:] trappade trappat trappa(!) verb asangto a kahto atunglam öka stegvis trasig [²tr'a:sig] trasigt trasiga adj. a kisia akitam akitan söndrig, sönder tratt [trat:] tratten trattar noun tembaw khumzang aa akhu pai khiatna redskap som används för att fylla vätska genom trånga öppningar meikhu pai khiatna tre [tre:] 3 malthum trea [²tr'e:a] trean treor noun thum siffran 3; nummer 3 i ordningen travare travar(e)n travare travarna subst. taihat ding aa kisin sak sakol häst som används i travsport trevlig [²tr'e:vlig] trevligt trevliga adj a ngaihhuai a deihhuai anuam a lungsim hoih som gör att man trivs, tilltalande trick [trik:] tricket trick tricken noun mit phial khut phial khemna knep trillar trillade trillat trilla(!) verb ki khukkhia kia khia ramla, falla tripp [trip:] trippen tripper (el. trippar) noun lamtom khualzin pakna kort nöjesresa trist trist trista adj. lungkia ciimhuai Ukhuai lo glädjelös och ointressant trivs [tri:vs] trivdes trivts trivas verb nuamsa kipaak finna sig väl tillrätta, känna tillfredställelse nuamsa lungnuam kipaak trivsam [²tr'i:vsam:] trivsamt trivsamma adj lungkim lungmuang lungnuam som ger trivsel; trevlig, behaglig tro [tro:] tron noun Upna muanna ( Pasian Upna) religiös övertygelse, lära, religion, övertygelse att något är sant troende [²tr'o:ende] adj. Pasian Upna Biakna lam ah Upna oft som tror på Gud troligen adv. a piangthei ding thu lamet huai nog, antagligen, förmodligen troll [trål:] trollet troll trollen noun leinuai kuahawm sung aa om mi tom ett fult, människoliknande sagoväsen tangthu sung aa dawi trollar [²tr'ål:ar] trollade trollat trolla(!) verb mit phial lak verka med mystiska krafter trolleri [trål:er'i:] trolleri(e)t trollerier noun dawi tawh kikop aa na tuamtuam hih theihna trollkonster; något obegripligt trombon [tromb'å:n] trombonen tromboner noun mut aa ging tumtheih namkhat ett blåsinstrument kamtawh mut aa ging tumtheih namkhat tror [tro:r] trodde trott tro(!) verb Upna lamet na anse el. anta såsom sant, förmoda trots [tråt:s] prep hang in/ taleh ( ci anat hang in/taleh nasem veve ) utan hänsyn till trots [tråt:s] trotset noun thumang lo / gen bang aa taa nuamlo öppet motstånd, olydnad trumma trumman trummor subst. khuang ett slags slaginstrument med skinn spänt över en ihålig cylinder trumma trumman trummor subst. paih (pipe tuzawl paih rörformig transportledning paih ( meikhau cih te asung ah khum aa adal na trummar trummade trummat trumma(!) verb khuang tum slå på trumma trummar ihop trummade trummat trumma(!) verb semding in kiging khawl | kikaai khawm uppbåda, sammankalla kikaaikhawm | kisamsak trumpen [²tr'um:pen] trumpet trumpna adj. heh lungkim lo | hehsuak butter och missnöjd trumpet [trump'e:t] trumpeten trumpeter noun taamngai ( kam tawh mut aa aging)
L a i m a i | 163 ett blåsinstrument tryck [tryk:] trycket ,trycken noun meek | neen kraft per ytenhet; press tryck [tryk:] trycket tryck trycken noun a netna tha | a delhna tha ( nencip, delhcip) ordbetoning, tonvikt tryck [tryk:] trycket tryck trycken noun lai khetna ma lai gelhna ma tryckning (av böcker etc); tryckt skrift trycker [tr'yk:er] tryckte tryckt tryck! trycka verb apeek nading in nen | tha tawh nen utöva tryck, pressa trycker [tr'yk:er] tryckte tryckt tryck! trycka verb laikhen | laibawlna framställa (böcker etc) i tryckpress tryckeri [tryk:er'i:] tryckeri(e)t tryckerier noun laikhen te | laikhet /laibawlna vanzat plats där man trycker böcker, tidningar, affischer etc tryffel [²tr'yf:el] tryffeln tryfflar noun a khum mahmah leinuai pateh namkhat ett slags läcker svamp trygg [tryg:] tryggt trygg adj. lungmuan om| muan huai na om säker (used of human surroundings) trygg [tryg:] tryggt trygga adj. lungkham lo| lauhuaina omlo | muan huai inte oroad el. hotad tråd [trå:d] tråden trådar noun khau (puan khui na khau) tunt garn (för sömnad) (allmänt om liknande produkt av andra material) tråg tråget tråg trågen subst. ganhing An nekna kuang ( gan An kuang) avlångt, fyrkantigt träkärl tråkig [²tr'å:kig] tråkigt tråkiga adj ciimhuai ( lung lut lo) enformig, ointressant trålare trålar(e)n trålare trålarna subst. Nga bengna gun kuang fiskebåt utrustad med trål trång [trång:],trångt, trånga: komp.: trängre trängst adj. kawciik (tangzai lo) inte tillräckligt stor eller rymlig trä [trä:] trä(e)t trän träna noun sing ( sing peek) material från träd, virke träd [trä:d] trädet träd träden noun sing kung hög växt med hård stam och förgrenad krona träder [tr'ä:der] trädde trätt träd! träda verb kaalsuan phazah tawh a gamlatna teh gå, stiga trädgård [²tr'eg:å:r_d] trädgården trädgårdar, -na noun huangsung | mehteh mehgah ciin na huang område med odlade växter; tomt träffar [²tr'ef:ar] träffade träffat träffa(!) verb kimu ( lawm te tawh kimu) möta, råka träffar [²tr'ef:ar] träffade träffat träffa(!) verb kha ( thau tawh kap in kha, suang tawh deng in kha) pricka med ett skott o dyl tränar [²tr'ä:nar] tränade tränat träna(!)verb kisin ge metodisk övning (åt någon) tränare [²tr'ä:nare] tränar(e)n tränare tränarna noun asin sak Sia | ahilh pa person som tränar andra trängsel trängseln subst. kaaikhawm | khawl in khawm alltför många på alltför litet utrymme, anhopning, stockning träning [²tr'ä:ning] träningen träningar noun kisin na det att träna träter [tr'ä:ter] trätte trätt trät! träta verb kitawng | kisel | ki mawhsak gräla tröja [²tr'öj:a] tröjan tröjor, -na noun puan ( suai ta, puanlum) stickat klädesplagg (med ärmar) för överkroppen, jumper trött [tröt:] trött trötta adj. gim/ tawl som behöver vila trötthet [²tr'öt:he:t] tröttheten noun gim mahmah | tawl mahmah det att vara trött tröttnar [²tr'öt:nar] tröttnade tröttnat tröttna verb gimta | tawlta bli trött tröttnar [²tr'öt:nar] tröttnade tröttnat tröttna verb gimsak | ciimtak
L a i m a i | 164 få nog av tuba [²t'u:ba] tuban tubor noun tamngai namkhat ett bleckblåsinstrument i basläge tuberkulos tuberkulosen substive TB natna en smittsam infektionssjukdom tuff tufft tuffa adj. haksa ( nuntakna honkhiat haksa) orädd och självsäker (vardagligt) tuff tufft tuffa adj. nuam | dai dide |hoih snygg (vardagligt) tuggar [²t'ug:ar] tuggade tuggat tugga(!) verb hai (ha tawh An hai) sönderdela (mat) med tänderna tull [tul:] tullen tullar noun siah don/piakna zumpi avgift till staten för vissa varor som införs i ett land tullare [²t'ul:are] tullar(e)n tullare tullarna noun siah lam aa Ulian tulltjänsteman tulpan [tulp'a:n] tulpanen tulpaner noun paak hoih mahmah namkhat en (lök)växt av släktet Tulipa tumlar [²t'um:lar] tumlade tumlat tumla(!) verb kia | kikhuk khia välta (och rulla runt i fallet) tummar [²t'um:arpå:] tummade tummat tumma(!) verb khutme tawh sukha | len känna på (med fingrarna) tumme [²t'um:e] tummen tummar noun khutpi det finger som kan vinklas mot de andra tung [tung:] tungt tunga; komp.: tyngre tyngst adj. gik ( zanglo) som väger (alltför) mycket tung [tung:] tungt tunga; komp.: tyngre tyngst adj. athupi pen som har kraft el. makt tunn [tun:] tunt tunna adj. gawng | paa | pa deldal som har liten tjocklek, smal /sparsamt förekommande, gles gawng dengdang|pa deldal tunn [tun:] tunt tunna adj. ki thehthang pekpak vattnig, utspädd (also used figuratively, "lacking substance") thatawm |thanem tunna [²t'un:a] tunnan tunnor noun lawng-thaulawng stort cylindriskt (och buktigt) förvaringskärl tunnel [²t'un:el] tunneln tunnlar noun leinuai | leisung gång under jorden tupp [tup:] tuppen tuppar noun Aklui hanne hos hönsfåglarna tur [tu:r] turen turer noun tomno sung paina(khualzin na) kort resa, utflykt tur [tu:r] turen turer noun kampha |kaamphatna singular form only det att gynnas av slumpen; lycka; framgång tur [tu:r] turen turer noun ciahkik lam | ki leh kik lam ordning, följd turist [tur'is:t] turisten turister noun leiltung bup khualzin kawikawi te person som reser för sitt nöjes skull tusen [t'u:sen] tulkhat 1000 1 000 tusenlapp [²t'u:senlap:] -lappen -lappar, -na noun sum tulkhat lai (tullai dal khat) en sedel med värdet 1 000 kronor tutar [²t'u:tar] tutade tutat tuta(!) verb mawtaw hawn ging signalera (med tuta) TV-apparat [apar'a:t] apparaten apparater, -na noun TV setvan (teknisk) anordning; instrument; maskin tvekar [²tv'e:kar] tvekade tvekat tveka(!) verb khensat zolo | aki cian taktak loh lam ha svårt att bestämma sig för ett av flera alternativ tveksam [²tv'e:ksam:] tveksamt tveksamma adj. up mawhna | muan mawhna som tvekar, obeslutsam tvilling tvillingen tvillingar subst. peng( ta peng) ett av två samtidigt födda syskon tving [tving:] tvingen tvingar noun tepcip lengcip | awksakcip
L a i m a i | 165 verktyg som håller fast arbetsstycken intill varandra tvingar [²tv'ing:ar] tvingade (el. tvang) tvingat (el. tvungit) tvinga(!) verb Aana tawh na khat hih sak teltal få (någon) att göra något genom hot el. våld, pressa, driva tvivlar [²tv'i:vlar] tvivlade tvivlat tvivla(!) verb na khat peuh hihsak teltal (Aana/zawh man aa) vara oviss (om man ska tro på någon el. något) tvungen [²tv'ung:en] tvunget tvungna adj . muanmawhna | Up ding in haksa(up hak) tvingad, nödsakad två [två:] nih 2 ( mal nih) tvår [två:r] tvådde tvått två(!) verb sawpsiang | silsiang tvätta (archaic) tvär [tvä:r] tvärt tvära adj. thakhat thu aa ahi vat | up mawhloh pi plötslig, häftig tvättar [²tv'et:ar] tvättade tvättat tvätta(!) verb sawpsiang | silsiang rengöra med vatten tvätt|stuga [²tv'et:stu:ga] -stugan -stugor noun puansawpna Inn dei lokal (i bostadshus) där man kan tvätta kläder (i tvättmaskin) tycker [t'yk:er] tyckte tyckt tyck! tycka verb ngaihsun | gelna ha en viss åsikt eller föreställning, anse tycker [t'yk:er] tyckte tyckt tyck! tycka verb lungngai | gelna-upmawhna | mitkha in musak ha intryck av tycker om tyckte tyckt tyck! tycka verb deih |thukim vara förtjust i, gilla tydlig [²t'y:dlig] tydligt tydliga adj. akitel sinsen/ a thei baih ( lai mal) som är lätt att uppfatta, märkbar, klar tyg [ty:g] tyget tyg tygen (el. tyger tygerna) noun puan nan |puan than (puan) mjukt, vävt material, vävnad typ [ty:p] typen typer noun adan alim pongsan | a hoihna | anam klass av saker el. individer som liknar varandra, sort, kategori, slag typisk [t'y:pisk] typiskt typiska adj etteh theiding aa aom | khat peuh tang aa kizang som har en viss typs kännetecken, utmärkande, karakteristisk alim apongsan akimu khia tysk [tys:k] tysken tyskar noun Germany mite person som bor i eller är från Tyskland tyska [²t'ys:ka] tyskan noun Germany pau/lai språk i Tyskland tyst [tys:t] tyst tysta adj. dai | kampau lo som inte ger ljud ifrån sig (about people, "who speak little or not at all") tystar tystade tystat tysta(!) verb dai sak | gamlum sak lo få att bli tyst tystnad [²t'ys:tnad] tystnaden noun dai dide | kuamah paulo tillstånd då det är tyst tyvärr [tyv'är:] adv (kamsiatna tawh)a dik lo lam aa ,kalaisai cihna dan… dessvärre, olyckligtvis tå [tå:] tån tår noun khe me rörlig, smal del längst fram på fot tåg [tå:g] tåget tåg tågen noun meileng akizom detdat en rad sammankopplade järnvägsvagnar dragna av ett lok tåg [tå:g] tåget tåg tågen noun nung leh mai ah mi kigual aa kizui marscherande människor, procession tål [tå:l] tålde tålt tåla verb to siahak | sawt vei kimang stå ut med, uthärda tål [tå:l] tålde tålt tåla verb maisak zawhna | thuakzawhna motstå verkningarna av tålig [²t'å:lig] tåligt tåliga adj sawtvei kizang thei | sawtvei kimang som tål mycket, motståndskraftig täcke [²t'ek:e]täcket täcken täckena noun lupna aphah akhuh atuam något som täcker något täcker täckte täckt täck! täcka verb atuam adal akhuh lägga över något annat (för att skydda eller dölja) , breda ut sig över tänker tänkte tänkt tänk! tänka verb ngimna gelna ngaihsutna ämna, avse att
