,"- ,:{..r::1.I:*:
ffiree.#*remffi 4 ffi*f*rpt # H3'Ssgr*fmm*fl # ffispff+w*rf*rereg f
rf3:e*$
-**ft #*ie;ft
# S*p'r*per*rrc*f
* fr3 a:$qe*cflfl 3# #r*effis$ysf#ffi g 3 ffiy*fg*flt"r#st?s#r' E# Fge*#rireg 5# #fsy*f*sffi**
gd# ffi*$vssr*m6 +*fu ssflfsx*r gS #urdg asfr*s*mrru$
g# ff*r#*mmfs g
#rffi?e*ss*mmr
H ffiesstu#mrmg
g#
S*mmmmfumpp$rmff
*v
f*s*fusf rp*ft sdep
@
4 Motorn
@
Motortekniska be$repp
@
@ Sp6nning
Strtim
Inom fordonstekniken anvdnds minga begrepp. Hiir redovisar vi de vanligaste.
Elektricitet Spiinning [r det elektriska tryck som driver strcimmen runt Enheten for spiinning iir volt (V).
i
en sluten krets.
Striim
2ir styrkan eller det fl
Kapacitet
Kapaciteten [r den miingd elektrisk strdm som t ex ett batteri kan leverera innan det iir tomt. Enheten ftir kapacitet dr amperetimmar (Ah).
Effekt
Effekt iir den kraft man kan ffl ur en motor. MawArdet av denna kraft anges numera i kilowatt (kW). Tidigare angavs motorns kraft i hiistkrafter (hk). t hk motsvarar 0,736 kW. Omviint iir 1 kW=1,36 hk.
6vrigt Varvta!
Vridmoment
Varvtal anges i antalet varv per minut
r/min (r - revolutions). Pi vissa varvtalsmdtare finns fortfarande den gamla beteckningen varv per sekund - r/s. Det kan ftirekomma engelska beteckningar som rpm och rps.
-
Vridmoment eller kraftmoment anger kraften pi vridningsrcirelsen i motorn vid ett visst varvtal. I fordonets instruktionsbok kan du se vid vilket varvtal som motorn har det maximala vridmomentet. Enheten dr newtonmeter (Nm). Vridmoment eller kraftmoment iir den kraft som vrider runt motorn precis som den kraft du anvdnder niir du drar 6t en bult med ett sp?irrskaft. Ju liingre ut pi ett spiirrskaftet du hiller desto starkare blir du. Diirf
Armbrytning dr ett s(itt att m(ita sitt vridmoment mot ndgon annans. Det starkaste vridmomentet vinner
Vridmomentet i en frirbriinningsmotor kan jiimftiras med en cykel. Vridmomentet (Nm) = kraften
pi
pedalen (N) x liingden
pi vevarmen
(m)
I motorer anger vridmomentet kraften pi vridningsrtirelsen vid ett visst varvtal. En traktormotor och en sportbilsmotor utvecklar sina htigsta vridmoment vid helt olika varvtal. I fordonets instruktionsbok kan du se vridmomentskurvan. Effekten iir alltid densamma oavsett hur den produceras. En traktormotor 300 kW har samma effekt som en sportbilsmotor pi 300 kW.
pi
Traktormotorn kan liknas vid en cykel som en tyngdlyftare trampar pi med en htig viixel. Tyngdlyftaren har ett stort vridmoment vid ett lflgt varvtal. Sportbilsmotorn kan jiimftiras med en sprinter som trampar samma cykel med en 169 viixel. Sprintern har stort vridmoment vid htigt varvtal.
Bida utvecklar samma effekt. Effekten = kraften
pi
pedalerna x pedalhastigheten
Tyngdlyftaren har stor kraft
pi
pedalerna men lflg hastighet. Sprintern har liten
kraft pi pedalerna men h
Fundera Om tyngdffiaren och sprintern byter plats, vad hrinder med effekten och vridmomentet.
Lufttryck
(Pa), och anvdnds till exempel vid miitning av lufttrycket i dZicken eller vid mZitning av'kompressionstrycket i motorn. 1 kilopascal (kPa) motsvarar 1 000 Pa.
Lufttryck
anges
i Pascal
Andra mfltt f
Atdragningsmomentet fcir bult- eller skruvf
Hastighet
Vid miitning av hastighet anviinds begreppet meter per sekund - m/s. Ett fordons hastighet uppges diiremot i kilometer per timma - km/h. 10 m/s motsvarar 36 10
Slagvolym
km/h
km/h motsvarar 2J78 mls
Slagvolym anger
utrymmet mellan kolvarnas civre och nedre Ovre viindpunkt i motorn. vdndpunkt
Man kan ocksi kalla det motor-
Nedre storlek. Ju st
Mittenheten ?ir liter eller kubikcentimeter (1 liter = 1 000 cm3). Cylindervolym anger hela volymen i cylindern d v s slagvolymen plus fdrbriinningsrummets volym.
F-1
Cylinderdiameter
Dieselmotorn De flesta lastbilar och bussar har
lnsprutare en
dieselmotor.
TEindstift
Dieselmotorn och bensinmotorn har i stort sett samma uppbyggnad, men i briinslesystemet hittar vi en viisentlig skillnad.
Pi
bilderna hlir
W
E-T_B
EtE g*r-n*E
fl(%\\ q\v l/
intill kan du bland
\./
annat se att dieselmotorn saknar tiind-
Bensinmotor
stift.
lnsuEninEstakten Luft sugs in genom den 6ppna insugningsventilen pfl grund av undertryck i cylindern.
. .
Avgasventilen 2ir stlingd.
l(ompressionstakten
. . .
Insugningsventilen har stiingt. Avgasventilen iir fortfarande stiingd.
Kolven iir
pi viig upp och komprimerar luften
som
blir mycket varm.
.
Ndr kolven ndstan under h
Zir
lnda uppe sprutas briinslet in
Arbebtakten
. . '
Bflda ventilerna iir fortfarande stiingda. Brdnslet antiinds genom luftens hdga temperatur. De expanderande gaserna pressar kolven nerflt.
Avgstakten
. . .
M
Avgasventilen oppnas. Insugningsventilen iir fortfarande st2ingd.
Kolven pressar avgaserna ut genom avgasventilen.
Dleselmotor
Fyra
takter
Cylindrarnas antal och placering Siviil tvitakts- som fyrtaktsmotorer kan ha en eller flera cylindrar. Detta giiller siviil diesel- som bensinmotorer. Det enklaste borde vara att endast ha en cylinder men det skulle orsaka mycket vibrationer. Delar man upp motoms cylinder-
volym pi flera cylindrar gir motorn jdmnare. De vanligaste motorerna har fyra, sex eller itta cylindrar, men det flnns iiven de som har tvil,tre eller fem.
Det flnns dven fordonsmodeller med fler dn ittta cylindrar, till exempel har Ferrari en modell med tolv cylindrar. Ju fler cylindrar desto jiimnare ging.
Radmotor De vanligaste motorernahar fyra eller sex cylindrar placerade i rad efter varandra. De vanligaste person-
bilarna har fyrcylindriga radmotorer (iiven kallade raka motorer). En sexcylindrig radmotor 6r ndstan helt vibrationsfri tack yare att t2indningarna kommer i jiimn fdljd och arbetstakterna civerlappar varandra. V-motor (vinkelmotor) Stcirre fordon har ofta en v-motor dZir cylindrarna sitter i tvi rader i vinkel mot varandra. Denna motortyp har vanligen fr6n sex upp till sexton cylindrar. Problemet med vibrationer dr lite annorlunda i en v-motor. En v-motor med sex cylindrar gflr inte lika j?imnt som en sexcylindrig radmotor. Ddremot 5r en tolvcylindrig v-motor ndstan helt vibrationsfri.
Dieselmotorns utveckling Alltsedan mitten av 80-ta1et har utvecklingen av dieselmotorn framfiirallt g?illt tre mfll:
.
6kad miljiianpassning - bland
.
Fiirbiittrad briinsleekonomi -
.
annat har avgaserna gjorts mindre skadliga genom att motorn ftirbiittrats och komponenter som katalysatorn och olika filter utvecklats. en ny dieselmotor iir oftast billigare att krira tack vare att den utnyttjar brZinslet biittre (verkningsgraden 2ir hiigre), den har l2lngre livsliingd och lZingre serviceintervaller.
Hiigre effekt - detta har man lyckats med tack vare en fcirbiittrad motorteknik (bland annat biittre vridmoment) och stcirre cylindervolym. Milen har varit gemensamma fdr de flesta fordonsfabrikanterna, men de har valt olika viigar ftir att ni dit. I vissa fall har man utvecklat dieselmotorns traditionella uppbyggnad, i andra fall har man kommit fram till helt nya lcisningar.
Dieselmotorns f6r- och nackdelar Siviil bensinmotorn som dieselmotorn har fdrdelar och nackdelar, dels ur miljtisynpunkt, dels ur effektsynpunkt. Som du redan vet iir de flesta tunga fordon idag dieseldrivna. Hiir fbljer nigra av dieselmotorns for- och nackdelar jimftirt med bensinmotorn.
Dieselmotorns ftirdelar . arbetar pfl l6gt varvtal
. . . .
arbetar med htigt kompressionstryck har htigt vridmoment har inget elektriskt tiindsystem
tikar inte briinsleftirbrukningen vid en kallstart lika mycket som en bensinmQtor
.
6r mer energieffektiv. Den drar i de flesta fall mindre briinsle lin vad en bensinmotor gtir med motsvarande prestanda, vilket medftir liigre koldioxidutsl?ipp.
Dieselmotorns nackdelar
.
behdver ha starkare motorblock (och vissa andra delar) pfl grund av den htrga kompressionen, vilket gdr dieselmotorer tyngre och dyrare
. ,: . .
har en htigre ljudnivi, [ven om den i nflgon min diimpas av det kraftigare
motorblocket sliipper ut mer kvZiveoxider, partiklar, kolv2iten och aldehyder
bidrar i sttirre omfattning
till
att smog (avgaser + dimma) bildas
Hybrider En hybrid har oftast tvfl eller flera drivkZillor. Det vanligaste iir fordon med en frirbriinningsmotor och en elmotor. Det finns i huvudsak tvi modeller av hybrider; parallellhybrider och seriehybrider.
Parallellhybrider
Batteri
Med en parallellhybrid eller fullhybrid, som den ocksi kallas, menar vi ett fordon som du kan kdra pfl enbart elmotor, enbart pfl dieselmotorn eller med hjiilp av bida samtidigt.
Parallellhybridens elmotor anvd.nds vid start och acceleration upp till 15 km/h. Niir du kcir i hdgre hastigheter tar dieselmotorn civer. Laddningen av hybridens batterier sker pi tv6 siitt. Dieselmotorn laddar batterierna dven bromskraften utnyttjas ftir laddning. Det finns minga ftirdelar med parallellhybriden. Den bidrar till minskad tomgingskdrning. Andra fcirdelar med denna typ iir att vid sttirningar pi tekniken piverkar den ena inte den andra. Ju fler start och stopp man har desto mer effektiv blir den jiimfort med en konventionell motor.
Seriehybrider
Batteri
Den stora skillnaden i teknik Ar att pfl seriehybriden anviinds en mindre fcirbriinningsmotor ?in pi en parallellhybrid. Anledningen 2ir att det inte iir ftirbriinningsmotorn som i huvudsak driver fordonet framit. Motorn kan arbeta med ett jrimnare och mer briinsleoptimalt varvtal, vilket leder till liigre koldioxidutsl2ipp. Fiirbriinningsmotorn driver en kraftig generator som i sin tur driver elmotorn som skiiter framdrivningen av fordonet. Har fordonet plats fcir minga batterier klarar seriehybriden att framf
Plugin eller laddhybrider
Detta 2ir en hybridbil med laddningsmojlighet genom anslutning till elniitet. Denna teknik kommer du ftjrst att se pi liitta fordon, men sen 2iven pfl liitta lastbilar.
Ldtthybfider Llitthybriden kallas dagens bilar med start-stopp-system, bromskraftsitervinning och solceller i takluckor etc.
Diagnostik styrs eller kontrolleras de flesta system pi en lastbil eller buss av elektronik. Dagens tunga fordon iir uppbyggda av liknande teknologi som flnns i personbilar. Diagnossystem iir egentligen inte nigot nytt men 6r allt vanligare i dagens tunga fordon. D[rftir behtiver du som fcirare veta hur du anvdnder och utnyttjar informationen pi biista siitt.
I allt st
Diagnossystemet bygger
pi
att kontrollera och jiimfora fcirprogrammerade
viirden och meddela avvikelser. Systemet kan meddela information, varning eller stopp. Niir du t ex vrider pfl nyckeln till ffindningsliiget sfl startas ett kontrollprogram som med hjiilp av fordonsdatorerna gir igenom de olika systemen och meddelar eventuella fel. Det ar bra om du l6ter kontrollprogrammet arbeta klart innan du startar fordonet. Beroende pi fabrikat kan informationen och felmeddelanden visas som sifferkoder eller som symboler pfl instrumentpanelens display.
Du bor veta hur ditt fordons diagnossystem fungerar och forsti de symboler som visas fcir att inte traflksiikerheten ska dventyras. Det kan vara ekonomiskt fordelaktigt att itgardafelen niir informationen visas f6r frirsta gflngen. Viintar du med attrcparcra det fel som uppstitt kan kostnaderna 6ka viisentligt.
Du kommer att kunna se de olika symbolerna som kan visas pfl displayen vid respektive avsnitt. Avvikelser kan fcirekomma. Hiir visas nigra exempel pi infodisplaysymboler:
Ldg oljenivd, motor
Vatte-n
i brdnsle
Fdr ldgt dricktryck
@
Strdmvarning
E
Ldg nivd, spolarvritska
@
Temperatur,
hydraulisk retarder
@ Stopp
Varning halkrisk
Fel
E Motorfel
@
Fdr hdgt motorvarvtal
@
pdfdrvcirmning Motortemperatur fdr ldg fdr motorbroms (VEB)
Brdnslesystem fiir tun$a fordon Som fdrare bdr du ha kunskap om hur ett briinslesystem dr uppbyggt i stora drag. Briinslesystemen kan se olika ut beroende pi fordonstillverkare. Det stiills allt hiigre miljtikrav pi fordonstillverkarna vilket leder till att briinslesystemen har
fitt
st
Elektron
iskt brinslesystem med enhetsi nspruta
re
Briinslesystem med enhetsinsprutare dr ett vanligt fdrekommande system. Vi kommer att beskriva systemet schematiskt och syftet ar att fi en bild av hur briinslesystemet fungerar.
Briinslet sugs upp frin tanken med hjiilp av matarpumpen (1) genom silen (2) i tankarmaturen och in i briinslefllterhuset (3). Om motorn iir utrustad med fcirfilter och vattenavskilj arc (4) sugs briinslet dven genom dessa. Briinslet gir sedan vidare genom styrenhetens kylslinga (6) upp till overstrcimningsventilen (7), diir briinslet frin tanken blandas med returbr2inslet frin cylinderhuvudets brlnslekanal (8), och vidare till matarpumpens sugsida. Matarpumpen (1) trycker briinslet till briinslefilterhuset (3) genom huvudfiltret (5) till cylinderhuvudets liingsgiende br?inslekanal (8). Denna kanal frirser varje enhetsinsprutare (9) med briinsle via en ringformad kanal runt varje insprutare i cylinderhuvudet. Overstrdmningsventilen (7) reglerar trycket f
I
matarpumpen (1) finns tvi ventiler. Den ena iir siikerhetsventilen som liter briinslet att stromma tillbaka till sugsidan niir trycket blir ftir htigt t ex niir briinslefiltret iir igensatt. Den andra iir en backventil som oppnar niir handpumpen (10) anviinds.
Matarpump Matarpumpen ska suga upp briinsle frin tanken och trycka det vidare i systemet. Pumpen drivs av motorn via kugghjul. PA bilden till hoger ser du en matarpump som dr isiirtagen.
M atarp ump av ku g g hj ul s typ.
Handpump For att manuellt kunna suga upp briinsle fr6n tanken finns det en handpump.
Handpump i dppen respektive stringt liige.
Brdnslefilter
Renar
frin
Briinslesystemet mdste skyddas mot smuts. Aven mycket smfl partiklar kan stZilla till problem och foriindra briinsleinsprutningen si att motom 96r siimre.
pi vissa delar i insprutningssystemen ligger pi en tusendels millimeter (ett h6rstrfl iir tjugo gflnger tjockare). Precisionen
Fdr att stoppa eventuell smuts flnns ofta tre fllter.
' ,
Tankflltret som sitter silduk av metall.
Huvudfilte r o ch v attenav skilj are.
pi sugrdret i briinsletanken.
Det
2ir en
finmaskig
TV6 briinslefilter av veckat och spirallindat papper. Holjet och insatsen
iir
gjorda som en enhet och det kallas boxfllter eller spin-on-fllter. Du bor byta fllter enligt instruktionsboken.
