1.vilka var drivkrafterna bakom upptäcktsfärderna? De ville undvika tullavgifterna det osmanska riket krävde för att få färdas genom deras land utan istället hitta nya vägar söder och väster ut mot amerika och via afrika till kina och indien. Påven ville också att de skulle breda ut kristendomen. I slutet av 1400 hade det osmanska riket erövrat så stora delar av färdvägarna att handeln var tvungen att gå via havet. 2.Hur påverkades samhällena och människorna i amerika av mötet med europeerna? Varför blev konsekvenserna konsekvenserna så mycket mer dramatiska i amerika än i asien?
Det drabbas av sukdomar som föld av att deras immunförsvar inte var vana vid våra sukdomar och de blev förslavade. !siaterna var kulturellt och ekonomiskt överlägsna euro"eerna och drabbades inte i samma utsträckning av sukdomar. sukdomar. 3.att det var europeerna som lade under sig folken i amerika och inte tvärtom hörde bland annat samman med att de kom från en större kontinent. örklara.
I euroasien fanns det fler grödor som kunde odlas och fler dur som kunde tämas. #ordbruket gav euro"eerna ett stort övertag i utvecklingen. $ack $ack vare den utbredda kulturen kunde id%er inom eurasien delas med varandra för att ännu öka "å övertaget gentemot amerika. !.Vad menar vi med begreppet förlagssystem Förläggarenplacerade Förläggarenplacerade ut utrustning och material hos de hemarbetande och samlade sedan in produkterna för försäljning
".#e fler e$empel på hur handelskapitalismen handelskapitalismen påverkade livet i europa under %"&&'%(&&'talet %"&&'%(&&'talet
De som arbetade mot lön drabbades hårt av den inflation som u""stod. De hotades av svält då "riset "å s"annmål hade hade ökat så kraftigt kraftigt samtidigt som deras löner inte ökat alls i samma samma utsträckning. utsträckning. %. Hur skil)er sig renässansens renässansens syn på människan från medeltidens?
De framhävde människonaturens rikedom och ska"arförmåga. De ogillade den dystra läran att människan är en syndfull varelse utan att man istället skulle få nuta av livet och utnytta sin frihet. De såg människans "otential. 2.sammanfatta kyrkans världsbild.
I medeltiden trodde man att orden var centrum i universum för att gud hade satt orden i centrum. &u u""täckte man man att solen var centrum centrum och att stärnor inte bara var "rickar utan "laneter. 3.*å vilket sätt bidrog copernicus+ kepler+ kepler+ galelei och ne,ton till den nya världsbilden
'o"ernicus kom fram till att solen stod i centrum. (e"ler intygade och bevisade detsamma. )alilei var den som u""täckte att stärnorna var "laneter. &e*ton lade fram teorin att hela universum var som ett sälvgående maskineri som styrdes av fysikens f ysikens lagar. lagar. !.Vad var det nya i -artin uthers lära? Hur skil)de sig hans sätt från katolska kyrkans?
+ans lära gick ut "å att det viktigaste i tron var individens egna tro "å gud och att allt runomkring som kyrka, "räster osv var onödigt. "./åde bönder och furstar lockades av uthers lära men på olika sätt. Hur?
-urstarna kunde ta del av "engarna som annars gick till "åven. De fick också stärka sitt oberoende mot kesaren. önderna gillade tanken "å den kristnes frihet. fr ihet. (.förklara föl)ande begrepp0 motreformation+ inkvisitonen+ luthersk ortodo$i.
/otreformation n kontring mot en reformation. Inkvisitionen n myndighet som slår ut 2felande läror2. 3uthersk orthodoi 5 /artin luthers lära. %.1ämför kungarnas ställning under medeltiden och under %"&&'%(&&'talet. Hur kan man förklara förändringen?
6nder medeltiden styrdes kungarna mer av den kristna läran samt att deras militära makt var u""delad mer bland vasallerna. men nu fanns det inte samma moraliska tyngd utan kungen fick styra mer som han sälv ville. +an hade sin egen militär. 2.Vilka grupper i samhället kunde kungarna stöd)a sig på nrä det försökte stärka sin makt? Vad unde de erb)uda i utbyte?
önderna kände sig skyddade mot adeln om de stöttade kungen. orgerska"et ho""ades att en stark kung skulle gynna handeln och adelsmännen, även om de fick mindre makt så fick de behålla sina ekonomiska "rivilegier. 3./eskriv huset habsburgs roll i europa och världen under %"&&'talet
Det var en stormakt som s"årade ut och försökte göra hela världen kristen. +ade massor av stålars. !.Hur förändrades relationerna mellan kristna+ )udar och muslimer i panien under %!&&' %"&&'talet? Vad var inkvisitionen.
De tvingade udar och muslimer att bli kristna men senare ballade dom ur och drev ut alla udar ur landet. 3ite senare drev de ut muslimerna med. På detta sätt gorde 7"anien sig av med sina driftigaste medborgare. 7"anien agade alla som inte trodde "å den katolska tron och torterade8dödade dem. ".Vilka var orsakerna till paniens tillbakagång som stormakt?
Pengarna gick till adeln kyrkan och militär istället för det inhemska näringslivet. De hamnade i konflikt med ngland och förlorade ett stort ske""sslag. Det 905åriga kriget som ty" förlorades av de s"ansk8tyska riket kostade ättemycket stålars gorde att deras ställning kraftigt försvagades. (.#e e$empel på hur motsättningarna mellan katoliker och protestanter bidrog till krig och konflikter i uropa från slutet av %"&&'talet och framåt.