L a i m a i | 166 tänker om tänkte tänkt tänk! tänka verb ngaihsutna lakkik/ gen kik | ngaihsutna dan khel ändra åsikt tänker ut tänkte tänkt tänk! tänka verb ahoih lam ah gel/hih khiatna | asenpi ding aa hihna hitta på, fundera ut tänker över tänkte tänkt tänk! tänka verb hun la aa ngaihsutna | gel khawlhna tänka länge och ordentligt (på) täckning täckningen täckningar subst. sum leh pai sik leh guan pengar på ett konto (som motsvarar en angiven summa) (bildligt "motsvarighet i verkligheten") tält [tel:t] tältet tält tälten noun Gunkuang tung aa kilam Buu slags hopfällbar och flyttbar hydda av tyg tältar [²t'el:tar] tältade tältat tälta(!) verb Gunkuang tung aa Buuno sung ah teng/om bo i tält, campa tämjer [t'em:jer] täm(j)de täm(j)t tämj! tämja verb dik lualiang in min nen niam in zawhthawh bawl göra tam tänder [t'en:der] tände tänt tänd! tända verb meikaang | mei | khuavak ngah få att brinna meikuangsak | mei vaak tändsticksask [²t'en:dstik:a] -stickan -stickar, -na noun meigiik bu liten sticka som är preparerad för att ge eld tänkbar [²t'eng:kba:r] tänkbart tänkbara adj. lungsim ah gel-in ngaihsun | gel in ngaihsut theihna som man kan tänka sig tänker [t'eng:ker] tänkte tänkt tänk! tänka verb ngaihsun | lungsim sung ah gel medvetet bearbeta i hjärnan, fundera; föreställa sig tänker [t'eng:ker] tänkte tänkt tänk! tänka verb ngimna gelna tupna ngaihsutna ämna, avse att tänker om [teng:ker'åm:] tänkte tänkt tänk! tänka verb genphat kik na | adang khat aa gen kik na ändra åsikt tänker ut [teng:ker'u:t] tänkte tänkt tänk! tänka verb ahoih lam aa ding aa gelna leh ngaihsutna hitta på, fundera ut tänker över [teng:ker'ö:ver] tänkte tänkt tänk! tänka verb mailam thu ding gel leh ngaihsutna |gel khawlhna tänka länge och ordentligt (på) tär tärde tärt tära verb neihna | zatna ta mer och mer från, få att minska tärna [²t'ä:r_na] tärnan tärnor noun A meisau aa akaa gun vasa nam khat sjöfågel av släktet Sterna tärna [²t'ä:r_na] tärnan tärnor noun Moliah | ahuh ding aa pai | a nasem | alaih ding brudtärna; luciatärna tärnar tärnade tärnat tärnaa(!) verb asik li ding in sat leh at | ki mawl in ki dem/ki khaam skära i tärningar tärning tärningen tärningar subst. asik li aa ki lawn kimawlna 1 pan 6 dong aom liten kub (med prickar från ett till sex för vissa spel) tät [tä:t] tätt täta adj. kigaak | kinai utan stora mellanrum; kompakt, koncentrerad tät [tä:t] tätt täta adj. kigak | kinai som inte släpper igenom luft, vätska etc tät [tä:t] tätt täta adj. hau ( neih leh lam sum leh pai) rik (informal) tätar [²t'ä:tar] tätade tätat täta(!) verb siiltum | siiltum in khak/kalh göra tät tät|ort -orten -orter subst. miphazah | mimalzah | mi omzah tättbebyggt samhälle (med minst 200 invånare) tävlar [²t'ä:vlar] tävlade tävlat tävla(!) verb kidem | kidemna a ki hel delta i tävling, konkurrera tävling [²t'ä:vling] tävlingen tävlingar noun kidemna lak/sung ah paa na | kidemna fredlig kamp (i sport) om vem som är bäst, konkurrens töar [²t'ö:ar] töade töat töa verb tuisak | tuisuaksak vara över 0 grader på vintern; smälta, tina (tui khal, akhal himhim cih te) tömmer [t'öm:er] tömde tömt töm! tömma verb hemkhia siang | tuahkhia gaai avlägsna hela innehållet ur (en behållare) bangmah aom vetlo ding in hahsiang törn [tö:r_n] törnen törnar noun a thakhau na |thakhat thu in supna/ kamsiatna kraftig stöt
L a i m a i | 167 törst [tör_s:t] törsten noun dangta´ak/tuiduh | kisam/deih behov att dricka törstar [²t'ör_s:tar] törstade törstat törsta(!) verb tuiduh/dangtak | a ki lunggulh mahmah känna törst törstig [²t'ör_s:tig] törstigt törstiga adj dangtaak|keucip | tuiduh | lunggulh mahmah som törstar
udda [²'ud:a] adj. a hi ngei bang aa hi-lo | aki tuak lo- laklawh indeclinable som inte passar ihop (med andra föremål) atuam dang khat| alam dang deuh udda adj. nih tawh akihawm theilo ganan mal oböjligt som inte kan delas med två, ojämn ugn [ung:n] ugnen ugnar noun meibung | moh emna meibung skåp för upphettning (i spis) moh em/bawl ciang a kizang meibung ultimatum [²ultim'a:tum] ultimatumet (el. ultimatum) ultimatum (el. ultimata) ultimatumen noun thutawp khak ngaihsutna tawp sia leh pha leh a tawpna oeftergivligt krav; sista villkor eller förslag umgås [²'um:gå:s] umgicks umgåtts umgås(!) verb kimu | kituak | kihawh |ki lengna träffas (regelbundet) kimu ( kimuhna in hun zang) umgänge [²'um:jeng:e] umgänget umgängen umgängena noun kinai na | ki zopna det att umgås, samvaro om khawm kimu khawm| ki tuai/gawm khawm undan [²'un:dan] adv. agamla pi pek ah | alang lam ah heemkhia | a kawmlak mun i riktning bort från någon undantag [²'un:danta:g] undantaget undantag undantagen noun a kisapna|a hoihlohna|adik lohna |akisiatna oregelbundenhet, avvikelse undantar [²'un:danta:r] undantog undantagit undanta(g)! undanta(ga ) verb nusia | hawi göra undantag för hih theina khuan pia | hih theisak under ['un:der] prep. a nuai a| anuai ah | anuai pan i läge nedanför under ['un:der] prep. tua hunlaitak | tua hun sung khempeuh medan något varar under ['un:der] undret under undren noun lamdang sa | na lamdang märklig händelse, mirakel underbar [²'un:derba:r] underbart underbara adj. lamdang sakhuai | hoih mahmah fantastisk, ljuvlig underhåll [²'un:derhål:] underhållet underhåll underhållen noun nupa kikhe´n khit ciang a Pasal in numei tung a piading underhåll [²'un:derhål:] underhållet underhåll underhållen noun puahpha kik | lemkik | bawlpha kik skötsel underhåll [²'un:derhål:] underhållet underhåll underhållen noun huhna piakna| panpihna pia ekonomisk hjälp till en persons uppehälle underhåller [²'un:derhål:er] underhöll underhållit underhåll! underhålla verb huh | panpih ge underhåll (till en persons uppehälle) underhåller [²'un:derhål:er] underhöll underhållit underhåll! underhålla verb kemcing | bawlpha| puahpha hålla i gott skick, sköta angei na bang in om | angeina bang in semsak underhåller [²'un:derhål:er] underhöll underhållit underhåll! underhålla verb kipaaksak | nuisak kipaaksak roa, ge underhållning lungdam sak | kipaaksak underhållning underhållningen underhållningar subst. lasakna pawi | lasakna hun/pawi förströelse, nöje underkänner [²'un:dercen:er]underkände underkänt underkänn! underkänna verb tangtu´n lohna| gualzo lo förklara att något inte är tillräckligt bra gualzawhna ngahlo | le´l underlig underligt underliga adj. Atuam deuh | a lamdang diak
L a i m a i | 168 konstig, egendomlig underskott [²'un:der_skåt:] underskottet underskott underskotten noun akisam sum ( kipawlna sum kisam) brist (i kassa el. budget) underskrift [un:der_skrif:t]underskriften underskrifter noun min at ( min thuh)| suaikai namnteckning (under ett dokument) undersöker undersökte undersökt undersök! undersöka verb kantelna |dottelna | sinna noggrant granska något för att få fram fakta undersökning [²'un:der_sö:kning] undersökningen kantelna| hoihtak leh deihtak sittelna| dottelna det att undersöka något el. någon, granskning undertecknar [²'un:der_tek:nar] undertecknade undertecknat underteckna(!) verb minthuh (min at) skriva sin namnteckning under undervisning [²'un:dervi:sning] undervisningen noun pilna sinna ah hilhna lahna genna (systematisk) förmedling av kunskaper, lektioner undrar [²'un:drar] undrade undrat undra verb theihnuam(theihnopna) | lamdangsa vilja veta (något) theihnopna hang in zonna/kantelna upmawh muanmawhna undviker [²'un:dvi:ker] undvek undvikit undvik! undvika verb ki hemkhia | anai ah omlo| nehlo| zanglo| hihlo (med avsikt) hålla sig borta från, avhålla sig från ung [ung:] ungt unga adj khangno | khangmawi |kumtawm|naupang som har låg ålder ungdom [²'ung:dom:]-en,-ar, -na noun khangno hun | khangno te den tid då man är ung unge [²'ung:e] ungen ungar noun ganhing no te ( ganhing te tano ) avkomma till djur ungefär [unjef'ä:r] adv upmawh sansat( tua hunpawl, tuacia khawng ) omkring, cirka unik [un'i:k] unikt unika adj. tehpih ding omlo ensam i sitt slag union [unj'o:n] unionen unioner noun thu kihual a pipawlkhawpna sammanslutning av stater, förbund ki pawlna | khua tuamtuam ki gawmkhawpna upp el opp. [up:] adv. a tung ah | a sangna lam ah | zingtho commonly as verb particle i riktning mot ett högre läge; uppåt uppbådar uppbådade uppbådat uppbåda(!) verb ki kaaikhawm | hihding semding in kiging kholsak samla ett uppbåd av uppdrag [²'up:dra:g] uppdraget uppdrag uppdragen noun tavuan piakna lai | thupiakna lai tilldelat arbete som skall utföras inom en viss tid nasep hunding anai leh sepding bawlding khensak uppehåll [²'up:ehål:]uppehållet uppehåll uppehållen noun a vang | suupna | tawmvei tawlnga | kuaitan avbrott, paus ngial/sanglo | kikheel | keeugaw | kaampha uppfattar [²'up:fat:ar] uppfattade uppfattat uppfatta(!) verb thei |tel ( theih cianna |teltak a theihna) förstå, begripa kiteepkhak |ma´an | ahih laitak ma´an khaklian uppfinner [²'up:fin:er] uppfann uppfunnit uppfinn! uppfinna verb aom nailo khat bawl khia leh muhkhia na tänka ut och konstruera uppfinning [²'up:fin:ing] uppfinningen uppfinningar noun athak bawl| athak a kibawl vante något som uppfunnits uppfostran uppfostran subst. hoihtak a khantoh theih nang in pantah leh hilh det att uppfostra el. bli uppfostrad, handledning under uppväxtåren uppfostrar uppfostrade uppfostrat uppfostra(!) verb naupang te hoihtak in a hongkhantoh nang in pantah ge (barn) kunskaper och normer uppfyller uppfyllde uppfyllt uppfyll! uppfylla verb a kisapna bangbang /munmun ah guang behlap utföra (vad som krävs) uppfyller uppfyllde uppfyllt uppfyll! uppfylla verb diim|guang fullständigt fylla uppför prep. A tung ah | a sang ah uppåt på uppför uppförde uppfört uppför(!) uppföra verb Lam ( Inn lam) bygga uppför uppförde uppfört uppför(!) uppföra verb laamna leh lasakna tuamtuam tawh muakna pawi spela (teater), framföra uppför sig uppförde uppfört uppför(!) uppföra verb omdan khawldan kidawm