Byte av brenslefiltet Det nya briinslefllterhuset fcirhindrar att luft kommer in i systemet niir briinsleflltren byts. Ventilkiiglorna som sitter i brlinslefilterhuset (3) stiinger niir briinsleflltren skruvas bort.
Avtappning av vatten For att kunna tappa ur vatten ur vattenurskiljaren si mflste nigra villkor vara uppfyllda. Givaren (11) pi sidan 74 miste indikera hog vattennivi. Fordonet ska sti med ansatt parkeringsbroms och motorn avstiingd men startnyckeln i krirliige. Med hjalp av spak (lD gAff du in i menyn under "Fordonsinstdllningar" och diirefter "Drdnering/Luftning". Starta driineringen och viinta tills symbolen fcirsvinner fr6n displayen. Fcirst di iir driineringen slutf
E
Vatten i briinsle
d
.Jlii,!
Elektronik Ftir att uppni miljrikraven och kunna Motorfel
styra
briinsleinspr[t-
ningen pfl ett effektivt siitt, finns det en miingd elektronik som ger information till en styrenhet. Enheten styr och ger signaler som justerar och opti-
merar
insprutningen.
Kallstarter och olika belastningar
pi motorn
regleras enkelt med hjiilp av styrenheten.
Enhetsinsprutare Som vi tidigare sagt miste
briins-
let vara mycket flnfiirdelat ntir
det
sprutas in i cylindern och detta iir insprutarens uppgift. Bilden visar ett exempel pi hur en enhetsinsprutare
kan
se ut.
Briinsletrycket som byggs upp pi mekanisk viig med hjiilp av en rullvipparm till ca 2000 bar iir fcirbunden med den riverliggande kamaxeln.
Insprutaren styrs via elektronik och iippnar ventilen vid riitt tillfiille.
Luftning For att veta hur du ska gora b
Har du kort briinsleslut, kommer det att kriivas att du anvdnder handpumpen for att manuellt suga upp brzinsle frin tanken. Pfl tidigare modeller kan det iiven krdvas att du fir lossa en luftningsnippel.
Common Rail Tryckregulator
Tryckgivare
4
w
2 Hogtryc[
Styrenheten 6vervakar och styr
insprutningen av dieselbrdnslet.
pump
Matarpump
Elektriskt reglerade insprutningsventiler Varje insprutningsventil
signaler
frin styrenheten
Tank med matarpump
Ett annat vanligt briinslesystem pfl dieselmotorer 6r Common Railsystem. Systemet har likheter med personbilars briinslesystem. Common Rail som betyder gemensamt fcirdelningsrdr iir uppbyggt av en matarpump (1), en hrigtryckspump (2), ett fordelningsrtir (3), en styrenhet (4) samt elektriska insprutningsventiler (5). Fiirdelingsrciret iir kopplat till insprutarna via tryckrcir (6). Pumpen alstrar ett mycket hogt tryck (1600 bar) i det gemensamma frirdelningsrciret. Styrenheten ger impulser som rippnar insprutningsventilerna. Tiden niir insprutningen gcirs iir variabel och kan ske upp till fem g6nger under en insprutningscykel. Olika miingd briinsle sprutas in i vid olika tillfiillen vilket optimerar fdrbriinningen.
iir att exaktare mzingd briinsle kan sprutas in i fdrbriinningsrummet vilket leder till renare avgaser. Andra frirdelar iir att det blir liigre briinslefdrFdrdelen
brukning, motorljud och lugnare gflng pfl alla varvtal.
En nackdel 2ir att flera komponenter stflr under mycket hiigt tryck. Liickage frin fordelningsrciret och tryckrdren kan ge mycket allvarliga skador. Strfllar med briinsle som kan vara svira att se med blotta rigat kan triinga in i kroppen och orsaka mycket sv6ra skador. Du kan enkelt kontrollera kickage genom att hfllla ett mjukt papper iiver rciren.
Automatisk luftning Du b
Luftens veg
Frir att dieseln ska kunna forbriinnas i cylindrarna krdvs det att man tillftjr luft. Det gir it mellan tio och tjugo kubikmeter luft for att fdrbriinna en enda liter diesel.
Frfln luftintaget (1) sugs luften genom luftfiltret (2) dAr den renas for att sedan 6ka vidare till turbokompressorn (3). Turbon trycker den vidare till laddlufr kylaren (4). Nar luften nir inloppsrciret (5) frirdelas luften till cylindrarna diir den iir en nddviindig del i fdrbriinningen av dieseloljan.
Niir luften kommer ut ur cylindrarna kallar vi den avgaser. Den iir nu blandad med rester av dieseloljan och den trycks genom avgasgrenrdret (6) tillbaka till
pi turbinhjulet och skickas sedan vidare till avgastryckregulatorn (7). Avgasernas viig avslutas med att de passerar ljuddiimparen for att sedan komma ut i luften. turbon (3). Har sdtter avgaserna fart
Luftfilter Om man inte renade den luft som sugs in i motorn skulle sand och damm snabbt slita ner motorns inre. Stcirre motorer kan behciva flera kubikmeter luft per minut sfl det iir stora mdngder luft som luftflltret m6ste rena. Den sammanlagda pappersytan i filtret kan uppgfl till 10 kvadratmeter. Mellan luftfi ltret och turbo-aggregatet sitter en indikator som mdter undertrycket i roret mellan luftflltret och turbokompressorn.
Minskar
Om undertrycket blir for hcigt tyder detta pi att luftfiltret iir igensatt. Di tiinds en varningslampa pfl instrumentpanelen. Okad brAnslefltging och onormal svartriik dr tecken pi att luftfiltret iir
Luftfilter
igensatt.
igensatt
Turbo effekten
Motorns effekt piverkas av mflnga olika faktorer. En av de viktigaste dr den miingd syre (luft) som finns i cylindern nzir briinslet sprutas in. Ju mer syre det flnns desto mer brzinsle kan f
av avgaser
Turbon iir placerad mellan luftflltret och motorn. Den drivs av motorns avgaser.
Luft med overtryck
lnstromma nde luft Turbinhjul med ledskenor
€ Kompressorhjul med ledskenor Kompressor Turbin
Si htir fungerar
den. Niir turbon ar ighng suger den in luft genom luftflltret. Samtidigt komprimeras luften, det vill siiga den pressas samman och fflr htigre
tryck. Det betyder tvfl saker:
.
Pfl grund av det hciga trycket blises
luft in i motorns cylindrar. (Pfl fordon
utan turbo miste motorn suga in luften.)
.
Genom att luften iir komprimerad kommer mer syre in i cylindrarna och fdrbriinningen blir biittre.
Fdrdelarna med turbokompressorn dr . att den ftirser motorn med en storre miingd luft (civerladdning)
. . .
att mer briinsle kan fdrbriinnas vilket kraftigt rikar effekten
att avgaserna blir renare eftersom br2inslet fdrbriinns biittre att
bullernivin siinks.
Smiirjning av turbon Smdrjning av turbon skijts av fordonets ordinarie smtirjsystem. Eftersom turbons varvtal iir mycket hdgt (vid fullvarv mellan 75 000-130 000 varv/min) iir det viktigt att smorjningen fungerar perfekt.
Du m6ste vara forsiktig nar du startar och stannar motorn, siirskilt om du kijr ett tungt fordon utrustad med turbo.
ffi
Turbotryckmcitare
Vid start miste du krira iviig i lugnt tempo och motorn fir inte koras pi hdga varvtal. Skiilet iir att turbons trycksmdrjning ska hinna komma iging innan turbon g5r upp i hciga varvtal.
Vid start
Har du kcirt sparsamt under en "lugn korning" kan du stiinga motorn direkt niir du stannar. Har k
Vid stannande
La d d t uftt
re (l nte rcooler) Niir turbon pressar samman laddluften blir den varm och varm luft tar stdrre plats
Hiijer effekten
kall. Diirftjr finns en laddluftkylare mellan turbon Zin
och motorn.
Luften kyls och tar dzirmed mindre plats vilket medfor att 6nnu mer syre fir plats i motorn. Pi si siitt blir ftirbriinningen iinnu blttre och Laddlufteffekten kan
7o
kylare
Startelement (fiirvdrmning) Ett problem under den kalla irstiden dr att luften som sugs in i motorn iir ftir kall. For att r6da bot pi detta har en del fordon ett startelement som vdrmer upp luften innan den skickas in i cylindrarna. Elementet sitter i inloppsrdret och vid temperaturer under 10 minusgrader vdrms luften upp, vilket kan ta frin ett par sekunder upp till cirka en minut.
I
Vdrmer upp
Har ditt fordon ett startelement ska du vrida startnyckeln till fdrviirmningsliiget. Da tAnds en kontrollampa - vdnta en stund. Niir luften iir uppviirmd slzicks kontrollampan och du kan vrida nyckeln till startliiget och starta som vanligt. Om fel uppstitt pi frirviirmningselementet visas en symbol i displayen. Du inte anviinda startgas eller startspray i en motor med startelement. Ftjrdelarna med frirviirmning tir . att motorn startar lattarc
. .
att avgaserna minskar, vilket minskar miljtiskadorna
attbrdnsleforbrukningenminskar.
fir
@ Fel pd
fdr-
viirmning
Avgastryckregulator (Af,-regulator) Som du redan vet drivs turbon av motorns avgaser. Niir avgaserna ldmnar turbon miste de passera Al-regulatorn, som iir monterad efter turbon. AT-regulatorn stryper avgasflOdet si att motorn miste arbeta under tryck. Regulatorn styrs oftast automatiskt av elektroniken eller piverkas ndr du anvdnder hjiilpbromsen.
luppvdrmning
avgaser
AT-regulatorn har tv6 uppgifter. . Ndr den iir i funktion belastar den motorn, vilket betyder att motorn vdrms upp snabbare. Detta iir naturligtvis bra vid start och vid andra tillfiillen di motortemperaturen ar lhg.
.
Genom att Al-regulatorn cikar motortemperaturen blir frirbriinningen effektivare. Diirmed minskar miingden rykande och illaluktande avgaser.
AT-regulatorn kan ocksi anviindas som motorbroms, si kallad avgasbroms. Se kapitlet om hjiilpbromsar.
Onormal avgasr6k Om det ryker onormalt mycket frin fordonets avgasror bcir du undersdka vad det beror p6. Ar rtjken svart kan det bero pi att motorn fir frir mycket briinsle och sotpartiklar bildas. Orsaken kan bland aflnatyara . att det uppstatt fel pfl en sllidare
'W .,
[email protected] . .
att det uppstitt fel
pi turbon
att avgasbromsen har hiingt sig
Ar rbken vit kan det bero pi att motorn fir ftlr lite brzinsle, vilket iir vanligast vid kallstart. Orsaken kan vara . att kompressionstrycket iir ftir l6gt
. att driftstemperaturen iir ftir 169 . -att det uppstfltt ett fel pi spridare . att det 2ir fel pi elektroniken . att det uppst6tt en vattenldcka i ftirbriinningsrummet. Ar roken bl6 kan det bero pi att briinslet inte ftjrbriinns p[ riitt siitt. Orsaken kan vara . att det uppstfltt ett fel pfl insprutarna
. .
att driftstemperaturen att det iir fel
?ir
for lig
pi elektroniken
Kontroll av dieselmotorn Du ska . hfllla rent runt pifyllningsniret. Det iir mycket viktigt att dieseloljan inte fdrorenas. Se ocksi till att tanklockets luftningshil inte iir igensatt.
. .
regelbundet kolla oljenivin i motorn. byta briinslesystemets fllter minst varje h
villa driftstdrningar. Folj instruktionsbokens anvisningar fdr tankning, oljekontroll och byte av filter.
Om motorn inte
. . .
vill
starta eller om den kiinns kraftlos kan det bero
briinsleflltret iir igensatt det har kommit vatten eller smuts i brtinslet det iir fel pfl avgasreningen
pi att
E Motorfel
Smrirybystem I motorn flnns minga rtirliga delar som glider mot varandra ndr motorn iir iging. Utan olja skulle friktionen och vdrmeutvecklingen i motorn snabbt bli s6 stor att motorn tog skada.
Oljans uppgifter- dr att minska friktionen och slitaget genom att bilda ett
.
tunt oljeskikt mellan motorns rtirliga delar
. .
kyla motordelarna genom att leda bort viirme de hetaste stiillena
hfllla rent i motorn genom att fiira med sig fdroreningarna
. . .
frin
till fllter
som renar oljan
fungera som tiitningsmedel vid kolvringarna si att kompressionen i cylindrarna blir biittre diimpa motorljudet
ftirhindra korrosion i motorn.
OIjet169
Oljan finns i oljetr6get (oljesumpen) under motorblocket. Den pumpas runt av oljepumpen som drivs av vevaxeln, kamaxeln eller transmissionen.
Oljetryck
Oljan trycks ut i motorns olika delar och rinner sen tillbaka ner i oljetrflget. F
Alla bussar och lastbilar har en varningslampa pi instrumentpanelen som varnar f6r l6gt oljetryck. Borjar denna lampa lysa under ktir-ningen ska du omedelbart stanna motorn, annars riskerar du motorhaveri. Kolv
Oljetemperatur
En del fordon har dessutom en oljetrycksmdtare och ibland en oljetemperaturmatare
pi
instrumentpanelen.
80-120 gradel
Oljans temperatur 6r normalt cirka 80-120 'C. Hdgre temperaturer kan vara skadliga for motorn. Diirfdr har minga
tyngre fordon en oljekylare, den kan vara kopplad till motorns kylsystem eller vara placerad framtill i fordonet sfl
Oljetrycksmdtare
att fartvinden kyler oljan.
Oljefilter
For att smorjningen ska bli effektiv m6ste oljan hflllas si ren som miijligt, vilket sker i ett eller flera oljefllter. Det iir viktigt att du byter olja och oljefilter enligt fordonets instruktionsbok.
Ar oljan grivit tyder det pi att det kommit in vatten i oljan. En liten del av oljan forbrukas neir du kor och diirfcjr mflste du regelbundet kontrollera oljenivin och vid behov fylla pfl olja.
W Oljefilter
Ldg oljenivd, motor
Mineralolja eller syntetolia? Det finns i huvudsak tvfl sorters motorolja
-
mineralolja och syntetolja.
I tillverkningsprocessen av syntetolja ingflr det mineralolja. Mineraloljan tir billigare men har inte samma fordelar som syntetoljan. Tittar man pi den totala kdrekonomin s6lcinar det sig att anviinda syntetolja.
Syntetoljan
.
. . . .
iir brittre vid lflga temperaturer. Mineraloljan blir triigflytande redan vid 20 minusgrader, medan syntetoljan iir flytande dnda ner till 50 minusgrader
.,
iitr.lli
t:'!ii] i,.,r.lt
iir blittre iiven vid hdgre temperaturer och vid hirda pifrestningar minskar motorslitaget och okar diirmed fordonets livsl2ingd minskar briinsleforbrukningen och gor att motorn arbetar liittare
,:ti';il,l)
';,ii i;lii}
iir biittre fdr milj6n.
I..tr,t
:tt::tll
,
Tiink pfl att syntetoljans egenskaper kan ftjriindras om du blandar den med mineralolja. For att
fi
biista resultat bor du borja med syntetolja
i samband
med
service och oljebyte.
Hiill aldrig ut oljor
p6 marken eller
i avloppet. De riiknas som farligt avfall
och
ska tas om hand enligt siirskilda regler. De flesta kommuner har fltervinningsstationer diir man kan liimna oljor och andra miljiifarliga avfall.
Farligt avfall
tliij
@
@
o
@
5 Kylsystemet I cylindrarna i motorn omvandlas briinslets kemiska energi till viirmeenergi och rcirelseenergi. Temperaturen kan bli upp till tusen grader och n6r vdrmen sprider sig kan motorns olika delar bli mycket varma. Frir att motorn inte ska civerhettas miste denna vdrme ledas bort. Kylningen kan istadkommas med luft eller viitska. De flesta motorer iir viitskekylda.
Vattenpump
Vattenpumpen, som drivs av vevaxeln, pumpar runt vdtska i kanaler i motorblocket och i cylinderhuvudet. Viitskan tar flt sig vdrmen och pumpas sedan till
Kylare
kylaren som sitter bakom
Termostat
kan en flAkt fa luften att passera kylaren. Denna fliikt drivs av remmar och iir termostatreglerad - det vill siiga den kopplas in vid en viss temperatur.
Kylare
Kylvritskepump
For att motorn snabbt ska ni upp till sin arbetstemperatur flnns en termostat som stdnger cirkulationen genom kylaren under motorns uppviirmning. Frirst vid omkring 80 grader oppnar termostaten.
Slutna kylsystem De flesta motorer har ett slutet kylsystem som arbetar under tryck. Systemet iir tiittslutet och trycket gtir att viitskans kokpunkt hrijs, vilket minskar risken fcir att viitskan ska koka.
E
Nivd, lqtlvritska
Vid uppviirmning utvidgas kylviitskan och riverskottet strommar till ett expansionskiirl. Eftersom det finns en stor
i systemet piverkas viitskenivin i expansionskiirlet kraftigt miingd vatten
mellan kall och varm motor. Eftersom kiirlet zir genomskinligt iir det latt att se ndr kylviitskenivfln sjunker under sin normala nivimiirkning och en symbol visas i displayen fcir 169 viitskenivi.