Det 905åriga kriget. 4. Vilka konsekvenser fick det trettioåriga kriget för 5yskland och uropa.
fter kriget skedde en maktförskutning från söder och öster till nordväst, -rankrike ngland och &ederländerna vid !tlantens kust där handeln gick bra. %. udvig den 67V i rankrike kallade sig kung sol. Varför? *å vilka sätt stärktes kungens makt under %(&&'talet?
+an gav sig sälv namnet för att ta tillbaka det gudomliga kungliga urs"runget samt att han vill demonstrera hur kungen var centern av riket lite som solen är för "laneterna. 2.Hur förändrades adelns roll i frankrike under ludvig 67V?
De blev mindre fristående utan knöts mer till staten och kungen. (ungen tog bort deras armeer. 3.Vad låg till grund för 8ederländernas stormaktstid under %(&&'talet? Vilka var det viktigaste skillnaderna )ämfört med rankrike?
&ederländerna var unik inom euro"a genom att vara en re"ublik som såg till religiös tolerans och res"ekt för yttrandefriheten. Den ordägande adeln s"elade en obetydlig roll utan istället var det handelsmän bankirer och redare som hade makten. -rankrike var mer inriktad "å titlar och status medan &ederländerna lade vikt vid kunska" i affärer och talang.
!.Händelserna i slutet av det engelska inbördeskriget på %(!&'talet har ibland kallats den engelska revolutionen. %(99 : ;em ärorika revolutionen. Vad innebar de och vem tror du ligger bakom den andra benämningen.
Den första revolution handlade om att skottarna gorde u""ror. 7om svar "å detta ökade kung (arl I skatterna för engelsmännen som då gorde u""ror. !del och kungen mot lågadel och bönder. önderna vann, kungen avrättades och ngland blev en re"ublik. önderna som gick vinnande ville skaffa allmän rösträtt och fördela ut orden. :sikterna om hur riket skulle skötas s"littrades. n ny kung sattes åter igen in men ballade ur och ville styra allt sälv. +an avsattes utan blodgutselse och därav kom namnet Den ärorika revolutionen. ".Varför sög östeuropa
De tvingade bönder att obba. På gränsen till slaveri. De flesta inkomsterna kom från s"annmål. De återgick till medeltidens adelstyre. (. 5sar *eter 7 ville göra
+an im"orterade skickliga yrkesmän, startade verkstäder och byggde u"" en stående arm% efter västeuro"eisk förebild. Dock blev reglerna strängare och mer lik medeltidens regler i ;yssland under tiden. %. Hur kunde #ustav Vasa ta makten inom verige? *å vilka gruppen stödde han sig?
+an använde 7tockholms blodbad för att "ro"agera till dalkarlarna. +an fick sedan stöd av $yskland som ville motverkade (ristians makt över östersön. (ristian avsatten också som kung i danmark och hade därför mindre makt. 2.örklara föl)ande händelser eller begrepp0 tockholms blodbad+ riksdagen i Västerås %"24+ )ordeböcker+ ;ackefe)den+ Vasaborgar. Varför var de viktiga?
fter att (risitan blivit kung böd han många av sveriges adel och stormän till fest. <äl där avrättade han 100 stycken. ;iksdagen i västerås där han förmedlade att han vill att kyrkans tillgångar skulle läggas "å staten. önderna skulle sli""a skattehöningar och adeln skulle få tillbaka mark. #ordeböcker var dagens skatteverk ungefär. !llas skatt fastställdes och skrevs ner i ordeböckerna så man skulle ha kontroll "å vare individs skatte"likt. Dackefeden orsakades av bönder i småland som blivit trötta "å noggranheten av skaddeindrivare. &ils Dacke och hans män erövrade första stora delar av småland och östergötland innan )ustav
+an tog "ersonligen del över vare ärende och höll noggrann syn "å sina underarbetare. +an lät också brev läsas u"" "å marknader och i "redikstolar läsas u"" där han ville u""lysa bönderna hur de skulle bli mer "roduktiva för landet. %. Vilka områden var det som verige erövrade under stormaktstiden? Vad finns kvar idag?
$rondheims län, ämtland, häredalen, keholms län, ingermanland, estland, livland, skåne, bohuslän, halland, bremen, stralsund. -inska viken, stland, delar av lättland. ;iga. 2. Historikerna har pekat på olika orsaker bakom den svenska krigspolitiken. Hur förklarades krigen i samtiden? Hur har senare forskare förklara dem? Hur kom det sig att verige var så framgångsrikt?
Dels ville man ta kontroll över handels"unkter för att förvandla östersön till svenskt territorium. n annan anledning kan vara tanken om att man sälv inte tog initiativ r iskerade man att hamna i dålig "osition. 7verige var framgångsrikt, dels för att )ustav
De blev makthavare och alla högre ämbeten tillsattes av adeln. De kunde genom erövringar samla "å sig rikedomar. #ättemånga. !. -an kan säga att adeln bidrog till bygget av en stark svensk stat. -an kan också säga att adelns stärkte ställning bidrog till att den ekonomiska grunden för staten underminderades. örklara
!delsmännen kö"te ord av staten och bidrog "å så sätt till ekonomin. ". >arl 67 genomförde flera viktiga reformer. Vilka problem löste de? Vem vann och vem förlorade på dem?
7taten fick tillbaka mark av adeln vilket stärkte ekonomin. (ungen fick mer makt. /an försörde armen genom indelningsverket. tt system där i vare socken fick bönderna försöra ett antal soldater. Därför blev det billigare att ha en arm% i vila. /an hade förmågan att försvara riket men inte att anfall. !deln förlorade då de förlorade både mark och makt. (. örklara föl)ande företeelser och varför de var viktiga0 den ,estfaliska freden+ tåget över bält+ skattefrälse)ord+ reduktionen+ indelningsverket+ slaget vid *oltava.