L a i m a i | 169 bete sig, bära sig åt uppförande uppförandet uppföranden uppförandena subst. zia leh tong | heksuk hektoh sätt att uppföra sig, beteende uppförande uppförandet uppföranden uppförandena subst. hihna gelna | hihdan geldan det att framföra ett konstnärligt verk uppgift [²'up:jif:t] uppgiften uppgifter noun thu leh la a khenkhen a tangtang a deidei meddelande om ett faktum uppgift [²'up:jif:t] uppgiften uppgifter noun sepding bawlding |a haksa leh a gimhuai nasep avgränsat arbete upphov [²'up:ho:v] upphovet upphov upphoven noun a kipat khiatna | abulpi | a zung början, ursprung upphör [²'up:hö:r] upphörde upphört upphör! upphöra verb manta | khawlta sluta mansak | khawlsak uppkomst [²'up:kåm:st] uppkomsten noun a kipatna | a tunga kipan | abulpi a zungpi | a thulu början, tillblivelse uppkörning [²'up:cö:r_ning] uppkörningen uppkörningar noun mawtaw hawlsin na körprov mawtaw hawl kisin upplag [²'up:la:g] upplaget upplag upplagen noun kaihkhawp leh keepcing teng a phazah leh a malzah plats där något förvaras upplevelse [²'up:le:velse] upplevelsen upplevelser noun a beisa hun a nuntan na sin/thuak/tuah ngeina något (minnesvärt) som man upplever el. har upplevt upplever [²'up:le:ver] upplevde upplevt upplev! uppleva verb thuakngei na | sinngei | ngaihsun uppfatta, tycka ngaihsun |gel | kidawm upplyser [²'up:ly:ser] upplyste upplyst upplys! upplysa verb thuthak gen | thuthak thupiang puan ge praktisk upplysning till theihtheihna lungsim khuavak pia/hawm uppmanar [²'up:ma:nar] uppmanade uppmanat uppmana(!) verb thumna | ngetna säga till någon (att handla på ett visst sätt) uppmaning [²'up:ma:ning] uppmaningen uppmaningar noun Sapna | sapna lai tillsägelse, vädjan a thupi mahmah kisapna ngetna | ngenpah uppmuntrar [²'up:mun:trar] uppmuntrade uppmuntrat uppmuntra(! Verb thapia | lungkiat loh nang in hanthawn göra (någon) glad och hoppfull, stimulera uppmärksam uppmärksamt uppmärksamma adj. lunglut | kinbawl dawnbawl som lägger noga märke till (något), påpasslig uppnår [²'up:nå:r] ppnådde uppnått uppnå verb keek ( a gawl nang a sau nang in) | dawk nå upp till; åstadkomma upprepar [²'up:re:par] upprepade upprepat upprepa(!) verb gen kik gen pha | bawlbeh bawlthuah ta om (igen), repetera hi kik| piang kik | khatvei hi kik piang kik upprepning [²'up:re:pning] upprepningen upprepningar noun hih beh| hih thuah|bawlthuah omtagning, repetition hi kikikik upprinnelse [²'up:rin:else] upprinnelsen upprinnelser noun a kipatna | abul | a thulu | a zung början, ursprung upprop uppropet upprop uppropen subst. hehpih ding ngetna | thumna (offentlig) vädjan om stöd (för en åsikt); appel upprop uppropet upprop uppropen subst. mi kigualsak in sittelna| encik kontroll av närvaro (genom uppläsning av namn) uppror upproret uppror upproren subst. langpan na ( langpan aa do nopna) angrepp mot statsmakten från medborgare i ett land, revolt upprör upprörde upprört uppröra verb patau sak | linglawng sak | lung hi mawhsak väcka ilska och stark kritik (hos) upprörd upprört upprörda adj. thuman lohna ah sinso sak| hehsak | lungtom arg och starkt kritisk uppsagd [²'up:sag:d] see säger upp uppskjuter [²'up:sju:ter] uppsköt uppskjutit uppskjut! uppskjuta verb a hunding khinto / sawtto| hun beisak vänta med (till ett senare tillfälle) uppslag [²'up:sla:g] uppslaget uppslag uppslagen noun zaal | hong | ki hong| golsak de två sidorna i en öppnad bok (el. tidning etc) uppslag [²'up:sla:g] uppslaget uppslag uppslagen noun ngaihsutna | gelna | mailam sep leh bawlding gelna idé, plan uppslags|verk -verket -verk -verken subst. siksan laibu | et the et kaak laibu
L a i m a i | 170 uppslagsbok i flera band e dyl uppsättning [²'up:set:ning] uppsättningen uppsättningar noun kigual ( khat khitkhat ki gual) det att sätta upp, montering uppsättning [²'up:set:ning] uppsättningen uppsättningar noun van tampi tak bawl|avekpi kibawl khempeuh instudering (av teaterstycke etc) a kibawl van ( laibu, zohsian, limlahna cih te) uppsättning [²'up:set:ning] uppsättningen uppsättningar noun a lim aa muh/ et thei ding in koih sats, omgång upptagen [²'up:ta:gen] upptaget upptagna adj adim | a awng nawnlo | mun om nawnlo . inte ledig, bokad upptagen [²'up:ta:gen] upptaget upptagna adj. nasep buai| nasep tam | manlah vars tid är hårt inrutad upptäcker [²'up:tek:er]upptäckte upptäckt upptäck! upptäcka verb mu khia| kamphatna tawh mu finna (något obekant), träffa på mu in thei | mu khia uppträder [²'up:trä:der] uppträdde uppträtt uppträd! uppträda verb hong suakkhia | hong tung visa sig, förekomma ki musak | ki mu| ki musak uppträder [²'up:trä:der] uppträdde uppträtt uppträd! uppträda verb thukkik | omdan khawldan bete sig hoih tak in hopih ur [u:r] uret ur uren noun nai (khut a bulh nai) | ip sung puak nai klocka ur [u:r] adv. a pualam ah | gamla pi ah verb particle bort, loss urblåst urblåst urblåsta adj. kitamsak| vutvang( Aktui cih te) som har blåsts helt tom urholkar urholkade urholkat urholka(!) verb vut | khuaak | hong gräva ur, göra ihålig (bildligt "göra mindre värd, försvaga") ursprung [²'u:r_sprung:] ursprunget ursprung ursprungen noun a kiguizuaih | pa leh pa a kipan a khang2 början (i tid och rum), upphov, härkomst a kipatna abulpi azung ursäkta [²'u:r_sek:tar] de, t, ursäkta(!) verb phalna | mawhmaisak na försvara; förlåta usel ['u:sel] uselt usla adj. Mizawng daipaam dålig, värdelös bangmah neilo mizawng | cidam lo ut [u:t] adv apua lam | apua ah verb particle i riktning från en plats, bort, iväg utan [²'u:tan] konj. A hihhang | tua ahih kei leh men (states the opposite) utan [²'u:tan] prep. Lo-in | tua omlo in | tua pa lo-in| tua lo-in i avsaknad av, saknande utanför [²'u:tanfö:r] adv apua ah | a pua lam ah på utsidan, på utsidan av hawlkhia leh lakkhiat thuakna utanpå [²'u:tanpå:] adv. apua lampan | apua lam ah |apua pan på utsidan utanverk [²'u:tanver:k] utanverket utanverk utanverken noun Innpi ii a mailam | Inn maitang(nisuahna lam) imponerande yttre form utan viktigt innehåll utarbetar utarbetade utarbetat utarbeta(!) verb bawlphatna | kiging khawk a puahphat na även lös sms sätta ihop (något skriftligt), producera utbildar [²'u:tbil:dar] utbildade utbildat utbilda(!) verb pilna sin | pilna pia, hilh | pilna zong sangkah utbildning [²'u:tbil:dning] utbildningen utbildningar, -na noun pilna |theihna- hoihtak a lamlahna undervisning, skolning utbildningsminister sanglam pilna lam aa Ulian pi-Vuandok utbrott [²'u:tbråt:] utbrottet utbrott utbrotten noun thakhat thu aa apiang thu något som sker plötsligt och våldsamt ( a hoih lo leh deihloh lam aa thupiang) utbud [²'u:tbu:d] utbudet utbud utbuden noun agual- mualdung mängd av varor el. tjänster (inom ett visst område) som kan köpas på marknaden utdelning utdelningen utdelningar subst. utdelande (särskilt "vinst på aktier") utfart [²'u:tfa:r_t] utfarten utfarter noun apualam paikhiatna mun/kongkhak körväg ut (ur ett område etc) utför [²'u:tfö:r] utförde utfört utför! utföra verb kiman na nei ding a bawl/sepna göra, genomföra a man nei leh a hi zong ding a bawl/gelna
L a i m a i | 171 utgift [²'u:tjif:t] utgiften utgifter noun aman | a beizah sum | a kizang zah sum kostnad, utlägg utgång [²'u:tgång:] utgången utgångar noun paikhiatna | khansung pan paikhiatna lampi dörr där man går ut utgång [²'u:tgång:] utgången utgångar noun mansiang ta | khawlbawl ta | man bawlta slut utgång [²'u:tgång:] utgången utgångar noun a kipatna | a kipatna pan | min patna start-, från början utgåva [²'u:tgå:va] utgåvan utgåvor noun bawl | hawm ( ta-den-sa cih khawng bawl in hawm) upplaga (av en skrift), edition utgör [²'u:tjö:r] utgjorde utgjort utgöra verb a ngeina bangin phuankhia | ki heel | a piang fungera som, vara; uppgå till (en viss summa) utifrån [²'u:tifrå:n] adv. a pualam mun pan | Inn pualam pan från en plats utanför huset (el. företaget el. landet etc); externt utklädd [²'u:tkled:] utklätt utklädda adj. puansiilh sa in om | puansilh försedd med ovanliga kläder, förklädd utkämpar [²'u:tcem:par] utkämpade utkämpat utkämpa(!) verb atawp dong in do /hamciam | do ngiat kämpa (ända till slutet) utland [²'u:tlan:d] utlandet noun gamdang | gam tuamdang länderna utanför hemlandet utlovar utlovade utlovat utlova(!) verb kamciam pia | kamciam na nei ge löfte om, lova utlyser [²'u:tly:ser] utlyste utlyst utlys! utlysa verb theihsakna | gen in theihsakna( caw-ngia) (officiellt) meddela (tid och plats för), tillkännage utlägg [²'u:tleg:] utlägget utlägg utläggen noun aman( sum) | a beizah sum| a kizangzah utgift (för någonannans räkning) utländsk [²'u:tlen:sk] utländskt utländska adj. gam tuamdang pan | pau leh ham tuadang som är från ett annat land (än ens eget) gamdang mi| gam tuamdang pan utlänning utlänningen utlänningar subst. gamdang mi person från ett annat land (än ens eget) utomhus [²'u:tåmhu:s] adv. Inn pualam pusuak aa nasep | Inn pualam nasep i det fria utomnordisk [²'u:tåmno:r_disk]utomnordiskt utomnordiska adj. nordisk minam a hilo som inte är nordisk (dvs ej dansk, finländsk, isländsk, norsk eller svensk) scandinavia a hilo utpressning [²'u:tpres:ning] utpressningen noun khem/tawng in sum ngen | kuamah tung genloh nading in sum pia det att tvinga sig till pengar (el. fördelar) av en person genom hot att avslöja något obehagligt om denne utredning utredningen utredningar subst. a thu leh a la kantel dongtel sittel (offentlig) undersökning (även om den grupp som utreder) utrikes [²'u:tri:kes] adj. gamdang tawh kizomna ah tavuan anei| gampua indeclinable som avser utlandet utrikesminister gamdang tawh kisai thunei Ulian pi utsatt [²'u:tsat:] see sätter ut utsatt [²'u:tsat:] see utsätter utsatt [²'u:tsat:] utsatt utsatta adj. adal akem ding a omlo| thaneem | kidal zawhna thaneem som är i ett farligt läge utser [²'u:tse:] utsåg utsett utse(!) verb a hun ding kiciaam na nei | hun ciantan välja ut, utnämna utsätter [²'u:tset:er] utsatte utsatt utsätt! utsätta verb lakkhia/mukhia| ge´elkhia/ taisim göra till föremål (för något negativt) utställning [²'u:tstel:ning] utställningen utställningar noun pawi lahna visning (för allmänheten) av föremål utsikt [²'u:tsik:t] utsikten utsikter noun apualam kim leh paam | upmawh sansat na överblick över ett landskap, vy utsikt [²'u:tsik:t] utsikten utsikter noun bangci ding cih upmawh na mostly in the plural prognos utsikt [²'u:tsik:t] utsikten utsikter noun mailam thuding | ka´am| hih theihna lampi commonly in the plural hopp för framtiden, chans, möjlighet utslag [²'u:tsla:g] utslaget utslag utslagen noun khensatna | thu khen zum pan khensatna
L a i m a i | 172 (myndighets) beslut, dom utslag [²'u:tsla:g] utslaget utslag utslagen noun aki langkhia etkaak theih | lakkhia uttryck (för), yttring (av) apian khiatna/ ki langkhia ki mukhia utslag [²'u:tsla:g] utslaget utslag utslagen noun ciphual | ci tung /vun tung ah aphual blåsor el. irritation på huden utslagen [²'u:tsla:gen] utslaget utslagna adj. supna | kidemna ah lel besegrad (i en tävling, en strid etc) uttal [²'u:ta:l] uttalet noun awsuah | a gingkhia in sim | simkhia sätt att uttala (språkljud) uttryck [²'u:tryk:] uttrycket uttryck uttrycken noun mai-et | kampau | zatna abeizah yttre tecken, manifestation uttryck [²'u:tryk:] uttrycket uttryck uttrycken noun lakkhia | lahkhiatna kammal ordförbindelse, formulering uttrycker [²'u:tryk:er] uttryckte uttryckt uttryck! uttrycka verb genkhia | lakkhia ge uttryck för; formulera uttråkad [²'u:trå:kad] uttråkat uttråkade adj. ciim | ciimhuai som har mycket tråkigt utvandrar [²'u:tvan:drar] utvandrade utvandrat utvandra(!) verb teng | pianna gam nusia flytta (för alltid) från ett land, emigrera pianna gam nusia a gamdang ah kituah in teng utvecklar [²'u:tvek:lar] utvecklade utvecklat utveckla(!) verb khang | khangto göra något större och mer komplicerat utvecklas [²'u:tvek:las] utvecklades utvecklats utvecklas verb khang | khangto | piang/suak golto bli större, växa till utveckling [²'u:tvek:ling] utvecklingen utvecklingar noun khangto det att utveckla(s), tillväxt