Varning het inga
Ett trycklock sitter normalt pi expansionsklirlet och var forsiktig niir du
ska oppna locket till ett varmt kylsystem. Eftersom kylviitskan st6r under tryck kan het 6nga spruta upp och briinna dig.
Kup6virmare Ftjr att vdrma upp hyttutrymmet anvdnds overskottsvdrme fr6n motorn. Detta sker n6r kylvritskan passerar igenom ett element som dr placerat i fdrarhytten' Luft passerar genom elementet och vdrmer hytten
Kylviltskan Det iir viktigt att kylsystemet
Glykol och
inte fryser eller rostar. Diirfor tillsiitter man vanligen glykol i kylarvattnet. Glykolen fdrhindrar siv2il frysskador som
rostangrepp. Kontrollera i instruktionsboken vilken tYP av
glykol fabrikanten rekommenderar.
Blanda aldrig olika sorters glykol. Vissa blandningar ge negativa effekter pA
kan
materia-
Vofuo har t exvalt att placera en dekal pd expansionskiirlet somfdrklarar vilken sorts glykol som du ska anvcinda.
Glykol
I dexafall rir glykolen gul.
let i o-ringarna vilket kan skada motorn.
. .
fiir vana att kolla kylviitskan fore k
Ta
dverhetta inte kylsystemet och motorn Det flnns risk fiir dverhettning niir: . du kdr med sltip uppfdr branta backar med ligt motorvarv och h
. .
inte ha motorn iging i onodan sdnka hastigheten sista striickan innan stopp.
Instrumentbriidans temperaturmdtare varnar dig om kylviitskan blir fdr varm. Pekar visaren pi varningsfiiltet (vanligen rdtt) btjr du stanna fordonet och ftlrsdka hitta felet. Annars kan motorn bli iiverhettad och diirmed ftirst
Kylviitskemiitare
Hdg temperatu4 lcylvritska
gradel
Ett tips ar att ge full viirme i kup6n om kylviitskan pldtsligt blir fcir varm, eftersom elementet i hytten hjiilper till att fi ner viirmen i kylviitskan. Det Zir inget fel att visaren stir niira varningsfiiltet. Kylviitskan ska ha en ganska hcig temperatur (85-100 oc pi moderna fordon) ftir att motorn ska slitas si lite som m6jligt. De vanligaste felen vid fdr hdg motortemperatur . Viitskenivin i kylaren iir fdr lflg.
. . . ' lcylvritska
[r
foljande:
Det har blivit stopp i kylaren pfl grund av smuts eller isbildning. Vattenpumpen har gett sdnder.
En slang hargitt sdnder. I(ylaren har sprungit liick och all kylviitska har runnit ut. I detta fall stiger visaren mycket snabbt till varningsfiiltet fiir att snabbt itergi till att visa kall motor. Sli genast av motorn.
Om viitsketemperaturen under krirningen pl
r
bli frir lig beror
pi kyl-
det
@
6 Kraftiivertiirin$
@
Allmdnt
@
. . . .
o
Kraftdverf
viixellida kardanaxel bakaxel.
Motorn
producerar drivkraften.
(1)
till
och
ifrin
motorns kraft.
Kopplingen (2)
kopplar
Viixellidan
omvandlar motorns kraft med hjiilp av olika utviixlingar. En 169 v2ixel ger hdg drivkraft och lig hastighet medan ftirhillandet 2ir tviirtom ftjr en hdg viixel - 169 drivkraft och hdg hastighet.
(3)
frin viixellidan till
Kardanaxeln (4)
Bakaxeln (5)
f
till drivhjulen
bakaxeln. och genom olika
utviixlingar kan fordonet anpassas till olika arbetsuppgifter. I centrumvdxeln vinklas kraften 90 grader innan den nir drivtrjulen Navreduktionen (6)
viixlar ner hastigheten ute vid drivhjulen si att pifrestningarna pi andra delar av kraftciverfdringen minskar.
Kopplin$en Kopplingen ska pi ett mjukt siitt overfrira motorns kraft fr&n till drivaxlarna.
till viixellidan
och diiri-
Det vanligaste systemet pi tyngre fordon iir den tryckluft-hydrauliskt mancivrerade kopplingen. Si hiir fungerar den i princip: BehAllare
for kopp: lingsvdtska
Kopplingslamell Kopplingspedal
Huvudcylinder
Svdnghjul
Kopplingshdvarm
KopplingsSETVO
Tryckluftsventil Lufftankar
Niir
kopplingspedalen trampas ner piverkar den en hydraulkolv cylindern, som pressar viitska mot en tryckluftventil.
tryckluft
f
koppli hjul. Se skissen ovan!
i
huvud-
fram
lufttankar (anti ngslamellen
frin
motorns wtng-
Fordelen med denna kombination av tryckluft och hydraulik iir att den gor kopplingsarbetet lattare. Liimna alltid fordonet i neutralliige. Fordelen rir att om luften skulle liicka ur systemet kan du fortfarande starta fordonet. Kopplingspedalen kan vara mycket svir att trycka ner utan lufthjalp.
Vdtska
till hydrauliskt maniivrerad koppling
till en personbil. Denna vtitska har en nackdel som du brir kzinna till- den absorberar vatten frin luften. Ju iildre viitskan iir desto mer vatten innehiller den vilket kan innebiira att frys- och kokpunkterna iindras. Det iir vanligt att viitskan dr av samma typ som bromsviitskan
Det iir viktigt att du byter viitska enligt instruktionsbokens rekommendationer.
Vdxelldda Skiftgaffel
Kopplingshylsa lngdende axel frAn kopplingen UtgAende axel
Mellanaxel
kraft ur motorn
V2ixellidan bestflr av ett antal kugghjul av varierande storlek, med vars hjiilp man kan ta ut olika stor kraft ur motorn. P6 tunga fordon har viixellidan ett stort urval vdxlar fdr att man ska kunna utnytda motorns effekt och vridmoment pi biista siitt. Dessutom iir viixellfldan anpassad efter fordonstypen. Vissa viixellidor iir specialkonstruerade frir mycket tung och varierad kdrning. Andra iir gjorda enbart ftir landsviigsktirning.
Split (frin engelskan = dela) Den skapar tvi utviixlingsmojligheter htig och lflg
- pi varje
"grundviixel". Split-
vdxeln styrs med tryckluft. Viixelspaken har en vippknapp med vars hjiilp du kan vlilja h
Range
Split
(frin engelskan = omrade)
Den skapar
tvi
olika viixlingsomriden,
lflg respektive hog. Har du stiillt knappen pi vZixelspaken i liige ldg fhr du ligviixelomridet, viixel 1-4. Stiills knappen i liige hdg sit fir du hogviixelomridet, viixel 5-8. Du kan bara skifta mellan 169- och hogl2ige niir viixelspaken iir i neutralliige, vilket gor att du kan ftirviilja viixelvalet. Det flnns dven ett skydd mot att veixla till lflgl2ige i
ils
ftir hog hastighet.
ilc Range
Automatvfrxell6da I
de flesta stadsbussarna sitter det en automatlflda. Pfl lastbilar forekommer
det ocks6 men
di pi
Lamell-
koppling Planetvdxlar
de lite mindre
modellerna.
Med hjalp av en knappsats, ett vred eller en spak kan du maniivrera viixellidan.
Kraften
frin
motorn dverfors via
en
momentomvandlare som driver en oljepump. Trycket frin oljepum-
pen styr olika lamellkopplingar som piverkar planetviixlarna som utgdr de olika viixelliigena.
Exempel pd knappsats
till automatld-
danfrdn en stadsbuss MAN.
M6nga tunga fordon har datorstodd viixling. Datorn avldser bland annat vilken effekt som behrivs vid olika hastigheter. Di piverkas ett tryckluftsystem som vzixlar automatiskt. Fcirutom att datorhjiilpen ger en liitt och smidig viixling bidrar den ocksi till att forbiittra brdnsleekonomin.
Volvos l-slrift I-Shift iir Volvos senaste viixlingssystem, en l}-vaxlad, icke-synkroniserad splitviixellida med elektroniskt styrd viixling. Du kan viilja automatviixling eller att styra viixlingen sjiilv med hjiilp av en knapp p6 viixelviiljaren.
eller prestanda
I automatlziget
finns tv6 olika kcirprogram - ekonomi och prestanda. Ekonomiprogmmmet iir gjort for biista briinsleekonomi, medan prestandaprogrammet dr gjort for att utnyttja motorns effekt maximalt.
Exempel pd Volvos I-shift viixelldda.
Seanias Opticruise Det iir Scanias senaste viixlingssystem. Du kan viilja mellan en helautomatisk utan kopplingspedal och en klassisk version med kopplingpedal.
Vid start med den klassiska vzixellidan trycker du ner kopplingspedalen, sttiller in korliige, sliipper upp kopplingen och ger lite gas. Lastbilen kor mjukt iviig och kopplingen behciver inte anviindas igen forriin du ska stanna. Viixlingen blir mjuk och snabb, vilket forbiittrar bland annat briinsleekonomin. Det flnns ocksi ett Power-liige som ger maximal motorprestanda.
Bakaxelvixel med differential Principskiss
Kronhjul
Drivaxel
Kronhjul Pinjong Kardanknut
Kardanaxel Drivaxel Differentialhus
Bakaxeln stflr i direkt f
Kardanaxel
Mflnga lastbilar och en del bussar har en differentialspiirr (kallad diffspiirr i vardagslag). Den regleras frfln frirarplatsen med hjiilp av tryckluft eller pi elektrisk viig. Niir diffsp?irren kopplas in lises differentialviixeln si att bakaxeln blir en enhet som fir drivhjulen pi bflda sidor att 96 med samma hastighet.
Diffspdrr
Diffspiirren har du nytta av i halt och slirigt viiglag. Dfl kan det ntimligen hiinda att de drivande hjulen p6 fordonets ena sida slirar och bdrjar spinna, medan hjulen pi andra sidan (pfl grund av differentialen) bara stir stilla. Du kommer med andra ord inte ur fliicken. Genom att koppla in diffspiirren ger du de hjul som har biist viiggrepp en chans att dra iging fordonet, men kom ihflg att koppla ur spdrren igen sfl snart du kommit iging! Med inkopplad diffspiirr fdrsdmras styrfdrmflgan betydligt. Drivhjulen tvingar niimligen fordonet att gi rakt fram.
lnkoppling
Se efter i instruktionsboken hur diffspdrren pfl ditt fordon ska anvdndas.
Aldre fordon miste
i
regel
sti
still
eller rulla mycket sakta ndr diffspiirren
in. Pi nyare fordon kan den in dven vid hoga hastigheter. Pi dessa fordon kan du ocksi stiilla kopplas kopplas
knappen i automatliige.
Om fordonets diffspiirr ska manuellt kopplas in frirstik att lltta de drivande hjulen alltid rotera med samma hastighet, annars kan kugghjulen sl6s sdnder med dyrbara reparationer som ftiljd.
Om fordonet har kopplingspedal ffampa ner den och tryck p6 knappen ftir diffspdrren. Niir kontrollampan fcir diffsp[rren lyser, kan kopplingspedalen sliippas upp.
Anviind aldrig diffspiirren vid kcirning i kurvor och du bide differentialen, drivaxeln och dZicken.
Urkoppling
pi torrt underlag. Di
skadar
Glom inte att koppla ur diffsp2irren si snart den inte behovs liingre. Gltjm dfl inte
attlatta
pi
gasen!
Drivaxlar Drivaxlarna riverftjr kraften frin differentialen till hjulen. Drivaxlarna utsiitts fdr mycket stora p6frestningar. Diirfor iir de tillverkade av dubbelhiirdat stil, vilket g
gi Drivaxelknut
av.
Pi framaxlar
som 2ir drivande flnns en drivaxelknut,
drivas vid sviing.
for att hjulet ska kunna
BaEEi {ltipaxel
- stiidaxel)
Upplyft
std
daxel
( b o g gi
)
Mflnga tunga fordon har boggi (dubbla bakaxlar). Stodaxel kan sitta framfrir drivaxeln men det iir vanligare att axeln placeras bakom den drivande axeln (se bilden ovan)
Dubbla bakaxlar
Boggilyften regleras frin forarplatsen med en strombrytare. Nzir strcimmen s16s startar en hydraulpump som pressar in olja i en cylinder och cylinderns kolv trycker upp stridaxeln. Pa luftfjadrade fordon hojs och siinks boggin med hjiilp av tryckluft. Pi fordon som dr utrustade med EBS (se sidan 130) kan stodaxeln lyftas automatiskt niir bZilgtrycket minskar och tviirt om. Detta medf
Boggilyft
Hydraulpumpen tat olja frfln en tank. Det iir viktigt att du regelbundet kollar oljenivin i tanken. Vid kontrollen ska stcidaxeln vara nedsdnkt, annars flnns en del av oljan kvar ute i systemet.
Kolla oljenivin
till
Boggin ska alltid vara i nedsiinkt liige vid tippning, vid korning med lastat fordon samt vid parkering. I annat fall kan skador uppsti och giillande axeltryck civerskridas.
Vid mancivrering av boggilyften ska denna alltid krjras till endera iindliige. Grir du inte detta kan kiphjulen studsa mot vdgbanan. Siink eller hissa aldrig boggin niir parkeringsbromsen iir ansatt! Pfl nyare lastbilar iir detta inte mojligt.
Vid halt Ye$ag Om hjulen pfl halt underlag slirar si att du inte kommer ighng, kan du tillfiilligt liitta en aning p5 stodaxeln frir att ffl storre tryck p6 drivaxeln. Funktionen kallas f
Nedsdnkt vid tippning och ktirning med last
@
@ @
@ Rdtt ddck
7 Hjul och ddck Fiir yrkesfriraren som k
Samma diicktyp Man bdr anvdnda samma diicktyp pfl samtliga hjul - i synnerhet om de sitter samma axel. Pi personbilar miste alla diicken vara av samma typ.
'it:
Radialddck
pi
Det flnns tvfl sorters diick - radial- och diagonaldiick. Radialdiicket iir idag den vanligaste. Diagonaldiick anviinds mer pi tyngre arbetsmaskiner. Bida sorterna tillverkas med olika mcinster, anpassade till olika typer av ktirning. Radialdiick dr mer slitstarka och har liigre rullmotstind vilket siinker br?insleftirbrukningen. De iir idag vanligast iiven p6 tunga fordon.
Etempel pd olika ddckmdnster
TI
Driwndnster respehive rullmdnster
-Regummerade
-
dick
ny slitbana
Regummerade diick iir gamla diick som forsetts med nytt gummi. De iir tilletna pfl samtliga trjul och mycket vanliga pi tunga fordon. Du miste dock vara extra noga med att kolla regummerade diick.
Militiinsats
Att anviinda regummerade diick innebiir av jordens
en liten miljtiinsats
- vi sparar en del
oljetillgingar. Slitbana
Rett mtinsterdiup 1,6 mm
Diicken ska ha ett m
Mtinsterdjupet miits i slitbanans huvudmtinster (75
7o
av dtickets bredd).
P& d?icken finns si kallade slitagevarnare. Det iir smala band tvdrs 6ver slitbanan dflr diicket har cirka 1,6 mm mindre mdnsterdjup iin pi diickets dvriga yta.
Niir diicket iir si slitet att det bara flterstflr 1,6 mm miinsterdjup syns banden och du blir pflmind om att du btir ktipa nya diick.
Ddck vid vintervd$la$ Tung lastbil, tung buss och personbil klass II (husbil) med en totalvikt iiver 3,5 ton ska ha dack (ej krav pi vinterd[ck) med ett mtinsterdjup pfl minst 5 mm ndr vintervdglag rflder (sn6, is eller frost pfl nigon del av vtigbanan) under perioden 1 december
till
M6nsterdiup
och med 31 mars.
Kravet giiller fdr samtliga d?ick pfl dessa fordon.
Kravet giiller inte f
Personbil klass I och personbil klass II med en totalvikt av hiigst 3,5 ton, liitt lastbil och liitt buss samt sl2ipvagn som dras av dessa fordon mflste niir det rflder vinterviiglag under tiden 1 december till och med 31 mars ha vinterdiick med ett minsta mtinsterdjup pi 3 mm.
Dubbdick Vinterdiick brukar ofta frirses med dubbar. Om du ktir med dubbdiick m6ste du kiinna till ftiljande viktiga regler ftjr deras anv[ndning. Om dubbdiick anvdnds pi tunga lastbilar och bussar behtiver endast diick pfl samma aiel vara dubbade. Det betyder att framaxelns diick kan vara odubbade och bakaxelns dubbade - eller tvIrtom (giiller inte vid tvillingmontage).
Dubbat pA Dubbdtick
Det betyder ocksfl att endast en av axlarna som ing6r i en boggi- eller trippelaxel behciver ha dubbade diick. Samma regler giiller fdr en sl2ipvagn som kopplas till dessa fordon. Om en skipvagn med en hdgsta totalvikt pi 3 500 kg dras av ett tungt fordon som har dubbdiick, miste iiven sltipvagnen ha dubbdlick vid vinterviiglag.
Pi personbilar,lattalastbilar och bussar samt sliipvagnar som kopplas till fordon, giiller helt andra regler om dubbdiick. Liis i din grundbok.
dessa
Vid punktering pi ett dubbdiick fir du anviinda ett reservhjul utan dubbar - men bara tills dubbdiicket hunnit repareras, vilket naturligtvis mflste ske si snabbt som mtijligt.
Pi vissa vagar dtr det frirbjudet att ktira med dubbdiick eftersom de sliter oniidigt hirt pi kcirbanan. Dubbdiick fflr normalt anvdndas endast under tiden 1 oktober- den 15 april.
1 okt-15
g2iller andra regler for dubbdiick iin i Sverige. Om du ska kiira utomlands miste du ta reda pfl vad som giiller i de liinder du ska besoka. I vissa liinder iir det helt fdrbjudet att anviinda dubbdiick.
Utomlands andra reglel
I utlandet
Pi
tunga fordon
iir det tillitet att vid tvilling-
montage lita det yttre dlicket ha ett mijnsterdjup som 6r mindre dn 1,6 mm, men det fir inte vara si slitet att kordviiven syns. Detta giiller inte vid vinterviiglag. Dfl miste alla diick ha ett mcinsterdjup pi minst 5 mm (giiller ej slap). Om dubb-
diick inte ska anviindas pi samtliga diick vid tvillingmontag, miste de monteras symmetrisk. Det innebiir att dubbdiick monteras pi yttre eller p6 de inre hjulen. Fcir att fi bra ekonomi pi diick btir dock bida diicken vara lika bra. Annars slits diicket som dr biist betydligt mer.
Mindre dn 1,6 mm Korden ej synlig.
Minst 1,6 mm Tvillingmontage
Rett lufttryck kalla ddck
Riitt lufttryck i diicken iir viktigt fdr krirstabiliteten, briinslefdrbrukningen, diickens livsl2ingd och att det inte blir ett onddigt slitage pi hjulupphiingning och chassi.
Du bdr folja dlickfabrikantens rekommendationer fdr hur hdgt lufttrycket ska vara vid olika belastning pfl fordonet. Tiink pfl att det rekommenderade trycket oftast gZiller niir d[cken iir kalla. Miiter du lufttrycket niir diicken dr varma innebiir det att du sedan kdr omkring med ftjr lite luft i diicken
E
till att ha samma lufttryck i diicken, framfdr allt om de sitter pi samma axel. Ligt lufttryck i ett framtrjul gdr till exempel att fordonet drar it det hillet och Se
Fdr ldgt ddcktryck
Kolla ofta
dZicket slits ojiimnt.
-
i:Spara brdnsle
Du ska regelbundet kolla att du har riitt lufttryck i diicken. Dfl kan du spara mycket briinsle. Ligt lufttryck iir en vanlig anledning till ontidigt hdga briinslekostnader.
Nitrogen Det blir allt vanligare att diicken fylls med Nitrogen (kviivgas) istiillet ftir vanlig
luft.
ldckage
Ftirdelarna med att gcira det 2ir att diicken inte blir lika kiinsliga frir temperaturskillnader. Gasen stannar kvar i diicket biittre iin vanlig luft. Det 6r tack vare att kviivgasmolekylen har en annan struktur iin syrgasmolekylen. Vanlig luft i diick liicker ut tre till fyra ginger snabbare [n Nitrogenfyllda diick gdr. Trycket i diicken hills mer konstant vilket bidrar till minskad briinslefltging och d?ickslitage.
skyddshatt
Ftir att du ska veta att diicken iir fyllda med Nitrogen byts den normalt svarta skyddshatten ut mot en grdn. Pfl de flesta diickverkstlider kan du hitta Nitrogen f6r att fylla pfl diicken. Trots att diicken ?ir fyllda med Nitrogen brir diicktrycket kollas regelbundet.
Reft temperatur Viirme Zir diickets v[rsta fiende. Fdr ligt lufttryck, tiverbelastning och htiga hastigheter rikar vlirmen vilket medfdr ett stdrre slitage och en 6kad risk ftir att diicket exploderar eller btirjar brinna.
Kiinn pi diicken vid pauser i kdrningen fdr att kolla att inget diick kdnns onormalt varmt jiimfdrt med de 6vriga.
fir
inte anviinda d2ick som dr avsedda fdr mindre belastning eller mindre dimensioner iin originaldiicken. Dfl finns det stor risk ftjr dverhettning och diick-
Du
explosion. nya diick iir det biist att g1radetta under november eller decemmdjlig att planeta sfl. Monterar du d[cken under h6sten hjtlper ber om det iir viider och vind till att hilla temperaturen nere vilket minskar slitaget. Ett d[ck som monteras i november ger ungefiir 2,5 ghnger sfl minga mil som ett d2ick som monteras i maj eller juni. Mil som kan riiknas bide i miljd och pengar. Bide dubbade och dubbfria vinterdflck mir bra av att ktiras nigra mil pi barmark Ska du byta
till
efter sommarfdrvaringen. Nya vinterdiick btir k6ras extra lugnt de ftnsta 50-100
milen.
Rett 6lder Alla diick ildras beroende pfl att de innehiller en stdrre eller mindre del naturgummi. Efterhand blir de hirdare och deras egenskaper f6rsiimras. Ozonet och syret i luften angriper gummit si att sprickor uppstir. Dessutom iir gummi k2[nsligt ftir oljor och bensin. Vinterd2ick innehiller oftast en stor del naturgummi och iir siledes extra utsatta. Dlirftir ar detbra attveta att dflck faktiskt Zir datummdrkta. Pfl sidan finns en kod som anger ndr diicket iir tillverkat - diir kan till exempel sti 0807 - vilket betyder att diicket 2ir tillverkat i vecka 08 Fr 2007.
Dlick som inte sitter pi ett fordon ska fdrvaras svalt, miirkt och torrt.
6vrigt
KOr du med tvillingmontage ska du di och di kolla att irrga stenar e1ler andra fdremil fastnat mellan diicken. De fastkilade f6remilen kan niimligen ntita sdnder ddcken och i olyckliga fall slungas iv[g som projek-
tiler och tr dffa medt.rafi kanter
viktigt att du kollar i instruktionsboken hur och i vilken ordning du ska dra bultarna. Gir en bult sdnder btir du byta alla. Gltim inte attefterspZinna dem efter cirka fem mils kiirning. Ska du byta hjul ar det
Efi er sp dnn hj ulbult arna femmils kbrning.
eft e r
c
irka
Har du bytt dZick iir det viktigt att hjulen balanseras noggrant. Obalans i hjulen miirker du ofta som skakningar irutten. Det kan ocksi orsaka "punktvis" slitage pi dflcket. Felet btir rflttas till omgiende. Felaktig hjulinstiillning sliter ofta pfl framddckens ytterkant. Felet kan gdta attfordonet drar snett.
Varma ddck
Sntikedjor
@
Si hiir monterar du sntikedjor.
@ @
@
Ldgg ut snokedjan pA marken. Fdrsdkra dig om att kedjan inte dr vriden eller har knutar nAgonstans.
Haka samman de
innersta dndkrokarna.
Se till att sndkedjan dir jdimnt fdrdelad over ddcket.
Placera sndkedjan p& d#icket. Kor fram cirka en meter.
Spdnn fast kedjan med de yttersta dndkrokarna. OBS! Ndr du har kdrt en bit mAste du spdnna kedjan igen - ju bdttre passform, desto bdttre halkskydd.
Ova gdrna pA att sdtta pA snokedjorna under lugna och varma fdrhAllanden. PA sd sdtt vet du hur de fungerar innan du ska ut och kora i snoyra.
StdnksWdd Sfinkskydden best6r av stiinkskiirmar och (ibland) stZinklappar. Reglerna for hur stiinkskydden ska vara utformade iir ganska invecklade. Du behciver emellertid inte kunna allt. Dock btir du veta hur lingt ner skydden mflste gfl bakom hjulen. Stankskydden diir kan ju latt skadas, till exempel vid backning och di bor du kunna flterstiilla dem p6 riitt siitt. Det flnns tvfl huvudregler for stiinkskydden: . Fcir fordon vars hjulradie iir hrigst 375 mm (och som inte har tvillingmonterade trjul) samt ftjr lastbilar och bussar vars samtliga axlar dr drivande giiller samma regler som frir personbilar, det vill siiga att stiinkskydden f6r
Max 150 mm
sluta hcigst 150 mm ovanfor
hjulets centrum.
For tivriga tunga fordon giiller denna regel:
.
Vinkeln mellan diickets underkant, stdnkskyddets underkant och marken
fir
vara hcigst 14 grader.
Vinkeln kan fi tikas till 18,5 grader om det finns siirskilda skiil till det.
Allmdnt giller
hjulets bredd
.
vid kiirning
.
att stiinkskydden baktill ska tiicka hela hjulets bredd (vid tvillingmontage bida hjulens bredd) att stiinklapparna inte fir vara uppvikta vid ktirning pi allmiin viig. Om du varit tvungen att vika upp stiinklapparna, till exempel vid backning eller tippning pi en arbetsplats, fflr du inte gldmma att vika ner dem igen.
8 Styrsystem Kulmutterstyrvdxeln
\J
Den vanligaste typen av styrsystem pi lastbilar och bussar dr en servoassisterande kulmutterstyrviixel. Kraften frfln rattaxeln civerfdrs till en styrvdxel, med en kraftig giingad skruv. I giingorna finns smfl kulor, liknande kullager, f6r att underliitta vridningen. Vid skruven finns en mutter som overfdr skruvens rdrelse till en sektoraxel. Frfln denna axel dverfdrs kraften till sektorarmen - sedan till styrarmen och vidare till hjulspindeln pi vdnster hjul s6 att fordonet kan sviinga. Fcir att bida trjulen ska sviinga samtidigt finns ett styrstag (parallellstag) som 96r tvdrs 6ver fordonet mellan framtrjulen.
Rattaxel
Hydraulvdtska
Servopump
Styrarm Styrstag
Hjulspindel Sektorarm Ldnkarm Styrservo
fdr
tunga fordon.
Styrservo Ftir att gdra styrningen liittare iir de flesta fordon utrustade med styrservo. Systemet diimpar ocksi slag och stdtar frfln viigbanan. Servohiiilpen flstadkommes av en hydraulvdtska som kommer
frin
Underldttar
en siirskild
behillare och pumpas runt av en hydraulpump. Pfl lastbilar och bussar drivs pumpen av kugghjul via motorns transmission.
I rattens neutralliige - ktirning rakt fram - pumpas viitskan runt i systemet under l6gt tryck. Vid vridning av ratten flstadkommer ventiler och andra hjiilpmedel att viitsketrycket hiijs och underliittar styrarbetet. Servosystemet smdrjs ocksi av hydraulviitskan. (Anviind endast den vdtska som rekommenderas i instruktionsboken!)
Varning! Niir du vridit ratten si lflngt det gir ska du aldrig fortsiitta att pressa p6. Det g?iller flven niir hjulen har stoppats av nflgot hindet till exempel en trottoarkant eller en striing snti eller lera. I sfldana liigen arbetar niimligen servons hydraulpump maximalt och kan dverhettas och ta allvarlig skada.
Minga styrviixlar har visserligen dverstromningsventiler som minskar risken ftir denna typ av skador, men du ska likviil aldrig anstr[nga styrservon i ontjdan. SlApp i stiillet tillbaka ratten nigot, sfl snart du meirker att det tar emot.
Fel
Pressa inte
pi styrservon
Det kan naturligtvis uppstt fel pfl styrservon liksom pfl andra tekniska detaljer' Du btir veta f
ffi5torn stannar
till
Pfl iildre lastbilar och bussar fungerar styrservon sdmre vid lflgt motorvarv. Tunga fordon har sfl kallad progressiv servo, som giir att servoeffekten bibehills dven om motorn gflr pi ligt varv. Lastbilar och bussar kan visserligen kiiras om styrservon 5r ur funktion, men du b
Anlita
vid
!
Motorstopp
-,
Kontroll av styrservon
.
Kolla fdre korning att styrservon fungerar. G
-
Starta motorn. Kcir fram fordonet med 169 viixel och fullt rattutslag inom hela styromr6det.
-
Kontrollera att ingen felkod visas i displayen.
Kolla regelbundet
Hydraulbehdllare
'
att vdtskeniv6n i hydraulbehillaren iir tillriicklig. Kontrollen gors p6 vissa fordon med motorn ig6ng, p6 andra med motorn frAnslagen. iorka av miir stickan. Tiink pi att papper och trassel luddar och dven Jet minsta ludd kan frirsiimra styrservons funktion.
Pi
vissa fordon har miitstickan olika graderingar fdr cold (kall) respektive hot (varm) olja. Fore korningen fir oljenivin inte civerstiga markeringen cold och efter kcirningen ndr oljan blivit varm, fflr nivin inte overstiga hot. Viitska fylls p6 niir nivfln ligger p6 add. Se i instruktionsboken.
'
Exempel pd givare i styrservobehdllare.
att hydraulsystemets ledningar och kopplingar inte liicker.
Symbol som indikerar ndgot.fel i styrservosystemet.
9 Tryckluftssystem Alla tyngre fordon dr beroende av tryckluft. Stor del anvdnds till luftfjiidringen och bromsarna. Men dven en rad andra detaljer pfl fordonen brukar mandvreras med hjiilp av tryckluft, till exempel
. . . .
differentialspiirr avgasbroms
viixellida
till
olika redskap som kopplas
lastbilen,
till
exempel sandspridare och snci-
plog
.
man6vrering av dorrar
till
bussar.
Parkeringsbromsreglage
Reldventil
Kompressor
Lastkdnnande ventil
Fotbromsventil
Duomatickoppling
Fjdderbromscylindrar
Lufttankar
Tryckluftbramsar bromskretsar
Dessa bromsar
iir
direktverkande och uppdelade
i
olika kretsar. Fiirdbrom-
sen har tvi kretsar, fram- och bakkrets, som dr etskilda men som mancivreras gemensamt. Det finns en krets for parkeringsbromsen, vilken dven fungerar som
res€rvbroms. En del fordon har dessutom en krets som ska fcirse en eventuell sleipvagn med tryckluft. Fiirdbromssystemet bestir av tre huvudsystem:
Matarsptemet Lagrar luft
som framstiiller och lagrar tryckluften alltid under tryck.
i
bromssystemet. Matarsystemet star
lllancirerslatemet Utfiir bromsningen
som reglerar trycket i bromscylindrarna och som utfrir sjiilva bromsningen niir dtl t(ycker pi fotpedalen eller ansdtter handreglaget. Manciversystemet fflr tryckluft endast niir du piverkar bromsreglagen.
Mekaniska systernet
-{s'+
ft#.r'i: S.+.:!i
Ansdtter bromsbackarna
sor4 omvandlar tryckluftens energi
till mekanisk rijrelse. Detta
sker i trumbrom-
sens bromscylindrar niir bromsbackarna pressas mot bromstrumman. bromsen sker det nlir bromsklossarna pressas mot bromsskivan.
I skiv-
Matardelens funktion
@Matardel @[U2n6ygldgl
A Lufttorkare B Kompressorn C Primdrtank
med luftfilter
H Tank fdr parkeringskrets
D Tryckregulator
E
F Framkretstank G Bakkretstank K
Reldventil
N
Snabblossningsventil
L Fdrdbromsdelen
Fyrkrets skyddsventil
Kompressorn (B) suger in luft antingen genom ett eget fllter eller genom motorns luftfilter. Luften passerar sedan genom en frysskyddsanordning som vanligtvis iir en lufttorkare (A). Pfl vissa iildre fordon sugs en liten del av luften in via frysskyddsbehflllaren. Pi andra sk
Luften komprimeras och trycks vidare till primiirtanken (C). I primiirtanken lagras tryckluften f
H
luften i nte.ska srrttrryHllhkd
n"nftm{H5Hft .D
enna i nte
t{iar:$
{,{s x'C/4t,1 ru"r.",,r *{3i,! {x"{ zmy ;-:",:::::T:ffi till Nir
sitter en tryckregulator (D).
maxtryck uppnfltts (t ex 8 bar), ser regulatorn
att kompressorn avlastas och interliingre pumpar upp
trycket. V,.h k Lbf
Niir sedan trycket sjunker (t ex till 7 bar) p g a fjiidring eller broms ser regulatorn till att kompressorn btirjar pumpa upp trycket pfl nytt. Antalet bar som reglerar systemet varierar mellan olika fordon.