va see vad pron. vaccin vaccinet (el. vaccinen) subst kidalna zatui | natna dalna zatui smittsamt ämne (virus el. bakterier) som sprutas in i kroppen för att motverka en viss sjukdom vaccinerar vaccinerade vaccinerat vaccinera(!) verb natna dalna zatui pia | zatui kisun ge vaccin vacker [v'ak:er] vackert vackra adj. hoih | hoih mahmah behaglig att se el. höra vag [va:g] vagt vaga adj. kitel mialmual lo | hi phengphang suddig i konturerna, oklar am phengphang | a cician taktak lo vaktar [²v'ak:tar] vaktade vaktat vakta(!) verb a keem | a en | a ngak | a ci´ing hålla ett öga på och vara beredd att ingripa a ngak | a en cik | akhawi | a kem valp [val:p] valpen valpar noun Ui no unge av hund valpar [²v'al:par] valpade valpat valpa verb Ui no suak föda valpar vad [va:(d)] pron bang neutral form, relative det som, vilket vad [va:d] vaden vader noun Bawng,lawi,sai, sakhi cihte ii tano te bakre (muskulös) del av underbenet vagn [vang:n] vagnen vagnar noun leng | khutsawn leng fordon på (fyra) hjul, åkdon vanpuakna mawtaw vak [va:k] vaken vakar noun tuikhal khuuk | tuikhal vang hål i isen vakar [²v'a:kar] vakade vakat vaka(!) verb thoto in ding | eihmu lo a om | tho det att avstå från att sova (under natten) vaknar [²v'a:knar] vaknade vaknat vakna(!) verb tho | khanglo | eipmu nawnlo bli vaken, sluta sova vakt [vak:t] vakten vakter noun encik in kem/dal/hung
L a i m a i | 173 det att vakta, vakthållning vakt [vak:t] vakten vakter noun A hung | a kem | galvil | a encik person (el. grupp av personer) som vaktar; vaktpost vaktar [²v'ak:tar] vaktade vaktat vakta(!) verb ngakin kem | encik | vil hålla ett öga på och vara beredd att ingripa val [va:l] valen valar noun Ngasa pi stort fiskliknande däggdjur i havet val [va:l] valet val valen noun te´el na (tel) | teltheihna ( koihzaw deih) det att välja val [va:l] valet val valen noun me khia/pia a kitelna offentlig röstning (by vote of candidates to an office or position of trust) valbar valbart valbara adj. ngaihsutna tawh atel huai mahmah | tel huai som kan väljas (särskilt till förtroendepost) valde [²v'a:lde] see väljer val|fri -fritt -fria adj. deihbang a teltheihna nei som kan väljas fritt valk [val:k] valken valkar noun vun khauh | a guh atankhit ciang a keucip akhauhcip förhårdnad i huden valk [val:k] valken valkar noun a thau tawh akizial | a thauzial fettanhopning valuta [²val'u:ta] valutan valutor noun gamkhat ii sum zat( gentehna. USA ah dollar) |sum nen pengar som är giltiga i ett visst land van [va:n] vant vana adj. hih ngei na | kisin ngei | sin ngei som fått vänja sig; tränad, erfaren sem ngei | hih ngei vana [²v'a:na] vanan vanor noun tatdan hekdan | omdan khawldan paudan beteende som alltid upprepas vandrar [²v'an:drar] vandrade vandrat vandra(!) verb khe tawh lampai lamsiau | mai ngatna lam pai gå till fots vanilj vaniljen subst. agim nam leh a limna ding a kizang paaktui krydda från växten Vanilla planifolia vankar [²v'ang:kar] vankade vankat vanka(!) verb damdam in pai | pai hiathiat gå långsamt vanlig [²v'a:nlig] vanligt vanliga adj. a ngeina banga ahi | a kikhel lo som förekommer ofta och därför är det normala vapen [v'a:pen] vapnet vapen vapnen noun hiam ( thau ,temta cih te) redskap för att skada el. döda (vid anfall el. försvar) vapen [v'a:pen] vapnet vapen vapnen noun ciamtehna | khuasung hausa te zat sil(seal) | nam bek kineih tecken (på sköld) för en släkt, stad, stat e dyl khuasung gamsung ciaptehna var [va:r] adv koi lai ah | koi ah ( a mun dotna) till vilket ställe? var [va:r] vart pron. a hunsim in | a tawntung in varje, var och en var så god verb phalna piakna vara [²v'a:ra] varan varor, -na noun van | zuakding van det som köps och säljs; artikel vara [²v'a:ra] varit var! vara see är verb om | hi thei befinna sig, finnas varaktig [²v'a:rak:tig] varaktigt varaktiga adj. a tawntung ahi | sawvei kimang | a tawntung som varar, bestående varandra el. varann [var'an:dra] pron. khat leh khat hi khawm diamdiam not subject var och en (av två el. flera) den andre (el. de andra) varannan [²var'an:an] vartannat numerical a dandang khempeuh| a hun dangsim | mun khempeuh varje udda el. varje jämn varar [²v'a:rar] varade varat vara verb sawt | sawtvei kimang | kicing räcka, hålla på anu nungpen vara varan varor subst. van | zuakding van det som köps och säljs; artikel vardag [v'a:r_da(:g)] vardagen vardagar noun nikhat ni pan ni nga ni ciang(sani leh nipi ni a hilo) dag utom söndag el. helgdag vardagsrum [²v'a:r_da(:g)srum:] -rummet -rum -rummen noun lengna do na khan
L a i m a i | 174 gemensamt sällskapsrum i en bostad varför [v'ar:fö:r] adv bang hangin | bang dingin| banghang av vilken anledning varg [var:j] vargen vargar noun gam ui det vilda hunddjuret Canis lupus ( numei te khem in abawlsia pasal) varierar [vari'e:rar] varierade varierat variera(!) verb kikhen | kilamdang | ki kheel vara olika ifråga om vissa egenskaper , förändra i fråga om vissa egenskaper varifrån [v'a:rifrå:n] adv. koi pan | koi mun pan från vilken plats varje [²v'ar:je] pron sim/kim ( nisim –khasim -mi kim) varjedag-varjeperson var och en i sänder varken [²v'ar:ken] conj. Nihsung pan khatzong ahihlo( a nih a hilo) (used followed by nor when stating two negative alternatives) varm [var:m] varmt varma noun lum,lu´um ( alumna asatna)| a lumna tha som har hög temperatur, het varnar [²v'a:r_nar] varnade varnat varna(!) verb theihsakna | ngaihsutna genna uppmana någon att akta sig (för något obehagligt som kan hända) vandring vandringen vandringar subst. lamsiau | khe tawh pai det att vandra, promenad varp [var:p] varpen varpar noun kawigawp | kual leh kawigawp grundtråd(ar) i väv singkha kuampi varsam varsamt varsamma adj. kidawm| ki thukemna | kiciang taktak försiktig, aktsam vart [var_t:] see var pron vart [var_t:] adv. koi ah | koi lam | koi laimun ah till vilket ställe? varuhus [²v'a:ruhu:s] -huset -hus –husen noun vanzuakna zi Inn golpi | Inn golpi vanzuakna stor affär med många olika varor varv [var:v] varvet varv varven noun khatvei kiimkot a tai | khatvei kiimvial kiimkot rörelse i cirkel varvar [²v'ar:var] varvade varvat varva(!) verb le´ei(lei) tawh liakin dawn passera en medtävlare som ligger ett varv efter en själv varvar [²v'ar:var] varvade varvat varva(!) verb a thuapthuap in ciang | adaldal in gual lägga i varv vas [va:s] vasen vaser noun paakbel | thambel kärl att sätta snittblommor i vask [vas:k] vasken vaskar noun tuum ( tui-in tuum)| tui luankhiatna | tui paikhia na avlopp (för diskvatten etc), slask vass [vas:] vassen vassar noun tuilak aa apo kiak ett högt och styvt gräs som växer i vattnet invid sjöstränder vass [vas:] vasst vassa adj. hiam|zuum ( temta hiam/zuum) som har skarp egg el. spets vatten [v'at:en] vattnet vatten vattnen noun tui den vanligaste vätskan på jorden (i sjöar, hav etc) vattenkrig tui kibuak in kimawl vattenkälla tuikhuk vattnar [²v'at:nar] vattnade vattnat vattna(!) verb tuibuak | tuitheh | ciltui kaai hälla vatten på mittui kaai/luang veck [vek:] vecket veck vecken noun kual | a kualkual a kizial | hi bialbual ställe där något är vikt, skrynkla vecka [²v'ek:a] veckan veckor, -na noun nipi khat | ni 7 sung period av sju dagar (från måndag till söndag); arbetsdagar (i motsats till lördag--söndag) veckodag, -en, -ar,-na noun nipi khatsung a ni om teng ni 1 ni pan ni 5 ni dong veckotidning [²v'ek:oti:(d)ning] -tidningen -tidningar, -na noun kalsim thuzaksakna lai (ta-den-sa) tidskrift (för förströelse) som kommer ut en gång i veckan vegetarian [vegetari'a:n] vegetarianen vegetarianer noun sa nelo | mehteh mehgah bek ane te´ person som inte äter kött vek [ve:k] vekt veka adj. tha neilo tha zawngkhal | lungsim khaulo | som lätt böjs el. går sönder, svag veknar veknade veknat vekna(!) verb thahatlo tha nem | kiiplo
L a i m a i | 175 bli medgörlig(are) velar [²v'e:lar] velade velat vela(!) verb khensatna omlo | khensat zo nailo inte kunna bestämma sig vem [vem:] pron kua |kua pan | koi pen interrogative and relative vilken person ven [ve:n] venen vener noun lungtang ading si paina sihui blodkärl som leder blodet i riktning mot hjärtat; blodåder lungtang ading sihui pi veranda verandan verandor subst. ba-lan-da ( Inn mai/nung a tut/khawl theihna) utbyggnad på ett hus i form av en uteplats under tak och med öppna sidor verk [vär:k] verket verk verken noun setzong(set tawh nasepna mun) | nasepna mun in separable compounds industrianläggning verkar [²v'är:kar] verkade verkat verka(!) verb nasem | nasep sawl | nasep arbeta verkar [²v'är:kar] verkade verkat verka(!) verb upmawk | ahih tuak | thuakna se ut, tyckas mu leh kilawm | upmawk sansat verkligen [²v'är:kligen] adv. a taktak in | a man taktak in ci leng sannerligen (intensifier) verkligen [²v'är:kligen] adv. takpi maw? a taktak maw? ci a dotna (i questions) to express doubt, surprise etc. verkning verkningen verkningar subst. na khatpeuhpeuh hihna hang aa ngak kikna| a thupitna mest i plural verkan verksamhet [²v'är:ksam:he:t] verksamheten verksamheter noun thangah tak a sepkhiatna | sepkhiatna fortlöpande sysselsättning, arbete verkstad [v'är:ksta(:d)] verkstaden verkstäder, -na noun mawtaw kisia bawlna workshop arbetsplats för mekaniska arbeten, hantverk mm verk|ställer [²v'är:kstel:er] -ställde -ställt -ställ! -ställa verb a man siangdong in gel/sem/hih se till att något utförs som har beslutats a mandong sem vers [vär_s:] versen verser (el. versar) noun paunak| la kam strof i en dikt vers [vär_s:] versen verser (el. versar) noun paunak | la dawngkhat poesi, dikt(konst) vet [ve:t] visste vetat veta verb thei | tel ( thei cian tel cian) ha kunskap om, känna till vete [²v'e:te] vetet noun mangbuh kung | mangbuh tang sädesslaget Triticum vulgare vetenskaplig [²v'e:tenska:plig] vetenskapligt vetenskapliga adj. leidang tawh kisai theihna pilna som rör vetenskap a hi sitset| ahi litlet | a hi lianlian vettig vettigt vettiga adj. ngaihsut sim gelsiamna lungsim | tehkaak saikaak theihna som har vett och förnuft (även allmänt "bra") vev [ve:v] veven vevar noun khut letna|khut tawh let theihna handtag som används för att vrida runt en axel vevar [²v'e:var] vevade vevat veva(!) verb mawtaw set peeina tawh ta´angsak dra med vev vi [vi:] oss pron Ei via [²v'i:a] prep tungtawn | tawn | ngawk (vägen) över, genom; per vice [²v'i:se] adj. A huh | a ta´ang | a nihna ställföreträdande vice statsminister makai pi nihna | makai pipa nuai a pa vice värd [vä:r_d] värden värdar noun sumbuk sai saptheihna | saptheih sumbuk sai person som hyr ut bostad vid [vi:d] vitt vida adj. gol tangzai | a zai na som har stor omkrets el. stor utbredning vid [vi:d] pron a gei ah | a pang ah | pan | ah bredvid, intill; på (gives (approximate) spatial position) vidare [²v'i:dare] adj. khang | vaal mer, ytterligare vidare [²v'i:dare] adv. zomsuak theih | hihsuak theih cih genna kammal laimal ytterligare, längre vidare [²v'i:dare] adv. tuasang| khatvei lai | hih kik