1turw\Pt@6drv pfimiirmmken si@r en fficffifiGrffdl.lDen
blir fdr hrigt
och fdrhindrar diirigenom att ledningar och tankar spriings stjnder. S2ikerhetsventilen triider med andra ord i funktion, om tryckregulatorn av nigon anlednins inte funserar.
skyddsventil
,,*ffi-Mledningti116vrigatrycklufttankar(RGochD.Pe denna ledning sitter en fyrkrets skyddsventil (E). Nar riitt tryck uppnfltts i primdrtanken
Frfln lufttankarna gir ledningar till fotbromsventilen. Frin bakhjulstanken gflr dessutom en ledning till en reliiventil (K) fdr bakhjulen. Framhjuls- och bakhjulstankarna stflr i fiirbindelse med en bromstrycksmanometer i ftirarhytten. Manometern har separata visare for trycket i den friimre respektive den bakre kretsen.
Tryckfall
Niir trycket i nigon av kretsarna ligger under 4,5-5,5 bar pflverkas en ligtrycksindikator, som tdnder en varningslampa och slir pfl en ljudsignal (summer) i ftirarhytten. Om detta intriiffar under f[rd miste du omedelbart stanna och avhjiilpa felet.
vemi@sdarxtfu
'-
[4,^,
uYrAM
bulu Pu-lt-t dtYI\
t
,m\'@ffid {l*vtoiltn< gq*
J
tiub(.14tu
s
^ 1t/L - Trbh
ffi,1;ytt,-tE
- 07ry^.0* tnV 5torn5
c-
Matarsystemets delar Kompressorn Kompressorn fdrser matarsystemet med tryckluft. Den bestir av en eneller tvflcylindrig kolvpump som alltid iir inkopplad via kugghjul till motorns transmission. Tryckregulatorn styr nar
Tillfrysskydds-
S{,k-(,W
anordning
kompressorn ska alstra tryck eller inte. Kompressorn f6r sin smorjning och kylning frfln motorns system. Andra system pfl lastbilen t ex farthillare kan pflverka kompressorns tryck.
Luften som ldmnar kompressorn ska helst vara fri frfln olja. Eftersom den iirvarm leds den genom en kylspiral innan den
nir
frysskyddsanorn i ngen.
Frysskydd Eftersom luften fr6n kompressorn kyls, bildas kondens. Om yttertemperaturen sjunker mot noll grader flnns det risk att kondensvattnet i tryckluftsystemet fryser. Detta fir inte hiinda eftersom isbildning i ledningar och ventiler kan leda till att
Kugghjul
fordonets bromsar upphdr att fungera!
Lufttorkare Den vanligaste frysskyddsanordningen lir lufttorkare. Lufttorkaren flnns bflde som en- och tvfltornstorkare. Vanligast i dagens lastbilar och bussar [r entorn-
storken.
Entornstorkare
ftr(w btomlrurk fqfkr*6ru1h'l&4
Lufttorkaren sitter mellan kompressorn och Efiniirtanken(se skiss p6'sidan 116). Den bestflr av tvfl kammare. Luften frfln kompressorn kommer in i den undre kammaren, diir den pressas genom en m2ingd smi porosa kulor av kristallzeolit, som har stor fcirmiga att tlupp fukt frfln luften.;Luftm-remas heir fiffivffig!
. t@
--'
Den renade luften trycks upp
i
den dvre kammaren och diirifrfln vidare
till
bromssystemets tankar.
Lufttorkarens kristallzeolitkulor btir bytas regelbundet,
i vissa torkare varje
Vt:,1 i'.: I botten pi lufttorkaren sitter en driineringsventil; Denlfrc u, t y"ti"gulitorns ffi- oeh urkopplingar. Det betyder att det vatten som avskiljs av torkaren automatiskt pressas ut. Detta hors tydligt genom en kraftig "nysning". For att driineringsventilen inte ska frysa fast vid kall viiderlek eir mflnga fcirsedda med ett
,it i'
Drdneringsventil
6r
.
till cirka till uppgift
elektriskt element som automatiskt kopplas in nrir temperaturen sjunkit
10-12 plusgrader. Pfl nyare lufttorkar si har delebktriska-elemente$ att hilla luften varm under tiden kompressorn inte alstrar nigon luft. Elelementet sitter inte i direkt anslutning till dr2ineringsventilen.
A B C D E F G H I J K L
Luftintag Luftfilter Kompressor Torkardel EI-element
-
Automatiskdrdneringsventil Overstrdmningsventil Torrluft Backventiler Primdrtank Tryckregulator Returledning
P
rincip ski s s fdr entorns torkare.
Exempel pd symbol som indikerar liickage i trycklufissystemet.
Exempel pd en lufitork.
S/Stl,yn
Tryckregulatorn
Ov
Tryckregulatorn har en central roll i tryckluftsystemet. Det iir diirfor viktigt att den alltid fungerar. Tryckregulatorn reglerar sp,qt-t lgmpressorn inte skapar fdr kompressorn slutar hdgt tryck i tankarna. Oenregleufirycket i WYAaft alstra tryck niir det maximala arbetstrycket har uppnfltts (cirka J;8 bar) och btirjar pumpa igen niir trycket sjunkit till det minimala arbetstrycftt Girka 6-7 bar).
Tryckregulatorn styr ocksi niir bottenventilen
i
Arbetstryck
#@,
lufttorkaren ska
stiingas.
Fyrkrets skyddsventil Ftir att luften frfln primiirtanken
ska
i riitt ordskyddsventil. Den fungerar ocksi som backventil och hindrar luften att strdmma bakliinges i systemet. Om en liicka skulle uppste i nflgon av bromskretsarna, stdnger ven-. tilen ledningen till denna krets, sfl att trycket i rivriga kretsar inte p6verkas av ftirdelas
till
ovriga tankar
ning finns en fyrkrets
;
,fo"ldo.n-, I Ll,.,r(b&, \
liickan.
En fyrkrets skyddsventil s[krar
ocks6
trycket i lastbilen om sliipet skulle "slita sig".
3
Exempel pd en fu rkrets slqddsventil.
tJt
SrVddsventil
rrlt/o
t&L'rr@
Tryckluftbehillar6Det iir vanligt att matarsystemet har fyra tryckluftbehillare som fcirser de olika bromskretsarna med tryckluft. Antalet kan dock variera beroende pi fordonets konstruktion och likasfl kan tankarnas placering och storlek variera.
ry *B
Backventil
It rilc,,r-
"ffiq.rh fitr+ ii{ pI@zr&ea
ftir de andra behillarna. Frin primiirtanken gir luften vidare till
behillarna for den friimre respektive bakre kretsen och behnuarena
t,K'LUfiB
Ct" n
till
sist
till
parkerings-
/qrtt///kfOtSe, '
Tryckluftmdtare Du kan kontrollera matartrycket i den frdmre respektive bakre kretsen med hjtilp av tryckluftmiitare. I regel zir det en eller tvi manometrar som via en luftledning frin respektivd bromskrets kan avliisa trycket.
Trycklufimiitare med tvd mano' metrar.
En del fordon har elektriska tryckluftmdtare som kdnner av trycket for vardera bromskretsen med hjiilp av en elektrisk tryckgivare. Kolla i instruktionsboken hur det fungerar pi ditt fordon.
l-agtrycksindikatorn Om trycket blir fdr lflgt i systemet iir det naturligtvis viktigt att du som forare omedelbart fir veta detta. Ligtrycksindikatorn tander en varningslampa, och eventuellt ljuder en summer, niir trycket iir si 16gt att du inte liingre kan fi en siiker bromseffekt. Normalt varnas du niir trycket sjunkit tlll ca 4,5-5,5 bar.
tffi iiffrM
Vad
ir
skillnaden mellan skivbromsar och trumbromsar?
Skivbromsar tir vanligtvis dverliigsna trumbromsar av flera anledningar. Skivbromsen iir biittre pi att omvandla bromsenergin till vdrme. Under hflrd anv2indning, sisom upprepade bromsningar eller bromsning i en utftrrsbacke, sfl tar det liingre tid innan en skivbroms tappar effekt (ett fenomen som kallas fading). Trumbromsen rir dock en robust och viilbepr
Interna mekaniska delar iir
tiliga mot yttre miljdpiverkan
och vatten. Tills ganska nyligen
si
sfl som smuts, salt
anviinde man trumbromsen
till
de flesta typer
fordon som gir i smutsiga och dammiga fdrhillanden. Trumbromsen med sin slutna konstruktion passar mycket vlil till anliiggningsbilar, grusbilar och terriingfordon diir funktionen bibehfllls dven under svira ftirhflllanden. av fordon, men
i
dag anviinder man trumbromsen mest
stve{d r\(,il l/r'rbry*J
)
.
):
V,irhw win *{'L - l-l"#/{L ii*- i^tb" f L--- '{r
)')N,.n,^.u
5f
D
y,'
lq m) V/lL,n
till
Ldsningsfria bromsar - ABS ABS-reglerventil
f f ffio#' qfintittritr -"f&
'
s6
kallade ABS-bromsar
Med hjiilp av elektronik jiimfdrs rotatio_4pn fdr vag
njuma8n
Hindrar r sig - inte
kraftig att nigot av -.-***is*lF.
len liser sig
att
t
u I in
O^#e6t+eqq: ta att tordonet sar a
l'"'
rtin kontrollam .-:aa r, n
r'*mmSm
]ir:[l*M
irr'-nqh'j'r-*#4
ag*'t*.*
+'ri
t@l Irl Tillkopplat
'*
,S-bromsarna miste iusteras eller reoareras ndr
il.o-rJnil-o"rEaffia# ,
-
-
ee,d.
:i-
^:
-qrs*.+
ner niot golvet bromsgn'ltaC' lflngt ' -#"\i[-r*-,*Yy* qgr en metalliskt liud
)-ta
sldp utan
ml IrI Ddlig bromsil verkan pd
Maniiverdelen och det mekaniska systemet ] "flliid.ItrEa#t*#e@"{e:}*i''j:
Matardel Mandverdel
[-EftHff,#lino",.
, r{ sna-ffiit$enrrrer Niir du trycker pi bromspedalen iippnas ventiler och tryckluft frin matardelen strrimmar ut i ledningarna till den friimre och den bakre bromskretsen. Bromskraften regleras direkt av hur pass hirt du trycker pfl pedalen. De flesta inbromsningar kriiver inte siirskilt mycket kraft. Man riiknar med att cirka 80 procent av dem gcirs med endast 2 bars tryck.
Vid hjulen gflr luften in i en bromscylinder (bromsklocka) (L), diir den p6verkar ett membran som i sin tur trycker en stflng mot bromshdvarmen.
Reldventi!
Niir du sl[pper upp bromspedalen tippnas en snabblossningsventil (N) vid framhjulen och en reliiventil (K) vid bakhjulen och slZipper ut tryckluft. Om dessa ventiler inte fanns skulle luften stanna kvar fdr llinge i bromscylindrarna. Fordonet skulle med andra ord fortsiitta att bromsa en liten stund dven sedan du sl2ippt bromspedalen.
Maniiversystemets och det mekaniska systemets delar Fotbromsventilen gtir det mdjligt att bromsa olika hirt. Det 2ir en tvflkretsventil som reglerar den bakre och den friimre bromskretsen pi samma ging. Niir du trycker pi bromspedalen piverkas en tryckpinne som i sin tur pressar ner tvfl kolvar. Dessa
L,,.r,
@
r/,t,
F
-Et=till seitill
Rdliiventilen att fram- och bakhjulen kan bromsas samtidigt trots att luftens vAg bakhjulen iir liingre iin till framhjulen. Denna ventil ftjrser snabbt baktrjulens bromscylindrar med luft nzir du trampar pi bromspedalen och tcimmer dem snabbt nrir bromspedalen sliipps.
'{asttaao@is
k b ro mskr afitre$u latw) kafl vara fdrsedda med s6 kallad lastkiinnande ventil. sl?ip Pfl vissa modeller flnns ventilen endast i den bakre bromskretsen, men den kan ocks6 ftirekomma i bflda bromskretsarna. Den lastkiinnande ventilens uppgift iir . att automatiskt anpassa bromskraften till lastens tyngd
En del lastbilar eller
.
att f
man
fir
pi ett sidant
siitt att
en jiimnare bromsverkan.
Bromscylinder Niir bromspedilen trycks ner strdmmar luft in membranet mot tryckstflngen.
i
bromscylindern och pressar I
t
I en trumbroms trycker tryckstingen si att bromsbackarna pressas mot bromstrumman s6 att hjulet stannar.
I
en skivbroms trycker tryckstingen s6 att bromsklossarna pressas mot broms-
skivan.
Parkeringsbromsar pe tunSa fordon Fidderbroms
Niistan alla moderna tunga lastbilar och bussar har parkeringsbromsar som ansdtts med hjiilp av fjiidrar och lossas med hjiilp av tryckluft. Denna typ av parkeringsbroms kallas fjiiderbroms. Pa
rkeri ngsbromsar av fjddertyp ( tiiiderbromsar)
Skissen visar parkeringsbromsens delar p6 lastbilar och bussar:
. . . . .
siirskild trycklufttank (H) spdrrventil (blockeringsventil) mellan trycklufttanken och handreglaget (J) handreglage
snabblossningsventil(N) fjiiderbromscylindrar (M)
En parkeringsbroms av fjiidertyp manrivreras med hjiilp av tryckluft. Diirfdr liknar den fiirdbromsen. Men det flnns en mycket viktig skillnad: Fjiiderbromsen (parkeringsbromsen) lossas ndrtryckluft sl2ipps in i cylindern och fjiidern pressas ihop. Den ansdtts n?ir tryckluften sliipps ur och fjiidern lossas.
Bilderna visar en fjriderbromscylinder i genomskiirning. Som du ser 2ir cylindern dubbel och har tvfl cippningar. Det beror p6 att den fungerar som cylinder bide
fiir parkeringsbroms och frirdbroms. Parkeringsdelen finns bildtexterna.
till
htiger pfl alla bilderna. Hur den fungerar framgir av
lossad parkeringlsbroms Hdr trycks luft in och lossar bromsen genom att pressa ihop fjddern
Bromsens fjdder hoptryckt tdge
i
Parkeringsbromsde-
ren Tillslaglen parkerin$sbroms
OUrroW^f
Lossad parkeri n$sbroms Tillslaglen firdbroms
Bromsens fjider som i detta ldge har slagit till bromsen via tryckstAngen
tt*lSe.
Hdr kommer tryckluft in och slAr till bromsen ndr du trycker pA bromspedalen
Nigra viktiga pipekanden om lidderbromsal Parkeringsbromsens handreglage har tre liigen. I liige 1 dr bromsen lossad.
Lage l-2
fungerar som reservbroms. Ju ndrmare lage 2 du ftir reglaget desto hirdare ansdtts bromsen.
Niir du sliipper reglaget iterfjiidrar det till liige 1. I liige
3
iir fordonets parkeringsbroms ansatt, vill siiga fjiiderbromscylindrarna har tdmts pi luft. Om ett sl2ip iir tillkopplat innebiir liige 3 att sliipets broms iir lossad. det
Om lufttrycket i parkeringsbromsens tank skulle bli ftir ligt varnas du genom en lampa och en summerton i ftirarhytten (flgtrycksindikatorn). Parkeringsbromsen kan inte lossas fdrriin trycket i systemet stigit
till 4,5-5,5 bal
Om trycket i parkeringsbromsens tank sjunker under cirka 4,5 bar stiings ftirbindelsen mellan handreglaget och tanken av en spdrrventil (blockeringsventil) (J). Ventilen iir sfl konstruerad att den inte kan tippnas igen fdrr[n trycket stigit till cirka 4,5 bar. Splirrventilen ftirhindrar att parkeringsbromsen lossas oavsiktligt. Lit oss anta att du startar fordonet ftrr att ladda upp trycket i bromstankarna. Av misstag har du litit handreglaget sti i ktirlZige. Om fordonet hade saknat spiirrventil, skulle luften ha strcimmat direkt ut till fiiiderbromscylindrarna och lossat bromsarna. Fordonet kunde ha b
. .
till
gdr du s6 hiir niir du ska lossa parkeringsbromsen.
Stiill handreglaget i ktirl?ige. 6ppna spiirrventilen genom att trycka pfl (eller dra ut) ventilens utldsningsknapp.
\tos5'rr
O"5
EBS (Electroni c Brake System) EBS iir ett elektroniskt styrt bromssystem. Det flnns en styrenhet som fflr elektriska signaler frin: . givare som kdnner av respektive axels belastning (biilgtryck)
.
givare vid varje hjul som kiinner av hjulets hastighet och bromsbeliiggets slitage.
frin
givarna sdnds som elektriska signaler analyserar och utviirderar informationen.
Informationen
till
styrenheten, som
Styrenheten skickar sedan signaler till modulatorventilerna, som reglerar bromstrycket ftir respektive hjul och axel.
Bromsarna mandvreras med tryckluft, men sjiilva regleringen skots av styrenheten. Eftersom systemet styrs elektroniskt blir det mycket reaktionssnabbt. Frirdelen med detta system dr: . att bromsarna aktiveras snabbare och stoppstriickan kortare
. Ojiimn bromsverkan 'mellan dragfordon
di blir
att bromskrafterna fdrdelas biittre mellan axlarna pi ett fordon, vilket ger tikad stabi-
litet
.
att bromskrafterna fdrdelas biittre mellan dragfordon och sliip, vilket ocksfl ger tikad
stabilitet 'iiSlitagevarning brornsbeliigg
.
att slitaget
pi
bromsbeliigg och diick
ffi-*-**-.{i
blir
Bilden visar ett exempel pd fo tb ro msv entil ens luft
d-
skulle s lut a fun g e rar ko m mer bromssystemet att styras g enom de s s a lufile dnin g ar
Modulatorventil
Styrenhet
Ie
ningar Om elektroniken
Fidderbroms av MGM-typ till si att man skruvar ut bromscylindern, varvid tryckstflngen ftirkortas. Skruven (a) sitter under en kflpa som frirst miste demonteras. Denna metod anvf,nds mest om det uppstitt fel pfl endast en bromscylinder. Fjiiderbromsar kan lossas dven utan tryckluft. Det gflr
en skruv
Se
till
pi
att fordonet inte kommer i rullning. Fdrdbromsens bromscylinder
FjdderbromsLossningsskruv (a)
;I
PA skissen har parkeringsbromsen n6dlossats genom att skruven (a) har skruvats ut, sA att tryckstAngen fdrkortats.
Skyddsk6 pa Fjdderbroms av MGM-typ Nyare tunga fordon kan sakna denna anordning.
Viixellfldan kan ta skada vid bogsering, eftersom smcirjningen inte fungerar niir motorn stflr stilla. Lossa diirfdr drivaxlarna eller kardanaxeln innan bogsering. Kardanaxeln lossas vid bakviixeln. Instruktionsboken ger dig upplysningar om hur detta ska
gi till.
Kontroll av tryckluft broms arna Det iir viktigt att du f61jer de rekommendationer som finns i instruktionsboken. Diir hittar du ocksi anvisningar om hur ofta kontrollerna btjr gciras. Htir ftiljer ett sammandrag 6ver de vanligaste kontroller som du bdr gtira. Innan du kdr iv2ig ska du alltid gtira en provbromsning i lig fart ftlr att se att bromsarna tar jiimnt pi alla hjulen och att alla hjulen snurrar. Varje dag bor du kontrollera . ligtrycksindikatorn (varningslampaoch summer)
. .
tryckregulatorn parkeringsbromsen.
Varje dag vid fukt och kyla, annars varje vecka, bdr du kontrollera . frysskyddet
.
att det inte finns nigot vatten i primeirtanken och andra trycktankar.
Minst varje vecka btrr du kontrollera,
. tathetenr5fl# . kom-Dressorns kaoacitet
Minst varje minad bcir du kontrollera
. tryckstiingernas . bromsbel2iggen. -
slagliingder om det iir mojligt
Kontrollera med jiimna mellanrum att tryckluftledningarna sitter ordentligt fastklamrade bide i dragfordonet och sliipet. Ledningarna fir inte skava emot nigonstans ftir d6
gir det snart
hAl pfl;dbm.
Om fordonet har diagnossystem kan du ffl mycket information frin fordonets egna kontrollsystem. Skaffa dig kunskap om vad du som fcirare mflste kontrollera och vad fordonets kontrollsystem utfor flt dig. Det skadar inte att du iir observant och g
{,1
Kontrollerna ger till Tdtheten
pi ftiljande sfrtt
i fdrdbromsen
Det flnns olika metoder fcir kontrollen. L2is i instruktionsboken eller gor pfl fciljande siitt. Se till att du har minst 8 bars lufttryck i systemet och att du har motorn avstlingd:
. .
Lossaparkeringsbromsen.
Tryck bromspedalen i botten och hill den diir i 3 minuter. Om trycket inte sjunker ar allti sin ordning.
Om trycket diiremot sjunker, fortsritter du pfl ftiljande siitt: . Starta motorn och ladda upp bromstrycket till 8 bar.
Tryckfall
. Lit motorn gi pfl tomging och tryck bromspedalen i botten. Om trycket okar eller dr konstant, fir du kcira, men du b6r snarast upps
till
Ett tryckfall sdmre
-
i
denna kontroll kan du gcira en trithetskontroll enligt instruk-
fiirdbromsen betyder att fordonets bromsfdrmiga blir
och i vdrsta fall upphcir.
l(ompresso r ns Ra pa citet Det Zir kompressorn som hiller uppe trycket i bromssystemet. Diirftir btir du di och d6 kolla kompressorns kapacitet. Vid denna kontroll ska du alltid ha motorn igflng.
6 till 7 bar
S[nk bromsarnas arbetstryck till 6 bar. Oka motorns varvtal till hiilften av det maximal varvtalet. Det ska ta h
frfln6till7bar. Ldgtrycksindlkatorn (varningslampan och summem) Stink trycket i bromsarna genom att trampa pi bromspedalen nflgra ginger och kolla niir varningslampan och summern kopplas in pi ditt fordon. Normalt sker detta vid 5,5-4,5 bars tryck.
Tryckregulatorn 9 bar utar ladda 6,5 bar ladda
Kolla pi tryckluftsmiitaren att kompressorn slutar ladda niir trycket iir cirka 9 bar (eller det vdrde som anges i instruktionsboken). Siink trycket genom att pumpa med bromspedalen och kolla att kompressorn bdrjar ladda igen niir trycket sjunkit till cirka 6,5 bar.
Parkeringsbromsen Parkeringsbromsens varningslampa ska naturligtvis lysa ndr bromsen 6r ansatt. Den ska iiven lysa om trycket iir fdr lflgt (under 5 bar) nlir reglaget siitts i k
Fryssl
blir
Drdneta tankarna Om det p6 fordon med lufttorkare kommer ut vatten eller oljeblandat vatten ur tanken, tyder detta pi att lufttorkaren inte fungerar p6 ett riktigt siitt och miste ses river. Aven de dvriga trycklufttankarna miste drdneras.
Vid urtappning av tankarna ska du ha fullt tryck i matarsystemet. Oppna primdrtankens driineringsventil och kontrollera om det kommer ut vatten. Om det kommer oljeblandat vatten ur tanken, tyder det pi att kompressorn dr sliten och miste ses tiver.
Fjiiderbromsarna Kolla att inga liickor finns i systemet. En liicka kan gora att bromsarna ligger an under fiird. Sfldan tjuvbromsning kan orsaka varmgflng i bromsarna. I olyckliga fall kan ett liickage pltitsligt fcirvdrras under fiird, sfl att parkeringsbromsen s18r till tvlirt. Du f6r dfl en ofrivillig och okontrollerbar bromsning som kan resultera i en svir olycka. Ko
ntrol I e ra fbr sl itni n $
Fordon kan vara utrustade med slitageindikator i form av en kontrollampa' Var noga med att regelbundet kolla bromsbeliiggens eller bromsbandens ftirslitning. Med sjiilvjusterande bromsar fir du niimligen full bromsverkan iinda tills beliiggen eller banden iir helt nedslitna. Bromsbeliiggen eller bromsbanden fflr inte vara oljiga eller utslitna. Inspektera bromsbanden genom inspektionsluckorna pi bromsskdlden (skydd fdr bromsbanden). Se instruktionsboken.
+ 5 grader;
Tryckstd nger nas slagldngder Nedanstiende giiller endast
pi de fordon som fortfarande har automatiska
bromshdvarmar.
Med sjiilvjusterande bromshiivarmar innebiir det att bromshiivarmarna hiller spelrummet mellan trumma och bromsbackar konstant. Allt eftersom bromsbanden slits justerar den automatiska bromshdvarmen och kompenserar fdr bromsbandslitaget. Den automatiska bromshdvarmen hiimtar sin justeringsreferens
frin
Likviil
en flxpunkt som dr fiist
i en chassiedel.
ska du kolla slagliingden efter ett visst antal korda mil. Folj tillverkarens
anvisningar.
slagldngden
pi en sjiilvjusterande bromshiivarm forefalla f
beror ofta
pi
seras den nya kuggen och slagliingden
itergflr till det normala.
Kontrollera slagle ngden Bromsat
Obromsat ldge
ldige
TryckstAng
Bromshdvarm
Sattet att kolla slagl2ingden kan variera nigot mellan olika fordonsmodeller. Titta i instruktionsboken frir ditt fordon. En vanlig metod 6r denna.
Tryckst6ng
Liigg klossar vid hjulen si att fordonet inte kan komma i rullning. Lossa parkeringsbromsen vid fullt arbetstryck (cirka 8 bar). Be en medhjiilpare trampa pi bromspedalen si att du fir normalt arbetstryck i bromscylindrarna. Miit diirefter tryckstingens slagliingd pi ftiljande siitt.
.
Miit fdrst tryckstflngens liingd niir bromspedalen iir nedtryckt. Avstindet a p6 skissen.
.
Miit diirefter tryckstingens llingd niir bromspedalen
?ir
uppe. Avstindet b
pi
skissen.
.
sist avstflndet b frin avstindet a och du fir slagllingden, avstindet c skissen. Kolla i instruktionsboken vilka mfltt som giiller fdr ditt fordon.
Dra
pi
till
Om sjiilvjusteringen upphdr att fungera och slagliingden blir fdr stor fdrsiimras bromseffekten och kan i viirsta fall helt upphtira.
@
@
o
@ Avgasbroms VEB
Retarder
7l Hidlpbromsar
Mflryqet+r.nga fordqmr iir utrustadeg@d en hjiilpbroms, som har till uppgift att minstca slttaget pi den ordinarie fiiidbromsen.tHjiilpbromsen dr siirskilt nyttig i
lflnga utforsbackar och i stadstrafik, diir mati'lnnars blivit tvungen att ideligen smibromsa med den vanliga fiirdbromsen.
l*a'L"tn
1
r
tL )1 De vantigaste hjiilpbromsarna 'J* . avgasbromsen, som flnns pi de flesta dieseldrivna lastbilar och bussar
dr
. .
VEB-bromsen, som finns som tillval
!uru
till Volvo-fordon.
den hydrauliska hjiilpbromsen (retardern), som finns
pi
en del bussar och
lastbilar.
Undvik att anviinda hjiilpbromsarna i halt viiglag. Det iir niimligen bara drivhjulen som bromsas.
Liir du dig att anvdnda hjiilpbromsarna pfl riitt satt sA kan du enkelt siinka din briinsleftirbrukning. Under utbildningen brir du fil lara dig att aktivt anviinda hjiilpbromsarna sflvzil i stadstraflk som vid landsviigskcirning.
Avgasbromsen Stdnger ett i avgasrdret
Principen for avgasbromsen dr att man stiinger ett spjiill i motorns avgasrcir. Samtidigt stiings briinsletillforseln helt, s3 att motorn gflr ned pi tomgingsvarv.
Genom att avgaserna inte sliipps ut fungerar motorn som en kompressor, det vill siiga luft trycker pi motorns
kolvar och effekten
av
motorbromsningen cikar. Avgasbromsen kan mancivreras pi olika siitt. Kontakt pfl instrumentpanel styr hur fotpedal anvdnds. Fotkontakt kan dven fcirekomma. Pfl iildre fordon miste bromsen anvdndas regelbundet, annars kzirvar spjiillet och kan i viirsta fall fastna. Avgasbromsen dr mest effektiv
pi
hiiga varvtal.
Kontroll av bromsarnas funktion S[tt tillbaka Duomatic-kopplingen och gor ett bromsprov i lflg hastighet. Bromsa bflde med bromspedalen och handreglaget.
Kontrcll av kompressorns kapacitet 2ir kompressorn som hiller uppe trycket i bromssystemet. Diirftir btir du dfl och di kolla kompressorns kapacitet. Vid denna kontroll ska du alltid ha motorn
Det
iging. hiir: Siink bromsarnas arbetstryck 6 bar. Oka motorns varvtal till halva maxvarvet. Inom en minut ska kompressorn rika trycket i bromsarna frin 6 tlll I bar. Klarar kompressorn inte av detta, ska du koppla loss Duomatic-kopplingen och gtira samma kontroll med F
till
enbart lastbilen.
Kontroll av I astbilens trycksdkin$ ' Stanna motorn vid fullt arbetstryck i bromsarna. . Siitt en kopplingshandske utan slangar i lastbilens Duomatic-uttag. Luften pyser
di
Kolla
pi
ut ur matarledningen, men luftstrcimmen upphor pldtsligt med ett kniipp. Det betyder att fyrkrets skyddsventilen (eller den siirskilda trycksiikringsventilen) har slagit till.
.
manometern i frirarhytten att lastbilens bromstryck ligger mellan 4
och 5 bar.
Kontroll av patkeringlsbrcmsen
. . .
Ansiitt parkeringsbromsen med Brysselventilen. Tappa ur luften ur trycktanken och ftirsok ktira iviig (fjiiderbroms).
Frirstik starta med itdragen broms (manuell).
Kantroll av tryck$engernas sla$ldn$der Kontrollen av slagliingderna gir till pfl samma siitt som pi lastbilen (se sidan 134). Du btir dock vara uppmiirksam pi att gamla sliipvagnar inte har sjiilvjusterande bromshdvarmar.
Du ska helst inte koppla ett sl[p med manuell justering till en sjiilvjusterande lastbil. Vid liingre fiirder fOrsiimras nlimligen bromseffekten hos sliipet ganska
full bromseffekt. Resultatet kan bli att (si kallad f?illknivsverkan). Mycket svira ekipaget viker sig vid inbromsning snabbt, medan lastbilen hela tiden har olyckor har hiint av detta skiil.
Motorbromsning med VEB (Volvo Engine Brake) Volvo har utarbetat en kompressionsbroms VEB, som samarbetar med AT-regulatorn. VEB:en iir alltsi iging enbart under kompres-
VEB
sionstakten (se sidan 69).
Niir AT-regulatorn arbetar uppstflr ett civertryck i avgasroret. Avgasventilen cippnas ett kort ogonblick niir kolven iir i dess nedre liige och p6 viig uppit, vilket skapar ett kraftig river-
i cylindern. Pfl si siitt okas motstindet mot kolven under kompressionstakten och fordonet bromsas ytterligare. tryck
Handreglage fAr VE!.
Med handreglagets olika l2igen kan du aktivera avgasbromsen samt koppla in VEB:en ftir okad bromseffekt. Vid behov av full bromskraft frin hjiilpbromsarna aktiveras dven viixellidans nerviixlingsfunktion. Anledningen iir frir att optimera motorvarvtalet ftir biista effekt. Fler funktioner kan fdrekomma beroende pi fordonets tillval.
Hydraulisk hiilpbroms ( Retardern)
Retardern iir en hjiilpbroms som flnns pi minga lastbilar och bussar. Pfl instrumentpanelen finns ett handreglage som ansdtter retardern. Oftast finns det fem olika liigen pfl detta handreglage.
Retarder
Sjiilva retardern dr placerad i bakkanten pfl fordonens
viixellflda och bestir av bland annat ett pumphjul och ett turbinhjul. Pumphjulet iir fast monterat i kardanaxeln och roterar med den. Turbinhjulet sitter fast i retarderhuset och roterar ftiljaktligen inte. I botten pi retarderhuset finns en behflllare fylld med olja.
Retarder
till en buss.
Niir ftjraren ansdtter retardern med hjiilp av handreglaget aktiveras en magnetventil och olika styrventiler sA att tryckluft fdrs in i oljebehillaren. Med hjAlp av tryckluften trycks olja in i retarderhuset. Pumphjulet gor att oljan biirjar rtira sig i retarderhuset och pressas mot turbinhjulet. Eftersom inte turbinhjulet kan rotera uppstfrr en fdrdrdjning av oljeflodet. Diirmed sker en inbromsning av pumphjulet och hela fordonet.
Den vdrme som uppstir niir oljan bromsar upp pumphjulet kyls bort via en vdrmevdxlare som iir kopplad
till
Pumphjul
motorns kylsystem.
Pi minga
bussar och lastbilar har bromssystemen integrerats (samordnats). Niir du trycker pi fotbromsen samverkar s6viil fiirdbromsen som till2iggsbromsen och avgasbromsen vid inbromsningen.
Oljekylare
@
@
o
@ Mjukare ging
72 Fjddring Fjiidringens uppgift iir ju att diimpa de stdtar som uppstir niir fordonet kor over ojiimnheter i viigbanan. Pfl tyngre fordon anvdnds luftkuddefjiidring och bladfjiidring.
Luftkuddetiidring Mflnga tunga fordon har luftkuddefjiidring istiillet for den vanliga bladfjiidringen. Fcirdelen lir att luftkuddefjiidringen ger fordonet en mjukare ging, b6de med och utan last, vilket i sin tur minskar belastningen pi chassit och diicken och iikar komforten fcir ftjraren och passagerarna.
Fjiidringen flstadkommes av luftbiilgar, som fcirses med tryckluft fr6n siirskilda lufttankar (som i sin tur matas frin primiirtanken).
En lufrbtilg i genomskiirning.
Luftkuddefj iidringens princip framg6r av vidstfl ende skiss.
Exempel pd ett reglage och en luftbtilg
fdr nivdreglering av en skipvagn.