L a i m a i | 176 dessutom video [²v'i:de:o] videon videor noun video ( vi-deu) videobandspelare vidrör [²v'i:drö:r] vidrörde vidrört vidrör! vidröra verb khut tawh sukha | khut tawh lawng röra vid viftar [²v'if:tar] viftade viftat vifta(!) verb huihlak ah laam (laan/puan cih te) svänga (något) fram och tillbaka i luften; vinka vig [vi:g] vigt viga adj. zaw (pumpi khut leh khe deuh bang in ki kuaithei) spänstig, smidig khausak thei zaw sakthei | kawigawp sakthei viger [v'i:ger] vigde vigt vig! viga verb kiten na | nupa suahna | mo pawi förrätta vigsel mellan viger [v'i:ger] vigde vigt vig! viga verb zang ( sum leh pai leh hun) ägna vigsel vigseln vigslar subst. kiten na pawi pi | mo pawi kyrklig el. borgerlig ceremoni då man ingår äktenskap vikariat [vikari'a:t] vikariatet vikariat vikariaten noun a laihna | a tang ( mi, van, nasep,mun cihte) tjänst som vikarie khattang a nasep vikarie [vik'a:rje] vikarien vikarier noun a laih te | a tang a om te | atang mun( nasepna ah khat person som vikarierar tang a kuan ahih kei leh khat teng a nasem) viker [v'i:ker] vek vikt vik! vika verb khep | kuai | tuamkoih lägga dubbel el. i veck nasep khawl | toom in kuaisak viker [v'i:ker] vek vikt vik! vika verb piang | hoih pian | ki lelsak dra sig tillbaka, ge efter viker [v'i:ker] vek vikt vik! vika verb koihtuam | khenkhia tuam | a kisamna ah zatding in keem reservera viker [v'i:ker] vek vikt vik! vika verb koihtuam | khenkhia tuam reservera viker [v'i:ker] vek vikt vik! vika verb kilel sak dra sig tillbaka, ge efter viker [v'i:ker] vek vikt vik! vika verb khep | kuai | la/keem lägga dubbel el. i veck viking [²v'i:king] vikingen vikingar noun nidang lai ah tuipi tung a guta buluh te´ sjöfarande nordisk krigare och handelsman från tiden före och omkring 1000-talet scandinavia minam vikt [vik:t] vikten vikter noun a gihna | van a gik na vad något väger; tyngd vikt [vik:t] vikten vikter noun a thupit mahmah na | a nopcitna betydelse a cihnopna | a khiatna viktig [²v'ik:tig] viktigt viktiga adj. a mah leh amah kihi sak | mai-et överlägsen, snorkig viktig [²v'ik:tig] viktigt viktiga adj. thupi | a thupi betydelsefull, angelägen vilar [²v'i:lar] vilade vilat vila(!) verb omsuak | khawlsuak | va´al | ci´an inte vara i rörelse, ta igen sig vilar [²v'i:lar] vilade vilat vila(!) verb tawlnga sak | khawlsak | tawlnga |khawl vara grundad vild [vil:d] vilt vilda adj. ganhing gilo | sakol gilo | gan zuallo våldsam vild [vil:d] vilt vilda adj. thu diklo | thu nuamlo | gilo som lever opåverkad av människor vildsvin ngal (gam vok) vilja [²v'il:ja] viljan viljor noun hi khakding | tua ci ding ci a deihna deihsakna förmåga och avsikt att bestämma sina egna handlingar; önskan vilken [²v'il:ken (el. ²v'ik:en)] vilket vilka pron koipen | koi ( koi pen deuhzaw na?)| koizaw vill [vil:] ville velat vilja verb nuam(jag vill gå-kei painuam)| utna |deihna | kisapna | lunggulhna önska, sträva (efter) villa [²v'il:a] villan villor, -na noun Inn | huansung a kilam, huang tawh aom fristående en- el. tvåfamiljshus med trädgård villa [²v'il:a] villan villor noun upmawhna |upna | upkhiatna villfarelse ngaihsut khiatna | muhkhiatna villig [²v'il:ig] villigt villiga adj. huhnopna |kisapna om / nei
L a i m a i | 177 som (gärna) vill medverka (i något) villkor [²v'il:kå:r] villkoret villkor villkoren noun a hun omdan | zuihding thukhun det som fordras för att något ska ske, förutsättning vin [vi:n] vinet viner, -na noun lenggah zu/tui alkoholdryck gjord på vindruvor (el. annan frukt); vindruvor vin|bär [v'i:nbä:r] -bäret -bär -bären noun lenggah keeu( a keu lenggah) (bär av) buske av släktet Ribes a tang omlo a apum aneu lenggah akeu vind|kraft -kraften subst. huihtha pan a kingah mei ( electric) energi som fås vid utnyttjande av vinden viner [v'i:ner] ven vinit vina verb thum | ka´ap | ta´au ge ifrån sig ett högt och gällt och ihållande ljud vink [ving:k] vinken vinkar noun a thupai ziading lahna-a thuguipi kaihkhawpna rörelse med handen, vinkning vinkar [²v'ing:kar] vinkade vinkat vinka(!) verb lam(khutlam) | lotset( kimu in khut kilen) röra handen fram och tillbaka i luften till hälsning etc; vifta vinner [v'in:er] vann vunnit vinn! vinna verb zo(gual zo) | tangtung | mapai bli bäst (i en tävling etc), segra vinst vinsten vinster subst. thipauh( letsong) det som tilldelas en vinnare (i lotteri el. tävling) vinst vinsten vinster subst. sum meet | a ziansang a, a ngah kik a meettamzaw behållning av en affär när alla kostnader dragits ifrån, förtjänst vinter [v'in:ter] vintern vintrar noun phalbi | phalbi hun den kallaste årstiden virkar [²v'ir:kar] virkade virkat virka(!) verb ciangkhat tawh khauphan tillverka av garn med hjälp av virknål virus [v'i:rus] viruset virus virusen noun natna lungno | lungno natna hong pia lungno mikroorganism som bär sjukdomssmitta vis [vi:s] vist visa adj. pilna nei | ngaihsutna lungsim hoih | thutheihna klok vis [vi:s] viset vis visen noun paikhiana | lampi sätt visa [²v'i:sa] visan visor noun la (la-sa) | tumthei ging (githa,pian U) sång visar [²v'i:sar] visade visat visa(!) verb lak ( a kimu ding in lak) låta (någon) se , vara tecken på visare [²v'i:sare] visar(e)n visare visarna noun khut abulh nai | nai khut | khutbulh (khut a bulhtheih) arm på klocka el. annan mätare viskar [²v'is:kar] viskade viskat viska(!) verb damtak in gen/pau | kuamah dang zakloh ding in gen/pau tala tyst (utan att stämbanden vibrerar) pau khuankhuan | aging khialo in pau visp [vis:p] vispen vispar noun a pawi na, a gawi na, a helna, a tawhna set( An buk a kizang) köksredskap att vispa med vispar [²v'is:par] vispade vispat vispa(!) verb a phuatdong in tawk | khauteep tawh sat slå runt med snabba rörelser viss [vis:] visst vissa adj. muanna (lungmuang) | a taktak(takpi) | khiallo bestämd, särskild, säker, övertygad vissen [²v'is:en] visset vissna adj. vu´ul(vul) | keu(ke´u) | vul gawp keu gawp som har vissnat visserligen [²v'is:erli:gen] adv. sang| niallo | phal only used with but det ska medges vissla [²v'is:la] visslan visslor noun muktum | singseet | tamngai tum visselpipa e d visslar [²v'is:lar] visslade visslat vissla(!) verb muktum | Akkhuang ( tawlawk ham) blåsa gällt med läpparna vistas [²v'is:tas] vistades vistats vistas verb tung| teng uppehålla sig, bo (tillfälligt) vit [vi:t] vitt vita noun kang( a kang, avaal) färgad som snö vitamin [vitam'i:n] vitaminet vitaminer noun pumpi ading akisam vitamin | thaza ett av flera kemiska ämnen som kroppen behöver i små mängder vite [²v'i:te] vitet viten vitena noun lungkim huai | hoih
L a i m a i | 178 böter i fall då lagens krav inte uppfylls siangtho | cidam vitsord vitsordet vitsord vitsorden subst. teci pang a genna | a sensen( atuamtuam) betyg, omdöme vittnar [²v'it:nar] vittnade vittnat vittna(!) verb teci a genna | thukhen zum ah teci in thugen vara vittne (inför domstol) vittne [²v'it:ne] vittnet vittnen vittnena noun teci | mitmu leh a thei |thukhen zum ah laisiangtho tawh kiciam person som inför domstol ger upplysningar av betydelse för ett rättsfall vore [²v'o:re] see är vrakar [²vr'a:kar] vrakade vrakat vraka(!) verb nial(sanglo) | letkhan lo förkasta, utsortera vrist [vris:t] vristen vrister noun khe (ngaltaak) kroppsdel mellan fot och underben vräker vräkte vräkt vräk! vräka verb zuaihding thukhen na tawh kituak in hawlkhia nawtkhia (med lagens hjälp) köra ut en hyresgäst från en lägenhet vulkan [vulk'a:n] vulkanen vulkaner noun meimual eldsprutande berg vulkanskälla meimual kuasung vuxen [²v'uk:sen] vuxet vuxna adj. kumcing khin | mipi cing khin som vuxit och blivit stor; inte längre barn vy|kort [²v'y:kor_t:]korte -kort-korten noun lim/man cih te card(kat) danin laito pan khaktheih te postkort med bild våg [vå:g] vågen vågar noun tawi(tawi tehna) apparat att väga med våg [vå:g] vågen vågor noun tuihual böljande (regelbunden) rörelse i vatten mm, bölja vågar [²v'å:gar] vågade vågat våga(!) verb hihngam na | hansan na | to´o | gilo ha mod till (att) våg|rät [²v'å:grä:t] -rätt -räta adj. kikiim | maitang kikiim | asauna lam | a kikiim a kigiit parallell med marken (horisonten) våld [vål:d] våldet noun thuman lo a hihna | ei deihna tawh thuman lo a midang tung hih användning av fysisk styrka eller annat övertag för att skada någon el. driva igenom sin vilja våldsam [²v'ål:dsam:] våldsamt våldsamma adj. thatang zang a deihna ngah nang in ngen/hih/susia som sker med kraft (sth. done with force and which causes damage) våldsam [²v'ål:dsam:] våldsamt våldsamma adj. nasia tak a thatang zang in thuman lohna tawh hihna som använder våld vålds|man [²v'ål:dsman] -mannen -män -männen noun buaina apiangsak pa person som begår våldshandling våld|tar [²v'ål:dta:r] -tog -tagit -ta(g)! -ta(ga) verb buan | numei buan tvinga sig till samlag med, ta med våld våld|täkt [²v'ål:dtek:t] -täkten -täkter noun buan | numei buan det att våldta någon våning [²v'å:ning] våningen våningar, -na noun Innthat bostadslägenhet (i flerfamiljshus) vår [vå:r] våren vårar, -na noun phabil khit, kha akipan ding hun laitak årstiden efter vintern vår [vå:r] vårt våra pron Ko ( ko a, ko neih ) possessive form of we som tillhör oss vård [vå:r_d] vården vårdar noun cidam lo, damlo na leh cidam na lam ah kikep kikhawi na not in the plural skötsel, tillsyn vård [vå:r_d] vården vårdar noun ciaptehna /melmuhna cihbang a kibawl mualsung/Inn minnesmärke vårdare [²v'å:r_dare] vårdar(e)n vårdare vårdarna noun a kem akhawi te leh tavuan a nei te person som vårdar vård|biträde [²v'å:r_dbi:trä:de] -bidrädet -biträden -biträdena noun cina khawi Siamah | a huh person (utan medicinsk utbildning) som vårdar sjuka vårdnad [²v'å:r_dnad] vårdnaden noun akem akhawi leh tavua anei( nau pang cing) ansvar för och omsorg om barn vårdnads|havare [²v'å:r_dnadsha:vare] -havar(e)n -havare -havarna noun akem akhawi te person som har den lagliga vårdnaden om ett barn (vanligen barnets egna föräldrar) våt [vå:t] vått våta adj. nel/kawt
L a i m a i | 179 täckt eller genomdränkt med vätska väcker [v'ek:er] väckte väckt väck! väcka verb hanthawn/thapia | piangkhia ge upphov till, framkalla thapia/hanthawn| tawsawn väcker [v'ek:er] väckte väckt väck! väcka verb phawng| khanglo få (någon) att vakna väckning väckningen väckningar subst. khanglo | phawng | thosak det att väcka(s) väder [v'ä:der] vädret väder vädren noun khuahun vind-, regn-, temperaturförhållanden etc (under en viss tid) vädrar [²v'ä:drar] vädrade vädrat vädra(!) verb huihdik | a gimnam za | nam | anam kizel andas in lukten av (något) vädrar [²v'ä:drar] vädrade vädrat vädra(!) verb huihsiangtho lutsak omsak släppa in frisk luft (i ett rum), lufta vädur [²v'ä:dur] vädur(e)n vädurar noun tutal ( tu apa) bagge väg [vä:g] vägen vägar noun lampi | lampi zik mark som man färdas på, gata; resa; avstånd, distans väger [v'ä:ger] vägde vägt väg! Väga verb a gihna | a gihna teh mäta vikten på vägg [veg:] väggen väggar,na noun kawm | Inn daina kawm sida på ett hus eller i ett rum; lodrät yta väg|lag [²v'ä:gla:g] -laget noun lampi tung a zuihding thukhun/thukham underlag på väg väg|ledning [²v'ä:gle:dning] -ledningen noun lamlahna | ahoihzaw ding a lamlahna hjälp med att lösa ett problem väg|märke [²v'ä:gmär:ke] -märket -märken -märkena noun lampi ciaptehna | lampi lahna trafikmärke vägrar [²v'ä:grar] vägrade vägrat vägra(!) verb utlo |nial | phallo |khaktan säga att man inte vill göra det som förväntas av en; säga nej, neka väg|skäl [²v'ä:gsjä:l] -skälet -skäl -skälen noun lamka bompi | lamka pi | lampi a kituahkhawpna plats där en väg delar sig Vägverket [²v'ä:gvär:ket] see Statens vägverk mawtaw hawlna licence zumpi väg|visare [²v'ä:gvi:sare] -visar(e)n -visare -visarna noun lamhilh | lam makai | lamlak person som visar vägen väg|visare [²v'ä:gvi:sare] -visar(e)n -visare -visarna noun lamlahna mun leh min vägskylt med ortnamn och avståndet till orten väl [vä:l] adv. hoihtak in | a hoih in (buai mahmah kawm in) stressed på ett bra sätt väl [vä:l] adv. aval | atamlua | zong, a kibang in ( buai lualo) unstressed i alltför hög grad väl [vä:l] adv. lauhuai na omlo | lungmuang,hoihtak in | kiciantak in unstressed nog, troligen, eller hur? väl [ve:l] noun manngiam nading | nuntakna picing leh kicin na aom nading välfärd väldig [²v'el:dig] väldigt väldiga adj mahmah | gol mahmah zai mahmah lian mahmah mycket stor, enorm väljer [v'el:jer] valde valt välj! välja verb tel , teng ( deih tel/teng) bestämma sig för (en av flera möjligheter) välkommen [²v'ä:lkåm:en] välkommet välkomna adj muak ( lawm leh gual te muak) som man tar emot med glädje vän [ven:] vännen vänner,na noun lawm leh gual ( khawhpih lawm leh gual) person som man tycker om och har gemenskap med vända [²v'en:da] vändan vändor noun kawi | ki heek | kual | ki leh runda, varv vänder [v'en:der] vände vänt vänd! vända verb ki leh | ki pei | kawi (få att) ändra läge eller riktning vänder sig [v'en:der_sej] vände vänt vänd! vända verb ki hek | kawi ( mawtaw hawlna) söka kontakt med väninna [²ven'in:a] väninnan väninnor noun numei lawm | lawm numei kvinnlig vän