Vissa fordon har ett siirskilt niv6hoj. ningsreglage, som kan reglera fordonshojden i forhillande till markniv6n vid exempel ombord- och avkorning frin fzirja, av- och pistigning frfln buss, eller
till
lastning och lossning av gods. Det forenklar lastningen eller lossningen vdsentligt. Belastning och fcirslitningsskador pA kroppen minskar kraftigt.
lr.1{:l
ii:i;r'
Lufttrycket i biilgarna bestiims av nivflgivare, som kdnner av fordonets belastning och reglerar lufttrycket diirefter.
Nivdgivare
Du ska kolla biilghojden och tiitheten minst en ging om 6ret.
Varning! Om lufttrycket i nflgon biilg skulle sjunka sfl mycket att fordonets kompressor inte orkar med att fi upp trycket igen, s6 miste du omedelbart stanna fordonet och tillkalla hjiilp. Det 2ir riskfyllt att fcirs
Bladtifrdern Bladfjiidern hflller pfl att ersd.ttas av luftfjiidringen men det finns fortfarande fordon som har bladfiiidring. Fj?idern har ett antal fjiiderblad som satts ihop till ett fjiiderpaket. For att inte fjiiderbladen ska glida isiir, h6lls de samman av tvi krampor samt en centrumbult som gir igenom fjiiderpaketet. Vid striing kyla bor du kora sakta over till exempel jiirnveigskorsningar, eftersom bladfjiidrarna kan spricka. Brottet pi bladfjadern kan vara svflrt att upptiicka. Kramporna som hiller fast bladfjiidrarna i respektive axel kan d
Exempel
pdfjiidefiiste i chassi.
Bilden visar fastsiittning av bladfjiider me d krampor i framaxeln.
Fjdderpaket
73 Elsystemet Batteri iir elsystemets skafferi. Ndr motorn iir i ging och generatorn laddar avger den mer strcim iin fordonet fdrbrukar. Overskottsstrcimmen overfrirs till batteriet sfl att det stZindigt Batteriet
hfllls fulladdat.
Laddningskontrollampa
Batteriets livsl2ingd dr beroende av hur det skots. Skciter du batteriet rar du att drabbas av startsvirigheter.
Det lir viktigt att kontrollera viitskenivin i batteriet. . Vid frir 169 viitskenivi blir blyoxidplattorna fcirstcirda. Fyll
diligt riske-
pi destillerat
vatten.
.
Vid ftir htig viitskenivfl kan batteriviitska pressas ut och orsaka korrosion (friitskador).
Diligt
laddade batterier orsakar ofta startsvirigheter och iir batteriet helt eller delvis urladdat si kan det frysa scinder redan vid 5-10 minusgrader. Aven om batteriet iir fulladdat kan du bara utnyttja en del av kapaciteten. Vid till exempel 10 minusgrader kan du endast utnyttja 60 procent, vid 20 minusgrader endast 45 procent. Batteriets f
. .
.
-
Ndr batteriet laddas bildas knallgas som kan orsaka kraftiga explosioner. Luta dig inte over batteriet n?ir du kopplar in kablarna eftersom det kan bildas gnistor som kan antiinda gasen. Du ska aldrig rdka eller anviinda tiindstickor eller tiindare i niirheten av batteriet.
Det iir mycket viktigt att du siitter
pi
kablarna riitt igen, pluskabel pfl batteriets pluspol och minuskabel pi batteriets minuspol. Plus tir nflgot sttirre iin minuspolen, har riid markering eller ett plustecken instansad i polbulten. Minuspolen har en bl6 markering eller ett instansat minustecken i polbulten.
Kopplar du fel riskerar du att knallgasen antiinds och dessutom skadas generatorn och eventuell elektronisk utrustning. Det kan alltse bH ett mycket dyrbart misstag.
Parallell- och seriekoppling Att koppla batterier som p6 den
oversta bilden
Parallell-
kallas parallellkoppling.
Att parallellkoppla tv6 nya l2-voltsbatterier ger 12 volts systemspiinning och dubbel kapacitet (Amperetimmar. Ah).
Att seriekoppla tvfl batterier innebiir att man sammanbinder en pluspol pi det ena batteriet med en minuspol pfl det andra batteriet.
Parallellkoppling
seriekoppla tvi nya 12-voltsbatterier ger 24 volts systemspiinning med bibehillen kapacitet (Amperetimmar Ah).
Att
Serie
- iikad
Pfl tunga fordon flnns oftast tvfl 12-voltsbatterier som seriekopplats och systemspiinningen blir d6 24 volt - vilket kriiver f
Generator Generatorn iir fordonets elverk. Den drivs med en
kilrem frfln motorns vevaxel. Den liimnar elektrisk strom sfl att batteriet laddas och ftirser den
Laddar Seriekoppling
elektriska utrustningen med strom.
Generatorn ger viixelstrcim, medan batterierna endast kan laddas med hjiilp av likstrtjm. Diirfrir likriktas generatorns viixelstrcim till likstrdm.
Rel6er
Generator
att koppla pi och av strdmmen, till exempel ftjr hel- och halvljus samt f6 ktirriktningsvis arrra att blinka.
Reliier har
till uppgift
Mflnga relder ser till att spiinningsforlusten mellan
batteriet och den elektriska utrustningen
blir si
169 som m
S rikrin g
-
o c h re
liic ent ral
Starthjiilp Att ge eller ta emot starthjiilp kan vara skadligt for elektroniken i fordonen om man inte g
har 24 volts systemspiinning. TV6 l2-voltsbatterier iir seriekopplade sfl att systemspiinningen
blir 24 volt.
Behover du starthjiilp mflste du f6 trjiilp av ett annat fordon eller frin fristflende hjiilpbatterier som ocks6 har en systemspiinning p8 24 volt. Om ditt fordon dr utrustat med ett hjiilpstartuttag ska du i ftjrsta hand anvdnda detta.
Ska du starta ett fordon med hjiilp av trjiilpbatteri mflste du fcjrst serie-
koppla de bflda 12-voltsbatterierna
si att systemspiinningen blir 24 volt (se sidan 149).
Gflngen frir hur du startar ett fordon med trjiilpbatteri, dr densamma som ndr dq anviinder ett annat fordon. Du mflste anvdnda kraftiga startkablar med bra kontaktkliimmor avsedda fdr tunga fordon och inte sfldana som anvdnds till persojUitar. Anledningen ar att hogt strcimuttag ska anvdndas och startkablar frir personbilar klarar inte av detta.
, Plus till plus Minus tilljord
Koppla hjiilpstartkablarna i denna ordning: 1. Dpn nida kabeln anvdnds till de bida pluspolerna. Montera den frirst pi det "dfida" batteriets pluspol och diirefter pi det "friska" batteriets pluspol.
2.
Densvarta kabeln seitts f
3. Starta sedan det "doda fordonet" 4. Ta fdrst bort minuskabeln frfn motordelen (gpplar frin batterierna. .
Farligt avfall
och sedan pluskabeln niir du
Tiink pfl att gamla bilbatterier riiknas som farligt avfall och mflste tas om hand enligt slirskilda regler. De som stiljer bilbatterier tar emot gamla batterier for vidare omhiindertagande.
@
14 Belysning och reflexer
@
Lastbil och buss
@
@
Framtill
ffi"#{
ffi ffi
Kontur- och
linjemiirkning med reflexband
Blink- och kurvljus
Halvljus
Helljus
@
Blinkers, LED-ljus
Helljus Belysning som ska belysa viigen sA att ftjraren fir tillrlickligt bra sikt. Antal - bil frin 2r 2005 eller nyare: tvfl eller fyra helljus - bil iildre iin 2005: minst tvi helljus
Ftirg
pi ljuset - bil frin Fr 2005 eller nyare: vitt - bil iildre an2005: vitt eller gult
6vrigt: kontrollampa som visar blfltt ljus ska flnnas synlig frin ftirarplats ndr helljuset tir tiint. Dessutom fir man ha ytterligare flera helljusstrilkastare som bestir av fjiirreller kurvstrilkastare. Halvlius Belysning som ska belysa viigen sfl att foraren fir tillriickligt bra sikt. Antal - bil frfln hr 2005 eller nyare: tv6 - bil 2ildre an 2005: tvfl (fir ha fyra lampor om endast tv6 kan lysa samtidigt) Fiirg pi ljuset -bil frfln ir2005 ellernyare: vitt - bil iildre iin 2005: vitt eller gult
Dimstrdlkastare Belysning som 6r avsedd att anviindas vid korning
i dimma eller kraftig
bdrd.
Antal
om dimstrilkastare flnns: tv6 (inget obligatoriskt utrustningskrav)
Fiirg pi ljuset
vitt eller gult
neder-
Fr d m r e
positi o nslyl
(parkeringslykta)
Lykta som ska tala om hur brett fordonet iir.
tvi Fiirg pfl ljuset vitt eller gult
Varsellykta Lykta som gdr att fordonet syns biittre i dagsljus. Antal om varsellyktor flnns: tvi (inget obligatoriskt utrustningskrav)
Fiirg pi ljuset
vitt eller gult
Breddmarkeringslykta Lykta som ska visa andra traflkanter att fordonet iir bredare dn},l meter. Antal om breddmarkeringslykta finns: tvi Fir finnas fyra om tvi placeras pi hyttaket och tvi pi pibyggnaden, (inget obligatoriskt utrustningskrav) Fiirg pi ljuset vitt eller gult, (pfl vissa iildre fordon Ziven orangegult) Dessa lyktor fir endast finnas pfl lastbil eller sliipvagn 6vrigt vars bredd dverstiger 2,1meter
Kiir riktni ngsyisare
(blinkers)
Lykta som ska visa fdr andra att fordonet kommer att iindra kdrriktning jiimt antal ska flnnas Antal Fiirg pi ljuset orangegult, (pfl vissa Zildre fordon ?iven vitt
PA sidan Sidomarkefingslyl$a Lykta som ska gora det l2ittare fdr andra att upptacka fordonet. Antal Minst en pfl vardera sidan. Avstindet mellan lyktorna fir vara h6gst 6 meter. Den friimste fir sitta hcigst 2 meter frin fordonets framlinda och den bakerst hdgst 2 meter frin fordonets bakiinda.
Fiirg pi ljuset
6vrigt
orangegult ska finnas endast pfl buss eller lastbil vars liingd dverstiger 6 meter, samt alla sliipvagnar
Sidomarkeringsreflex Reflex som ska gtira det liittare fdr andra att upptiicka fordonet.
Antal Fiirg pi reflex Ovrigt
se sidomarkeringslykta
orangegult refl exen
fir
kombineras med sidomarkeringslyktan
Kontur- och llnJemafierlng, Reflexmarkering kriivs
pi fordon som tas i bruk efter
10
juni
2011.
LED,varsellyktor Anviinds fdreskrivna varsellyktor under dagsljus behriver inte lyktor baktill eller
pi sidorna av lastbilen
eller bussen vara tiinda.
Kontur- och linjemdrkning
med reflexband
Rektanguldra reflexer Blinkers
Skyltlykta
Baktill
positionslykta
Bakre positionslykta (parkeringslykta, baklykta) Lykta som ska gtira det liittare for andra att se fordonet och hur brett det tir. minst tvi, iiimt antal ska flnnas Antal rott Fiirg pi ljuset
Stop ply kta (b ro mslykta) Lykta som ska tala om fcir andra att fordonet bromsas in. minst tvfl Antal rtitt (pfl vissa 2ildre fordon iiven gult) Fiirg pi ljuset
Ncidstoppssi8nal Korriktningsvisare inbromsning
Antal Fiirg pi ljuset
eller stopplyktor som avger blinkande ljus vid kraftig minst tv6 orangegult eller rtjtt
Kii r r i ktn i n gsv isa re (b I i n ke r s) Lykta som ska visa ftjr andra att fordonet kommer att andra korriktning jiimt antal ska flnnas Antal Fiirg pfi ljuset orangegult, (pfl vissa iildre fordon iiven rott)
Sl
Antal Fiirg pfl ljuset
inte reglerat
vitt Registreringsskylten ska i morker vara synlig pi ett avstind av 20 meter.
Dimbaklyl
Antal
om dimbaklyktor finns: hdgst utrustningskrav)
Fiirg pi ljuset
rdtt
tvi
(inget obligatoriskt
Backningestrdlkastarc Belysning som vid backning lyser upp viigbanan bakom fordonet samtidigt som det varnar andra traflkanter. inte reglerat (inget obligatoriskt utrustningskrav) Antalet
Fiirg pi ljuset Ovrigt
vitt Kontrollampa i ftirarhytten om backningsstrfllkastaren kan tiindas med separat kontakt frin fdrarplatsen.
Bakte reflexanordnin$ Reflex som ska gdra det littare frir andra att se fordonet och hur brett det iir. tvfl Antal rtitt Fiirg pi reflex Fflr inte vara trekantigt. Reflexen fflr kombineras med Ovrigt lykta baktill.
Rektanguldra reflexanofinin*ar pd
tunfi lastbilar
Reflex som ska visa vilken typ av fordon det iir.
tvi eller fyra
Antal
en,
F[rg pi reflex
gult med roda diagonala f?ilt
Kontur- och linjematkering Reflexmarkering krlivs pfl fordon som tas i bruk efter
10
juni
2011.
KraftuttaE En del lastbilar har kraftuttag ftir att kunna driva olika hjiilpaggregat, till exempel ett tippflak eller en lastkran. indelade i tvi huvudgrupper: kopplingsberoende - som drivs via viixellfldan
Kraftuttagen
. .
[r
kopplingsoberoende
-
fif
som iir sviinghjulsdrivna.
Koppli ngsberoende kraft
uttag
Denna typ iir vanligast pi fordon som har tippflak eller lastkran. Fordonet miste sti stilla ndr denna typ av kraftuttag kopplas in och anvdnds. Inkopplingen kan ga dllpe minga stitt. Kontrollera i fordonets instruktionsbok.
ftir att koppla in kraftuttaget: tryck ner kopplingspedalen och lZigg vdxeln i neutralliige vdnta nflgra sekunder si att viixellidans drev hinner stanna.
H2ir beskrivs ett av siitten
. .
Om kraftuttaget inte iir synkroniserat gdr du sihiir: . tryck p6 det speciella reglaget som finns pi instrumentbr?idan
'
slZipp upp kopplingen sakta.
Koppl ingsoberoende kraft
uttag
Denna typ iir avsedd ftir fordon diir kraftuttaget ska anvdndas under tiden fordonet kdr, till exempel vid kyltransporter eller korning med en cementmixer. Du kopplar in ett kopplingsoberoende kraftuttag genom att trycka pfl det speciella reglage som flnns pi instrumentbriidan.
Lastbil i
Du kan koppla in kraftuttaget under tiden du kijr.
Hastishetsre$u lator Ftir att forhindra att tunga lastbilar och bussar kor ftjr fort finns en anordning som begriinsar briinsletillftirseln till motorn vid en viss hastighet. Sedan 1988 har det funnits krav p5 hastighetsregulator pfl vissa tunga fordon. Lagkraven har successivt skiirpts for att idag giilla alla tunga fordon. Bussarnas hastighetsregulator ska vara instiilld nas pi hdgst 90 km/h.
pi
hdgst 100 km/h och lastbilar-
Med hjAlp av fiirdskrivaren kdnner hastighetsregulatorn av vilken hastighet fordonet har. Ar hastigheten hdgre iin vad hastighetsregulatorn medger stryps briinsletillforseln
till
motorn.
Fdljande fordon behdver inte ha en hastighetsregulator: . Fordon inom riiddningstj[nsten
.
Lastbilar och bussar med en konstruktiv hastighet som inte iir hdgre iin ovanndmnda hastighetsgrdnser.
.
Lastbilar och bussar som bara anviinds som ett allmtint transportmedel tatorten.
.
Lastbilar och bussar som anvdnds i vetenskapliga fdrstik.
i
@
@ @
@ Stryper brdnsletillfiirseln
@
@ @
@
76 Fordonets dimensioner Bestiimmelser kring ett fordons hrijd, bredd och lzingd flnns i Trafikforordning (SFS 1998:1276) och i tillhtjrande ftlreskrifter frfln Transportstyrelsen. Tiink diirfor p6 att vid kcirning till andra liinder kan andra bestiimmelser giilla for fri h
Fijr fordon som ska transportera last som iir hogre, bredare eller liingre iin nedan beskrivet, g2iller speciella bestiimmelser. Liis mer om specialtransporter i kapitel 19,
Fordons hiijd Det finns inga generella bestlimmelser om hur h
4,5 meter
din fdrdvdg
Det flnns dock gott om broar, viadukter och tunnlar som har liigre fri h
@
Om du ska kora med hog last gtir du klokt i att pi frirhand ta reda pi vilka fria fordonshciider som giiller liings din f?irdviig. Du kan bestiilla kartor
frin Trafikverkets butik. Ta noga reda p6 hur hogt ditt fordon 2ir vid olika tillfiillen. Om du kdr buss, tiink p6 att eventuella takluckor i bussen kan vara iippna och gtira bussen hrigre iin normalt. Se upp ftir triidgrenar, hustak, markiser, skyltar med mera som skjuter ut dver viigen. En buss som 6r hdgre iin 3,4 meter ska ha en skylt som upplyser om detta. Skylten ska vara synlig fr6n fdrarplatsen. K6r du en lastbil mflste du sjiilv m2ita htijden pfl ditt fordon.
4 meter i EU
Inom EU iir fri hdjd minst 4 meter. T2ink pfl att vid krirning till andra liinder kan helt andra bestiimmelser giilla fcir fordonsltingd, fordonsbredd och fcir
Maxbredd lastbil 260 cm
fri
hcijd!
Fordons bredd Pi allmiin viig f6r ett fordon inte kciras om det iir bredare an 260 cm. Inom detta mitt fir last sticka ut max20 cm pi vardera sida.
Lastbilar som k6rs pi svenska vagar ffu vara 260 cm breda. Fdr transporter inom EU giiller maxbredden 255 cm.
Llis mer om transporter inom EU
pi sidan
169.
Begriinsad
fordonshdjd
Maxbredd ,il
Bussar fir diiremot inte vara bredare an 255 cm. (En civergingsregel giiller for bussar som registrerats fore den 1 november 2004. De fflr fram till och med 2020 vara260 cm breda)
buss
255 cm
Undantag
fir kdras pfl allmiin viig iiven om de iir bredare an260 cm:. redskap som anvdnds i jordbruket eller traktor med pimonterat redskap eller utrustning F
255 cm
+--------------+
'
. .
motorredskap som transporteras
till
eller
frin
en arbetsplats
redskap vid viighillningsarbete eller fordon med redskap eller utrustning
pimonterad
.
militiira fordon.
Pfl vissa smala viigar miste man begriinsa den tillitna fordonsbredden. Det anges i si fall med ftirbudsmiirket Begrcinsad.
^;fi.,
IT'
Fordons liingd Pi allmlin viig fir ett fordon eller fordonsekipage normalt inte Begriinsad vara liingre dn24 meter.D& ingir iiven last som skjuter ut fram- ford'onsbredd till eller baktill. Med siirskilda krav pfl de ingiende fordonens dimensioner och utrustning fir de var 25,25 meter linga. Se mer om det under "Modulsystemet - transporter inom EU" pi sidan 169.
Maxl6ngd Iastbi! 24 metet (25,25 24 meter
:i,
Bussar som registrerats efter
1
juli
2004 fflr ha ftiljande liingder:
Maxl6ngd buss 13,5 meter Buss med tvd axlar
fdr vara 13,5 meter ldng.
buss
15 meter Buss med tre axlar
fdr vara 15 meter ldng.
Maxldngd ledbuss 75 meter Ledbuss eller buss med slc)pvagnfdr vara 18,75 meter ldng.
fir deras sammanlagda liingd (inklusive bogseringsanordning och eventuell last) inte heller dverstiga24 meter.
Om ett fordon bogserar ett annat,
Pi
vissa viigstriickor iir fordonsliingden ytterligare begriinsad. Det anges i si fall med fcjrbudsmarketBegrtinsadfordonskingd.
Begrdnsad
fordonslcingd
,1,,,E
#i,, Hlu"
I
@
77 Besiktnin€
@
Kontrollbesiktning
o
@ lbruktagande
Alla registrerade motorfordon och sliipvagnar mflste regelbundet kontrollbesiktigas hos ett godk?int friretag frir fordonskontroll.
Besiktningen styrs oftast av sista siffran i registreringsnumret eller det sfl kalllade ibruktagandet, det vill siiga den m6nad fordonet frjr frirsta g6ngen togs i traflk. Pfl tunga fordon styrs besiktningen enbart av ibruktagandet och niir det besiktigades forra g6ngen.
Bussa6 lastbilar och sldpvagnar med totalvikt iiver 3,5 ton Fordonen ska besiktigas forsta gingen senast ett 6r efter det att de frirsta gingen togs i trafik. Diirefter ska besiktning goras varje 6r med max ett 6rs mellanrum.
Exempel: Ett fordon som genomgick fullstiindig besiktning den 18 april 2011 ska besiktigas igen senast den 30 april ir 2012.
Kom ihitg! Fel som pipekas vid besiktningen ska snarast riittas fel som inte kriiver ombesiktning.
till. Det giiller dven sidana
Om fordonet inte besiktigas i riitt tid beliiggs det automatiskt med krirfrjrbud efter instiillelseterminens slut.
Om ett fordon dndras, eller typgodkiinnandet
si att det inte liingre sfimmer med registreringsbeviset (till exempel om man forser sin lastbil eller buss med
slZipvagnskoppling) miste det genomg6 en ny registreringsbesiktning hos ett godkiint foretag fiir fordonskontroll. Detta ska ske inom en minad. Har fordonet
lnom en
varit avstiillt m6ste registreringsbesiktning ske inom en vecka.
Niir en buss registreringsbesiktigas utfdrs kontroller som bygger p6 att det ska vara tryggt och siikert samt komfortabelt att resa med buss. Diirfor kontrolleras bland annat siitenshdjden over golvet och avstfindet mellan stolarna. Dessutom ingir det i besiktningen att kontrollera utrymmet ftir antalet stiende passagerare som bussen kan ta. Att gripsttid sitter diir de ska samt bussens maxlast. Det kontrolleras dven om bussen dr anpassad ftir personer med funktionsnedsiittning och det giiller alla typer av bussar inte bara fcir bussar i linjetraflk. Dessa bussar iir ofta utrustade med en bakgavellyft eller speciella ramper fdr att kunna lasta
rullstolar.
Det iir viktigt att lastsiikra sivtil rullstol som passageraren i rullstolen. Speciella lflsanordningar for rullstolen finns i bussens chassi. Dessa bestiimmelser hittar du i buss-
direktivet som giiller fram till 2014 och kommer sedan att ersdttas av ECE-reglemente 107.
Anpassnin$ fiir personer med nedsettning
o
@
Ndgra tekniska detalier Tillverkarskylt Pi bussar, lastbilar och sliipvagnar ska det alltid Iinnas en tillverkarskylt som iir placerad pi en liitt itkomlig och framtriidande plats som visar: tillverkarens namn
. . . . .
EEG-typgodkiinnandenummer (Land) identifieringsnummer hogsta hdgsta
tillitna lastvikt tillitna lastvikt for den fordonskombination i vilken fordonet
anvd.nds som dragfordon
. Antal stiende
hogsta
tillitna axeltryck for varje axel i ordningen framifrfln
och bakit.
pi skylten antalet sittande respektive stiende passgerare. Det ska i ftjrekommande fall iiven st6 maximalt antal rullstolar bussen iir avsedd frjr. Det ska ocksi framgi bussens bagagevikt ndr bussen d.r lastad med maximalt antal passagerare. F
Ar
bussen hdgre iin 3,40 meter ska det finnas en skylt om hojden p6 bussen, Denna skylt ska vara synlig fr6n lcjrarplatsen.
Kontrollampor
.
Alla stcirre bussar har en siirskild panel med kontrollampor for de olika funktionerna p6 bussen, till exempel varning fcir rippna dorrar, brandvarnare fr6n motorrummet och signallampa fr6n passagerare som
vill
stiga av.
Exempel ptL instrumentpanel med kontrollampor Panelen pd bilden cir iiven kombinerad med videobaserad innerbackspegel som iir pdslagen.
Dcirrautomatiken brukar vara kombinerad med automatisk bromsning av bussen. Niir en dorr oppnas bromsas bakhjulen. Bromsningen upphor niir du stiingt ddrren och trycker pi gaspedalen. Du fir aldrig anvdnda den automatiska bromsen som parkeringsbroms (eller fiirdbroms). En varningssignal ljuder samt en symbol visas pi instrumentpanelen om forargrinden skulle dppnas utan att parkeringsbromsen dr ansatt.
Diirrautomatik
Bussar kan ha en mlingd tekniska flnesser. Som exempel kan vi ndmna att en del stadsbussar har vindrutetorkarna kopplade till ddrrautomatiken. Niir dcirrarna rippnas stannar torkarna.
Bflde stadsbussar och turistbussar har olika typer av extrautrustning, till exempel DVDspelare med skiirmar samt mini-ktlk och toalett. Hur man skdter denna extrautrustning, till exempel tijmmer toaletten, varierar friln buss till buss. Liir dig hur de olika flnesserna fungerar pfl just din buss.
Hur vdrmesystemet och luftkonditioneringen fungerar kan ocksfl variera beroende p6 bussmodell. En bra yrkesfdrare liir sig sjiilvklart hur systemen fungerar s6 att passagerarna slipper frysa eller svettas.
Tempo 1OO Att kora buss i Tyskland eller i Osterrike innebtir bland annat att hcigsta tillfltna hastighet iir 80 km/h. Genom att gora en speciell besiktning kan bussen fi koras i 100 km/h. Detta kan gciras hos
i Sverige som har speciella avtal med den tyska motsvarigheten. Handlingarna skickas till Tyskland och returneras sedan efter godkiinnande. foretag
Vid denna besiktning kontrolleras bland annat att bromsarna uppfyller speciella krav. Platser diir passagerna sitter oskyddade, till exempel ltingst fram och vid mittgingen kingst bak, ska vara utrustade med bilbiilte. Aven forar- och guidestolen ska vara utrustade med bilbiilte och att hastighetsbegrdnsare iir instiilld pfl max 100 km/h. Om bussen tagits i bruk forsta gflngen utanfor EU eller EES si giiller det aven att diicken pi framaxeln inte iir monsterskurna. Vid registreringsbesiktning av en buss som tagits i bruk efter 8 december 2007 ingir dessa kontroller och nigon speciell besiktning krlivs deirfcir inte. Det behovs inget siirskilt intyg och heller ingen dekal bak pi bussen. Om viiglaget drbra och de niimnda personerna anvdnder bilbiilte iir hogsta hastighet for bussen 100 km/h. Det iir du som forare som dr ansvarig f
Kom ihdrgj Innan du b
fullt.
Krdver speciell
Sdrskild sdkerhetsutrus tni n$ fiir bussar Brandsldckare
Alla bussar m6ste vara forsedda med minst en handbrandsliickare (bussar med tv6 viningar minst tvi sliickare) av godkiind typ, niimligen klass 34A 1838 (6 kg) enligt aktuell standard eller enligt iildre bestiimmelser klass ABE II eller ABC II. Sliickarna ska vara liittfltkomliga i passagerarutrymmet och vara placerad sfl atl de syns. I annat fall ska det flnnas en skylt som visar var de iir placerade. Brandsliickarna ska kontrolleras enligt tillverkarens anvisningar och vara plomberade. Bussar kan dven vara utrustade med brandslzickare i form av sprinkler i motor-
rummet.
Symbol
fdr brandslcickare och dess placering
Motorcumssprinkler
Alla bussar bcir vara utrustade med en godkiind frjrbandslflda. Bussar i yrkesmiissig trafik ska ha en spegel, som iir instiilld s6 att foraren kan overblicka passagerarutrymmet. Det kan dven ske med hjiilp av en kamera och skiirm p6 instrumentpanelen.
,,$frkerhetsftinster
Bussar i yrkesmiissig traflk miste ha fonster och taklucka som kan anvdndas som nodutging. En del bussar har hiirdat, krossbart glas i vissa rutor. De krossbara fonsterglasen ska vara markerade. Det fir inte vara nflgon reklam eller foliering pi dessa rutor. I bussen ska det flnnas liimpliga verktyg att krossa rutorna med
t ex hammare eller yxa. For att lyckas krossa rutan miste du btirja med att s16 frin kanten och inte mitt i rutan. Di undviker du ocksi skiirsflr. Andra bussar har fcinster som kan tryckas ut eller ldsgoras med ett reglage ovanfcir fonstret. Har bussen tagits i bruk frire 1 mars 2004 galler dessa regler endast bussar for 20 passagerare eller fler.
Dtjrrar utrustas med si kallade kliimskydd f6r att folk inte ska kliimmas fast mellan dorrarna. Kzinsliga givare sitter i gummilisten runt dorrarna och forhindrar att dcirren stiinger. Naturligtvis finns det siikerhetsanordningar som forhindrar att drirrarna dppnas av misstag. Pfl en del bussar hindras bakddrrarna att stangas ndr passagerarna bryter strilarna frin fotoceller som zir monterade vid fotstegen. Lar dighur dtjrrautomatiken fungerar pfl din buss. Bussar som dr utrustade med hillplatsbroms ansiitts parkeringsbromsen eller frirdbromsen niir ddrren dppnas. Bida varianterna fcirekommer. Du kan pfl vissa modeller stiinga av funktionen med hflllplatsbroms. Det flnns vissa risker med att anv[nda hillplatsbroms. Om du skulle l2imna fdrarplatsen utan att parkeringsbromsen ansdtts kan det finnas risk att fordonet kommer i rullning. Det sker om nigot fel skulle uppsti pi nigon av komponenterna till hillplatsbromsen och att viixellidan stir i DriveJiige. For att ftirhindra detta ljuder en varningssignal och varningssymbol pfl displayen tiinds niir fcirargrinden
Nyare bussar miste ha bilbiilte pi alla sittplatser, fdrutom bussar som endast anvdnds vid "lokala transporter i $ltbebyggda omriden". Bilbiilte finns dven i 2ildre bussar som dr godkiinda enligt Tempo 100 (se sidan 175).
Alla passagerare som ar tre hr eller iildre ska i f
eller att bilbiilte.
till
exempel du informerar dem. Du som ftjrare miste ocksi anviinda
Genom praktisk ovning ska du triina in en fast rutin ftir nddutrymniqp ari bussen. Vid en eventuell olycka mflste du kunna vidta rzitt fltgarder snabbt och siikert.
Kontroll av den siirskilda siikerhetsutrustningen ingflr i siikerhetskontrollenS.pm du kan liisa om pi sidorna 426-428.
@
@
o
@
Koder
i registreringsbevrbet
A
registreringsnummer
B
datum
C
registreringsbevisets innehavare
C1
efternamn
C2
civriga namn
C3
adress i den registrerande medlemsstaten vid tidpunkten fcir dokumentets
fijr
den forsta registreringen
utfiirdande
D
fordon:
D1
tillverkare/handelsbeteckning
D2
varumdrke
E
fordonets identifl eringsnummer
F
vikt: tekniskt tillitna (kg) utom fcir motorcyklar av fordonet som anvdnds i den registrerande medlemsstaten (kg) av det kombinerade fordonet som anvInds i den registrerande medlems-
FI F2 F3
stdrsta
staten (kg)
H
vikten av fordon med kaross, och med kopplingsanordning ett dragfordon, i kdrklart skick (kg) registreringens giltighet, om den inte iir obegriinsad
I
registreringsdatum
J
fordonets iigare eller innehavare
J1
efternamn
J2
civriga namn
J3
adressen i den registrerande medlemsstaten, vid tidpunkten fcir dokumentets utfZirdande
G
nZir det gZiller
M typgodkiinnandenummer N antalet axlar O hjulbas (mm) P ftirdelningen av den tekniskt storsta tillitna vikten pi axlarna: Pl axel 1 (kg) P2 axel 2 (kg) P3 axel 3 (kg) a stdrsta tekniskt tillitna vikt f
Rl R2 R3 R4 S T U W Wl
slagvolym (cm3) fcir motorcyklar maximal nettoeffekt (kW) fiir motorcyklar mdrkvarvtal (varv/min) briinsle
effekt/vikrfdrhillande (kWkg): R2/G fordonets fiirg antal sittplatser, inklusive fciraren
ljudnivi: stillastiende (dB)
W2 W3
vid motorvarvtal (varv/min)
X XI X2 X3 X4 X5 X6 x7 X8 Y
avgasutsliipp
vid ftirbifartsprov (dB) CO (g/km eller g/kWh) HC (g/km eller g/kWh)
NOX (g/km eller g/kWh) HC + NOX (g/km) dieselpartiklar (g/km eller g/kWh) korrigerad absorptionskoefficient fdr diesel (/m) C02 (g/km) briinslefcirbrukning vid blandad kcirning (l/100km) briinsletank(arnas) volym (l)
For d onskategorier M1
Personbil
M2
Buss med en hdgsta
M3
f
i fiireskrifter
vikt av max 5 ton Buss med en htigsta vikt river 5 ton
inriittad fiir fler iin 22 passagerare Klass I: Tillverkad fiir stiplatspassagerare Klass II: Tillverkad huvudsakligen fijr sittande och stiende pi siirskilda platser Klass III: Tillverkad for uteslutande for sittplatspassagerare Buss som tir
Nl
Liitt lastbil
\
Lastbil med en hrigsta vikt mellan 3,5 ton men ej river 12 ton
N3
Lastbil med en h
01 02 03 04
Sltipvagn (inklusive pflhiingsvagn) ej 6ver 750 kg Sliipvagn med en hrigsta vikt 6ver 750 kg men ej iiver 3,5 ton
vikt over 3,5 ton men ej tiver Sliipvagn med en htigsta vikt
10 ton