L a i m a i | 180 vänjer [v'en:jer] vande vant vänj! vänja verb hihna sepna( gentehna ..cidam nading in kimawlna) göra van, träna vänlig [²v'en:lig] vänligt vänliga adj. a hoih lam ah kizang kammal( gentehna.. han är vänlig snäll person.. amah mi hoih leh midik khat hi) som har en positiv inställning, välvillig vänster [v'en:ster] vänstra noun veilam | veilam ah som finns på samma sida som hjärtat (hos iakttagaren) väntar [²v'en:tar] väntade väntat vänta(!) verb ngak låta tiden gå tills något inträffar väntar [²v'en:tar] väntade väntat vänta(!) verb upmawh |lamet (hi khatding ci aa lamet) tro att något ska hända väpnad [²v'ä:pnad] väpnat väpnade adj. hiamtawi ( temta tawi,thau tawi) | hiampua försedd med vapen, beväpnad värd [vä:r_d] värt värda adj. manpha | mannei som har ett visst värde, med ett värde av värd [vä:r_d] värt värda adj. aman a kilawm a kituak förtjänt av, värdig värd [vä:r_d] värden värdar noun a nei | Inn nei te | Inntek person som hyr ut bostad värde [²v'ä:r_de] värdet värden värdena noun aman zah | a man tal (som anger storleken på en variabel), siffra värdefull värdefullt värdefulla adj. a manpha | tamman som har stort värde, dyrbar (även allmänt "viktig") värk [vär:k] värken värkar noun na ( lutangna ) ihållande smärta värk [vär:k] värken värkar noun supna (na sem thacial na pan supna) mostly in the plural sammandragning av livmodern vid förlossning värker värkte värkt värka verb na ( na den keei, na na mai) göra ont (ihållande) värld [vä:r_d] världen världar noun leitung | leitung bup allt som existerar världs|mästare [²v'ä:r_dsmes:tare] -mästar(e)n -mästare -mästarna noun leitung bup ah a khatna person som vunnit världsmästerskap värme [²v'är:me] värmen noun lum/sa | a luma/ a satna khang hög temperatur; hetta värme [²v'är:me] värmen noun Innsung Innkhan cihte a lum piakna anordning för upphettning (av ett hus) värmer [v'är:mer] värmde värmt värm! värma verb lum | lumsak göra varm, avge värme värn|plikt -plikten subst. galkap sep loh phamawh ( galkap tum loh phamawh) skyldighet för män (i Sverige mellan 18 och 47 år) att delta i det militära försvaret värre [v'är:e] värst värsta adj. se zaw /hoih lo tektek | hoih lohna lam ah suksia zaw comparative ännu mer ogynnsamt, skadligare värvar [²v'är:var] värvade värvat värva(! verbgalkap thak | ki pawlna thak | nasem(mi thak) cih te khawm skaffa folk till krigsmakten (commonly "recruit (supporters")) väser [v'ä:ser] väste väst väs! väsa verb a ging teta | a ging veva ( a aww) ge ifrån sig ett hest och pressat ljud, viska hest väska [²v'es:ka] väskan väskor noun ip | thung ip thung kuah | sum ip sum bawm behållare (med handtag) att bära saker i väsnas [²v'ä:snas] väsnades väsnats väsnas(!) verb a gamlum ding in ging sak ziazua/lialua föra oväsen vässar [²v'es:ar] vässade vässat vässa(!) verb zum| hiam | taat | a hiam ding bawl göra vass, spetsa väst [ves:t] västen västar, -na noun puan bantawng ( a banbul pan a tawng) ett slags jacka utan ärmar väster [v'es:ter] noun nitum na lam riktning där solen går ned väver [v'ä:ver] vävde vävt väv! väva verb gaan- puagan
L a i m a i | 181 foga samman trådar (el. garn etc) till ett helt tygstycke vävnad [²v'ä:vnad] vävnaden vävnader noun pumpi sung a thazang thagui –thasung vang samling av likartade celler i kroppen växer [v'ek:ser] växte växt (el. vuxit) väx! växa verb khangkhang | gol semsem | tam semsem bli större, öka , förekomma i naturen a golna khang semsem | singkung te hinsuah pung växlar [²v'ek:slar] växlade växlat växla(!) verb ki khen | ki lamdang | ki khel ständigt förändras växlar [²v'ek:slar] växlade växlat växla(!) verb khek ( sum nensam sum nenkhek)| ki khek byta sedlar till annan myntsort el. annan valuta , förändra växlar [²v'ek:slar] växlade växlat växla(!) verb mawtaw giia khek/laih( mawtaw giia 1-2-3 cibang in khek) cf. växel 2 lägga in en (ny) växel växt [vek:st] växten växter noun khang/pung | a khang zah a pung zah det att växa, tillväxt växt [vek:st] växten växter noun suan( singkung leh na khat peuhpeuh suan) planta, ört växt|hus [²v'ek:sthu:s] -huset -hus -husen noun singkung lopaa cihte suan nading a kilam manInn glashus där man driver upp växter
WC [²v'e:se:] -t, -n, -a noun dailen buk (Ek buk) vattenklosett, toalett wienerbröd [²v'i:nerbrö:d] -brödet -bröd –bröden noun Denmark mi te cihna Moh namkhat ett slags kaffebröd
ynglar [²'yng:lar] ynglade ynglat yngla verb ( Uiphuk, Ngasa cih te) a tui na ( a tu´ui na) föda yngel yngre see ung yngst [yng:st] see ung yoga substantiv cidam nading in lamsiau/ tai hiathiat/pumpi tangsakin huihsingtho diik yoghurt [j'åg:ur_t] yoghurten noun bawngnawi thuk | a thukding a kibawl bawngnawi ett slags surmjölk yr [y:r] yrde yrt yra verb huihlah ah kipeei | manlang tak in kiin | hi bialbual virvla runt i luften yr [y:r] yrt yra adj. lung aam | lungvai(lung va´ai)| lungsim buai som lider av yrsel, vimmelkantig yrar [²'y:ra] yrade yrat yra(!) verb thangah takin gen /pau | lawptakin gen/pau prata osammanhängande (p g a yrsel) yrkar [²'yr:kar] yrkade yrkat yrka(!) verb ngen |dong |kaal| sem/ta´ang begära, kräva yrke [²'yr:ke] yrket yrken yrkena noun nuntakna kivakna ding a pilna( nasepna ding pilna) arbete som man utbildats för och får sin inkomst av vapai in vateng yrsel ['yr_s:el] yrseln noun lungaam |lungvai omtöcknat medvetande, svindel yr|vaken -vaket -vakna adj. khanglo | ngaihsun deda som just har vaknat och ännu är yr; nymornad yta [²'y:ta] ytan ytor noun mun leh gam agolnazah/ aliatna/azaina areal (som är produkten av längd och bredd); utrymme
L a i m a i | 182 yta [²'y:ta] ytan ytor noun atungtham | a kimuthei a tungtham sida som syns utåt, yttersta lager ytter ['yt:er] yttern yttrar noun vei –tak ah/pan kimawlte ( bawlung suihna ah) anfallspelare på ytterkanten (i fotboll etc) a tuamdang in nai-ngan-zi kipawlna sung ytterst ['yt:er_st] adv. avallua | a aunglua | mahmah |lua ytterligt ytterst ['yt:er_st] adv. a ngiam penpen| a nuainung penpen | anuai lam, a nuailam superlative längst ut yxa yxan yxor subst. hei ( sing satna sing suihna hei) redskap att hugga med
zink [sing:k] zinken noun sik ( sikkang- Inn tungkhuh sikkang) ett metalliskt grundämne (Zn) zoo [so:] zoot zoon zoona noun Ganhing khawina | ganhing khawina huangsung zoologisk trädgård, djurpark
å [å:] ån åar noun lu´ui | gun ( luitui,guntui) mindre vattendrag; ström åberopar [²'å:bero:par] åberopade åberopat åberopa(!) verb ngen |lak | panpih | etkaak hänvisa till, stödja sig på åder el. ådra ['å:der] ådern (el. ådran) ådror noun sihui neu | pumpi sung a singluanna sihui kanal för blodet i kroppen åk åket åk åken subst. pai |mawtaw fordon (vardagligt) åk åket åk åken subst. tuang | tuang a kidemna ( vuktung tuang kidem) enstaka tävlingslopp (på t.ex. skidor, skridskor) åker ['å:ker] åkern åkrar noun singkung Ankung suanna ciina leitang | An ciinna lozau jord som man odlar på; (större) område för odling, fält åker ['å:ker] åkte åkt åk! åka verb tuang ( mawtaw tuang/ meileng tuang) färdas (med fordon) åker ['å:ker] åkte åkt åk! åka verb kituuk | kipaai | taal in tuuk förflyttas (oavsiktligt) åker dit [å:ker_d'i:t] åkte åkt åka verb man(ma´an) mankhia | mankha åka fast åker fast [å:kerf'as:t] åkte åkt åka verb man(ma´an)mankhia | mankha( palik ten man) bli tagen (av polisen) åker på [å:kerp'å:] åkte åkt åka verb lap |kituak (meileng | Bas(mawtaw) cihte) råka ut för, drabbas av åkeri [å:ker'i:] åkeri(e)t åkerier noun vanpuak leh vanlakna lampi | van pua leh lakna lamtawh kisai transportfirma åklagare [²'å:kla:gare] åklagar(e)n åklagare åklagarna noun thukhenzum ah thu leh la nei a akhia te´ jurist som inför domstol för talan om ansvar för brott ål ålen ålar subst. gulnga | gul tawh a kibang ngasa en fisk som ser ut som en orm (särskilt Anguilla anguilla) ålar ålade ålat åla(!) verb awmtai a pai ganhing | khupbawh apai ganhing röra sig som en ål ålder ['ål:der] åldern åldrar noun kum (kum phazah) | hun antal levnadsår som man har uppnått ålderdom [²'ål:der_dom:] ålderdomen noun kumtam | khangham lam den tid då man är gammal, hög ålder
L a i m a i | 183 åldersgräns kum kiciangtan | kum kikhenna( gentehna..kum 18 tungsiah) ånga [²'ång:a] ångan ångor noun tuilumhu ( a huu) | a hu akhu te´ (moln av) vatten el. annan vätska i gasform ångar [²'ång:ar] ångade ångat ånga verb tuilum hu tha tawh with particle förflytta sig med ångkraft ångar [²'ång:ar] ångade ångat ånga verb a huu tawh um | a hhu tawh huan(nganhuan) | u´umcip ge ifrån sig ånga, ryka ånger ['ång:er] ångern noun lungnuam lo | kisikkik ( kisik) sorg över något fel man gjort; grämelse ångest ['ång:est] ångesten noun lunghimawhna | lungkhamna känsla av stark oro el. fruktan ångrar [²'ång:rar] ångrade ångrat ångra(!) verb dah | lungnuam lo( hih/sep khilhna hang in) känna ånger över, vara ledsen för (något man gjort) år [å:r] året år åren noun kum den tid det tar för jorden att gå runt solen (365 dagar); tiden från 1 januari till 31 december åra åran åror subst. gunkuang hawt| gunkuang hawtna redskap att ro med årlig årligt årliga adj. kumsim(kumsim a piang) | kumkhat bup som inträffar varje år års|skifte [²'å:r_ssjif:te] -skiftet -skiften -skiftena noun kum beilam| kum beihun övergång från ett år till ett annat års|tid [²'å:r_sti:d] -tiden -tider noun khuahun ( kumkhat sung a khuahun- tuk-phalbi-khal cihte´) tid på året (sommar, höst, vinter, vår) ås åsen åsar subst. mualpang | kengpang höjdsträckning i naturen, bergsrygg åsikt [²'å:sik:t] åsikten åsikter noun ngaihsutna | upmawhna | etpak a kimu thei kiim leh paam det som man tror om något, mening, uppfattning åska [²'ås:ka] åskan noun keekkia ging ( guahzuk ciang vanging in kekkia)| vanging oväder med blixtar och muller, åskväder åskar [²'ås:kar] åskade åskat åska verb keekkia | khuaphia in huih leh guah nasia tak in nung leh zu blixtra och mullra gialkia åskådlig åskådligt åskådliga adj. telnop | telbaih / theihbaih | a kisim thei lätt att förstå, tydlig a siang | a kitel åsna [²'å:sna] åsnan åsnor noun la (sakol la) | mi gina lo-migilo te´ hästdjuret Equus asinus (figuratively "simple (foolish) person") åt [å:t] adv. ah –aa (a mun lahna leh gen na—a tang ah- tua lai aa om) verb particle nära, inpå åt [å:t] see äter åt [å:t] prep. ah/a ding i riktning mot åtalar [²'å:ta:lar] åtalade åtalat åtala(!) verb thukhen zum ah khia ( ta-za suai) anklaga inför domstol åtar sig el. åtager åtog åtagit åta(!) verb tavuan nei | kamciam (sep/bawl/hih dingin) ta som sin uppgift, lova (att göra) åter ['å:ter] adv kik( khatvei sang atamzaw-kikkik)| tua dan hidan mah in often in compound words än en gång, igen, på nytt åter ['å:ter] adv. a nunglam pan ah kualkik | ki leh kik(kik) often in compound words tillbaka återfinner [²'å:terfin:er] återfann återfunnit återfinn! återfinna verb mukik | ngahkik | kilangkik | suakkik finna på nytt, hitta (igen) återgår [²'å:tergå:r] återgick återgått återgå(!) verb paikik | puakkik | koihkik| ciah gå tillbaka återser [²'å:ter_se:r] återsåg återsett återse verb khatvei kimu kik | kimu kik / a thakin kimu få se på nytt återstår [²'å:ter_stå:r] återstod återstått återstå verb omlai | cianlai | banglai befinnas kvar, vara över åtgärd [²'å:tjä:r_d] åtgärden åtgärder noun hihna/sepna/bawl | a ciangtanna / a tehna handling (för att nå ett visst syfte), ingripande, behandling åtta åttan åttor subst. 8 giat siffran 8; nummer 8 i ordningen
L a i m a i | 184
äcklig [²'ek:lig] äckligt äckliga adj. kihhuai/ ki huai som man känner äckel inför äga [²'ä:ga] noun anei | Inn leh huang a nei te´ mostly in the plural område med mark som tillhör en gård ägare [²'ä:gare] ägar(e)n ägare ägarna noun na khat peuhpeuh a nei te´( mawtaw nei-Inn nei) person som äger (något), innehavare äger ['ä:ger] ägde ägt äga verb neihna ( nei) ha rätt till och förfoga över ägg [eg:] ägget ägg äggen noun tui ( Ak-vasa cih te´ tu´ui) det som hönan (och andra fåglar) lägger och som kan utvecklas till en ny individ ägnar [²'eng:nar] ägnade ägnat ägna(!) verb zatkhiat hi | zahtak-kipum piakna tilldela äkta [²'ek:ta] adj. a taktak/ a man / a sit | a kician mahmah inte förfalskad el. konstgjord (also "genuine") äktar [²'ek:tar] äktade äktat äkta(!) verb kitenna | nupa suahna gifta sig med äktenskap [²'ek:tenska:p]äktenskapet äktenskap äktenskapen noun kiteng | nupa suahna Inn kuasung (lagligt reglerad) form för samlevnad mellan man och kvinna omkhawpna |kigawmna äldre, äldst ['el:dre, el:st] see gammal äldreboende kumtam pitek putek te omna leh kikhawina mun älg [el:j] älgen älgar noun asiah america leh europé gam ah om leh kimuthei sazuk golnam hjortdjuret Alces alces älska [²'el:skar] älskade älskat älska(!) verb itna ngaihna känna kärlek till, vara kär i älskare [²'el:skare]älskar(e)n älskare älskarna noun ngaihno kvinnas partner i ett (tillfälligt) kärleksfrhållande älv [el:v] älven älvar noun gun större vattendrag, flod ämne [²'em:ne] ämnet ämnen ämnena noun vankhat peuhpeuh nuntakna neilo van- na te det som något är gjort av el. består av, materia, material ämne [²'em:ne] ämnet ämnen ämnena noun athu ala | mite keksut kekto na kiim leh paam avgränsat kunskapsområde, område som man behandlar ämnes|lärare [²'em:neslä:rare] -lärar(e)n -lärare -lärarna noun athu leh ala ahilh Sia lärare som undervisar i ett el. två ämnen ämnes|omsättning [²'em:nesåmset:ning] -omsättningen noun nungtakna nei ganhingte i an leh tui gawina upptagande, nedbrytning och förbränning av näringsämnen hos levande organism än [en:] adv. tu ciangdong- sanga ännu, fortfarande än [en:] adv. atawntung together with relative adverbs än [en:] conj. tehkaakna ah kizang kammal- zaw( hoih zaw) i förhållande till ända [²'en:da] ändan ändar noun manta | khawlbawl slut, yttersta del ända [²'en:da] adv. atawntung, ahih hang ciangtanna ciangkhat aom hela sträckan (till en viss punkt) ända [²'en:da] ändan ändor noun nunglam | taaw | anuailam bakdel hos människa ändrar [²'en:drar] -ändrade ändrat ändra(!) verb khel| kheek |laih ge annan form el. annat innehåll, förändra ändå [²'en:då: (el. end'å:)] adv. hang/taleh ( khuadam taleh puanlum silh tuanlo- ci anat hang cisem veve)
L a i m a i | 185 i alla fall, trots allt äng [eng:] ängen ängar noun lopa | lopa tung gräsmark ängel [²'eng:el] ängeln änglar noun vantung mi | misiangtho | Pasian vantung mi en av Guds budbärare och tjänare (vanligen avbildad med vingar och vita kläder) ängslig [²'eng:slig] ängsligt ängsliga adj. lung himawh | lungkham lungbuai som känner ängslan, rädd lungsim lauthawng änka [²'eng:ka] änkan änkor noun meigong nu | nupi numei a pasa in a sihsan khin te´ kvinna vars man har dött ännu [²'en:u] adv. thuciang dong | thuhun dong | dong än, fortfarande, alltjämt äntligen [²'en:tligen] adv. atawpna ah | anunung pen ah till slut, till sist äpple [²'ep:le] äpplet äpplen äpplena noun apple frukt från trädet Malus silvestris el. domestica är [ä:r] var varit var! vara verb hi- om used as a copula, befinna sig, finnas ära [²'ä:ra] äran noun zahtakna | vang | pahtawina buaih berömmelse, heder ärar [²'ä:rar] ärade ärat ära(!) verb zahtak a thupisakna | pahtawina laipi laidal pia hedra zahtakna pia | pahtawina pia ärende [²'ä:rende] ärendet ärenden ärendena noun tangko-lai taai- kamtai uppdrag ärende [²'ä:rende] ärendet ärenden ärendena noun dawtna | a thu fråga, fall, mål ärftlig [²'är:ftlig] ärftligt ärftliga adj. gui kizom leh Pu Pa khang a kipan gamluahna som går i arv ärlig [²'ä:rlig] ärligt ärliga adj. thuman thutak leh zua gen lo | thu ip cih bang nei lo thuman sanningsenlig ärr [är:] ärret ärr ärren noun apaawn (limna ma apawn) | mualkui mualdawk märke efter ett sår som läkts ärt el. ärta [är_t:] ärten ärter (el. ärtan ärtor) noun be pum (frukt från) växt av släktet Pisum ärver ['är:ver] ärvde ärvt ärva verb gam(ga´am) ngah| gamluah överta genom arv äter ['ä:ter] åt ätit ät! äta verb ne ( An ne , nektheih khat peuhpeuh ne) tugga och svälja (mat); inta (måltid) ätbar [²'ä:tba:r] ätbart ätbara adj. neklim | a kine thei | nek ding a akilawm som kan ätas (utan risk), ätlig ätt [et:] ätten ätter noun beh leh phung | Inn kuan | akhang akhang släkt ättling [²'et:ling] ättlingen ättlingar noun akhang akhang | tu sawn ta sawn efterkommande (inom en släkt) även [²'ä:ven] adv. zong | na ngawn också äventyr äventyret äventyr äventyren subst. hanciam na |hahkatna spännande upplevelse (även om "riskabel händelse")
ö [ö:] ön öar noun tui kulh | a kimteng ah tuili om| tui/gul in umcih landområde med vatten runt omkring öde adj. mi omlo | mi tenglo
L a i m a i | 186 oböjligt inte bebodd, tom (på människor), övergiven öde [²'ö:de] ödet öden ödena noun kam( ka´am- kamthu, kampha) det som man råkar ut för i livet, lott; olycklig händelse ödla [²'ö:dla] ödlan ödlor noun innhiik cih ginhing neuno te ett kräldjur av släktet Lacerta öga [²'ö:ga] ögat ögon ögonen noun mit | mittang det man ser med, synorgan, synförmåga ögonblick [²'ö:gånblik:] -blicket -blick –blicken noun tawmvei | tomno hunsung | mitphiatkal sung kort tidsperiod ökar [²'ö:kar] ökade ökat öka(!) verb khang in tam leh pung semsem göra större, höja, bli större, växa, tillta khang | tam öl [ö:l] ölet noun bia-biza (beer) mass noun alkoholdryck som görs av malt, humle och vatten öm [öm:] ömt ömma adj. na- sukkhak thuaklo som gör ont (vid beröring), känslig öm [öm:] ömt ömma adj. itna ngaihna tawh kidim | zawl- khum- neel kärleksfull, tillgiven önskan [²'ön:skan] önskan önskningar noun deihna | a hi ding utna | a tungding deihna det som man önskar thupha pia önskar [²'ön:skar]önskade önskat önska(!) verb deihsakna- atungding deihsakna vilja få förverkligad öppen [²'öp:en] öppet öppna adj. hong- aki hong inte stängd el. låst el. täckt öra örat öron öronen subst. bil ( thuzak theina bil) det som man hör med, hörselorgan öre [²'ö:re] öret ören örena noun sum- sumtang-sum nen en myntsort öring öringen öringar subst. ngasa-sawizawng tawh aki bang ngasa nam khat laxfisken Salmo trutta öser öste öst ös! ösa verb bua | buak | khit ( a tui khit-suuk) flytta vätska från en behållare till en annan (även bildligt med avseende på annat än vätska) öser öste öst ös! ösa verb buak ( guah zu in bua leh buak suuk zuahzuah) falla rikligt (om regn) öster ['ös:ter] noun nisuahna lam | lei mailam riktning där solen går upp övar [²'ö:var] övade övat öva(!) verb hihkhawlhna(sin khawlhna-sinna) lära sig genom metodisk träning över ['ö:ver] adv a tung ah | a kheng asang zaw ah | vallua mer än, utöver överblick överblicken subst. a vekpi in ahuamding in en-etkaak utsikt över en helhet, helhetssyn överdos [²'ö:ver_do:s] överdosen överdoser noun zatui zaha akilawmsang atamzaw zang ne alltför hög dos (av medicin, narkotika) överdrag överdraget överdrag överdragen subst. aom sum zahsang a atamzaw la/thoh det att ta ut mer pengar från konto än man har överdriver överdrev överdrivit överdriv! överdriva verb a golpi tak aa lak leh etkal khawm in gen leh lahna få något att verka större el. bättre etc överdåd överdådet överdåd överdåden subst. sumzat hang | khutnal | zang ziahziah(sum) slösande lyx överdådig överdådigt överdådiga adj. alam lua azatna(sum leh paai) | sumzat hang slösaktig lyxig överens [ö:ver'en:s] adv. ki thukim na | ki thukimna tawh kisai- ki thukim enig, ense överens|kommelse [²'ö:veren:skåm:else] -kommelsen -kommelser noun ki thukimna lai (sa-chauh) avtal, uppgörelse överfall [²'ö:verfal:] överfallet överfall överfallen noun thakhat thu a buan/do det att överfalla numei buan överfaller [²'ö:verfal:er] överföll överfallit överfall! överfalla verb thakhat in do angripa, anfalla buan/ numei buan överfart överfarten överfarter subst. tembaw tawh khualzinna | lamkan nading mun
L a i m a i | 187 båtresa (till ett bestämt mål) överger [²'ö:verje:r]övergav övergett(el.övergivit)överge(!)(el.övergiv!)övergiva verb nusia | hawkkhia lämna (för alltid) lemkhia | paikhia övergång övergången övergångar subst. adang khat pan adang ah laih-khen-thuah det att passera från en punkt till en annan, växling, byte överhopar [²'ö:verho:par] överhopade överhopat överhopa(!) verb a tung ah bua/kaan/khawl överösa överilad överilat överilade adj. zulhhihna | menglang a hih leh gen/pau alltför snabb, ogenomtänkt överkast överkastet överkast överkasten subst. lupna tuam- lupna aphah tygskydd över en säng överklagar [²'ö:verkla:gar] överklagade överklagat överklaga(!) verb ngetkikna-thum kikna- hih kikna begära att en högre myndighet ändrar ett beslut el. en dom överkomlig överkomligt överkomliga adj. a kilawm akituak- kituak- hih zo som man kan klara av överkäke kha tung gug-kha gul a tunglam överkänslig överkänsligt överkänsliga adj. sisan tawh kilem lo- si tawh kilem lo onormalt känslig, allergisk överkörd överkört överkörda adj. a kigawi- a kihual- ( mawtaw) som har körts över av ett fordon överlagd överlagt överlagda adj. gelkhawlna- tawh kizui lampi planerad i förväg överlever överlevde överlevt överleva verb nungta lai- a nunta lai- nunta suak lai behålla livet (i en svår situation) överlever överlevde överlevt överleva verb nungta- nungta lai leva längre än överliggare överliggar(e)n överliggare överliggarna subst. kongkhak vang- pa den pauh omna ribba e dyl som ligger över något överliggare överliggar(e)n överliggare överliggarna subst sang naupang- pilna sangsin a kah sang naupang person som studerat länge vid universitetet e dyl utan att ta examen överljuds- förled adj aw/ a gin -sang amanlang zaw som har att göra med hastigheter högre än ljude tagin sang a mangleng ahatzaw vangleng överlupen överlupet överlupna adj. aki sung khawm aki khawl khawm överhopad överlåter överlät överlåtit överlåt! överlåta verb pia kik-apkik- koihkik- khin –laih-ki tuah ge äganderätten till, lämna över överlåtelse överlåtelsen överlåtelser subst. kipia-ki ap- khah- phel det att överlåta något; det som överlåts överläge överläget subst. hoihzawkna mun | ki cianzaw ( zaw) bättre läge än motståndare, fördelaktig position överlägger överlade överlagt överlägg! överlägga verb thu kikum| thu vaihawm khawm förhandla, diskutera överläggning överläggningen överläggningar subst. hoihtak leh a hi takpi ding in gel- kikum khawm diskussion, förhandling överlägsen överlägset överlägsna adj. a hoihzaw aphazaw | za khanna bättre el. starkare (än någon) överlägsen överlägset överlägsna adj. mudah huai-etsat huai- hehsuah hua | galbaw´al högfärdig, mallig överlägsenhet hoihzawkna-phazaw överläkare överläkar(e)n överläkare överläkarna subst. atheihna asiamna atamzaw leh a pilzaw Siavuan chefsläkare på sjukhus överlämnar överlämnade överlämnat överlämna(!) verb Inn phual dongpuak- Inn ah puak/pia lämna ifrån sig, räcka över ap- pia – koikik- puak överlöpare överlöpar(e)n överlöpare överlöparna subst. a taisim(galkap) agelsim akihemsim te´ person som går över till fiendelägret övermakt övermakten subst. a hoihzaw asangzaw a thupizaw överlägsen (fientlig) styrka överman övermannen övermän övermännen subst. tungsiah- ei sang alianzaw- Ulian te´ överlägsen motståndare övermått övermåttet subst. aval lua- atamlua-( lua)
L a i m a i | 188 överflöd övernattar övernattade övernattat övernatta(!) verb zantaam- zangiak-giak ligga över natten, sova över övernaturlig övernaturligt övernaturliga adj. alamdang tuam vilvel- mihing hihtheihloh na lamdang mystisk, oförklarlig överordnad överordnat överordnade adj. za khanna-za sang zawkna- a hoihzaw- a sen sangzaw som har högre rang överraskande adj. lamdangsak huai- lamdang sakna( lamdang sa) oväntad, förvånande överraskar överraskade överraskat överraska(!) verb lamdang sa förvåna, komma på, överrumpla överresa överresan överresor subst. lamka bawm- lamkanna ding mun- kantan överfart överrock överrocken överrockar subst. puantungsilh a tualpi lång rock som bärs utomhus överrumplar överrumplade överrumplat överrumpla(!) verb lam et lohpi aa lamdangsak vatna ta med överraskning, överraska överröstar överröstade överröstat överrösta(!) verb nakpau- awsang in pau- awsang tawk kizelsak låta högre än, ropa högre än överseende överseendet subst. lungsim deihna zui – lungduai- zui/mang tålamod, fördrag överser översåg översett överse(!) verb mu napi phal ha överseende med översikt översikten översikter subst. a thubulpi teng- a toma lakna- ettel/ veel sammanfattning av grunddragen översittare översittar(e)n översittare översittarna subst. zawhthawhbawl- aneuzaw tetung zo thawh person som förtrycker andra överskattar överskattade överskattat överskatta(!) verb kiphat ( neihzah sang atamzaw nei-in kigen kiphat) värdera el. beräkna alltför högt aval in sim/tuat/gel överskott [²'ö:ver_skåt:] överskottet noun aval- aval van- aleet- dimval dimle´et det som är för mycket av något, överflöd överskrider överskred överskridit överskrid! överskrida verb a kiphal/ aki ciantanzah sang atamzaw/valzaw gå över el. passera (en gräns) (endast bildligt) septheihna akiphalzahna sang a tamzaw sem överskrift överskriften överskrifter subst. A thulu rubrik, titel överskuggar överskuggade överskuggat överskugga verb nakpitak leh thupi kizat zawktuakna- kilangzaw få annat att verka mindre viktigt överskådlig överskådligt överskådliga adj. theihkhawlh zawhna- theihkhawlh theihna som man har överblick över, översiktlig, klar och tydlig överslag överslaget överslag överslagen subst. manlang a gelna pak leh ngaihsutna pak(a kimang nailo ding) grov beräkning överspelad överspelat överspelade adj. kimawlna ah gual zo överlistad av en bättre spelare (sport) överspelad överspelat överspelade adj. a bei sa- khengkhin passerad, inte aktuell överspänd överspänt överspända adj. kaanglua,khau a kithuah tuumtheih- lauthawng gawp spänd till det yttersta, nervös översta adj. a sangpen - a tungpen - a dawnpen superlativ som finns längst upp överste översten överstar subst. Bumu´u ci( Ulian, Sia) officer av högre grad som vanligen är chef för ett regemente överstiger översteg överstigit överstiga verb hoihzaw (zaw)- kheng - tamzaw vara mer el. större än överstökad överstökat överstökade adj. mansiang- manta (snabbt) avklarad översvallande adj. kipak-gualnuam-lungnuam in kipak överflödande översvämmar [²'ö:ver_svem:ar] översvämmade översvämmat översvämma verb tui letkhia- tui tamlua täcka med vatten tuikhang- tuiciimtung- tuitam lua
L a i m a i | 189 översyn översynen översyner subst. enkik leh sitkik gelpha phatak aa ngaihsun kik granskning (i efterhand) översynt översynt översynta adj. a gamla bek hoihtak kimu thei- agamla et na långsynt (motsats närsynt ) översållad översållat översållade adj. ki thehthang- aki tuamciip –ki ukcip helt täckt, beströdd översätter [²'ö:ver_set:er] översatte, översatt, översätt!;versätta verb lai a at kik te´(gentehna sweden lai pan Zo lai) lai gelhkik –a khiatna kibang lian-in at kik överföra från ett språk till ett annat översättare översättar(e)n översättare översättarna subst. pau dangkhat pan a dang ah lai a at kik agel te´ person som översätter översättning översättningen översättningar subst. lai atkik na–( pau khat pan pau dang khat ah ) det att översätta; den text som översatts övertag övertaget noun hoihzaw- phazaw | hatzaw- metzawkna bättre läge, försprång övertag övertaget noun sumpia| aman pia (gtn-innsap man pia) det att överta (särskilt "pengar som betalas till en gammal hyresgäst av en ny hyresgäst vid övertagandet av bostaden") övertalar övertalade övertalat övertala(!) verb hanthawn – thapia – lungkim/ santheih nading in gen (genom att tala) förmå någon att göra något övertalning övertalningen övertalningar subst. lemtuah – hanthawn – ngai dide det att övertala övertar övertog övertagit överta(!) (el. övertag! övertaga) verb nasepna thuvanpi leh tavuan anei akem även lös sms ta emot och fortsätta med, ta hand om kem-don- a vekpi in leigai övertid övertiden subst. hunval – hun aval arbetstid utöver den normala enligt arbetstidslagen får man inte arbeta över mer än 200 timmar per år om inte kollektivavtal eller dispens från arbetarskyddsstyrelsen anger annat övertog se övertar överton övertonen övertoner subst. a awkhan- a aw gingsak zaw-ngaihsakzaw högre ton än grundtonen (bildligt i plural "subtila nyanser") övertramp övertrampet övertramp övertrampen subst. a kiphalna a kiciangtan na sang tamzaw/khengval upphopp (i t ex längdhopp) för långt fram på ansatsbrädan övertrasserar övertrasserade övertrasserat övertrassera(!) verb ii ban(bank) pan sum aom zahsang atam la/thoh ta ut mer pengar än vad som finns på kontot överträder överträdde överträtt överträd! överträda verb kuaivang- sukha in kisia – hihsia guap bryta mot (bestämmelser) överträffar överträffade överträffat överträffa(!) verb hoihzaw- phazaw (zaw) vara bättre än, vara överlägsen övertygar övertygade övertygat övertyga(!) verb thuzawh a thu umsak få (någon) att tro el. bli säker på övertygande adj. umsak zo thuzawhsak zo som övertygar en, trovärdig övertygelse övertygelsen övertygelser subst. upna kip-mawhsakna amah leh amah akhilhna phawkna det att vara övertygad (även uttryck för detta "fast förvissning") övertänkt adj kidawm tak a ngaihsutna - lungsim sung ah gelna ngimna övervakar övervakade övervakat övervaka(!) verb vil – kem – don - encik ha uppsikt över, kontrollera övervakare övervakaren övervakare övervakarna subst. avil akem adon a encik lampan Ulian (tidigare beteckning för "kontaktperson") övervarar övervarade övervarat övervar! övervara verb kihel- pai (pawibawlna khat peuhpeuh ah ) vara närvarande vid en hel ceremoni e dyl övervikt övervikten subst. thaulua – a gihna tamlua- a gihna vallua alltför hög vikt överviktig adj thauluatna – a ngeina zahding sang a gihna tam/val övervinner övervann övervunnit övervinn! övervinna verb zo – gualzo – maban tun endast fast sms besegra, få bukt med
L a i m a i | 190 övervintrar övervintrade övervintrat övervintra(!) verb phalbi bei – phalbi khengval stanna över vintern övervåning övervåningen övervåningar subst. atung ( inn that tung) andra våningen (i ett tvåvåningshus) övervägande adv. tha nehzawhna-thahat huvudsakligen, till största delen övervägande övervägandet överväganden övervägandena subst. ngaihsutna lak ah hel - ngaihsutsak det att överväga, eftertanke överväger [²'ö:vervä:ger]övervägde övervägt överväg! överväga verb kidawm in ngaihsun – lungsim sun gel tänka igenom (noga), fundera på upmawh – upmawh sansat-ngaihsutna överväger [²'ö:vervä:ger] övervägde övervägt överväg! överväga verb atamzaw – atamzaw tham ahi apiang vara fler, dominera överväldigar överväldigade överväldigat överväldiga verb zel – zel gawp -zo ta överhand över (någon), besegra (om svåra känslor) överöser [²'ö:verö:ser] överöste överöst överös! överösa verb khawm in khawl – sung ge stora mängder av något övning [²'ö:vning] övningen övningar noun kisin – tampi vei kisin na det att öva, träning övningsbil a hawl sinna mawtaw övnings|körning -körningen -körningar subst. mawtaw a hawl a kisin – mawtawn hawl kisin praktisk träning i bilkörning (under en lärares ledning) övningskörning anordnas vanligen av privata trafikskolor övnings|lärare -lärar(e)n -lärare -lärarna subst. kisinna leh hih taktakna ah hong hilh Sia lärare i övningsämne övnings|ämne -ämnet -ämnen -ämnena subst. a taktak aa khuttawh hih/sin/sepna tawh kisai ett av skolämnena teckning, musik, slöjd, gymnastik övre adj. a tunglam – a khunglam komparativ som finns högre upp övrig [²'ö:vrig] övrigt övriga adj adang – a tuamdang ö|värld -världen -världar subst. tuikulh – tuikulhhawn- tuikulh atamna en stor grupp öar
L a i m a i | 191
Natna tawh kisai kammal pawlkhatNo index entries found. andfåddhet
nak hamham, gim/tawl ciang aa nak hamham
andnöd
huihdik khamlo, a k icing zah ding huih dik zolo
blindhet
mittaw
blixt-smärtor
na zakzak
blod i avföring
ek sung ah sipa/siom
brännande känsla
sa hauhau
diaarré
sungpai
diabetes
zunkhum, sikhum
dövhet
beng ngawng
eksem
ciphual, na khat peuh tawh ki lem loh ciang ciphual
feber förlarmningar(arm)
cisa zaw, (khutzaw)/ li phiat
förstoppning
ek khaak, sung pailo
gasbildning
gilpuak, huih vei
halsbränna
gonghsa (gawlsa)
hematom (blåmärke)
dup (na khat tawh kitah khaak ciang a a dup)
hemorrojd
nel dawk (dula)
hepatit
sin natna, cieng
hjärninfarkt
khuak natna (khuak sung sihuai mun khat pan khaak)
hjärtinfarkt
lungtang natna (lungtang sihuai mun khat pan khaak)
hjärtsvikt
lungtang in pumpi aa ding si a sam zah in puak zo nawnlo
huggandesmärta högtboldtryck illamående
sun zakzak a ana si khang sungnim, luaksuak
L a i m a i | 192 inkontinens
zun ip theilo, zun ip zolo
klimateriat
niinka´ang, niinbei
klåda
thaak (thak), cithak
knip (magen)
na teta, (gilna teta)
knöl
cibawk
kramp (vad)
sazang kikang, (tansa tai)
kräkar
lua
kväljningar
luaksuak, luanuam in awk
ljumsbråk
ciil kia, gilzang kia
livmoder
naubu
lös avföring
ek tui/ ek nem
myrkrypningar
citung miksi kah dan aa veina nam khat
menstruation
niinnei (numei ngeina niinnei)
obehag
omdan nuamlo, hek nuamlo
ont/smärta /värk/
na, golh
rapningar(rapa)
ik
rodnad
meima piang nuam aa san velval
sockerdricks-känsla
ci hik
stark trötthet
thazawm, ngaplo, thabei, gim
sura uppstötningar
gilpuak in gilsung pan dang tawn ah a thuk ik khia
suddig syn
muh theih na mang (mit mang)/ hoih tak mu thei lo
sveda
taak
svullnad
bawk, cibawk
synnedsättning
khua mu thei lo semsem, mit mang semsem
sår
meima
L a i m a i | 193 torrhosta
bukkhuh vei ( bukkhuh keu)
trängningar
zun siip, zum thak hak, zum tawm tawm bekpai
tuberkulos
TB natna
uppkördhetskänsla
gilpuak, gilsung kitawk
vinögd/skelögd
mithem, mitkai
ömhet
sukkhaak ciang na
